KÄNSÖ
KÄNSÖ KÄNSÖ
20 Inrättningen hade två hamnar. Den östra hamnbassängen med sin långa stenbrygga var karantänshamnen. Här gick de karantänspliktiga iland och direkt in i parloiren för att träffa tjänstemännen eller lämna och hämta brev och persedlar. En mur mellan bryggan och parloirens sydöstra gavel spärrade vägen till chefshuset. Muren revs redan 1820 och ersattes av ett staket som kunde lämna vägen fri antingen till parloiren eller till chefshuset. Staketstolparna av gult tegel står ännu kvar. Hamnplanen mellan chefshuset och parlioren var dekorerad med gräskvarter i ett geometriskt mönster. Senare inmätningsritningar visar att planen genomfördes ungefär enligt Forsells ritning. Den västra hamnbassängen var avsedd för karantänsanstaltens båtar. Hamnbassängen är omgiven av stadiga stenkajer med trappor. Den östra hamnbassängen gav dock bättre skydd än den västra och fungerade som anläggningens hamn under tider när smittorisker inte förelåg. Kajerna kring magasin och sjukhus var förenade med vindbryggor. Dessa kunde endast öppnas från den ”friska sidan” och bara vid stiltje eller vid svag vind. Dessa vindbryggor ersattes 1842 av nya vindbryggor med dubbla klaffar. I strandkanten, från parloiren till öns nordvästra udde, slog man in en rad kraftiga moringar (förtöjningsringar) för fartygen att förtöja i. Den västra och den östra hamnen med den dekorerade hamnplanen däremellan. En av de tre vindbryggorna, öppningsbar endast från den “friska sidan”.
En plansch över inrättningen ritades av Jacob Forsell 1818, då anläggningen var i det närmaste färdig (utsnitt ur planschen visas på detta och följande uppslag). Planschen trycktes på flera språk och återgavs i tidningarna i de större hamnstäderna. Avsikten var att sjöfarande världen över skulle känna till karantänen och veta var den var belägen. Fartyg från smittade hamnar var tvungna att ha ett sundhetspass från Känsö eller någon annan erkänd karantän för att få anlöpa svenska hamnar. Planschen visar inte bara hur anläggningen skall anlöpas, utan ger även detaljerad information om byggnaderna och deras innehåll. Detalj från Forsells plansch från 1818 med chefsbostaden och parloiren. Utsnitt ur Forsells plansch över Känsö från 1818. Kartan visar Känsös belägenhet och hur karantänen kan nås från olika väderstreck. 21
- Page 1 and 2: KÄNSÖ Vårdprogram 1
- Page 3 and 4: KÄNSÖ Vårdprogram 2007 3
- Page 5 and 6: 1. Förord 7 2. Känsö 8 3. Öns h
- Page 7 and 8: 1. Förord En byggnad eller miljö
- Page 10 and 11: 10 4. Byggnaderna skall underhålla
- Page 12 and 13: 12 4. Byggnader och mark under 230
- Page 14 and 15: 14 Valfångststation, sillsalteri o
- Page 16 and 17: 16 Det första karantänskommission
- Page 18 and 19: 18 1816-1832 Den nya karantänen an
- Page 22 and 23: 22 Byggnader I stort sett hela kara
- Page 24 and 25: 24 Akvarell, troligen från 1800-ta
- Page 26 and 27: 26 Parken Förutom arbetet med trä
- Page 28 and 29: 28 Skisser till dekorationer på K
- Page 30 and 31: 30 1852 års kartläggning Den 20 a
- Page 32: 32 Kajer, hamnar Utformningen av ka
- Page 35 and 36: Odlingsmark, ängsmark och betesmar
- Page 37 and 38: Den första, och svåraste, kolerae
- Page 39 and 40: Ritning till ny likbod, 1895. Likbo
- Page 41 and 42: I slutet av 1800-talet påbörjades
- Page 44 and 45: 44 Känsö efter karantänstiden 19
- Page 46 and 47: 46 Hamnar och kajer Omkring 1940 er
- Page 48 and 49: 48 Byggnader Sedan karantänen öve
- Page 50 and 51: 50 Överst: Parloiren. Mitten: käl
- Page 52 and 53: 52 Trädgård och park Sedan den si
- Page 54 and 55: 54 Övriga ön Under andra världsk
- Page 56 and 57: 56 Av de planteringar som gjordes
- Page 58 and 59: 58 Känsö från luften. Foto Amf 4
- Page 60 and 61: 60 Känsös vegetationshistoria Eft
- Page 62 and 63: 62 Sammanfattning Känsö karantän
- Page 64 and 65: 64 4. Karantänsanläggningar i vä
- Page 66 and 67: 66 Karantänstationernas tillstånd
- Page 68 and 69: 68 Frankrike Isle de Frioul Utmed d
En plansch över inrättningen ritades av Jacob Forsell 1818, då anläggningen<br />
var i det närmaste färdig (utsnitt ur planschen visas på detta och följande<br />
uppslag). Planschen trycktes på flera språk och återgavs i tidningarna i de<br />
större hamnstäderna. Avsikten var att sjöfarande världen över skulle känna till<br />
karantänen och veta var den var belägen. Fartyg från smittade hamnar var<br />
tvungna att ha ett sundhetspass från Känsö eller någon annan erkänd karantän<br />
för att få anlöpa svenska hamnar.<br />
Planschen visar inte bara hur anläggningen skall anlöpas, utan ger även<br />
detaljerad information om byggnaderna och deras innehåll.<br />
Detalj från Forsells plansch från 1818 med chefsbostaden och parloiren.<br />
Utsnitt ur Forsells plansch över Känsö från 1818. Kartan visar Känsös belägenhet<br />
och hur karantänen kan nås från olika väderstreck.<br />
21
Change language