You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
36<br />
1832 - 1934 - Karantänsanläggningen efter Forsell<br />
Det var under Forsells första år på Känsö 1816-1819 som anläggningen i<br />
stora drag fick sitt nuvarande utseende. Trots att behovet av anläggningen<br />
kom att variera betydligt under de drygt hundra år som karantänen var aktiv<br />
behölls i huvudsak det ursprungliga byggnadsbeståndet.<br />
Tidvis var det mycket lugnt på ön, såsom perioderna 1835-46 och 1860-83 då<br />
Europas hamnstäder i stort sett var fria från epidemiska sjukdomar. Fartygen<br />
befriades från karantänsundersökning och anläggningen gick in i en törnrosasömn.<br />
Bemanningen drogs ned men byggnaderna hölls i beredskap för nya<br />
larm.<br />
Andra år kunde det vara en hektisk verksamhet med överbeläggningar i<br />
sjukhus och observationssalar. År 1849 var exempelvis 563 fartyg föremål för<br />
karantänsbehandling. I stället för gula febern och pesten, som utgjorde det<br />
stora hotet när anläggningen uppfördes, blev det under loppet av 1800-talet<br />
koleran som kom att dominera hotbilden. Eftersom man så småningom insåg<br />
att varor inte kunde vara smittbärande blev magasinen på Känsö överflödiga<br />
när det gällde skyddet mot kolera. Magasin 1 byggdes därför om till sjukhus i<br />
slutet av 1800-talet.<br />
Akvarell av Viktor Rydberg, omkring 1850. Viktor Rydberg var en tid informator åt kassören Anders<br />
Svalanders barn. Magasin 1 har fått en ny fasad av tegel. Vaktkuren är placerad på parloirens tak och<br />
parkens grönska skymtar bakom chefsbostaden. I övrigt är förhållandena likartade med tiden för<br />
karantänens anläggande.
Change language