You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4<br />
Sammanfattning<br />
Känsö i Göteborgs södra skärgård ingår i det nationella kulturarvet och disponeras<br />
av militären sedan 1930-talet. Ön ingår i två större riksintresseområden,<br />
ett för friluftslivet och ett för kulturmiljövården. 1939 förklarades flertalet av<br />
de gamla byggnaderna på ön som statligt byggnadsminne. 1995 fattades beslut<br />
om skyddsföreskrifter för Känsö. Fortifikationsverket, som idag förvaltar ön,<br />
vill med detta vårdprogram upprätta en plan för den långsiktiga vården av<br />
byggnader och mark.<br />
Bebyggelsen på Känsö stammar huvudsakligen från åren 1816-18 då en<br />
karantänsanläggning anlades på ön. En tidigare karantän hade redan etablerats<br />
på Känsö på 1770-talet. Karantänen var formellt i drift till 1934 då<br />
medicinalstyrelsen överlämnade ön till Domänverket. Karantäner anlades<br />
utanför en del större hamnstäder i Europa, Amerika och Australien. Flertalet<br />
av dessa karantäner från 1700- och 1800-talen är idag raserade eller<br />
väsentligt förändrade och Känsö är en av de mest välbevarade. Här finns alla<br />
de ursprungliga byggnaderna bevarade, inklusive bl.a. pestlasarettet,<br />
konvalescentsjukhus, kommendantshus, parloir, utkikstorn, corps de garde<br />
och krog.<br />
Känsös främsta kulturhistoriska betydelse ligger i dess socialhistoriska,<br />
medicinhistoriska, sjöfartshistoriska och arkitektoniska värden samt dess<br />
symbolvärde. Anläggningen ger en påtaglig bild av hur samhället var tvunget<br />
att skydda sig mot smittsamma sjukdomar innan vaccinets och bakteriologins<br />
genombrott omkring år 1900. Dessa värden förstärks av att anläggningen<br />
utstrålar en stark autenticitet och att den är representativ för en stor mängd<br />
liknande anläggningar runt om i värden som nu är försvunna.<br />
Ur kulturmiljösynpunkt är det angeläget att i möjligaste mån kunna visa upp<br />
både byggnader, trädgårdsanläggningar och naturmark så som de kunde ha<br />
tett sig under karantänstiden, d.v.s. under perioden 1818-1924. Inga förändringar<br />
bör därför genomföras som försvårar en återgång till förhållandena<br />
under 1800-talet. Samtidigt är det väsentligt att Försvarsmaktens verksamhet<br />
kan fortgå på ön. Ett nyttjande av anläggningen underlättar möjligheten att<br />
skydda och underhålla byggnader och mark.<br />
Utkikstornet på Känsö, uppfört omkring<br />
1818. Pennteckning ca 1940, Göteborgs<br />
Sjöfartsmuseum.
Change language