Luftutredning (PDF, 1,2 MB) - Solna stad

Kv. Pyramiden och kv.
Farao i Arenastaden,
Solna
SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020
AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10
OCH KVÄVEDIOXID, NO2
Lars Burman
Sanna Silvergren
SLB-ANALYS, OKTOBER 2012
LVF 2012:15

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Förord
Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.
SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system
för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för
utredningen är Fabege AB (Victoria Berggren).
Rapporten har granskats av:
Sanna Silvergren
Uppdragsnummer: 201277
Daterad: 2012-10-18
Handläggare: Lars Burman, 08-508 28 922
Status: Granskad
Miljöförvaltningen i Stockholm
Box 8136
104 20 Stockholm
www.slb.nu
2

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Innehållsförteckning
Förord .......................................................................................................... 2
Sammanfattning ........................................................................................... 4
Inledning ...................................................................................................... 6
Beräkningsförutsättningar ........................................................................... 6
Planområde och trafikmängder ........................................................ 6
Spridningsmodeller .......................................................................... 8
Emissioner ........................................................................................ 8
Osäkerheter i beräkningarna ........................................................................ 9
NO2 och ökad andel dieselbilar ........................................................ 9
PM10 och framtida dubbdäcksandelar ........................................... 10
Miljökvalitetsnormer ................................................................................. 10
Partiklar, PM10 .............................................................................. 11
Kvävedioxid, NO2 .......................................................................... 11
Resultat ...................................................................................................... 13
PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 ........................... 13
NO2-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 .............................. 14
Exponering för luftföroreningar ..................................................... 15
Hälsoeffekter av luftföroreningar .............................................................. 15
Referenser .................................................................................................. 16
3

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Sammanfattning
Inom Arenastaden i Solna stad planeras ny bebyggelse vid kv. Pyramiden och kv.
Farao. SLB-analys har på uppdrag av Fabege AB genomfört spridningsberäkningar
för hur planförslaget kommer att påverka luftkvaliteten i området. Utöver att de
lagreglerade miljökvalitetsnormerna klaras är det viktigt att se till att människor
utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt med tanke på negativa
hälsoeffekter.
Beräkningarna har gjorts för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, och omfattar
ett utbyggnadsalternativ med den nya bebyggelsen och prognostiserad trafik år
2020. De framräknade halterna har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer till
skydd för människors hälsa.
Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) klaras år 2020
För partiklar, PM10, finns två olika normvärden definierade i lagstiftningen om
miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara
gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av PM10 får inte överstiga halten
50 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vid mer än 35 tillfällen under ett kalenderår.
Miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd för människors hälsa klaras i hela
beräkningsområdet år 2020 då planen är genomförd. Halterna är högst längs södra
delen av Pyramidvägen samt längs västra delen av Råsta strandväg, ca 36-40
µg/m 3 , vilket är lägre än miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 . Förutom ökad trafik
kommer gaturummen förtätas vilket innebär att utvädringen av luftföroreningar
från trafiken försämras. Det senare innebär att PM10-halten som mest ökar med ca
40 % längs delar av Pyramidvägen. För gaturum med lite trafik, t.ex. Magasinsvägen
och Evenemangsvägen kommer halterna att öka marginellt med den nya
bebyggelsen. I större delen av planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao beräknas
PM10-halterna ligga i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 25 µg/m 3 .
Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2) klaras år 2020
För kvävedioxid, NO2, finns tre olika normvärden definierade i lagstiftningen om
miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara
gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av NO2 får inte överstiga halten
60 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vid mer än 7 tillfällen under ett kalenderår.
För utbyggnadsalternativet år 2020 klaras miljökvalitetsnormen för kvävedioxid,
NO2, i hela beräkningsområdet. Även kvävedioxidhalterna är högst längs södra
delen Pyramidvägen och längs västra delen av Råsta strandväg, ca 40-45 µg/m 3 ,
vilket är lägre än miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 . P.g.a. förtätningen av bebyggelse
som sker längs södra delen av Pyramidvägen kommer NO2-halten som mest att öka
med ca 25 %. För gaturummen med lite trafik, t ex Magasinsvägen och
Evenemangsvägen kommer halterna att öka marginellt med den nya bebyggelsen. I
större delen av planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao beräknas PM10-halterna
ligga i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 25-30 µg/m 3 .
Exponering för luftföroreningar
I jämförelse med nuläget innebär planförslaget att människor som vistas kring
södra delen av Pyramidvägen och västra delen av Råsta strandväg får en ökad
exponering som beror på ökad trafik och förtätning av gaturummen med ny
4

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
bebyggelse. I övriga delar av beräkningsområdet är trafikökningarna små, vilket
motverkas av att fordonsparken blir något renare p.g.a. skärpta avgaskrav samt
något lägre dubbdäcksandelar. Människors exponering för luftföroreningar blir
därför ungefär densamma som i nuläget.
Osäkerheter för beräkningarna
Osäkerheter i beräkningarna finns vad gäller prognostiserade trafikflöden och
framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av olika
bränslen, motorer och däck. I beräkningarna har 2010 års förhållanden vad gäller
fordonssammansättning antagits bestå förutom att fler fordon av renare euroklasser
fasas in enligt emissionsmodeller och att dubbdäcksandelarna minskar något.
Framtida utveckling av framförallt dieselfordon utgör osäkerheter i beräkningsresultaten
för år 2020. Förutom högre utsläpp av kväveoxider har dieselmotorer
generellt en högre andel av kvävedioxid i utsläppen. Direktemissionerna av
kvävedioxid har framförallt stor betydelse för halter av kvävedioxid i trånga
gatuutrymmen.
5

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Inledning
Till år 2020 planeras ny bebyggelse vid kv. Pyramiden och kv. Farao inom
Arenastaden i Solna stad. I kv. Pyramiden planeras kontor och handel som föreslås
anslutas till rampen i Evenemangsgatans förlängning och Stjärntorget vid norra
pendeltågsuppgången. För kv. Farao föreslås kompletterande bebyggelse, bl.a.
genom påbyggnad av befintliga byggnader. Öster om Pyramidvägen mot
järnvägsspåren planeras ett parkeringshus.
Spridningsberäkningar har gjorts för halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid,
NO2, för ett utbyggnadsalternativ år 2020. Beräknade halter har jämförts med
gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO2 (SFS 2010:477).
Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människor som
vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens
vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1.
Beräkningsförutsättningar
Planområde och trafikmängder
Aktuellt område med förslag till utbyggnad av kv. Pyramiden och kv. Farao
framgår av figur 1. Södra delen av Arenastaden och området runt Solna station
visas i figur 2. Beräknade trafikflöden för omgivande gator och vägar i området för
utbyggnadsalternativet år 2020 framgår av figur 3.
Figur 1. Aktuellt planområde för kv. Pyramiden och kv. Farao markerat med röd
streckad linje. Källa: Solna stad 2012.
6

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Figur 2. Planområdet i södra delen av Arenastaden, samt området kring Solna
station. Den nya bebyggelsen i kv. Pyramiden och kv. Farao i mörkbrunt.
Figur 3. Prognoser för trafikflöden på gatunätet som årsmedeldygn år 2020 då
planen är genomförd.
7

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Spridningsmodeller
Beräkningar av PM10- och NO2-halter har utförts med hjälp av olika typer av
spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] samt SMHI-Simair
gaturumsmodell [3]. Utöver dessa modeller har också SMHI-Airviro vindmodell
använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens
beräkningsområde vid planområdet.
SMHI-Airviro vindmodell
Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i
meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När
luftföroreningashalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara
representativa för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används
därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod
(1993-2010). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög
mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet,
vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt
solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala
topografiska förhållanden.
SMHI-Airviro gaussmodell
SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den
geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I
områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan
taknivå. En gridstorlek, dvs. storlek på beräkningsrutorna, på 25 meter x 25 meter
har använts för planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao. För att beskriva
haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har
beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor
utanför länen har erhållits genom mätningar och har adderats till resultatet.
SMHI-Simair gaturumsmodell
I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i
taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna
med beräkningar med gaturumsmodeller. Förutsättningarna för
ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda
gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt
höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om
gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen
och därmed för haltnivåerna. SMHI- Simair gaturumsmodell används för att
beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse.
Emissioner
Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid
framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen
har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas
för år 2010 använts [4]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a.
vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är
vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a.
kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar.
Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med
emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Artemismodellen [5].
8

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Artemis är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik.
Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas
utifrån prognoser för år 2020. Fordonens utsläpp av kväveoxider kommer att
minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom
EU.
Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan
men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar
utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra
vägbanor under vinter och tidig vår kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara 80-
90 % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts
utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion
har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [6].
Även för beräkningarna med gaturumsmodellen SMHI-Simair har emissionsfaktorer
från Artemis använts. Beräkningsresultat har justerats mot olika mätningar
i gaturum i regionen.
Osäkerheter i beräkningarna
Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska
fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla
faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som
påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den
totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vind-
och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna
jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i
länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på
mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje.
Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika
utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [8, 9]. Jämförelserna visar
att beräknade halter av NO2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på
överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets
föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 10.
Osäkerheterna i de beräknade halterna är större för ett framtidsscenario jämfört
med nuläget. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer
osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från
vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av bränslen, motorer och däck.
NO2 och ökad andel dieselbilar
Under mitten av 1990-talet utgjorde de dieseldrivna personbilarna i Stockholmsregionen
mindre än 5 % av personbilarnas trafikarbete. Under senare delen av
1990-talet började andelen dieselpersonbilar att öka. Därefter har andelen ökat
kontinuerligt och då särskilt under de allra senaste åren. År 2010 utgjorde de ca 17
% av fordonsparken. Huvudskälet till dieslarnas ökande andel har varit målsättningen
att minska personbilarnas utsläpp av växthusgaser.
9

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Även de lätta dieseldrivna lastbilarna har ökat och tillsammans med den tunga
trafiken står dieselfordon för ungefär en tredjedel av trafikarbetet i regionen.
Andelen kommer successivt att öka ytterligare i och med den kraftiga ökningen av
nyregistreringar av dieselbilar.
Nuvarande kravnivåer för nya bilar medger högre utsläpp av kväveoxider från
dieselbilar än från bensindrivna bilar. Förutom högre utsläpp av NOx har
dieselmotorer en högre andel av kvävedioxid (NO2 av NOx) i utsläppen.
Direktemissionerna av kvävedioxid bidrar till halterna av kvävedioxid speciellt i
trånga gatuutrymmen och speciellt under omständigheter med låg luftomblandning,
t.ex. under vintern vid försämrad omblandning av luften på grund av stabil
skiktning (inversion).
I denna studie har NOx-emissionerna från fordonstrafiken beräknats med Artemismodellen,
som i sin tur bygger på emissionsfaktorer framtagna under olika
körförhållanden i avgaslaboratorier. Mätningar i verkliga trafikmiljöer har visat att
laboratorietesterna ibland underskattar utsläppen för dieseldrivna fordon. Det gäller
t.ex. för personbilar och lätta lastbilar samt tunga lastbilar (Euro 4) och bussar
(Euro 5). För den tunga trafiken tycks skillnaden i utsläpp vara störst i stadstrafik
där dieslarna inte kan köras effektivt. Skillnaden verkar också öka för nyare fordon
med strängare avgaskrav.
I beräkningarna har 2010 års förhållanden vad gäller fordonssammansättning
antagits bestå förutom att fler fordon av renare euroklasser fasas in enligt
emissionsmodellen. Den antagna utvecklingen av framförallt dieselfordonen utgör
osäkerheter i beräkningsresultaten för år 2020.
PM10 och framtida dubbdäcksandelar
PM10-halterna i trafikmiljö består främst av partiklar som har orsakats av
dubbdäckens slitage på vägbanan. Andelen dubbdäck bland de lätta fordonen låg
länge på ca 70 % under vinterperioden i Stockholmsregionen, men har under
senare år minskat något. Regeringen har beslutat om olika åtgärder för att minska
partikelutsläppen från vägtrafiken där t.ex. kommunerna har getts möjlighet att i
lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator eller
i vissa zoner. Regeringens beslut innebär också att dubbdäcksperioden har
förkortats med två veckor på våren. För dubbdäck tillverkade efter den 1 juli 2013
genomförs också en begränsning av antalet tillåtna dubbar vilket enligt
Transportstyrelsen ger en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en
motsvarande minskning av vägslitage och partiklar [7].
Osäkerheter finns för framtida dubbdäcksandelar. För beräkningarna år 2020 har
samma dubbdäcksandelar som i nuläget använts vilket innebär ca 50-60 %. Vidare
antas i denna utredning, som följd av regeringens beslut om förkortad dubbdäcksperiod
och minskat antal tillåtna dubbar i däcken, en utsläppsminskning av PM10
på ca 10 % år 2020 jämfört med år 2010.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön.
Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till
miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU
10

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål
enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska
miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till
praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska
kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och
bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm
överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid,
partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon,
bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 11. Halterna av svaveldioxid,
partiklar, PM2.5, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och
bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [12,
13, 14, 15, 16].
I förordningen om miljökvalitetsnormer [11] framgår att normerna gäller för
utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar.
Partiklar, PM10
Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för
människors hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde.
Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas
under 35 dygn per kalenderår (s.k. 90-percentil). I samtliga kontinuerliga
mätningar som utförts i trafikmiljöer i Stockholms- och Uppsala län har normen för
dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Även kartläggningen av PM10halter
i Stockholms och Uppsala län för år 2010 visade att normvärdet för dygn var
svårast att klara [17]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande
och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per
kalenderår.
Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [11].
Tid för medelvärde Normvärde (g/m3) Värdet får inte överskridas mer än:
1 dygn 50 35 dygn per år
Kalenderår 40 Får inte överskridas
Kvävedioxid, NO2
Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO2 till skydd för
människors hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. I samtliga
kontinuerliga mätningar som utförts i trafikmiljöer i Stockholms och Uppsala län
har normen för dygnsmedelvärde av NO2 varit svårast att klara. Detta bekräftades
även i kartläggningen av NO2-halter i Stockholms och Uppsala län [17]. Normen
för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om NO2-halten
är högre än 60 µg/m³ fler än 7 dygn per kalenderår.
Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO2 avseende skydd av hälsa [11].
Tid för medelvärde Normvärde (g/m3) Värdet får inte överskridas mer än:
11

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
1 timme 90 175 timmar per kalenderår *
1 dygn 60 7 dygn per kalenderår
Kalenderår 40 Får inte överskridas
* Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger
per kalenderår.
12

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Resultat
PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020
Figur 4 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10, under det 36:e värsta dygnet
för utbyggnadsalternativet år 2020. Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för
människors hälsa är 50 µg/m 3 . Halterna gäller 2 m ovan mark för ett
meteorologiskt normalt år.
Miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd för människors hälsa klaras i hela
beräkningsområdet år 2020 då planen är genomförd. I större delen av planområdet
kv. Pyramiden och kv. Farao är PM10-halterna i bakgrundsnivå, vilket innebär ca
25 µg/m 3 . De högsta halterna är beräknade längs södra delen av Pyramidvägen
samt längs västra delen av Råsta strandväg, ca 36-40 µg/m 3 , vilket är lägre än
miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 . Förutom ökad trafik kommer gaturummen förtätas
vilket innebär att utvädringen av luftföroreningar från trafiken försämras. Det
senare innebär att PM10-halten som mest ökar med ca 40 % längs delar av
Pyramidvägen. För gaturum med lite trafik, t.ex. Magasinsvägen (1000 fordon per
dygn) och Evenemangsvägen (1500 fordon per dygn) kommer PM10-halterna att
öka marginellt med förtätningen av den nya bebyggelsen.
Figur 4. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e
värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett
meteorologiskt normalt år. Ny bebyggelse enligt planförslag för kv. Pyramiden och
kv. Farao.
13
22-25 µg/m 3
25-35 µg/m 3
35-50 µg/m 3
> 50 µg/m 3

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
NO2-halter för utbyggnadsalternativet år 2020
Figur 5 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO2 under det 36:e värsta dygnet
för utbyggnadsalternativet år 2020. Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för
människors hälsa är 60 µg/m 3 Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt
normalt år.
Även miljökvalitetsnormen för NO2 till skydd för människors hälsa klaras i hela
beräkningsområdet år 2020 då planen är genomförd. Liksom för PM10 återfinns de
högsta halter längs södra delen Pyramidvägen och västra delen av Råsta strandväg,
ca 40-45 µg/m 3 , vilket är lägre än miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 . P.g.a. förtätningen
av bebyggelse som sker längs södra delen av Pyramidvägen kommer NO2halten
som mest att öka med ca 25 %. För gaturum med lite trafik, t.ex. Magasinsvägen
och Evenemangsvägen kommer halterna att öka marginellt med den nya
bebyggelsen. I större delen av planområdet kv. Pyramiden och kv. Farao beräknas
PM10-halterna ligga i bakgrundsnivå, vilket innebär ca 25-30 µg/m 3 .
Figur 5. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³) under det 8:e
värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett
meteorologiskt normalt år. Ny bebyggelse enligt planförslag för kv. Pyramiden och
kv. Farao.
14
24-30 µg/m 3
30-36 µg/m 3
36-48 µg/m 3
48-60 µg/m 3
> 60 µg/m 3

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Exponering för luftföroreningar
Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter
uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där
människor bor och vistas.
I jämförelse med nuläget innebär planförslaget att människor som vistas kring
södra delen av Pyramidvägen och västra delen av Råsta strandväg får en ökad
exponering, vilken beror på ökad trafik och förtätning av gaturummen. I övriga
delar av beräkningsområdet är trafikökningarna små, vilket motverkas av att
fordonsparken blir något renare p.g.a. skärpta avgaskrav samt något lägre
dubbdäcksandelar. Människors exponering för luftföroreningar blir därför ungefär
densamma som i nuläget.
Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt att luften är så
ren som möjligt. Från hälsosynpunkt är det allra bäst om ventilationen till den nya
bebyggelsen kan utformas så att tilluften inte tas från trafiksidor, utan från den
renare luften i taknivå eller från fasader som vetter från trafiken.
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och negativa effekter på
människors hälsa 18. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna
underskrider miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken. Att bo vid en väg eller gata
med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex.
lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på
ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än
vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att
barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna
som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i
Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som
redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av
luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna.
Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och
risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar.
15

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Referenser
1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn
till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län 2005.
2. SMHI Airviro Dispersion:
http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846
3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI
rapport 2005-37,
4. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken
kommun - Utsläppsdata för år 2008. Stockholms och Uppsala läns
Luftvårdsförbund, LVF rapport 2010:12.
5. SVARTEMIS - Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige.
EMFO Emissionsforskningsprogrammet, IVL rapport B1831, februari 2009.
6. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som
funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, SLB-analys, Institutionen
för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet
(VTI). SLB-rapport 2:2008.
7. Samlad lägesrapport om vinterdäck. Redovisning av ett regeringsuppdrag.
Vägverket 2009-01-07. FO 30 A 2008:68231.
8. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on
dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund,
2006. LVF rapport 2006:12.
9. Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10,
NO2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år
2004 och 2005. SMHI, Meteorologi nr 137, 2009.
10. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för
utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2007:7.
11. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning
(2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477.
12. Luften i Stockholm. Årsrapport 2009, SLB-analys, SLB rapport 3:2010.
13. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med
miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF
rapport 2004:14.
14. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle
kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns
Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009:5.
15. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län
samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm,
Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008:25.
16. Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun
och Sandvikens tätort. Jämförelser med miljökvalitetsnorm. Stockholms och
Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2010:23.
17. Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala
län samt Gävle och Sandvikens kommun - jämförelser med miljökvalitetsnormer,
Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2011:19.
18. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF
rapport 2007:14.
SLB- 16 och LVF-rapporter finns att hämta på www.slb.nu/lvf/

LVF 2012:15 Luftutredning för kv. Pyramiden och kv. Farao i Arenastaden, Solna
Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är
35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk.
Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är
medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i
länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar,
emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag
av Luftvårdsförbundet.
17