Pejling nr 1 2012 - Flottans män

FLOTTANS MÄN
GÖTEBORG
Örlogsvägen 9
426 71 V.a Frölunda
Tel. 031 29 07 23
www.flottansman.se
E-post:
'flottansmangoteborg
@telia.com
Kamrattidning från
FLOTTANS MäN
och BOJOR
i Göteborg
för alla som
tjänstgör eller har
tjänstgjort
i marinen
civilt eller militärt
Det gångna årets sista
arrangemang bjöd på Bojens Lucia som
genomfördes i slutet av november. Det var
en kalkylerad chanstagning som gick hem.
Mycket folk och en bra slant till deras kassa.
Därefter i december var det dags för den
traditionella julfesten som bjöd på musikunderhållning
och dans. Dock ingen tomte men
vi har kanske vuxit från den?
Det nya året har börjat enligt programmet
med klubbafton där Flottans Mäns sångkör
gladde deltagarna.
Under det gångna året har Lennart Johansson,
89 år, Lennart Möller ,89 år och några
gånger också Carl-Axel Sjöberg, 84 år, gjort
besök hos ett antal äldre kamrater som av
ålders eller sjukdomsskäl ej längre kan deltaga
i livet i Marinstugan. Besöken har varit
mycket uppskattade. Heder åt dessa medlemmar
som på eget bevåg har satt igång det de
kallar Hembesöksgruppen! De lovar fortsätta
även i år.
Jag lämnar nu uppdraget som ordförande i
föreningen. Jag kan inte låta bli att nu framföra
beröm och uppskattning åt de medlemmar
som nästan dagligen finns i Marinstugan
för att hålla den i skick för övriga men också
för att uppfylla de föresatser vi bestämt oss
för - att så mycket som möjligt hålla stugan
öppen på vardagar för medlemmar.
Under slutet av förra året fick vi en av våra
nyare medlemmar –Anders Andersson - att
ta på sig ansvaret som webmaster för hemsidan.
Utbildning som webmaster för den nya
utformningen av hemsidorna i FM har genomförts
för alla lokalföreningar och kan nu
beskådas live i datorn. Information om den
”nya” hemsidan finns på annan plats i tidningen
.
Vår mångårige redaktör för denna aktningsvärda
tidning, Alf Åberg, har meddelat att
han inte längre anser sig kunna fortsätta med
detta arbete. Detta nummer har därför satts
ihop av Karl Harry Dahl och undertecknad.
Vi hoppas få fram en yngre medlem som är
villig att ta ansvaret i fortsättningen.
Vi hoppas vidare
att ni läsare har överseende med våra bristande
kvaliteter i denna genre.
När detta läses har en ny styrelse tillträtt och
börjat arbeta. Förberedelserna för riksårsmötet
i maj månad går nu in i slutfasen liksom förberedelser
för de övriga arrangemang som kommer
under året.
Jag tackar härmed för det stöd jag fått av styrelser
och andra medlemmar i föreningen under
de år jag haft befattningar i styrelsen. Jag
önskar samtidigt den nya styrelsen all lycka
med sitt arbete till båtnad för föreningen och
dess medlemmar.
Bertil Andreasson
Avgången ordförande
Nu när Bertil har slagit klubban i bordet för
sista gången den här perioden är det dags för
mig att höja den så ”huka er gubbar” här kom-
mer jag. JAG är Gunnar Ekbladh och börjar
med att tacka för förtroendet att få leda styrelsen
under ett år. Att jag vågar mig på detta ansvarsfulla
uppdrag beror helt på det stabila
gäng som har lovat att backa upp mitt ordförandeskap.
Mitt medlemskap i FM är bara några år
gammalt, så jag har mycken kunskap att ta in.
Jag har glädjen att också hälsa tre nya medlemmar
välkomna in i styrelsen. Några känner
jag sen tidigare så jag är inte orolig för framtiden
i synnerhet som medelåldern nu sjunker
några år.
Med detta sagt hoppas jag att alla medlemmar
ställer upp och hjälper till att få föreningen
att leva upp till vårt motto:
KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION
SJÖFÖRSVAR.
Gunnar Ekblad
Tillträdande ordförande

Ansvarig Utgivare Ordföranden (1 )
Redaktör Tillförordnad Karl Harry Dahl / Se Bibliotekarie.
Hemsida www.flottansman.se/Goteborg
Upplaga / Tryckning 450 ex.
Distribution FM-medlemmar och ”Bojor”. Ett ex. till samtliga LOF. Vissa militära instanser.
Adressändringar Lars-Erik Wennersten / se Medlemsregistrator.
Manusadress FLOTTANS MÄN. Örlogsvägen 6. 426 71 Västra Frölunda.
Sista manusdag 2012 Vecka 20. vecka 42.
Planerad utgivning. 2012 Vecka 25 vecka 48
F L O T T A N S M Ä N I G Ö T E B O R G
STYRELSE OCH KONTAKTPERSONER 2012
1. Ordförande Gunnar Ekbladh 0702-32 89 27 2328927@hotmail.se
2. Vice ordförande Alf Martinsson 031-26 85 19 0704-94 75 86 jarrika@telia.com
3. Sekreterare Börje Kjellstenius 031-91 32 54 0705-81 07 21 bor je.kjellstenius@gmail.com
4. 2:e Sekreterare Hans Holmqvist 031 -29 03 30 0705-91 61 64 hans-holmquist@tele2.se
5. Kassör / Kont. LOF Nils-Gösta Persson 0302-557 44 0703-13 29 42 n-gpersson@tele2.se
6. Stugfogde Tore Nyblom 031-29 97 26 0706-29 18 43 jarroslava@spray.se
7. Klubbmästare Flemming Hansson 031-23 15 66 0762-70 43 01 bafhan@hotmail.com
8. Ledamot/ Sångkören Leif Andersson 031-29 06 84 0707-97 06 32 leian@telia.com
9. Ledamot Jan-Eric Knutas 0300-217 62 0706-721 762 jan.eric.knutas@bredband.net
10.Ledamot Kjell Åsberg 031-29 10 07 kjellasberg@hotmail.com
Ständigt adjungerade:
Kontaktman Internet Anders Andersson 031-16 98 98 0727-20 98 98 aa@anina.dinstudio.se
Årsmötessekretariatet Bertil Andreasson 031-29 37 57 0708-10 94 41 bertil.andreasson@comhem.se
Årsmötessekretariatet Lars-Erik Wennersten 031-28 26 26 0703-23 04 58 lars-erik@wennersten.nu
Firmatecknare: Ordförande (1) och Kassör (5)
Postöppnare : Ordförande (1) Vice Ordförande (2) och Sekreterare (3)
Medlemsregistrator Lars-Erik Wennersten 031-28 26 26 0703-23 04 58 lars-erik@wennersten.nu
Arkivarie Rune Leandersson 031-12 15 95
Musköteri Boris Lundqvist 031-99 27 43
Bibliotekarie Karl Harry Dahl 031- 91 32 42 0706-91 32 42 harry.dahl@telia.com
Sångkören Leif Andersson (8)
Föreningskaplan 1 Bert Löverdal 031-98 18 16
Föreningskaplan 2 Pernilla Törnqvist 031-47 95 22
Kontaktman FM-tidningen Börje Kjellstenius 031-91 32 54 0705-81 07 21 borje.kjellstenius@gmail.com
Kontaktman Maritiman Karl Harry Dahl 031 91 32 42 0706-91 32 42 harry.dahl@telia.com
DAMKLUBBEN BOJEN
Ordförande Laila Bruto 031-54 10 68 0709-49 91 01 tillbruto@mail.com
Vice ordförande Anne-Marie Hammarstrand 031-29 97 95 0706-29-97-30
Sekreterare Kate Ivarsson 031-51 82 11 0708-85 23 26 bertil.ivarsson@comhem.se
Kassör Britt-Marie Karlsson 031-45 51 17 0761-74 04 17
Klubbmästare Jarka Nyblom 031-29 97 06 0736-48 05 87
Ledamot Berit Bäckström 031-54 59 27 0703-70 09 98
Ledamot Lisbeth Olofsson 031-45 43 48 0704-07 19 11
Ledamot Inga-Lill Dahl 031-91 32 42 0722-43 56 69 harry.dahl.@telia.com
TIDNINGEN FÖR FLOTTANS MÄN I GÖTEBORG.
KAMRATFÖRENINGEN FÖR ALLA TJÄNSTGÖR ELLER TJÄNSTGJORT I MARINEN CIVILT
ELLER MILITÄRT. OM DU INTE ÄR MEDLEM , TA KONTAKT. VI ORDNAR DET .
Adress till FLOTTANS MÄN och Damklubben BOJEN:
Marinstugan, Örlogsvägen 6, 426 71 Västra Frölunda. Tel: 031-29 07 23. E-post: flottansmangoteborg@telia.com

Mina kära Bojentjejer och kamrater
Nu har ett nytt år gått in i en ny fas och vi skall börja om på
nytt igen med nya positiva känslor och goda förutsättningar.
Det gångna året har varit som alltid både glädje och sorg.
Sorgen är att flera av våra medlemmar har lämnat oss. Vi
sörjer och värderar deras insats med glädje – kom ihåg – och
inte minst genom vår fina fotosamling som finns här i Marinstugan.
Passa på att kolla upp de album som finns i bokhyllan
i ”gunrummet”.
Vi har många glädjeämnen och ett av dessa är vår ”Second
hand” försäljning som vi hade 9-10 april
( lördag och söndag ) här i Marinstugan. Massor av intresserade
damer och även en och annan herre hade letat sig hit för att
finna något fynd till billigt pris. Det var både roligt och positivt
så därför har vi beslutat att även i år ( 2012 ) så öppnar vi
för Second Hand den 14-15 april.
Marinstugans Dag den 15/5 innebar halva veckan före med
förberedelser och prissättning m.m., insamlande av vinster
och inköp till lotterier.
Bojens 55 år firade vi i september med en dagsresa till trakterna
kring Hornborgasjön. Tranorna fanns inte där, de hade
redan rest men en sådan vacker dag som Hornborgasjön bjöd
oss på var en sensommarsensation.
26/11 firade vi Lucia, tidigt datum, men ju närmare vi kommer
13/12 desto fler Luciafiranden med försäljningar, så vi
valde p.g.a. detta att lägga vårt firande tidigare. Vi hade också
bytt ut lokalen i skolan mot Marinstugan och detta visade sig
vara en fullträff. Ofta var det kö vid kaffeserveringen och
lotterierna, det är sådant vi vill ha.
Ja, nu går vi in i 2012 och detta innebär att jag avgår från det
fyllnadsval där jag valdes till ordförande 2011 på ett år. Det
har varit hedrande och roligt som jag alltid har tyckt att jobba
med Bojen och jag önskar den nya ord-
föranden och hennes styrelse allt gott och
ett framgångsrikt år.
Damklubben Bojen som alltid
med flaggan i topp
Gerd Larsson
Avgången ordförande.
Jag Laila Bruto tackar Er ”Bojor” för för-
troendet att Ni vill ha mig som ordförande.
Jag skall göra mitt allra bästa tillsammans
med Er för föreningen.
Jag har varit ”boja” i snart 16 år och haft
nöjet att vara klubbmästare i sex år.
Laila Bruto
Tillträdande ordförande.
3
AKT’ AKT’ SLAG
SLAG
Tar härmed ett steg bakåt i tiden, härmar tidigare
redaktörer och tar till orda i egen spalt. I detta fall anser
jag det som befogat eftersom Alf Åberg slutar som redaktör
och att jag av den orsaken är tillförordnad och
skall försöka att med Bertils hjälp få till ett vårnummer
av tidningen
Som kanske de flesta vet och hört när jag talar,
är jag inte göteborgare från början utan kommer från
det som många anser ”vilda” Hälsingland. Alla har väl
hört talas om ”länsman som kom bort”. Eftersom Hälsingland
ligger norr om Vårgårda är jag i många Göteborgares
ögon ”lapp” men den okunskapen i geografi
får jag väl leva med. Jag har för min del när det gäller
Göteborg hört talas om ”vilda västern”. När och varför
minns jag inte men något bör det väl ligga bakom uttrycket.
Om ni tittar på mina överskrifter tänker ni kanske
på gamla Västernfilmer. Där brukar gamla solstekta
bräder användas som vägvisare och skyltar som t.ex. på
någon ”SALOON”och när jag hittade en textstil som
heter WILD WEST var saken klar. Detta tänkte jag
bör passa här i väster .Den enda skillnaden är att jag
”sågat” de flesta brädorna jämna. Grundbrädan till det
hela är tagen från Marinstugans altan . Se upp så ni inte
trampar fel. Skämt åsido ! Digitalkameror är bra att ha
ibland.
När jag talade med Alf fick jag veta att han inte
fått in några nya manus så jag fick börja från scratch.
Jag startade med att göra det lätt för mig genom att
plocka fram redan färdigt material om våra jagare direkt
ur datorn. Sedan gällde det att jaga vidare och jag
har satsat på lite rapporter och bl.a. bjudit in Ubåtsklubben
för en egen presentation. Genom tillmötesgående
från Göran Melder i Oskarshamn finns även en
intressant sida om ubåtskriget i Östersjön. Ja ,ni får läsa
själva och bedöma.
Hoppas att ni inte blir allt för besvikna om ni inte känner
igen den sofistikerade utformning som Alf åstadkommit.
För mig var det ont om tid och ev. skönhet får
vänta ..
Kommentarer och klagomål emottages på
E-post: harry.dahl@telia.com.

Tänk vad tiden går– nu är det snart vår. Vi här i söder (Ängel-
holm) har, när dessa rader skrives, haft plusgrader sex dygn i
följd, det betyder vår eller hur? Vi hoppas att slippa mer kyla
denna säsong. När dessa rader läses har vi avverkat både årsmöte
och region dito i Karlstad. Vi har verkligen långa transporter
i vår region. Men ibland är det trevligt att råkas på
”hemmaplan”. Att försöka träffas i Göteborg är en bra lösning,
tycker i alla fall vi här längst i söder. transportkostnaderna
ökar hela tiden. Just nu hör jag i radion att bensinen gått upp
igen. Vi här långt ner i Skåne har tvenne jubileum att högtidlighålla
i år . Den första maj kommer Stadens musikkår till oss
marscherande och spelande för hör och häpna, 50:de gången.
Först hälsas våren välkommen av vår ordf. Lars Linde ute på
Östergatan. Sedan blir det uppställning på vår innergård
och en stunds musikunderhållning. Därefter smakar sillfrukosten
i vår kajuta gott hoppas vi. Lite extra festligt i år
med anledning av de 50 åren som traditionen på gott utlovas.
Nästa festlighet, vår förenings 75-års jubileum kommer att
högtidlighållas fredagen den 3:augusti. Programmet för detta
och andra evenemang återkommer vi med på vår hemsida.
När dessa rader läses har vi avverkat årets första föredrag.
Den 5 mars kom Generalen, Förste Hovmarskalken, Mats
Nilsson till oss och berättar om vårt framtida försvar. F10
kamratförening och FM arrangerade gemensamt denna föredragskväll
på Ängelholms bibliotek. Tidigare på eftermiddagen
träffades arrangörerna vid en enkel matbit i vår kajuta.
Ett annat firande som vi måste bli bättre på är vår Nationaldag
den 6:e juni. För att bl.a. få nya yngre medlemmar måste
vi visa att vi finns. Ett sådant tillfälle är att ställa upp i marschen
från Torget till Hembygds-parken. Liknande rekommendationer
gäller hela region Väst. Vi måste visa oss och
helst i klubbkläder. Ett annat sätt att synas är att ”medverka”
i vår fina regiontidning PEJLING. En annan regionuppmaning:
Tänk på att om ni när i närheten av Ängelholm har vi
söndagsöppen Kajuta året om mellan 9 och 12. Adressen är
Östergatan 89. Kolla hemsidan för säkerhets skull . I sommar
blir det som vanligt Korum första söndagen i juli kl. 11’00.
Tisdagar i juli har vi öppet hus 11’00– 15’00. Vi bjuder på
kaffe och våfflor och visar kajutan. Välkomna ! Innan har vi
en chans att råkas på årets riksmöte som i år arrangeras av
våra vänner i Göteborg. Ett stort problem är att allting blir
dyrare i synnerhet transporter, Oljepriset stiger och allt följer
med uppåt. Men en sjötur över Östersjön i trevligt sällskap är
en härlig avkoppling. Tänk bara på färden genom våra skärgårdar.
Då glömmer man både olja och orättvisa elpriser det
senare för oss skåningar. Vi ses på Östersjön i slutet på maj. I
väntan på vårvärmen vill kåsören tacka Alf Åberg för hans
fina arbete med vår Regiontidning Pejling där han lagt ner
många timmars arbete
Samtidigt önskar jag och FM Ängelholm hans efterträdare
Karl Harry Dahl lycka till.
Gunnar Gunnarsson
Om efterträdare betyder fler nummer
än detta återstår att se.
Karl Harry
SÅNGKÖREN
SÅNGKÖREN
Flottans Mäns sångkör bildades 7 november 1981 och
firade med pompa och ståt sitt 30 årsjubileum 2011. Initiativtagare
och grundare av kören är Lennart Möller, tillsammans
med några andra herrar i Flottans Män. Lennart är "still going
strong" fyller 2012, 90 år. Han har deltagit i alla framträdanden
under alla år fram till 2011. Under många bidrog även
musikern Sven Nilsson till sångkörens mycket stora framgångar.
För ett antal år sedan uppfördes ett sångspel i två akter
med titeln "Om Skeppsbord", en resa över de sju haven som
utspelade sig ombord i ett 12 meter långt skepp.
Efter många framgångsrika år inträffade 2006 en
splittring vilket gjorde att flera medlemmar lämnade Flottans
Män och sångkören utan att lämna tillbaka sina persedlar,
vilket innebär att de fortfarande använder ”lånta” kläder.
Riksmötet 2007 som avverkades på Stena Lines
M/S Scandinavia deltog Flottans Mäns Sångkör för underhållningen
under stort jubel.
Flottans Mäns Sångkör har under alla år uppträtt,
sjukhus, vårdinrättningar, äldreboende, privata tillställningar
och på gator och torg. Olika utställningar, mässor och andra
begivenheter brukar få ett besök av Flottans Mäns Sångkör.
Flottans Mäns Sångkör anses allmänt vara föreningen Flottans
Män främsta reklampelare. Marinstugans Dag, Svenska
Flaggans Dag samt Klubbaftnar får med glädje besök av Flottans
Mäns Sångkör.
Flottans Mäns Sångkör består idag av 3 musiker
(1 reserv) samt 17 sångare. I maj 2012 kommer kören att
medverka i FM's riksårsmötesresa till Tallin, och kören
kommer även att sjunga på engelska och estniska, vid en
kransnedläggelse.
Körens uppgift har ända från början varit att roa föreningens
medlemmar och stå till olika myndigheters förfogande samt
skapa goodwill för Flottans Män.
Idag har kören en gedigen repertoar.. Arbetssånger till sjöss
s.k. ”shanties". Sånger, om havet och dess män men även
andra evergreens av skilda slag ingår. Evert Taube, Lasse
Dahlkvist, Roger Sörensen m.fl. är representerade.
Kören leds av Leif Andersson sedan 2002.
Målet med kören är att få människor att glömma sina bekymmer
en stund, att känna gemenskap och glädje.
Vill Du vara med i Flottans Mäns Sångkör, kontakta Leif
Andersson, Lerskäddegatan 27, Tel.031-29 06 84
eller på leian@telia.com
Leif Andersson

J A G A R E P O K E N 1902-1985
På 1870-talet började en ny faktor göra sig gäll-
ande i sjökrig, torpeden, i begynnelsen även kall-
ad självgående mina.
Nu kom de små snabba torpedbåtarna som bl.a
japanerna använde i rysk-japanska kriget 1904-
1905. De gjorde med dem snabba räder in i ham-
nen i Port Arthur (se anm 1 ) och ställde till med
stor skada på de ryska pansarskeppen med myck-
et små egna förluster. Ekonomiskt sett var det en
stor framgång för anfallaren och en katastrof för
den drabbade. Torpeden hade kommit för att
stanna.
För att komma tillrätta med torpedbåtarna ut-
vecklades en ny fartygstyp, JAGARNA .
De kallades i England följdriktigt destroyers
och i Tyskland zerstörers, de var ju till för att
bekämpa och förstöra torpedbåtarna. De fick en
bekymmersam start på grund av att de inte kunde
mäta sig med torpedbåtarna i snabbhet men
1893 fick engelsmännen fram en destroyer som
gjorde 27 knop.
"Svenska flottans första torpedbåtsförstörare
är "Mode" och skola fartyg af denna klass hos
oss benämnas jagare .Jagaren Mode är genom
kontrakt af den 4:e oktober 1901 beställd hos
firman Yarrow & C:o Limited i London, att le-
vereras inom 12 månader från kontraktets da-
tum, men har arbetet så bedrifvets att fartyget
blev slutbesiktigadt och godkänt redan den 15
sistlidne september"
Så började en artikel i TIDSKRIFT I SJÖ-
VASENDET 1902, 6:e häftet sidan 372
Anm .1. Port Arthur är en hamnstad och marin-
bas i nordöstra Kina. Kina utarrenderade
staden till Ryssland 1898.Japanerna intog
staden under kriget 1905 och den återgick
inte till Kina förrän 1945.
Varför fick vi fartygstypen jagare ?
En beskrivning av fartyget följer med bl.a. följ-
ande uppgifter: Längd 67,13 m.; Deplacement
410 ton; Bunker 87 ton kol.
Maskineri: Två trippelexpansionsmaskiner ;
Fyra ångpannor ( Yarrow's typ ); 7000 hkr;
Bestyckning: 6-57 mm snabbskjutande kanoner;
Två torpedtuber på däck akteröver.
Besättning: 4 off, 13 uoff och underofficerskorp-
raler samt 45 man. Summa 62 man.
Farten skulle inte understiga 31 knop. under tre-
timmarsprovet. Detta infriades och på provturen
uppmättes 32,385 knop och Mode ansågs då som
världens snabbaste krigsfartyg. Som högsta ång-
tryck uppmättes 19,6 kg. då säkerhetsventilerna
lättade.
Det är även angivet att bland hjälpmaskinerna
finns generator för elektrisk ström till strålkastare
och inre belysning.
Sverige har under de 83 år jagarepoken varat haft
totalt 40 jagare i drift. Den sist byggda var Hälsingland
och den sist utrangerade var en av våra två
största jagare Halland ( Se anm. 2)
Även jagarna utrustades med torpeder och de
övertog torpedbåtarnas roll där deras sjöduglighet
inte räckte till. De utvecklades efterhand till kanske
det allsidigaste sjövapnet. Torpedanfall, konvojeskort,
räddningstjänst och ubåtsjakt blev bl.a. deras
roll i två världskrig .Vi har nu kommit till nutid.
Våra jagare är i dag historia och torpedbåtarna har
konverterats och blivit robotbåtar.
Anm.2. Halland och Småland levererades 1955 resp.
1956 samt utrangerades 1985 resp. 1984.
Halland avrustades redan 1982 och låg sista åren i
"malpåse" vilket innebär att våra jagare var aktiva
under 80 år.
Vår första och sista byggda jagare, Mode och Hälsingland.
(Längderna är inte proportionella )
OBS ! Halland var sist utrangerad. .
Karl Harry

JAGARN AS ID-NR UNDER TIDEN FÖR ANDRA VÄRLDSKRIGET (VKR),
EVENTUELLA TIDIGARE NR ( ).
OCH SOM FREGATT ER (F)
< Vkr > F
X Utrang. Mode
X Utrang. Magne
3 Utrang. Wale
8 Utrang. Munin
11 1 Ehrensköld 71
12 2 Nordenskjöld 72
3 Klas Horn
4 Klas Uggla
5 Göteborg
6 Stockholm 77
7 Malmö 78
8 Karlskrona 79
9 Gävle 80
10 Norrköping 81
11 Visby F11
12 Sundsvall F12
13 Hälsingborg F13
14 Kalmar F14
15 15 Vakant
16 Öland
17 Uppland
Förklaringar till nästa sida
Tonnage:
Deplacementet är angivet i standardton ( 1016 kg )
vilket innebär att vikten på ett rustat fartyg är betydligt
större. Ex. är bränslevikten på Halland / Småland
c:a 435 ton.
Längd:
Längden är i allmänhet l.ö.a. Kan i vissa fall vara i
vattenlinjen utan att det är angivet.
Bestyckning:
För kanoner (K) och torpedtuber (TT) är måttet i cm.
om det av utrymmesskäl ej är angivet.
Jagare har lika många torpeder ombord som antalet
torpedtuber.
Många fartyg omväpnades i takt med att vapnen utvecklades.
Av den anledningen kan den slutliga bestyckningen
skilja sig från den angivna.
Ex. det är överallt angivet att jagaren Visby har två
sjunkbombkastare. Vid min
kommendering ombord på 50-talet hade Visby fyra
kastare.
< Vkr > F
18 Psilander
18 Halland
19 Puke
20
19 Småland
Vakant 1945
20 Östergötland
6 21 Sigurd
21 Södermanland
5 22 Ragnar
22 Gästrikland
4 23 Vidar
23 Hälsingland
7 24 Hugin
9 25 Wrangel
10 26 Wachtmeister
27 Romulus
28 Remus
29 Mode 73
30 Magne 74
31 Munin 75
32 Mjölner 76
Användna förkortningar:
allmk allmålskanon
akan automatkanon
K kanon / kanoner
ssK snabbskjutande kanon /
er
lv som förtecken: luftvärn
lvp luftvärnspjäs
Ksp kulsprut /a / or
TT Torpedtuber
Aubv Antiubåtsvapen
Augr Antiubåtsgranater
Aurk Antiubåtsraketer
Sjb Sjunkbomber
Sjbf Sjunkbombfällare
Sjbk sjunkbombkastere
MM Minor kan medtagas
G-G Göteborg Götaverken
G-E Göteborg Eriksberg
G–L Göteborg Lindholmen
G-NV Göteborg Nya Varvet
M-K Malmö Kockums

Marinflyget började 1912 då ett flygplan, ”Bryggar-
kärran”, startade den 3 februari som den första militära flygningen
i Sverige. Bryggarkärran fick sitt namn efter den
bryggeridirektör som skänkte flygplanet till Flottan mot att
hans svärson, löjtnant i flottan, fick pilotutbildning genom
kronans försorg.
När första världskriget bröt ut 1914 organiserades fyra spaningsgrupper
varav en i Göteborg. Göteborg hade från början
ett flygplan. Uppgiften var att spana i kuststräckan
Strömstad-Varberg.
Flygplanen var utrustade med pontoner och
kallades följaktligen flygbåtar ( hydroaeroplan ) De kunde
dock endast användas då vädret så medgav. Användningsområdet
var spaning och rapporttjänst, vapen kunde inte
medföras förutom kulspruta och möjligen enkla små bomber
men dessa tillmättes ingen större betydelse
Besättningen utgjordes av en pilot och en spanare.
Piloterna utbildades utomlands eller på Ljungbyhed
medan spanarna utbildades i Göteborg. Benämningarna var
flygbåtspilot respektive flygbåtsspanare. Utbildningen
genomfördes under tiden april till oktober
När marinflyget började 1914 i Göteborg kom
flygbåtarna till Nya Varvet där några tält gjordes i ordning
för materielen medan besättningarna inkvarterades i kasernerna.
Redan på den tiden var det livlig trafik på Göta älv
varför förslag framfördes att flytta flygstationen längre ut
mot havet. En lämplig plats hittades vid Askimfjordens östra
strand. Förslaget drogs dock tillbaka p.g.a. ”ofta rådande
dyning”.
Uppförande av flygskjulen på Nya Varvet
beräknades kosta 16.000 kronor men detta skars ned till
6.000 kronor. Vid färdigställandet 1916 hade de kostat
6.600 kronor. Överskridandet godkändes av Kungl. Materielförvaltningen..
Flygarna var naturligtvis oerhört populära
men de var också medvetna om sitt rykte. Detta föranledde
chefen för Marinens flygväsende, Gunnar Unger, att i en
rapport 1918 skriva:
marinflyget
marinflyget
Marinflygstation Nya Varvet
Utdrag ur” Marinflyget på Västkusten” med faktaunderlag
från Svensk Flyghistorisk Förening i Göteborg.
Flygarna böra vinnlägga sig om ett
mera modest uppträdande och lägga huvudvikten på plikterna,
ej mera på den personliga reklamens område. De
böra vidare noga aktgiva på sitt uppförande, jämväl utom
tjänsten samt aldrig gå till väders utan att besitta full jämvikt
i nervsystemet
Idag finns endast två minnesmärken
kvar efter flygverksamheten vid Nya Varvet. Ovanför
gamla officersmässen finns en minnessten (se bild sidan
16 ) som Svenska Aeronautiska Sällskapet ( Aeroklubbens
föregångare ) reste efter de omkomna löjtnanterna
Carl Fredrik André Thålin och Fritz Gustaf Astley
Netzler som försvann den 17 juli 1918 utanför Lysekil.
Endast vrakdelar av planet hittades. Det andra märket är
slipen bredvid den gamla värnpliktsmatsalen som tydligt
syns på bilden.
Dåtidens flygplan var inte överdrivet
säkra. Rudimentära instrumenteringar, ingen navigeringsutrustning
utöver kompass och karta/sjökort. Fallskärm
började införas 1926. Haverier inträffade utöver den ovannämnda
med utgångspunkt från Nya Varvet 1923 med ett
dödsfall och en skadad, två olyckor 1926 med tre döda
och en skadad, två räddade av personal från fyrskeppet
Nidingen samt två döda nära Onsala kyrka 1927.
Svenska Flygvapnets bakgrund
Marinen var det första vapenslaget i Sverige som tog initiativet
att anskaffa ett flygplan för spaning och eldledning
åt fartygen Marinens Flygväsende ( MFV ).
Bara ett år senare grundlades arméflyget. Flygkompaniet
( FK ). 1926 överfördes alla då befintliga plan till det ny-
bildade Flygvapnet.

flygvapnet flygvapnet och och och flottan flottan under under under andra andra andra väldskriget
väldskriget
väldskriget
Flygdepåfartyg
Under andra vkr tjänstgjorde f.d. psk. Dristigheten och f.d.
torpedkryssaren Jacob Bagge som depåfartyg för sjöflygplan.
Planen startade från och landade på vattnet och lyftes upp på
fartyget med kran och var stationerade på väderdäcket. Ombord
fanns verkstäder och förläggningar. Fördelen var att
planen inte var bundna till en fast flygplats utan kunde med
både förläggningar och verkstäder flyttas efter behov.
Flygplanskryssaren Gotland.
Gotland kunde medföra åtta spaningsplan. Totalt inköptes
endast sex plan från England. Planen var en specialversion av
dubbeldäckade Hawker Hart ( "Hjort ") som vi tidigare hade
under beteckningen B4. B4 var ursprungligen avsett som
spaningsplan men blev vår första störtbombare. Den nya
marinversionen Hawker Osprey ("Fiskjuse") som var .
tvåsitsig fick beteckningen S9(H) och var avsett för katapultstart
( Spanaren som satt bakvänd lutade huvudet mot ett pannstöd
vid katapultstarten.) För att inte ta så stor plats ombord
hade planet bakåt fällbara vingar.
Motorn var en niocylindrig Nohab Bristol Mercuri stjärnmotor
med beteckningen My IV på 600 hästkrafter. Maxhastigheten
var 230 km / tim. Motorerna byggdes i Sverige. De
flesta plan av denna typ som byggdes för engelska flottan
hade Rolls Royce radmotorer.
Planets beväpning var en fast och en rörlig 8-mm kulspruta.
Planet lämnade katapulten med en hastighet av 115 km / tim.
Tre plan kunde startas med 1,5 minuters intervall, sedan
måste katapultens tryckluftsystem laddas upp. Efter uppdrag
landade planen på vattnet och lyftes ombord med kran.
Flygplanskryssare GOTLAND före ombyggnaden (1943-44 ) till luftvärnskryssare
Till höger:
Samma däck efter
ombyggnaden
till luftvärnskryssare
Till vänster:
Flygplansdäcket på
kryssaren Gotland
Foto Curt S. Ohlsson

S p ö k t o r p e t på N y a V a r v e t
Foto. Hans Hermansson
Författare till denna historik över Nya Varvet är journalisten
Bengt A. Öhnander och den var införd i GPs
”Världens gång” den 12 januari 1990.
Historiken publiceras här med författarens vänliga tillstånd.
Sista stycket är förkortat enär där nämnda
Kallerdahl som guidade på nya Nya Varvet ej finns
med oss längre.
ÅR 1700 anlades ”Nya Warfvet” som hamn och depå för
den kungliga flottan. Under åren 1870-1907 användes om-
rådet som fångvårdsanstalt. då fick bl.a. marinens bostadskaserner
tjänstgöra som hem för fångvårdspersonalen. Det
gamla marketenteriet byggdes om till smålägenheter för
fångkonstaplarna och ankarhuset användes en tid som
tvångarbetsanstalt.
Fångvårdsstyrelsen fick överta varvsområdet med byggnader
på villkor att marinen ”vid behov” skulle återfå anläggningen.
Den frågan blev aktuell igen i samband med
unionskrisen. Återlämnandet skedde i två etapper: 1902
fick marinen den första delen och 1907 den andra delen
av Nya Varvet.
För ungefär fem år sedan beslöt riksdagen att avveckla
varvet som marin stödjebas. Den 28 januari 1986 halades
för alltid den tretungade örlogsflaggan. Mark och byggnader
avyttrades till civila företag och personer. Delar
av den gamla hamnanläggningen kom att utnyttjas av
båtklubbar till förtöjnings– och uppläggningsplatser för
fritidsbåtar.
Bland de nyinflyttade civila institutionerna var Göteborgs
folkhögskola och Nordiska Hälsovårdshögskolan.
TROTS ATT Nya Varvet nu går in på sitt femte civila år,
är området ändock okänt för de flesta göteborgare. Det är
synd för här finns en rikedom av sevärdheter, fina utsikts-
platser över hamninloppet och spännande promenader öv-
er över berg och längs strand. Dessutom är det lätt att ta sig
hit med bil (bra parkeringsmöjligheter), buss (nr.91 med
avgång vid Rengatan) samt spårvagn (nr 11 med avgång
vid hpl.”Nya Varvet”).Besökande på vardagar kan äta på
lunchrestaurangen därute medan söndagsflanören kan värma
sig hos FLOTTANS MÄN och i deras klubblokal på
Örlogsvägen få sig en fika och lite historia till livs. Till
områdets sevärdheter kan i första hand räknas de orörda
byggnader som har kulturhistoriskt värde och intresset är
hus som är, eller har föreslagits bli byggnadsminnesmärke.
(Med detta avses att byggnaden ifråga är statlig egendom)
Ett av dessa hus är det gamla så kallade båtsmanstorpet
som ligger högst upp vid Korsebergs backes slut. Att det
skulle varit byggt för båtsmän är dock föga troligt. Med
sina tre rum och kök är huset betydligt större än de som
uppfördes för denna yrkeskategori
Vid en besiktning år 1812 gick man igenom 34 privatbostäder
inom varvsområdet. Av dessa hade endast sju styck-
en tre rum och kök eller mer. Däremot har, vilket fram-
går av mantalslängder från 1700– och 1800-talen, sjömän
eller båtsmän varit ägare till huset. Den första båtsmannen
träffar vi på 1850. Han hette Anders Johansson Flink och
bodde i torpet 45 år
Båtsmännen hade till uppgift att bemanna den svenska ör-
logsflottan. De rekryterades från kustlandskapen och var i
civila sin gärning torpare eller hantverkare. Flink var skomakare
och verksam bland annat under den tid då området var
fångvårdsanstalt. Till hans kunder hörde givetvis fångvårdspersonalen
och andra som bodde inom området.
Verkstaden var inrymd i det minsta rummet medan famil-
jen åtta personer, bodde i de två andra rummen och det lil-
la köket. Flink avled av hjärtslag under ett kraftigt åsk-
väder som drog fram över Nya Varvet den 23 augusti
Hans änka övertog äganderätten till torpet och bodde där
till sin död 1907.
Nästa ägare blev fröken Ellen Cederblad. Hon hade 1904
startat ”Ellenbergs Hvilohem” för ’äldre och ”nervklena”
personer. Hemmet låg strax intill Flinks gamla torp och i
detta fick hon nu möjlighet att utöka sin verksamhet med
några sängplatser
ÅR 1916 flyttade änkan Anna Henriksson med sina fem
barn in i torpet. Hennes man fångkonstapeln John
Henriksson hade omkommit under mystiska omständlig-
heter 8 december 1906. Fru Henriksson bodde kvar i torp-
et till sin död i april 1939 . Då övertogs huset av äldsta
sonen Ernst som bodde där till sin död 1972. Han berättade
om spökerier i huset. Dörrar slogs igen, gardiner fläktade
i vindstilla väder, steg hördes på vinden och så vidare.
Henriksson hade många gäster men ingen vågade över-
natta där.
Efter Ernst Henriksson har torpet varit obebott. Det är nu-
mera inrett som museum och visas genom V:a Frölundas
hembygdsförening. Torpet bedöms som V:a Frölundas äld-
sta hus, uppfört i slutet av 1600-talet.
En platta på huset berättar:
”TORPET”
från 1600-talet
Renoverat
1973-1974
De levde här ett strävsamt liv
men någon gång till fågelsång
man lyssnade och smektes
här föddes barn de samlats här
i lampans sken
men för längesen
den sista leken lektes.

Ubåtskriget längs svenska ostkusten under 2:a Världskriget
Ovanstående överskrift är titeln på en uppsats skriven 2004
av Göran Melder i Oskarshamn och denna sammanställning
har jag tagit in med hans tillstånd. Göran var vid vår kontakt
mycket tillmötesgående och det här är nog inte sista gången
hans namn finns med i vår tidning.
Översikt
Östersjön var i stort sett ett tyskt innanhav under 2:a världskriget.
Om man undantar perioden fram till sommaren 1941
då sovjetiska flottan kontrollerade finska och baltiska vatten,
som ett resultat av Molotov—Ribbentrop traktaten. Efter det
Tyskland hade anfallit Sovjetunionen sommaren 1941 trängdes
Östersjöns starkaste flotta in i inre delen av Finska Viken,
på grund av att de förlorade sina framskjutna baser i
Baltikum och Hangö i Finland.
Vintern 1942 fanns inom Sovjetunionens krigsmakt tanken
Nedan följer en sammanställning sorterad på ubåt.
Ubåt
Befälhavare
D2
Lindenberg
D2
Lindenberg
K 51
Drozdov
K58
Popov
L3
Gristsjenko
S7
Lisin
S7
Lisin
SC 311
Versjinin
SC 317
Mochov
SC 317
Mochov
SC 317
Mochov
SC 317
Mochov
SC323
Ivantsov
SC406
Osipov
SC406
Osipov
SC406
Osipov
Fartyg Datum Läge Händelse
Tyska ångaren
JACOBUS FRITZEN
Tyska tågfärjan
DEUTSCHLAND
Svenska passagerar-
båten SS HANSA
Svenska
SS VÄNERSBORG
Svenska malmlastade
SS SF LILJEVALCH
Svenska kollastade
SS MARGARETA
Svenska malmlastade
MS LULEÅ
Svenska ångaren
FENRIS
Danska fartyget
SS ORION
Svenska galeasen
FORTUNA
1942 10 15
(OMKRING)
Syd
Sandhammaren
1942 10 19 Syd om
Trelleborg
Fartyget sänktes
Fartyget fick ett stort hål i sidan och lyckades
för egen maskin ta sig till Trelleborg.
18 man omkom
1944 11 24 N58;02—E18:10 Sänktes ”officiellt av okänd ubåt”
2 räddades och 84 omkom.
1944 12 18 SW Utklippan Fartyget sänktes och 19 man omkom
och 1 räddades.
1942 08 18 Strax S om Kungs-
grundets lysboj
1942 07 09 Utanför
Arkösund
1942 07 11 Utanför
Händelöpe grund
1940 01 05 Vid fyrskeppet
Sydostbrotten
Fartyget sänktes och 33 man omkom
och 7 räddades.
Fartyget sänktes 14 man omkom
och 4 räddades
Fartyget sänktes 8 man omkom
och 27 räddades.
Fartyget sköts i sank
1942 06 19 W Gotska Sandön Fartyget skadades och bogserades till
Visby. 1 man omkom och 2 man skadades.
1942 07 024 Utanför Smygehuk Torpederna missade.
Tyska OTTO CORDS 1942 07 08 Vid Blekingekusten Fartyget sänktes.
Svenska malmfartyget
SS ADA GORTHON
Tyska
SS BALTENLAND
Svenska
SS GALEON
Tyska motorskonaren
FIDES
Svenska ångaren
BENGT STURE
1943 06 22 Utanför N Möckleby
Ölands ostkust
Fartyget sänktes. 14 man omkom och
8 räddades
1941 10 13 Utanför Ljungskär Träffades, tog eld och strandade vid
Kungsgrundet.
1942 07 01 Utanför Västervik Torpeden missade och detonerade
mot ett skär.
1942 07 08 Utanför Hävringe Torpeden träffade och skadade svårt
fartyget, som bogserades i hamn.
1942 10 29
(omkring)
att, om man kunde störa malmtrafiken från Luleå till rust-
ningsindustrin i Tyskland och försörjningen till den tyska
Lapplandsarmén, skulle trycket på hemmafronten minska.
Det var bara ubåtarna, som hade kapacitet och möjlighet att
genomföra ett sådant uppdrag. När isen i maj hade släppt
sitt grepp lyckades flera sovjetiska ubåtar lämna sina baser
och forcera finsk-tyska minspärrarna. De kunde med viss
framgång operera i hela Östersjön. Vilket märktes i Sverige
och framgår nedan. För Sveriges del drabbades fartygstrafiken
med i huvudsak malm från Norrland till Tyskland och
tillbaks med kol till Sverige. Returlaster med kol var en
nödvändighet för Sveriges krigsförsörjning och dess industri.
Något som ofta glöms bort i diskussioner om malmtrafiken.
Sovjet var den enda stridande part som hade kapacitet
och militärstrategiskt intresse att störa fartygstrafiken
längs svenska kusten.
Vid fyren Stilo utan-
för polska kusten
Fartyget sänktes. 9 man omkom och 6 man
hamnade i sovjetiskt fångläger.

VIT SLAVHANDEL I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD
Denna berättelse om Margareta Klipper har vi genom Lars Nordenberg
fått från Fiskemuseet på Hönö .
Berättelsen är förkortad.
En stilla, vacker augustimorgon 1789 satt unga Margareta
Klipper utanför Anders Svenssons hus på Björkö huvud.
Anders och hans hustru Maria hade just gått till grannbyn Ryd och
tagit barnen med sig. Närmaste grannfolket var också borta, så
Margareta satt alldeles ensam, försjunken i tankar. Ingen störde henne
förrän ett par herrar kom nerifrån hamnen. De hälsade artigt
och undrade om de kunde få köpa två kannor mjölk och ett tjog ägg.
De hade sin båt liggande i Huvud hamn. Av den utländska brytningen
förstod Margareta att de var fransmän. De talade dock bra svenska.
Herrarna fick köpa vad de önskade och inledde ett livligt samtal
med den unga flickan. Hon såg bra ut, Margareta hade ett intagande
väsen. Hon blev lätt omtyckt av alla
Hon tyckte att främlingarna var väldigt trevliga. När de föreslog att
hon skulle följa med mer till hamnen och se deras båt var kaptensdottern
genast villig. Under glatt samspråk gav de sig iväg.
Margareta hade varit ombord på många skepp, gjort flera resor tillsammans
med sin far, men maken till farkost hade hon aldrig skådat.
Hon blev slagen av förvåning av allt det stiliga
Ombord fanns ytterligare en man och två kvinnor. Också de talade
svenska. Alla var mycket vänliga mot den unga flickan. De slog sig
ner i salongen och samspråkade och bjöd Margareta på ett glas
vin. Plötsligt utbrast en av männen:”Vi har ett ärende till Kalvsund.
Då vinden friskat och är förmånlig gör vi den färden på en kort
stund . Följ med på den sjöturen. Vi seglar ju tillbaka hit strax.”
Margareta accepterade men med viss tvekan Tänk om hon inte hann
hem innan husbondfolket skulle komma hem igen från Ryd. Under
färden gick två av männen ner i skansen. De kom snart upp igen
och förklarade då ”Efter vad vi funnit varken behöver vi eller kan
lägga till i Kalvsund. Vi måste omedelbart bege oss till Normandie.
Saken är ytterst brådskande. Vi har inte en minut att förlora.”
Likblek utropade Margareta: ”Men sätt mig iland var som helst vid
Björkö, så jag kan gå ”Den ena av de två männen, han som fört ordet
hemma på Huvud, förklarade: ”Vi har tyvärr inget val. Du, så
tilltalade han nu Margareta, måste följa med till Frankrike. Jag lovar
högtidligt att du skall få biljett till Göteborg med första båt. Vill du
stanna någon vecka i Normandie och se dig omkring i det gamla
”nordiska riket” skall jag skriva till din husbonde och tala om hur
det förhåller sig.” Margareta kunde inte säga ett ord. Slutligen fick
hon fram . ”Och jag har ju inga kläder för en så lång resa”. En av
kvinnorna sa då´: ”Bekymra dig inte om den saken. Vi har tillräckligt
i klädväg här på båten. När vi kommer hem, skall du få allt
vad vi behöver”.
Under seglingen till Rouen lade båten under nätterna till vid flera
ställen och tog ombord folk. Margareta hörde röster från glada
flickor och ville gå upp på däck. Hon hindrades alltid, ibland med
våld. Det väckte hennes förvåning – och misstanke. En isande känsla
genomfor henne. Väl hade hon hört talas om vit slavhandel, men,
skulle hon ha blivit offer för denna skändliga hantering ? Tanken
härpå verkade rentav bedövande Så småningom stod den kalla, förfärliga
verkligheten klar för henne, hon hade fångats i en snara
utan minsta hopp att någonsin bli befriad från sitt ohyggliga förnedringstillstånd.
De fem personer hon trott så gott om kastade helt
plötsligt masken. Slavägarna triumferade över den fina bohuslänska
handelsvaran som skulle skaffa dem goda inkomster i stadens
”glädjehus”
Forts. nästa nummer
rapport
rapport
Vi gläds åt att ubåtsklubben Nordkaparen fått erbjudande
att skriva några rader om vår verksamhet i
Pejling.
Vi har idag fyra olika ubåtsklubbar i Sverige med
säte i Stockholm, Karlskrona, Malmö och Göteborg.
Nordkaparen är den till antalet medlemmar största
föreningen. Vi har i dagarna antagit vår medlem nr.
400. En policy vi har i klubben är att endast ta in en
amiral var 100.e medlem för att dessa inte skall bli
allt för många. Medlem nr 400 i föreningen blev förre
ubåtsflottiljchefen amiral Jonas Haggren, nu
tjänstgörande i Högkvarteret. Tidigare amiraler i gott
sällskap är nr. 100 Bengt Rasin, nr. 200 Bror Stefenson
och nr 300 amiralen Sten Swedlund. Vi kan även
glädjas åt ytterligare en amiral som blivit befordrad
efter sitt medlemskap, nämligen förre chilenska
marinattachén i London som nu blivit amiral och
marinchef i Chile. En av de medlemmar vi fått genom
vårt internationella deltagande i ISA
(International Submariners Association)
I år är det jubileumsår för vår klubb som fyller 10 år
och ubåten Nordkaparen fyller 50 år. Dessa händelser
planerar vi att fira genom att göra en bussresa till
Karlskrona där vi även bjudit in såväl våra norska
ubåtskamrater som övriga ubåtsklubbar. Resan går
av stapeln den 11-13 maj med ett välfyllt program.
På programmet finns bl.a. besök vid 1.ubåtsflottiljen,
Sjöstridsskolan, Marinmuseum med ”Neptunprojektet”,
repslagarbanan samt en båtutflykt till
Gåsefjärden, mest känd för U 137 händelsen 1981.
För att förstärka den marina upplevelsen ytterligare
har vi erbjudits boende ombord på marinens ubåtsräddningsfartyg
Belos för att hålla våra kostnader
nere. Förhoppningsvis kan vi berätta mer i senare
nummer av Pejling.
Årets internationella ubåtsträff blir i år i Kiev,
Ukraina under slutet av september. Där ser vi fram
emot en trevlig återträff av alla de nya kamrater från
olika länder som vi lärt känna under de senaste åren.
Bedömningen är att ca 350 personer från ett 20-tal
länder kommer att delta.
Förutom ovanstående evenemang kommer vi naturligtvis
att finnas på plats ombord i Nordkaparen för
att guida besökarna. En av klubbens viktigaste åtaganden.
Även detta kan vi berätta mera om i senare nummer
av Pejling.
Lars Nordenberg
Ordf
från från ubåtsklubben
ubåtsklubben
ubåtsklubben
nordkaparen
nordkaparen
Nordkaparen

Vuxna 90 kr
Gruppentré 80 kr (minst 10 pers.)
Barn 5-15 år 50 kr
Gruppentré 40 kr (minst 10 pers)
Familjepris 250 kr
2 vuxna & 2 barn
Studenter & pensionärer 70 kr
Militärer i uniform 70 kr
RAPPORTER RAPPORTER FRÅN FRÅN MARITIMAN
MARITIMAN
entrépriser
entrépriser
Årskort
I ordinarie entrépris ingår obegränsat antal besök
under hela säsongen 2012
Sightseeingpaketet 240 / 120 kr
Ett 48-timmars sightseeingpaket som inkluderar
fri entré till maritiman samt obegränsade turer
med Stinsens minitåg och Lotsens kanalbåt. Gäller
från 14/5—30/9
ÖPPETTIDER
ÖPPETTIDER
ÖPPETTIDER
Den 6-8 april har Maritiman säsongspremiär
och fortsätter med öppethållande under hela
påsklovsveckan.
Resten av månaden fram till 1:a maj får vi nöja
oss med öppethållande fredag till söndag..
Vad som händer under hösten får jag återkomma
med i nästa nummer.
APRIL KL 11-16
SÄSONGSPREMIÄR 6.e—8:e
PÅSKLOVSÖPPET 9:e—12:e
HELGÖPPET : 13—15, 20-22, och 27-30
MAJ—SEPTEMBER KL 11—18
ÖPPET DAGLIGEN
OBS
MIDSOMMARHELGEN 22—23 JUNI STÄNGT
ÖVRIGT
ÖVRIGT
16-29 april: VETENSKAPSFESTIVALEN.
Sjöfartsmuseet anordnar guidningar
på Maritiman.
1/5-4/11 UTSTÄLLNING ombord monitoren
SÖLVE: Amerikanska inbördeskriget
150 år.
20 maj ALLMÄNHETENS DAG
på Packhuskajen.
10 juni DR. SILVIAS BARNSJUKHUS
har aktiviteter på Maritiman.
29—30 juli GBG BLUES FESTIVAL
på Packhuskajen
SMÅLAND SMÅLAND / NORDKAPAREN
NORDKAPAREN
björn björn irvert irvert informerar informerar om
om
jagaren jagaren smålands smålands varvsbesök
varvsbesök
Förberedelserna med planering inför nästa (2012) års
varvsbesök hade kommit igång med behovsanalys på de båda
tänkbara objekten Jagaren Småland och Ubåten Nordkaparen.
Båda fartygen var senast uppe samtidigt 1998 dock på var
sitt håll. Två av Flottans Mäns aktiva ubåtsvänner hade rekryterats
att t änka över Nordkaparens underhållsbehov vid en
torrsättning men någon motsvarande kunskapsbank hade ännu
inte hittats för Småland. Samtidigt informeras om risken att
2012 års budge t inte skulle kunna klara båda fartygen vilket
kunde bedömas till Nordkaparens fördel kanske.
Då ringer plötsligt Cityvarvet och lockar med att kunna
erbjuda en bra offert om jagaren skall på varv och kan komma
..NU .Och så blir det. Vi beslutar att lockas av GVC´s bud,
skjuter Nordkaparen på framtiden och låter varvet ta hand
om Småland. Dock blir budet inte fullt så lockande som vi hoppats,
varför vi inte anser oss kunna beställa alla önska-de arbeten.
Efter en för varvet bitvis besvärlig losstagning från
Maritiman kommer så Småland i docka den 3/11. Bogser-
båtarna hade ett styvt job att få henne loss. Propellrarna hade
grävt ner sig en meter i dyn.
På varvet påbörjas arbetet för bottenunderhåll med högtryckstvättning,
tjockleksmätning, kontroll av igensvetsade
bordgenomföringar och så botten- och toppsidesmål-ning i två
lager.
Av miljöskäl passar vi också på att tömma ett mindre
antal skrovtankar på kvarvarande PBO. Vissa arbeten som
endast kan utföras med hjälp av kran passar vi också på att
få gjorda på varvet. Målning av bygget, dvs utsidan av överbyggnaden
på de övre däcken beställs, medan back- och
trossdäck bedöms kunna klaras av oss själva. Så tas också det i
någras ögon kanske något drastiska beslutet att ta bort jagarens
båda propellrar i akt och mening för att kunna få tillbaka
Småland på sin plats igen . (Se bild sedan 16 )
Kanske kan propellrarna komma att beskådas på land någonstans
i stan i framtiden.
Två andra arbeten som vi vet legat bl.a. Flottans Män
varmt om hjärtat genomfördes också, dvs uppflyttning av torpeden
till en plats i anslutning till torpedställen, samt kontroll
av plåt mm under förliga torpedstället. Den mellersta tuben är
nu borttagen för att möjliggöra fortsatt tillgänglighet
De båda stormarna som passade på att dra in över oss
när Småland var borta, förorsakade en del skador på anlägg-
ningen och det då höga vattenståndet visade att ubåten inte alls
står på botten.
Huruvida normalvattenståndet är tillräckligt för att få Nordkaparen
till varv får framtiden utvisa.
Nu pågår också en genomgång tillsammans med rädd-
ningstjänsten om säkerhet och utrymning från våra objekt, samt
en inre uppsnyggning och pilning ombord på jagaren, en välbehövlig
grovsanering och städning av ubåten, vilket allt skall
resultera i visningsvärda fartyg den kommande säsongen.
Välkomna. Björn Irvert

En gång var han båtsman i kronans kläder
och mönstrade på med sin sjödruckna säck.
För honom fanns inget överhandsväder
där han vaggade tryggt på fullriggarns däck
med mullbänk i läppen och snus under näsan
och skägget i prydlig rättarkrans.
Från början till slut va den långa resan
för honom som en rolig dans.
Det kvittar lika om havet låg soligt.
om stormen rev i med ett avgrundstjut.
Då låg han på märsrån och svor rent otroligt
och drog som besatt i sin dyvåta klut.
Men sånt hörde till. Det gick över som snuvan.
En kväll fälldes ankar i främmande hamn.
Frivakten i land gick att smaka på druvan
och retas med flickor med spanska namn.
Han visste var krogarna fanns på Madeira,
i Cadix, Gibraltar och Santacrux.
I täten han gått när det gällde såvera
en gröngöling ut ur ett glädjehus.
Visst kunde han bli en smula i hatten
men glömde aldrig, trots glam och sudd
att köpa mantilj och floridavatten
Ur ”Juldagen ” 1939.
Utgiven av
Försvarsväsendets
Underbefälsförbund.
Ty innerst var han en trofast make
och alls ingen syndapalt.
Fast gumman var sträng som en riktig drake
var hemmet ändå det bästa av allt.
I tankarna klev han omkring i sin stuga
förtrogen med ungar och hushåll och garn.
Den tiden måste en högbåtsman duga
till allting — utom att amma barn.
Nu kurar han gammal och böjd i sin täppa
en sensommardag när det lider mot höst.
Men ungdomsminnena aldrig vill släppa
sitt tag i en riktig sjömans bröst.
Med ledbrutna fingrar modeller han riggar
av skepp som han minns, för att tjäna en slant
och påtar med pinnar och mässingspliggar
och tvinnar av sytråd de smäckraste vant.
En kvällsbris får apeln vid knuten att vaja.
Då tittar han opp, en grå patriark.
Bestämt kom den vinden direkt från Biscaya
som känns så förunderligt saltmängd och stark.
Modellen han håller i valkiga händer
blir plötsligt ett skepp som på havet går.
Nu slörar fregatten mot fjärran länder
med båtsman ombord som i unga år.

AMIRAL VICE AMIRAL
KONTER AMIRAL FLOTTILJAMIRAL
KOMMENDÖR
FLOTTILJ-
FÖRVALTARE
KOMMENDÖR-
KAPTEN
ÖRLOGS-
KAPTEN
FÖRVALTARE FLAGG-STYRMAN /
KOMMENDÖR
av 1:a GRADEN.
Graden har utgått
KONSTAPEL/
MASKINIST
Årsmötet i Marinstugan hölls med 62 medlemmar
närvarande.
På podiet den skrattande ”finansministern” Nils
Gösta Persson, mötets ordförande Lennart
Johansson och sekreteraren Börje Kjellstenius.
Närvarande gäster var BOJENS ordförande och
klubbmästare Laila Bruto och Jarka Nyblom.
Efter sedvanliga mötesförhandlingar där styrelsen
beviljades ansvarsfrihet fastställdes 2012 års styrelse.
Ordförande Bertil Andreasson samt Lars-Erik
Wennersten avsade sig omval. Årets styrelse och
kontaktpersoner kan ni se på den vanliga platsen i
tidningen, sidan 2.Efter mötesförhandlingarna vidtogs
utdelning av utmärkelser:
flottans gradbeteckningar 2009
STYRMAN /
KONSTAPEL/
MASKINIST
M E N I G A: 1 streck per tjänsteår
KAPTEN LÖJTNANT FÄNRIK
SERGEANT
KORPRAL
VICE
KORPRAL
kort kort rapport rapport från från årsmötet årsmötet årsmötet i i marinstugan marinstugan marinstugan den den 3 3 mars
mars
Veterantecken
(15 år i föreningen )
utdelades till:
Björner Andersson,
Mats Bruto,
Hans Holmquist,
Roland Jansson,
Sven Karlsson,
Reino Lammenhemo,
Gunnar Parvik
och Jan Sandberg.
Ytterligare tre icke
närvarande var berättigade
till tecknet.
Ankaret på flottans axelklaffar
för menig och t.o.m. sergeant
ersätts med propeller o.s.v. enl.
yrkeskategori
Föreningsnålen till de 15 medlemmar som anslutit sig under
2011. ( Se sidan 17. )
Ricardo Rivadulla och Börje Kjellstenius fick föreningens hederstecken.
Rune Leandersson, Flemming Hansson och vår nye ordförande
Gunnar Ekbladh förärades Göteborg-föreningens vapensköld. (Ovan.)
Carl-Axel Sjöberg och Karl Harry Dahl införlivades i den exclusiva
gruppen ”Hedersmedlemmar” som tidigare består av Lennart Johansson,
Lennart Möller och Charley Johnsson
Karl Harry

NATIONALDAGEN 2007: UPPSTÄLLNING FÖR AVMARSCH AVTÅG EFTER MINNSESTUNDEN
SE ANNONS ANGÅENDE ÅRETS NATIONALDAG PÅ S ISTA SIDAN
Minnessten vid Nya Varvet Se sidan 8, andra spalten
FOLKMYLLER PÅ MARINSTUGANS DAG.
GLÖM EJ ÅRETS DAG DEN 6 MAJ
Jagaren Smålands babordspropeller Vikt 7,5 ton.
Foto Björn Irvert Se ”Maritiman ” sidan 13

VI GRATULERAR
FÖDELSEDAGAR MARS-JULI
Mar
02 0332 Axel Sahlin Göteborg 80 år
10 8975 Göran Andersson Landskrona 70 år
16 0819 Karl-Erik Palmqvist Överkalix 75 år
24 0811 Thomas Dahlén V.Frölunda 65år
27 0803 Christer Ericsson Alingsås 70 år
27 8955Lennart Johansson Romelanda 80 år
31 0705 Ragnhild Wetterholm Bojen 75 år
Apr.
10 0415 Torsten Björn Hällesåker 50 år
18 0809 Sven Bengelsdorff Göteborg 50 år
20 9852 Sven-Gunnar Alevåg Mölndal 65 år
17 8225 Bengt Rasin Göteborg 90 år
26 0632 Peter Ottosson Landvetter 60 år
28 0613 Jarl Rådlund Göteborg 70 år
28 0317 Karl Sparud V Frölunda 75 år
30 9123 Göran Berg Borås 70 år
Maj
10 8550 Sune Nilsson Göteborg 75 år
10 0405 Siv Wickström Bojen 75 år
11 0116 Yngve Bucht V.Frölunda 80 år
12 0917 Sigvard Samuelsson Göteborg 80 år
13 9861 Alf Andersson Göteborg 80 år
17 1001 Berit Bengtsson Bojen 70 år
18 8201 Inger Dahl Bojen 75 år
19 1014 Egon Simonsson V. Frölunda 80 år
22 0427 Erland Falk Uppsala 70 år
27 6362 Lennart Möller Göteborg 90 år
Juni
06 8546 Curt Palmberg Göteborg 95 år
17 7763 Gunnar Kall Kungälv 80 år
25 8202 Lola Johannesson 85 år
29 9303 Margit Tobiasson Bojen 75 år
Juli
03 0313 Bertil Axelsson Göteborg 85 år
04 9644 Gunnar Parvik Torslanda 75 år
07 0507 Hans Bergkvist Göteborg 80 år
10 9212 Anita Persson Bojen 70 år
12 9170 Carl-Axel Sjöberg 85 år
16 0429 Sören Andersson Henån 85 år
17 9966 Alf Åberg Kalvsund 80 år
21 0355 Borney Bergstrand Göteborg 75 år
21 1103 Carl-Elof Svensson Göteborg 95 år
27 0901 Osvald Lundqvist Hjo 80 år
m m e e d d l l e e m m s s s s i i i d d a a n
n
Denna historia är en repris från nr 51, 1994, då insänd
av medlemmen Henry Lernemalm.
JULKLAPPSBEKYMMER
Följande hände förra julen:
Jag funderade på vad jag skulle köpa som julklapp till min tjej. Jag talade
med min syster och hon rådde mig att köpa ett par handskar. Min syster
gick med mig till affären, där jag köpte handskarna samtidigt som hon
köpte trosor till sig själv. Av någon anledning råkade emellertid biträdet
förväxla paketen, varvid min syster gick hem med min tjejs handskar ,och
jag skickade strax efteråt paketet med min systers trosor till min tjej. Jag
bifogade ett brev med detta innehåll:
Kära Beda !
Jag önskar dig en god och trevlig julafton.
Jag vet inte om du gillar min present, men jag köpte den för jag vet att du
behöver dem. Om det inte varit för min systers skull, hade jag köpt ett par
långa med knappar, men hon sa att du alltid använder korta. Tycker du om
färgen? Damen jag köpte dem av visade sina egna, som hon använt i tre
veckor och de var knappt solkiga. Du kan talka dom på insidan så går de
lättare att ta av och på. Biträdet bad mig hälsa och säga att du skulle göra
som hon gör. Rengör dem i bensin, men behåll dem på, annars vill de gärna
krympa, Jag hoppas få se dem på dig när vi träffas på juldagen.
Din egen Osborn.
PS. Min syster säger att det senaste modet är att bära dem oknäppta och
nedhängande, varvid det ger bärarinnan ett nonchalant utseende. Om du
tycker att det är varmt ute kan du hålla dem i handen när du promenerar.
Det tycker jag ser flott ut. D.S.
nya nya nya medlemmar medlemmar medlemmar 2011 2011
2011
”SPRITINKÖPET”
1952-53 gjorde jag min värnplikt vid marinen i Karlskrona, många
kallade det ”Pinan”. Efter utbildningen blev det sjökommendering, först
Pia (Patricia) sedan kryssaren Göta Lejon som hornblåsare. På Göta Lejon
fick man ju uträtta andra sysslor. Vi låg på varvet i Karlskrona för underhåll
före avresan till Portsmouth i England. En dag fick jag förtroendet av
underofficerarna på mässen att inhandla sprit från systembolaget. På den
tiden var det ju motbok för inköp av sprit, så det blev en hel trave böcker,
fullmakter o.s.v. att hålla reda på.
Jag fick låna en trehjulig cykel med flak framtill. Inköpet gjordes och det
blev många flaskor vill jag lova. För att skydda flaskorna under transporten
satte man på ”papphylsor”. Nåja allt väl, men när jag var inne på varvsområdet
med min dyrbara last blåstes det larm om sprängning inom området.
Det small ordentligt flera gånger. För att skona öronen fanns möjlighet att
gå in i ett hus i närheten, men jag måste hålla koll på cykeln med flaskorna.
Skulle dom klara trycket av smällarna.? När allt blev lugnt igen blev
det första jag gjorde att att lyfta på papphylsorna på alla flaskor. Alla
1101 Bengt Ahrle Sjötorp
1102 Jarl Kihlberg Göteborg
1103 Carl Elof Svensson Göteborg
1104 Leif Lindenhag Kullavik
1105 Roger Nordström Alingsås
1106 Anders Andersson Mölndal
1107 Sten Lundqvist V:a Frölunda
1108 Ulf Berg - André Göteborg
1109 Bill Britmer V:a Frölunda
1110 Per- Ola Törnqvist V:a Frölunda
1111 Jan Wanhov VG:a Frölunda
1112 Rune Gustafsson Göteborg
1113 Bo Tak V:a Frölunda
1114 Thore Abrahamsson Göteborg
1115 Pether Ribbefors Göteborg
klarat sig och jag kunde
dra en lättnadens suck. När
jag berättade för underofficerarna
på mässen vad som
hände på vägen hem fick
dom ett gott skratt, men de
var inte sena med att tillägga.”Hade
du kommit hem
med tomma flaskor, hade
du legat illa till”. Hoppas
alla blev lyckliga och glada.
Vad vet jag ?
Skeppsnummer 944
Samuelsson.

PRO GRAMLAGDA AKTIVITETER
I MARINSTUGAN INNAN SO MMAREN
MARS
MEDLEMSMÖTE SÖN. den 11 kl.11’00
KLUBBAFTON To. den 29 ☺ kl..18’00
SÖNDAGSÖPPET: den 04,18, och 25 kl. 11’00
ONSDAGSÖPPET: den 07 och 21 kl. 11’00
APRIL
KLUBBAFTON To. den 26 ☺ kl. 18’00
SÖNDAGSÖPPET: den 01,15, och 22 kl. 11’00
ONSDAGSÖPPET: den 04 och 18 kl. 11’00
MAJ
MARINSTUGANS DAG Sön. den 06 kl..10’00
SÖNDAGSÖPPET: den 13 och 20 kl..11’00
ONSDAGSÖPPET den 02 kl..11’00
JUNI
SÖNDAGSÖPPET den 02 kl. 11’00
NATIONALDAGEN den 06 kl. 10’00
OBS !! Deltagande i aktivitet märkt ☺ skall förhandsanmälas
till klubbmästaren. enär inköp sker
i enlighet med antalet deltagare och det är i allas in-
tresse att maten räcker utan ransonering.
Första höstaktiviteterna är
SÖNDAGSÖPPET den 19:e Augusti. och
ONSDAGSÖPPET den 22:a Augusti
bra viking-modeller
skala 1:1250
köpes
stugfogden
stugfogden
stugfogden
Tel. 031-26 85 19
riksårsmötet riksårsmötet riksårsmötet 2012
2012
Har ni tänkt närvara vid årets
riksårsmöte ??
När ni skickar in er anmälan så
meddela även någon i styrelsen
om ert deltagande.
(Anmälningshandlingar kommer
i FM tidningen i mars )
Styrelsen får då en chans att
samordna
TRANSPORTEN
sista sista sista sidan sidan
sidan
! ! U U P P P P R R O O P P !
!
Vårt Vårt ”lager” ”lager” på på manus
manus
till till pejlingen pejlingen tomt.
tomt.
hjälp hjälp oss oss genom genom att att berättA
berättA
berättA
om om händelser händelser och och UPPLEVELSER
UPPLEVELSER
eller
eller
en en en rolig rolig historia
historia
sänd sänd dom dom till till vår
vår
adress adress på på örlogsvägen
örlogsvägen
örlogsvägen
redaktionen
redaktionen
kommande kommande aktiviteter
aktiviteter
Den sedvanliga Känsödagen med Försvarsinformation,
guidning runt ön samt enklare
förplägnad kommer att ske
17 maj,Kristi Himmelsfärdsdagen
Anmälan på lista i Marinstugan, med namn
och personnummer eller till P.O. Eriksson,
tel. 031-29 06 55 eller lipoere@tele2.se
MARINSTUGANS MARINSTUGANS DAG DAG DAG 6:e 6:e MAJ
MAJ
OBS OBS DATUM DATUM
DATUM
Ni som önskar hjälpa till med
förberedelserna kontakta någon i
STYRELSEN
Ni som har saker att skänka
kontakta
STUGFOGDARNA
nationaldagen
nationaldagen
På Nationaldagen 6 juni samlas vi enligt
tradition i Marinstugan kl.11’00
Vi går till ”ULVENMONUMENTET” för
nedläggning av blommor samt lyssna
på sångkören och minnesord från vår
föreningskaplan Bert Löverdal.
Därefter kaffe och en stunds social samvaro i
stugan som avslutning på
vårens aktiviteter