Stenungsunds Sportfiskeklubb - Medlemstidningen Vaket

Årgång 31 

Nummer ett 2008 

Rapportering 

Våra sjöar 

En oväntad lax 

När man minst anar det 

smäller det till 

Nagellack eller fiskehatt 

Att vara gift med en fiskare 

Kennets funderingar 

Nostalgisk tillbakablick 

Svärfars betraktelser 

Den rätta fiskeplatsen 

VAKET 

M e d l e m s t i d n i n g f ö r 

S t e n u n g s u n d s S p o r t f i s k e k l u b b 

Fiskeripolitik 

& fakta 

Fakta kring det 

storskaliga yrkesfisket

2 

ordföranden har ordet 

Kära SSFK:are 

Åter dags att författa några 

rader som förhoppningsvis är 

läsvärda. 

Det jag och alla sportfiskare 

gläds åt i dessa tider är Fiskeriverkets 

snabba beslut att 

förbjuda ryckfisket på lektorsk. 

Detta beslut kom direkt dagen 

efter att alla svenskar upplysts 

om ryckfisket i Öresund genom 

TV-programmet Uppdrag 

granskning. Snabbt och skarpt 

gjort av Fiskeriverket. Att 

samma myndighet inte kan ta 

erforderliga snabba beslut för 

att rädda fiskarter som utsätts 

och har utsatts för systematiskt 

överfiske under ett halvt sekel 

är underligt. 

Det kan ju inte vara så att 

vetskap om detta överfiske 

inte funnits, eller? Nej, vetskapen 

har framlagts i både tv 

och press samt verbalt till alla 

inblandade i ungefär ett halvt 

sekel !!! 

Fiskbestånden rasar mot 

”botten” trots en förstärkning 

av bevis och opinion mot vad 

som sker. Det är obegripligt att 

förstå svårigheten i att styra och 

ställa i dom berörda leden med 

all den vetskap som finns. 

Det senaste i galenskapen är 

att trålning av havskräfta får 

fortgå när det är just den som 

är den värsta miljöboven vi har 

på vårt matbord! Trålad havskräfta 

står för mest utsläpp av 

växthusgaser av alla livsmedel 

107 kg koldioxidekvivalenter 

per kilo havskräfta. Motsvarande 

för ett kilo nötkött är 21 

kg. Att sedan trålningen river 

upp botten och skapar ett sterilt 

månlandskap efter sig med 

stora svavelväteutsläpp som 

följd samt ger stora bifångster 

av andra arter som oftast måste 

dumpas borde vara skäl nog att 

upphöra. 

Detta med att botten skall 

plöjas (trålas) upp hela tiden 

måste vara en följd av att Fiskeriverket 

är underordnat Jordbruksverket. 

Jordbruksverket har förvånande 

bra koll på vad jordbrukarna 

(bönderna) har för sig 

på landbacken. Där tillåts inte 

någon kontinuerlig plöjning 

utan att åkerlapparna måste sås 

däremellan. Öppen jord släpper 

ut växthusgaser så därför 

är det inte tillåtet att hålla 

jorden öppen året runt, men 

under vattenytan går det bra att 

plöja (tråla) oavbrutet. Jag har 

ännu inte sett eller hört talas 

om någon ”havsjordbrukare” 

som gjort något för att fisk och 

andra bottenlevande djur skall 

kunna få god tillväxt och bra 

uppväxtförhållande. Så nästa 

gång vi SSFK: are har kräftskiva 

skall det vara burfångade 

kräftor på bordet! Hoppas 

denna ekvation inte var för svår 

att förstå. När ni förstått den 

och kommit till insikt om vart 

det hela är på väg så hjälp till 

att sprida opinion mot trålning 

och ryckfiske. 

Det finns lite ljusglimtar vid 

horisonten om man tittar riktigt 

noga. Exempelvis är Projekt 

8 fjordar på väg mot nya mål 

och kommunerna har tillsammans 

anställt en projektledare. 

Vi ser med förväntning på 

vad detta kan föra med sig i 

framtiden. Backa kan ingen 

inblandad part göra. Utan fram 

för visionen om livskraftiga 

fjordar i vårt närområde. 

SSFK har fått en dykarklubb 

inackorderad i vår lokal. Det 

är en nybildad dykarklubb som 

behöver hjälp med tak över 

huvudet. Så härmed hälsar vi 

dem hjärtligt välkomna in i vår 

lokal, men håll er borta från 

våra krokar när ni är ute och 

dyker. Jag tror att detta kan leda 

fram till bra samarbete då vi 

båda är i behov av rena, friska 

och livskraftiga vatten. 

Sharp Hooks 

Krister Olausson 

Ordförande 


0303-77 60 48 

krister@lkb.se 

Besöksadress 

Göteborgsvägen 2 

Postadress 

Box 272 

444 24 STENUNGSUND 

Postgiro 

23 17 71 - 7 

Webbplats 

http://www.ssfk.info 

Ansvarig utgivare 


Redaktion 

Johan Borgström 

johan.borgstrom@comhem.se 

Gösta Bring 

gosta.bring@telia.com 

Carola Bergsten 

Vaket 

vaket@ssfk.info

i ndex 

2 

4 

5–8 

9–16 

17 

Äntligen har vi lyckats få fram årets första 

nummer av Vaket. 

Som ni kanske vet har vi haft problem med 

att finna en efterträdare till Mikael Båth som 

förtjänstfullt har producerat de senaste tio 

utgåvorna. Efter mycket sökande har vi funnit 

en ersättare. 

Hon heter Carola Bergsten och arbetar med 

tidnings produktion. Ni får nog räkna med 

att det tar ett par nummer innan utseendet på 

Vaket stabiliserat sig igen. Vårt motto är att 

tidningen skall produceras på lättast möjliga 

sätt och ta så lite tid i anspråk som möjligt. 

Men trots detta kommer redaktionen att få 

Vaket, Nummer ett 2008 

Ledare Krister Olausson 

Ordföranden har ordet 

Notiser och program Redaktionen 

Information och händelser 

Rapportering Börje Björkholm/Intendenter 

Ungdomssektionen. Kronsjön. Krokevatten. Lysevatten 

Vad är det vi egentligen diskuterar Gösta Bring 

Fakta kring fiske och fiskeripolitik 

Nagellack eller fiskehatt Ditte Olausson 

Att vara gift med en fiskare 

18 Kennets funderingar Kennet Henriksson. 

En nostalgitripp 

20 

Svärfars betraktelser 

Att hitta rätt plats att fiska på 

21 En oväntad lax Gösta Bring 

22 

23 

24–26 

27 

Nio frågor 

Till Robert Etander. 

Fiskeregler SSFK 

Verksamhetsberättelsen 2007 

Krister Olausson/Gunnar Dahlqvist 

Klubbfunktionärer 2008 Styrelsen 

Omslagsbild 

Danska nordsjöfiskeflottan. 

Foto 

Gösta Bring 

lägga ned tid motsvarande några arbetsveckor 

per nummer. 

Vi har som vanligt brist på artiklar och uppmanar 

alla hjälpa till. Det är inte meningen att 

redaktionen skall stå för skrivandet. 

Ni som vill bidraga skriv era artiklar, notiser 

och insändare sänd dem till antingen Gösta 

Bring eller Johan Borgström.. Texten i Word och 

bilderna separat, Adresser se redaktionsrutan 

bredvid. 

Alla bidrag tas tacksamt emot. Var inte orolig 

för stavning och meningsbyggnad. Vi i redaktionen 

kommer så gott vi kan att redigera och rätta 

eventuella fel. 

Redaktionen 

3

4 

notiser och program 

Program höSten 2008 

z Gemensamt havsöringfiske 27 september. 

Ytterligare information kommer att finnas 

på hemsidan. En sista möjlighet att fånga en 

fet höstöring innan fiskeförbudet 1 oktober 

träder i kraft. 

z Deltagande i Kulturnatta 27 september. 

z Familjedag Lysevatten. Avelsfiske. 

1 november kl 10.00. Alla välkomna till 

en härlig dag vid Lysevatten. Korvgrillning, 

poängpromenad, kanske lite fiske. Men 

framförallt kom och se hur klubben förser 

sjön med nya innevånare. Det brukar vara 

ett uppskattat nöje även för våra yngre 

medlemmar. 

z Avelsfiske Krokevatten. 8 november 

kl 10.00. Denna sjö har ett rent bestånd av 

Korsvattenöring. 

z Klubbmöte 27 november. Tid, plats 

och föredragshållare meddelas senare 

på hemsidan. 

Här står jag 

och tror att 

jag är vass! 

vårens familjedag 

Visst vill du vara med! 

Vi efterlyser dina bidrag till 

medlemstidningen. Bilder, 

notiser, artiklar och insändare. 

Vi lyckades pricka in den regnigaste dagen 

på flera veckor, men ändå kom ett tjugofemtal 

personer. Många barn. Ynglen blev utsatta med 

varsam hand och varje yngel fick sin välsignelse 

av Pierre. Ett par tusen små fiskar släpptes i sjön. 

Kalle och Co jobbade vidare med vindskyddet. 

Ytterligare något varv stockar kom på plats. 

Jocke genomförde en eminent poängpromenad 

och juniorerna fick sedvanligt priser. Vår nyinköpta 

grill satte griller i huvudet på oss innan 

den var monterad, men sedan grillades dom 

godaste korvarna och hamburgarna på länge. 

Sedan familjedagen har Kalle satt ut båtarna 

på sina platser och även motionerat några öringar 

förtäljer ryktet. 

Själv satte jag ut 120 yngel i L. Holmevatten 

i lördags. Slutligen ett varmt tack till alla som 

ställde upp och så tar vi nya tag med kläckrännan, 

vindskyddet, vattenvård m.m. 

Hälsningar Krister

ungdomssektionen 

I år skall vi genomföra våra aktiviteter inom 

ungdomssektionen i studiecirkelform, detta för 

att kunna få lite ”sponsring” från studiefrämjandet, 

vilket innebär att vi således måste ha en 

liten kortfattad studieplan. Planen bygger i all 

enkelhet på att vi skall komplettera våra aktiviteter 

med lite teori till våra planerade fisketurer. Vi 

skall därför gå igenom arternas levnadssätt och 

hur vi skall bära oss åt för att kunna få dem att 

hugga på våra flugor och drag även teoretiskt. 

Totalt är det inplanerat 5 aktiviteter under året 

och redan nu har ett tiotal ungdomar har anmält 

sitt intresse att deltaga (se hemsidan www.ssfk. 

info för det kompletta programmet). Hittills i år 

har ungdomssektionen hunnit med två av dessa 

planerade aktiviteter. 

torSdagen den 20 marS 

gick avsnittet Havsöringsfiske-teori av stapeln. 

Ett tiotal personer träffades i klubblokalen, 

undertecknad gick igenom hur havsöringen lever 

sitt liv från yngel i någon liten å, utvandringen 

till havet, återkomsten för lek osv. Vi gick sedan 

igenom hur och var och när man bör fiska den. 

Därefter band vi två för det kommande öringfisket 

aktuella flugmönster, streamern Mickey Finn 

och allroundflugan Magnus. Det fanns deltagare 

som bundit flugor förr, men även de som aldrig 

gjort det förut. Resultatet blev strålande, ett 40 

tal vassa streamers lämnade lokalen den kvällen 

tillsammans med en grupp glada hoppfulla 

sportfiskare. 


Lördagen den 5 aPriL 

var det så dags igen, Havsöringsfisket…! 

Vi träffades kl 09.00 vid klubblokalen, totalt 

åtta personer mötte upp för att ge sig ut på jakt 

efter den svåra havsöringen. Vi började vid ”Hawaii” 

på Stenungsön. Det blåste snorkallt, men 

för övrigt såg vädret mycket lovande ut. Efter 

två timmars fiske i den iskalla vinden och bara 

två mindre öringar på land samt några missade 

hugg, åkte vi vidare till Aröd i Kode. 

Nya friska tag, igång med lägerelden, på med 

några grillkorvar och sedan var fisket igång igen. 

Trögt var namnet …, fisken fanns där men den 

var mycket svårflörtad. Dagens facit blev till slut 

5–6 mindre öringar på land, flera hugg, men 

ingen fisk tillräckligt stor nog för att plockas 

upp. Men sportfiskare som vi är så var alla glada 

ändå, grilla korv och käka mackor ute med glada 

vänner är ju som bekant inte fy skam. Och den 

stora öringen ? Ja, den tar vi nästa gång…! 

Nu ser vi fram emot nästa aktivitet… två dagars 

öring- och regnbågsfiske med övernattning 

vid Lysevatten den 24 och 25 maj, …. i bästa 

”sjösandsländetider”. 

Sugen på att hänga med ? Anmäl dig snarast 

till undertecknad. 

Skitfiske! 

Börje Björkholm / Ungdomsektionen 

rapportering 

5

6 

kronsjön 

rapportering 

Jaha.... så har det gått ett år till.... I slutet av 

April var det åter dags att sätta ut regnbåge i 

sjön. Bengt Rönnefors, troget bakom ratten och 

med tanken dragandes efter bilen, fick tillsammans 

med ett flertal nya medlemmar slita en hel 

del med att bära vattenhinkar fulla med fisk ner 

till sjön. 

Vi satte i cirka 125 regnbågar varav ett 20-tal 

vägde mellan ett och ett halvt och två och ett 

halvt kilo. Riktigt fina bitar. Något skadade 

stjärtfenor på de största men pigga och höga 

som höghus på grund av syretillförseln i tanken. 

Med tanke på mängden fisk som Kronsjön 

måste innehålla så är det trots allt inte mer än 

37 registreringar gjorda i brevlådan. Endast tolv 

stycken regnbågar är registrerade som upptagna. 

Sexton stycken är returnerade. Vad gäller öringen 

så är en styck upptagen och sju returnerade. 

Hur stort mörkertalet är vet man ju inte, men 

det noteras förvånande lite i kolumnerna. 

Kanske är det fiskgjusen som tar fisken i sjön? 

Vi rekommenderar att vi skärper oss ytterligare 

och noterar i alla kolumner varje gång vi avslutar 

ett besök vid vår fina sjö. Om ingen fisk rapporteras 

upptagen behöver vi inte heller plantera 

in ny fisk. Alla är förstås också införstådda med 

att det är förbjudet att fiska med räka och annat 

agn. 

Båten jag nämnde förra gången jobbar vi 

vidare på för att försöka få sjöduglig samt att 

få den till sjön. Med uppdatering av några nya 

spångar för att kunna gå torrskodd över det blöta 

så är det laddat och klart för ett nytt skiiiitfiske 

2008 ... 

Spökfiskarn 

Foto: Anders Rydqvist 

PS. Brevlådan har flyttats ca 10 m snett åt vänster 

när man gått över den lilla bron vid bäcken. DS

krokvatten 

År 2007 förlöpte i vanlig ordning lugnt och stilla 

vid Krokvatten. Vi hade tänkt att under våren 

sätta ut yngel från föregående hösts avelsfiske, 

men på grund av diverse olyckliga omständigheter 

blev det inga yngel över att sätta ut i sjön. 

Det finns ganska gott om fisk i sjön ändå, så 

ett år utan yngelisättning innebär ingen katastrof. 

Under våren fiskades det förhållandevis 

flitigt i sjön och fångstrapporten talar om 

öringar med en medellängd på 35cm, vilket är 

som det brukar vara. 

Ett par åror har inköpts för att ersätta de gamla 

som var trasiga. Sommaren kom med varmt 

och lågt vatten vilket brukar vara förödande för 

fisket i denna lilla sjö. 

Man fick så vackert vänta på hösten och kyligare 

vatten för att fisken skulle piggna till igen. 

Under hösten togs årets största fisk. En öring på 

hela 48cm, vilket får anses som en mycket stor 

fisk i denna sjö. 


I november avklarades det traditionella avelsfisket. 

Ett tiotal klubbmedlemmar samlades vid 

sjön. En del av oss började vandringen upp till 

sjön redan när det ljusnade vid halv åttatiden. 

Detta visade sig vara ett genidrag, som resulterade 

i ett tiotal fina öringar och sedermera en rejäl 

klick rom. Rommen ligger i skrivande stund i 

våra kläcklådor. Förhoppningsvis kommer vi i år 

kunna sätta ut en hel del yngel i sjön. 

Avelsfisket innebar förutom frusna händer 

också en hel del bärande på utrustning i branta 

backar, men också som sig bör mycket trevligt 

sällskap kring eldstaden med fika, tjôt och korvgrillning. 

Har du lust att hänga med till hösten 

så håll utkik på vår hemsida eller i Vaket där 

det kommer att anslås vilket datum och tid som 

gäller. 

Martin 

rapportering 

7

apportering 

8 

lysevatten 

Grund, golv och första stockvarvet klart den 9/2. Vi 

hoppas på en bra vår så att vindskyddet kan vara 

klart i sommar. Krister och Kalle in action. 

Sjön 

Fisket i Lysevatten har varit bra men jag upplever 

att medelvikten har sjunkit. Jag skall titta på statistiken 

så att jag får belägg för denna känsla. Vi 

hade en bra kläckning av sjösandslända i maj och 

min fiskekompis Peter tog 8–10 fiskar en kväll. 

Han återsatte som vanligt samtliga. Själv fick jag 

bara en denna kväll. Fel fluga?? 

Jag upplevde många härliga dagar och kvällar 

i Lysevatten och även om jag inte fiskade alla 

dagar jag var där, så är det underbart att bara få 

sitta och drömma samtidigt som kaffepannan 

puttrar. 

I somras upplevde jag fisketrycket som lägre än 

tidigare år. När det gäller tillsyn avvisade jag och 

min son sex stycken fiskare, som inte visste om 

att man måste vara medlem för att få fiska i sjön. 

Vi gjorde inga stora renoveringar på båtarna 

föregående år, men inför kommande säsong 

behöver vi reparera och måla båtarna. Nya åror 

behöver även införskaffas nu i vår. 

VindSKyddet 

När allt blev klart från styrelse och markägare 

att vi fick bygga vindskydd och mötesplats vid 

Lysevatten påbörjade Eva och jag flytt av 4 stycken 

tunga stockar från vår tomt till badstranden 

i sjön. För att få dessa 6 m långa granstockar till 

släpvagnen stretade och drog Eva och jag stockarna 

på en vagn till en Kanadensare. Vi rev en 

mur och släpade det sista med bil och bogserwire. 

Nu i efterhand fattar jag inte hur vi lyckades, 

men det var nog vår tjurighet som gjorde att vi 

klarade av det. 

Till familjedagen i november hade jag beställt 

kluvna stockar till väggarna. Det var full aktivitet 

på familjedagen med att barka och flotta 

stockar till vald plats för vindskyddet. Det var 

jätte roligt att se alla som hjälpte till i det fina 

vädret. 

Bygget fortsatte under vintern. Vi beslöt också 

att ha en arbetsdag under påsken för att fortsätta 

med timringen av väggarna. På morgonen 

samlades ett femmannateam, varav en kvinna, 

vid badstranden där vi skulle ta båten till bygget. 

Då utspelade sig en rolig scen. Vi lyckades endast 

komma 50 m ut i sjön med båten då det bildats 

is under natten. Vi fick ge upp och packa bilarna 

igen för att sedan pulsa runt sjön för att nå 

bygget med motorsågar och andra nödvändiga 

redskap. Trots allt fick vi mycket gjort denna 

dag. Nu återstår bara några varv med timmer 

i framkant innan vi kan börja med taket. Förhoppningsvis 

skall vindskyddet blir klart under 

försommaren. 

aKtiViteter 

Vi har haft ett antal aktiviteter vid Lysevatten 

under året, intendentträffar, fiskevårdsmöte, 

familjedagar, klubbmöten och byggdagar . Deltagandet 

har varierat. Ibland har jag varit ensam 

och då är det enkelt att fatta beslut. Roligast 

var nog familjedagen i höstas när fisket gick bra 

och med alla som hjälpte till att barka timret 

till vindskyddet. En stor sten ramlade från mitt 

och Kristers hjärta när allt var barkat och övertransporterat 

till byggplatsen. Den 15 april besökte 

vi kläckningslådorna för att få se om några 

yngel hade överlevt vinterns högvatten. 

Vi befarade att det mesta skulle vara dött. Det 

visade sig att dock att en hel del hade överlevt i 

fyra av lådorna. Vi gjorde rent så gott vi kunde i 

det kalla vattnet och hoppas på att få ett liknande 

resultat som i fjol. Ynglen hade fortfarande 

gulsäcken kvar. 

Nu längtar jag efter att få ta tältet och fara till 

Lysevatten för att uppleva den härliga naturen 

som finns där. 

Vi syns i vår! 

Rapport från Kalle L.

vad är det vi 

egentligen diskuterar? 

Ett försök att sammanfatta det verkliga läget för fiskar och fiskare globalt och i vårt närområde. 

Många tror tyvärr fortfarande att det är möjligt att med smärre korrigeringar återfå 

historiskt starka fiskbestånd. Det är fel. Klockan har tyvärr för länge sedan slagit tolv och det 

är ytterst osäkert om det över huvudtaget är möjligt att vända den allt snabbare neråtgående 

trenden. Hela ekosystemet är i obalans. Lösningen om det finns någon är politisk och det underlättar 

inte situationen. 

det gLobaLa FiSKet 

FaKta 

Totalt fångas i världen 90–100 miljoner ton fisk 

per år. Fångsterna i volym räknat har varit mer 

eller mindre konstanta de senaste tio åren. De 

största fiskenationerna är Kina (17 milj.ton), Peru 

(6 milj.ton) och EU (6 milj.ton). Danmark är 

störst inom EU med drygt 1 milj. årston. 

75 % av allt fiske sker på fiskarter som är fullt 

exploaterade, överexploaterade eller praktiskt 

taget utfiskade. I dag finns i värden endast 10 

% kvar av de kommersiella bestånd som fanns 

1950. Enligt FAO hade världens fiske 1989 en 

avsaluintäkt på 70 miljarder dollar och kostade 


90 miljarder dollar. De totala subventionerna 

uppgick till 50 miljarder dollar. EU använder 

40 % av sin fiskebudget för att köpa tillträde till 

framför allt u-länders fiskevatten. Det direkta 

stödet till fiskesektorn inom EU 2000–2006 

uppgick till 40miljarder kronor. 

De största syndarna inom världens fiske är EU 

(Spanien, Portugal och Frankrike) och Japan. 

Sedan Island 1975 infört individuellt överförbara 

kvoter (kvot per trålare och år) för sillfisket har 

sillfångsterna mer än tiodubblats och fiskbeståndet 

är det största sedan 50-talet. Samma system 

infördes för torsk 1990. Totalt finns i dag inom 

EU 230 000 jobb inom fiskerisektorn och 130 

000 inom beredningsindustrin. 

fiskepolitik & fakta 

9


det gLobaLa FiSKet 

FaKta 

Totalt fångas i världen 90–100 miljoner ton fisk 

per år. Fångsterna i volym räknat har varit mer 

eller mindre konstanta de senaste tio åren. De 

största fiskenationerna är Kina (17 milj.ton), Peru 

(6 milj.ton) och EU (6 milj.ton). Danmark är 

störst inom EU med drygt 1 milj. årston. 

75 % av allt fiske sker på fiskarter som är fullt 

exploaterade, överexploaterade eller praktiskt 

taget utfiskade. I dag finns i värden endast 10 

% kvar av de kommersiella bestånd som fanns 

1950. Enligt FAO hade världens fiske 1989 en 

avsaluintäkt på 70 miljarder dollar och kostade 

90 miljarder dollar. De totala subventionerna 

uppgick till 50 miljarder dollar. EU använder 

40 % av sin fiskebudget för att köpa tillträde till 

framför allt u-länders fiskevatten. Det direkta 

stödet till fiskesektorn inom EU 2000–2006 

uppgick till 40miljarder kronor. 

De största syndarna inom världens fiske är EU 

(Spanien, Portugal och Frankrike) och Japan. 

Sedan Island 1975 infört individuellt överförbara 

kvoter (kvot per trålare och år) för sillfisket har 

sillfångsterna mer än tiodubblats och fiskbeståndet 

är det största sedan 50-talet. Samma system 

infördes för torsk 1990. Totalt finns i dag inom 

EU 230 000 jobb inom fiskerisektorn och 130 

000 inom beredningsindustrin. 

odLad FiSK 

Andelen odlad fisk i världen närmar sig 50 % av 

totalt producerad fiskmängd. Tillväxten under 

de senaste decennierna har uppgått till i genomsnitt 

9 % per år. Bara i Kina odlas i dag cirka 

40 miljoner ton. Huvuddelen av den kinesiska 

fiskodlingen består av växtätande karpar. 

Huvudproblemet vid fiskodling är smittspridning, 

genetiska problem och övergödning 

av närmiljön. Smittspridningen omfattar både 

parasiter som laxlus och Gyrodactylus salaris 

som av diverse fisksjukdomar. Intensivodlad 

fisk matas numera endast med torrt pelletfoder. 

Vanlig foder sammansättning är proteiner 37–43 

%, fett 25–35 %, kolhydrater 10–15 %. Dessutom 

tillsätts vitaminer, mineraler, färgämnen, 

antibiotika och andra läkemedel. Proteiner och 

fett kommer i dag i huvudsak från vildfångad 

foderfisk som sill, skarpsill, lodda och blåvittling. 

Det mycket storskaliga industrifisket efter 

foderfisk har lett till stora problem för de vilda 

bestånden av rovfiskar, fåglar och däggdjur som 

också lever på dessa fiskar. Indikationer på dessa 

problem är t.ex. de senaste årens magra laxar 

och sälinvationen i Norge för ett antal år sedan. 

I Norge odlar man i dag ca 500 000 ton lax per 

år. Miljontals laxar rymmer från odlingarna 

varje år och förorsakar stora genetiska problem 

för vildlaxen. 

Laxodlingarna är också svårt infekterade av 

laxlus. Laxlusen förorsakar stor dödlighet på 

den utvandrande laxsmolten som passerar dessa 

odlingar. Norska laxodlingar i Canada som sprider 

laxlus hotar den vilda laxen. En betydande 

odling av torsk har också startat upp i Norge. 

Den svenska fiskodlingen är helt obetydlig och 

uppgår till knappt 6000 årston i huvudsak regnbåge. 

Frågan man ställer sig: Är det inte smartare 

och miljövänligare att låta den vilda fisken äta 

sin naturliga föda i sin naturliga miljö än att med 

stora insatser fiska upp foderfisk för att mata 

odlad fisk. 

FiSKePoLitiK 

Så sent som i mitten på 1900-talet ansågs det allmänt 

att det var helt omöjligt att fiska ut havet. 

Långt innan fiskbestånden var hotade försvann 

lönsamheten med fisket. Det gick helt enkelt åt 

mer resurser för att bibehålla fångstmängderna 

än vad man fick tillbaka. Vad man glömde att ta 

hänsyn till var de nationella politikernas enorma 

villighet att subventionera verksamheten. Enligt 

FAO’s beräkningar täckte det globala fisket för 

tjugo år sedan endast 80 % av sina kostnader. 

Under skottet täcktes av stöd och subventioner, 

som sammanlagt uppgick till inte mindre än 70 

% av hela omsättningen. 

Detta stämmer väl med situationen i Sverige 

där samhällets kostnader för fisket i dag är 

ungefär lika stora som hela sektorns omsättning. 

Fisket har betraktats som vilken näringsgren 

som helst. Man utgår ifrån att ju mer man ökar 

investeringarna och effektiviteten desto mer ökar 

vinsten. Detta stämmer till en viss gräns men 

när denna gräns överskridits, börjar man tära på 

kapitalet (fiskbeståndet). 

Under de senaste 40–50 åren har man globalt 

fiskat ner alla kommersiellt intressanta bestånd 

och detta med politikers och myndigheters goda 

minne. Konsumenten får i dag betala tre gånger 

för sin matfisk, först betalar man över skattsedeln 

för fiskarna över huvudtaget skall fiska, sedan

etalar man ett skyhögt pris som konsument för 

fisken på grund av bristen på fisk och till sist får 

man betala för att skrota ned den överdimensionerade 

fiskeflottan. 

De hävdas ofta att de saknas kunskap på 

området. Detta är fel. Det finns hur mycket 

vetenskapliga utredningar som helst i ämnet. 

Problemet är att i stort sett samtliga hävdar att 

nedgången i fiskbestånden i huvudsak beror på 

överfiske, vilket inte accepteras av vissa intressenter 

med egenintresse. Visst drabbar fiskestopp 

sysselsättningen på kort sikt men alternativet 

borde vara ännu mer skrämmande. Total nedläggning 

av allt som har med fiske att göra för 

alltid. Vad händer med de människor som i dag 

får sitt huvudsakliga proteinbehov från fisk? Globalt 

är den genomsnittliga per capita- konsumtionen 

av vildfångad fisk 15 kg. Hur ser det ut 

när mänskligheten inom en ganska snar framtid 

vuxit från 6–9 miljarder? 

aLLmänningenS tragedi 

Fisken har traditionellt alltid betraktats som en 

ägarlös resurs. Den ägs av alla och ingen. Det 

saknas därför motiv för den enskilde fiskaren att 

bevara resursen för framtida bruk eftersom någon 

annan fiskare lika gärna kan fånga den om 

inte jag gör det. I dag är produktionen av fiskbiomassa 

långt under vad naturen skulle kunna 

åstadkomma därför att man i huvudsak skördar 

bestånden vid ”julgransstorlek”. Minimimåtten 

för många fiskarter är förfärande små. (Torsk 30 

cm, Ål 37 cm, Kolja 27 cm, Gråsej 30 cm.) 


Reaktionen på minskande fångster har hittills 

alltid varit ökade insatser.(Fler tråltimmar, 

större båtar, starkare motorer, effektivare redskap 

och hjälpmedel). Resultat ytterligare nedgång av 

fiskbestånden och ytterligare ökning av insatsen. 

Moment 22. 

Snörpvad 

redSKaPenS roLL För FiSKeKriSen 

nyLonnät 

Förr i tiden när man fiskade med nät av bomullsgarn 

var effektiviteten låg. Fisken såg och undvek 

de grova nättrådarna och tiden näten låg i var 

begränsad, då de måste torkas mellan varven. 

När nylonnäten kom ändrades situationen 

drastiskt. Näten var i stort sett osynliga för 

fiskarna och dessutom ruttnade de inte. Ett nät 

fiskar kontinuerligt när det ligger i vattnet och 

det fångar i stort sett allt som kommer i dess väg. 

De fiskar absolut inte selektivt. 

Som en första effekt av introduktionen av 

nylonnäten höll havsöringen på att utrotas i den 

inre skärgården. Efter några decennier av omfattande 

överfiske lyckades några eldsjälar övertyga 

myndigheterna om vad som höll på att ske. Vissa 

grundområden samt åmynningar fredades då 

helt från nätfiske. Man ökade också successivt 

minsta tillåtna maskstorlek, i dag gäller 120 mm 

sträckt maska, för att undvika att öringar under 

minimimått fastnade och dog i näten. Resultatet 

av dessa åtgärder har varit mycket gott. 


11


12 

åLrySSjor 

Inne i fjordarna har det alltid bedrivits ett mycket 

omfattande fiske med ålryssjor. När ålfångsterna 

började gå ner försökte man kompensera 

detta genom att öka antalet ryssjor. Resultatet lät 

inte vänta på sig. Beståndet minskade ytterligare. 

Tidvis kunde antalet ryssjor i den inre skärgården 

räknas i tiotusental. Tyvärr fångade man 

inte bara ål i ryssjorna utan även mängder med 

uppväxande torsk och plattfisk. Större delen av 

dessa bifångster kastades tillbaka i havet död. 

Varje år dödades många millioner ungfiskar 

av torsk och plattfisk på detta sätt. Ålen är i 

dag en rödlistad art då invandringen av glasålar 

från Sargassohavet i praktiken helt har upphört. 

Ett totalförbud mot ålfiske borde vara en logisk 

åtgärd att snarast genomföra. Ålfisket har ändå 

ingen hållbar framtid. De nuvarande ålfiskarna 

borde lämpligen kompenseras av staten inom 

ramen för de stödmedel som redan finns avsatta 

till fiskesektorn. 

LySbåtar 

Den tredje mängdfångande fiskemetoden som 

används även i de inre fjordarna är lysbåtfiske 

med vad. Detta fiske riktar sig enbart mot sill 

och skarpsill. Årligen fångas något tusental ton 

i Hakefjorden, Askeröfjorden och Halsefjorden. 

Jämfört med den totala sill och skarpsillfångsten 

i Sverige är denna fångst marginell. Delar av 

fångsten går till beredningsindustrin på Tjörn 

och Orust, men tyvärr går det mesta som skrapfisk 

för tillverkning av djurfoder t.ex. för uppfödning 

av lax. 

Detta lysfiske är enligt vår mening ett allt för 

storskaligt fiske för vår inre skärgård. En snörpvad 

kan vara en kilometer lång och upp till 200 

m djup. Ett enda utlägg kan fånga upp till 100 

ton sill. Fiskemetoden ger normalt stora bifångster, 

då all fisk dras mot ljuset och vaden är djup 

nog att nå botten. 

Under senare år uppger man att man inte 

får några bifångster. Förklaringen till detta är 

mest sannolikt att det inte finns några fiskar att 

bifånga. Statistik från 60-talet visar att bifångsterna 

då var 5–8 %. Sill och skarpsillbestånden 

inne i fjordarna är definitivt stora nog att beskatta, 

men fiskemetoden som används hotar de 

redan hårt pressade lokala fiskbestånden av andra 

fiskarter. 

tråLFiSKe 

Det största misstag som någonsin begåtts inom 

fiskerinäringen var när man släppte loss det 

ohejdade trålfisket i början av 1900-talet. Redan 

då förstod de gamla fiskarna att detta inte skulle 

gå. De gjorde därför allt de kunde för att försöka 

stoppa denna utveckling. Så länge båtar och 

trålar var små och det fortfarande fanns stora 

områden som ej ansågs trålbara fungerade balansen 

mellan tillgång och uttag av fisk hyfsat. De 

största högsjötrålarna av i dag är 150 m långa har 

en trål med en trålöppning på 40 000 m 2 och 

som är stor nog att fånga ett dussin 747:or som 

flyger i formation. Tre sådana trålare skulle med 

lätthet kunna ta upp Sveriges hela årsfiskekvot 

(ca 300000ton). 

Båtarnas storlek och motorstyrka har ökat 

kraftigt. Sökmetoderna har sofistikerats, tredimensionella 

ekolod, sonar kopplad till datorer 

och GPS styr fiskandet. Båtar med starkare mo- 

Flyttrål 

Bottentrål med fyrkantsmaska 

BOCOMAtrål

torer och specialutvecklade trålar klarar de flesta 

bottenförhållanden. Enligt Fiskeriverket ökar 

fiskeflottans effektivitet med 2–3 % per år. Detta 

innebär att fiskeflottan i dag är 30–50 % effektivare 

än för tio - femton år sedan och då den 

dessutom fiskar fem gånger så lång tid som den 

gjorde 1990 säger det sig självt vad detta innebär 

för fiskbestånden. 

För övrigt har vikande bestånd inom fisket 

alltid mötts av ökande insatser. Trots denna 

enorma ökning av fiskeansträngningen fångade 

man i fjol i Sverige fem gånger mindre torsk 

än vad man gjorde för tio år sedan. Bestånden 

klarar inte denna beskattning. År 1999 fångades 

t.ex 2 200 ton torsk i Kattegatt och 1 500 

ton i Skagerack. Åtta år senare var motsvarande 

fångst 200 ton respektive 250 ton enligt officiell 

fångststatistik. Trots det finns det de som på fullt 

allvar hävdar att det aldrig funnits så mycket fisk 

som i dag. Observera att den svenska torskfiskekvoten 

2007 inte utnyttjades fullt ut så det var 

inte kvoten som satte stopp. 

Bottentrålningen, som mer eller mindre plöjer 

upp bottnarna, river upp giftavlagringar och 

skadar både flora och fauna speciellt på hårdbottnar. 

Trålningen efter bottenlevande fisk och 

skaldjur river upp en yta motsvarande samtliga 

bottnar i Skagerack och Kattegatt en gång per 

år. Vid kräfttrålning är andelen kräfta 30 % av 

den totala fångsten. 60–70 % av fångsten kastas 

tillbaka i havet mestadels död. Det går åt 8–10 

liter diesel per kg trålad kräfta och för att få fram 

450 gram sjötunga dödas 7 kg andra havslevande 

djur. 


FiSKet i SVerige 

FaKta 

Fisket har historiskt sett haft en mycket stor 

betydelse för svenskarnas överlevnad. Fiske som 

yrke och som binäring var under lång tid en 

förutsättning för försörjningen av en stor del av 

Sveriges befolkning. Det var framför allt sillen 

men även torsken som åts i stora mängder. 

De svenska fiskarnas årsfångst har varit tämligen 

konstant under de senaste tjugo åren och 

uppgår till mellan 250–300 000ton. Sveriges 

totala fiskefångst var ungefär lika stor 1990 som 

2005 men antalet tråltimmar var fem till sex 

gånger större och redskapens effektivitet var ca 

40 % högre. Volymmässigt är 85–90 % av fångsten 

sill/strömming eller skarpsill. 

Huvuddelen av dessa fångster går till foder. 

25 % av den fångade fisken (75 000 ton) kastas 

tillbaka död i havet då den antingen är för liten 

eller utanför gällande kvoter. Det svenska yrkesfisket 

omsätter i runda tal i miljard kronor per 

år. Samhällets kostnader och subventioner till 

fiskenäringen uppgår också till i miljard kronor 

per år. Förädlingsvärdet per man ombord var i 

genomsnitt 250 000 kronor per år (avsalupris – 

rörliga kostnader). 

Det finns i dag ungefär 1800 licensierade fiskare 

i Sverige varav ca 900 kommer från Västkusten. 

Omkring 1 100 av dessa fiskare kan anses 

vara aktiva. Antalet minskar år från år. Fiskeflottan 

består av 1 500 fartyg på sammanlagt 45 

000 bruttoton. Också fiskeflottan minskar. 1,5 

% av fiskeflottan svarade för 60 % av den totala 

fångsten i ton räknat. Per capita konsumtionen 

av fisk i Sverige uppgår till 28 kg/person/år. 


13


14 

LoKaLt 

baKgrund 

Fiske i olika former har alltid varit en naturlig del 

av livet för människorna i Bohusläns kustkommuner. 

Rika fiskbestånd har legat som bas för 

småskaligt, kustnära yrkesfiske, husbehovsfiske 

och inte minst rekreation genom ett omfattande 

sportfiske. 

Tyvärr har bestånden i den inre skärgården 

minskat kraftigt under de senaste decennierna, 

det kan alla som följt västkustens fiske och framför 

allt det kustnära fisket, vittna om. Bakom 

fiskbeståndens kollaps ligger en kombination av 

flera faktorer övergödning, syrebrist, miljögifter, 

ökad predation av säl och skarv, men framför 

allt ett för hårt och felaktigt fisketryck brukar 

nämnas i sammanhanget. 

Spiken i kistan för det kustnära fisket slogs 

i när trålfiskegränsen flyttades in två sjömil i 

början av 1980-talet. Åsikterna om orsakerna 

skiljer sig emellertid mellan de olika intressegrupperna. 

Oavsett vad man själv anser som orsak till 

nedgången, finns numera en spirande vilja till 

samarbete mellan de olika grupperingarna och 

den gemensamma målsättningen är att återfå de 

rikliga fiskbestånd som för inte så länge sedan 

var verklighet 

LoKaLa beStånd 

Med avancerad DNA teknik kan man idag identifiera 

beståndsgränser. Vi vet i dag att torskbestånden 

i de norska fjordarna är indelade i lokala 

bestånd. Mycket talar för att detta även gäller för 

de svenska fjordarna. Beståndsdifferentieringen 

är olika för olika fiskarter. Laxen till exempel 

lever i mycket distinkta populationer. Varje älv 

har i huvudsak ett eget bestånd. Gäddan har en 

kontinuerlig förändring över avstånd då den är 

mycket stationär och ålen har ingen differentiering 

alls då den har en gemensam larvpool. 

Fisken i fjordsystemen kan grovt indelas i tre 

olika kategorier. 

z Fisk som vandrar in i området utifrån. 

Antingen som drivande fiskägg eller som 

simmande fiskar. 

z Arter som lever utomskärs men använder 

innerfjordarna för lek och uppväxt. När 

ungarna nått en viss storlek söker de sig mot 

större havsområden. 

z Den tredje kategorin är de lokala bestånden. 

De lever hela sitt liv inom området och är 

därför också känsligast för hur miljön och 

fisketrycket i området ser ut. Samtidigt är 

de möjliga att förvalta och påverka i en positiv 

riktning genom lokala åtgärder. 

Generellt så leker de flesta av västkustens 

fiskarter på våren. Många arter samlas i grupper 

en tid innan själva leken för att skingras när den 

är avslutad. Andra lever i stim större delen av 

livet. Tecken på lek att leta efter är koncentrationer 

av vuxen fisk med väl utvecklad, gärna rinnande 

rom och mjölke. Det tidigare så vanliga 

isfisket efter torsk skedde nästan uteslutande på 

fisk som samlats för lek. Rapport av traditionella 

isfiskeplatser är därför intressanta. 

Art Lekperiod 

Torsk januari–mars 

Slätvar mars–augusti 

Rödspätta januari–april 

Bleka januari–juni 

Piggvar april–augusti 

Öring september–november 

SmåSKaLigt KuStFiSKe 

Sverige har för små fiskevatten för ett storskaligt 

industrifiske. Det svenska fisket borde därför inriktas 

mot ett småskaligt fiske, där investeringskostnaderna 

är begränsade. Dagens jättetrålare i 

100 miljoners klassen är givetvis effektiva, de är 

till och med för effektiva för de fiskbestånd som 

finns tillgängliga. 

Ett småskaligt fiske bör inriktas mot hög 

förädlingsgrad och i möjligaste mån lokala leveranser 

av fisk för mänsklig konsumtion. Det är

viktigt att ha klart för sig att ett småskaligt fiske 

innomskärs relativt sett kan ha samma påverkan 

på de lokala bestånden som ett storskaligt utomskärs. 

Tyvärr ser det ut som om även småskaligt 

yrkesmässigt fiske måste regleras för att förhindra 

lokal utfiskning. 

Ett småskaligt fiske kommer aldrig att kunna 

sysselsätta speciellt många. 1962 beräknades till 

exempel fångsten av torsk i hela 8 Fjordar området 

till 130 ton. Värdet på hela fångsten beräknat 

på dagens producentpriser bör ligga på en tre 

max fyra miljoner. Detta innebär att fyra till fem 

personer skulle kunna försörja sig på torskfiske 

i hela området. Innan något fiske överhuvudtaget 

kan bli aktuellt måste emellertid de lokala 

bestånden återställas till de nivåer som gällde för 

40–50 år sedan. En utmaning! 

FritidSFiSKe/SPortFiSKe 

Vad är sportfiske? Definitionen på sportfiske är 

given. Sportfiskar gör man när man fiskar för 

rekreationens skull. Avkoppling och naturupplevelse 

är den viktigaste beståndsdelen i sportfiske. 

Sportfiske är en livsstil mer än en fritidssysselsättning. 

Definitionen sportfiske sitter i huvudet. 

Ställ frågan: Varför fiskar jag? Om svaret blir: För 

att få avkoppling och stressa av. Då är man sportfiskare. 

Om svaret blir: För att få fisk att äta. Då är 

man sannolikt mer husbehovsfiskare än sportfiskare. 

Mängden fångad fisk är av underordnad 


betydelse för en sportfiskare. Fångad fisk kan betraktas 

som en bonus, som förlänger och förhöjer 

rekreationsvärdet genom att man också rensar 

och lagar till fångsten. Den absoluta gränsen 

vad gäller fångstmängd är det egna behovet. En 

annan gräns är tillgången på fisk i ett speciellt 

fiskevatten. Om ett vatten är överfiskat, bör man 

begränsa sitt uttag för att gynna en långsiktig 

utveckling. 

En sportfiskare fångar och avlivar inte fisk som 

är utlekt eller i dålig kondition. En riktig sportfiskare 

visar respekt för den fisk han fångar och 

behandlar den fisk som skall återutsättas med yttersta 

försiktighet. En del av en sportfiskares tid 

bör ägnas åt fiskevård och andra åtgärder för att 

värna om fisken. Det är ett sätt att betala tillbaka 

för den sinnesfrid som sportfisket ger. Den stora 

allmänheten har oftast en något felaktig bild av 

sportfiske. 

Gemene man, myndigheter och politiker också 

för den delen blandar för det mesta ihop sportfiske 

med ”husbehovsfiske och fritidsfiske” med nät 

eller andra hel- och halv- professionella redskap. 

En del av dessa kvantitetsfiskare åberopar ofta 

urminnes hävd för att få tillstånd att utplåna de 

lax och öringsbestånd som fortfarande finns kvar. 

De som åberopar urminnes hävd borde också 

använda de redskap som användes på den tiden. 

Att fångsten som tas upp och ibland säljs svart 

i konkurrens med yrkesfisket förbättrar inte 

situationen. Trots vad som något hårddraget 


15


16 

beskrivits ovan är ett husbehovsfiske acceptabelt 

om det baseras på fiskbeståndens bärkraft. Även 

inom sportfisket finns det vissa aktiviteter som 

kan diskuteras och ifrågasättas. Dit hör t ex 

tävlingsfisket och kanske framförallt ”torskbule” 

fisket i Öresund efter lekande torsk. 

eKoSyStem 

Fiskbestånden skall för att vara långsiktigt 

hållbara behandlas som en del av ett ekosystem. 

När större rovfiskar försvinner innebär det att 

man fiskat ned näringskedjan. Det innebär också 

att arter längre ned i näringskedjan plötsligt kan 

föröka sig ohämmat. Exempel: Utfiskad torsk 

ger kraftig ökning av sill och skarpsill, som betar 

ned djurplanktonen som lever av växtplankton. 

Algblomningen ökar. Yngel av abborre och gädda 

som lever av djurplankton svälter ihjäl i brist 

på föda. Ekosystemet är ur balans. Av Sveriges 

tolv viktigaste fiskbestånd var år 2002 hälften 

utanför säkra biologiska gränser. 

SVenSKa miLjömåL 

Fyra av de miljömål som antagits av Sveriges 

riksdag berör fisket. 1. En giftfri miljö. 2. Ingen 

övergödning. 3. Ett hav i balans och 4. Levande 

kust och skärgård. 

Havsmiljökommissionen, som lämnade sitt 

betänkande till regeringen i juni 2003, har bland 

annat följande synpunkter. 

z Naturvårdsverket skall ges ett övergripande 

ansvar för havsmiljön. 

z Effekter av insatta åtgärder skall utvärderas 

kontinuerligt. 

z De mest värdefulla områdena skall skyddas 

från sjöfartens negativa konsekvenser 

z Bifångster av sjöfågel, oönskade fiskarter 

och ungfisk skall inte ha negativa effekter 

på populationerna eller på ekosystemet. 

z Andelen fisk som fångas i fisket skall senast 

år 2010 inte vara större än att fiskens naturliga 

roll i ekosystemet bibehålls. 

z Förutsättningarna för en fiskevårdslag 

utredes. 

z Andelen av fiskbestånden som fångas skall 

minska och fångstuttaget skall fastställas på 

biologisk grund. 

z Fångstbegränsningar skall fastställas på alla 

nyttjade arter. 

z Fångstkapaciteten skall anpassas till den 

tillgängliga fiskeresursen. 

z Selektiva och skonsamma fångstmetoder 

och redskap skall utvecklas och användas. 

z Miljökonsekvensbeskrivning vid prövning 

av fiske och fiskemetoder skall införas. 

Principen om bästa möjliga teknik skall 

tillämpas. 

z Satsning på utbildning av yrkesfiskare och 

på forskning kring fisk och fiskekologi skall 

genomföras. 

z Miljömärkning av fisk skall utvecklas. 

z All fisk som fångas i Sveriges hav skall vara 

tjänlig som människoföda. 

z Odlingen av fånggrödor skall permanentas 

till att omfatta 100 000 ha. 

z Tillförseln av kväve vid odling skall inte 

överskrida växternas behov. 

z Enskilda avlopp skall förbättras. 

z 12 000 ha våtmarker skall anläggas. 

SammanFattning 

Tillståndet för de flesta kommersiella fiskarter 

är mycket värre än vad folk i allmänhet tror. 

Värdens fiskeflottor har en kapacitet som vida 

överskrider vad bestånden tål. Fisket styrs av 

kortsiktig ekonomi inte av vad som är långsiktigt 

biologiskt möjligt. 

Fiskebåtar från bl.a EU fiskar upp bestånden 

utanför många u-länders kuster. Detta resulterar 

i svält för den lokala befolkningen. När bestånden 

minskar ökar ansträngningen i form av tid 

och effektivitet vilket ytterligare minskar bestånden. 

Moment 22. 

Utkasten från fiskebåtarna beror på felaktiga 

icke selektiva redskap i kombination med ett dåligt 

regelverk. Många marina ekologiska system 

är redan i kraftig obalans. Toppredatorerna är 

mer eller mindre utslagna. 

Under senare år har medvetenheten ökat hos 

både allmänhet och myndigheter om vad som 

håller på att ske. Det saknas som en del hävdar 

inte kunskap om skeendet. Det finns kilometervis 

med rapporter och utredningar. 

Med hopp om att utvecklingen skall vända 

Gösta

2007 

verksamhetsberättelse 

medLemSutVecKLing. 

Klubben hade vid årsskiftet 2007/2008: 314 

medlemmar varav 271 betalande vilket är en 

minskning med 24 jämfört med föregående år. 

Av dessa är 45 stycken nya medlemmar. Antalet 

medlemsnummer är 175. Strax över 25 % är 

juniorer. 

interna möten 

Styrelsen har hållit 6 ordinarie möten under året. 

2 klubbmöten har anordnats under 2007. 

egna möten/aKtiViteter 

Klubbens två familjedagar ägnades som vanligt 

åt öringen i våra sjöar. Vårmötet/Vårens familjedag 

var välbesökt, det bjöds på korvgrillning, 

fiske och annat trevligt. En hel del nya medlemsansikten 

kunde vi räkna in. 

Höstens familjedag med avelsfiske var mycket 

välbesökt och aldrig har så många gått poängpromenad. 

Avelsfisket blev ganska bra, mycket 

tack vare att några eldsjälar gick upp i ottan och 

klarade av det mesta fisket på morgonen innan 

vi andra infann oss. Hela dagen pågick barkning 

av stockar till vindskyddet, som Kalle och några 

andra tidigare hade forslat ner till stranden (tack 

till unga som gamla medlemmar). Dessa bogserade 

sedan stockarna efter roddbåtarna bort till 

andra sidan sjön. Tungt arbete ger hunger och 

korvarna tog för en gång skull slut! 


Kronsjön Maj 2008 Foto: Anders Rydqvist 

externa möten/aKtiViteter 

Klubben har varit representerad i en arbetsgrupp 

som tillsammans med kommunen planerat för 

ett naturreservat på södra Stenungsön. 

I januari 2007 anordnade 8 Fjordar en hearing 

för allmänheten på Fregatten. Ett hundratal personer 

bevistade mötet. Bland annat var Fiskeriverket 

och SFR representerade. 

Under våren utarbetade en arbetsgrupp bestående 

av representanter för SNF, Sportfiskarna 

och SSFK en skrivelse till Fiskeriverket. På grund 

av oklara besked från de deltagande kommunerna 

inlämnades inte skrivelsen förrän i september. 

Skrivelsen föranledde en längre diskussion per 

telefon med Verket. 

Ett flertal informella möten med har hållits 

med Stenungsunds kommun och SSFK angående 

8 Fjordar. 

En ny och mera radikal skrivelse till Fiskeriverket 

togs fram av samma grupp som ovan. Denna 

skrivelse presenterades för Fiskeriverket den 17 

december vid ett informellt möte i Göteborg. 

Sammanfattningsvis krävdes i skrivelsen att 

endast handredskap får användas i hela 8 Fjordar 

området. 

Den 29 november arrangerade SSFK i samarbete 

med Sportfiskarna och SNF ett opinionsmöte 

för att rädda torsken i Västerhavet. Isabella 

Lövin, författare till boken Tyst hav och forskaren 

stenungsunds sportfiskeklubb 

17


18 

Henrik Svedäng var föredragshållare. Mötet 

leddes av vår förbundsordförande Joakim Ollén. 

Mötet samlade ca 250 personer, varav minst ett 

20 tal SSFK medlemmar. Stor succé. 

Under hösten har två bäckar i Stenungsund 

utsatts för grävarbeten. Munkerödsbäcken och 

Nösnäsbäcken. Stora biotopförbättrande arbeten 

har tidigare utförts i dessa bäckar, men risk finns 

nu att slammet från grävarbetena täckt över 

öringens lekbottnar. Problemen har framförts 

till både länsstyrelsen och kommunen. 

SSFK tillsammans med Sportfiskarna Väst 

har engagerat sig mot kommunens planer på att 

utnyttja Ålevatten som driksvattentäckt. SSFK 

har deltagit i två samrådsmöten med kommunen 

där vi framlagt våra synpunkter. Vi har också 

tillsammans med Sportfiskarna inlämnat ett remissvar. 

I slutet på året har WWF och Fiskejournalen 

aktivt deltagit i motståndet mot projektet. 

Klubben var representerad på Sportfiskarnas 

medlemsrådsmöte den 7 november på Sjölyckan 

i Göteborg. Där delgavs information om förbundets 

arbete men också mycket diskussioner om 

fiskeregler. 

Sportfiskarna och SSFK hade under sommaren 

ett specialarrangemang i samband med Mariagården, 

där el-fiske i Munkerödsbäcken nedströms 

Borealis utfördes. 

ungdomSSeKtionen 

Vi har under året tagit nya friska tag i denna för 

föreningen på så många sätt viktig sektion. 

Ungdomssektionen har genomfört 5 aktiviteter 

hittills i år, utfallet av dessa beskrivs kortfattat 

nedan. 

haVSöringSFiSKet 

I början av april genomfördes en fisketur med 

siktet inställt på kustens Havsöringar. Ett 10 tal 

fiskesugna ungdomar och föräldrar slöt upp i 

jakten på vårens drömöring. Vi träffades kl 10.00 

nere vid Klubblokalen för gemensam transport 

till dagens fiskeplats. Vädret var ok, vattenståndet 

ok men fiskelyckan uteblev tyvärr och fisken 

var inte alls på hugget denna gång, men fisketuren 

var mycket trevlig ändå och korven smakade 

som vanligt väldigt bra. 

möte i KLubbLoKaLen 

Den 5 maj genomfördes en liten kick-off för 

ungdomssektionen i klubbstugan. Syftet med 

denna träff var att tillsammans med våra ungdo- 

mar sätta en av dem framtagen aktivitetsplan för 

resten av året. 8 ungdomar och några föräldrar 

slöt upp till träffen och vi hade när kvällen var 

slut tagit fram vår aktivitetsplan, bundit några 

flugor, fikat och haft det jättetrevligt, syftet med 

mötet var således mer än uppfyllt. 

FiSKetur tiLL LySeVatten 

Fredagen den 8 juni genomfördes årets 3: e aktivitet, 

en fisketur till Lysevatten med fiske riktat 

mot sjöns fina öringar och regnbågar. Vi var 

återigen ett tiotal ungdomar och några föräldrar 

som deltog i detta arrangemang. Vi startade vid 

17.00 tiden nere i klubblokalen för gemensam 

transport till sjön. Undertecknad hade förberett 

båtar mm redan tidigare på dagen så fisket 

startade nästan omedelbart efter ankomst. När 

kvällen kom hade vi grillat, tjötat och slutligen 

även fått ett par fiskar med andra ord haft en jättetrevlig 

fisketur tillsammans. 

maKriLLFiSKet 

Den 12 augusti var det dags för årets 4: e aktivitet. 

Makrillfiske i kustbandet mellan Kode 

och Marstrand. Totalt deltog 7 st ungdomar vid 

denna fisketur, Återigen samlades vi vid klubblokalen, 

denna gång kl 1000, för gemensam 

transport till 2 förberedda styrpulpetbåtar nere 

vid stora Vadholmen i Aröd i Kode. Fisket avslutades 

vid 1800 och alla hade slutligen fått fisk så 

även denna tur summeras som mycket lyckad, 

och kommer att innebära en repris även kommande 

år. 

gäddFiSKet 

Den 15 september genomfördes en fisketur till 

sjön Mjörn. Det var en extremt blåsig dag så 

fisket fick bedrivas inne i en större lävik för att 

inte riskera att någon föll över bord från våra 

båtar. Vi var ett tiotal ungdomar och några 

föräldrar som hade en blåsig men solig men 

alltjämt trevlig fisketur som slutligen resulterade i 

ett tiotal mindre gäddor, frisk luft, och sedvanlig 

korvgrillning. Även denna tur kan komma att 

genomföras igen under 2008. 

Sammantaget får vi se 2007 som ett stort steg 

framåt gällande vår ungdomssektion, jag hoppas 

2008 blir ännu bättre. 

KurSer 

En förfrågan/intresseanmälan för en intern kurs 

i fiskevård skickades ut i höstens/vinterns vaket 

och på hemsidan. Det var tänkt för medlemmar,

som inte redan var engagerade i t.ex. styrelse eller 

annat klubbarbete att äntligen få ta del i det 

intressanta fiskevårdsarbetet. 

FiSKeVård 

Vattenprover har tagits i alla våra vatten och 

lämnats över till H. Hultberg. Fiskeodlingen från 

avelsfisket 2006 kunde gått bättre. Mängder av 

romkorn dog och förstördes. Antagligen p.g.a 

för hårt vattentryck på/genom kläcklådorna. 

Div. ombyggnader i kläckrännan har gjorts för 

att styra undan flödet. Andra åtgärder kommer 

också att vidtagas. Två kläcklådor gav bra resultat 

och ynglen sattes ut i framförallt Lysevatten ca 

3000 och 500 i Lundensjön. Vi har också satt ut 

regnbåge i Lysevatten och Kronsjön. 

Våra Sjöar 

LySeVatten 

Fisketrycket har inte varit lika hårt som 2006. 

mycket kan säkert tillskrivas den blöta sommaren. 

Ett vindskydd håller på att byggas på 

motsatta sidan mot båtplatserna. Golvet har 

lagts och timmer för bygget barkades på höstens 

familjedag. 

LundenSjön 

Har inlemmats i vårt sjöbestånd under året och 

arrenderas på 5 år. Fiskevårdsektionen har hand 

om denna blivande pärla. 

SnarSjön 

Ett nätfiske har utförts och fiskarna satts ut i 

Lysevatten. 


L: a hoLmeVatten 

Ingen speciellt att rapportera 

KronSjön 

Lite tampar till flotten har bytts ut! 37 fisketillfällen 

registrerade varav några var nya medlemmar. 

Bra fiske men inget större tryck! 

KroKeVatten 

Ett avelsfiske har ägt rum. Drygt tiotalet medlemmar 

ställde upp. Några fina korsvattenöringhonor 

fick släppa till rom, som nu ligger i en 

kläcklåda. Två nya åror till båten är inköpta. 15 

medlemmar har rapporterat fiske under året. 

hemSidan/VaKet 

Två fina nummer av vaket har kommit ut. Årets 

första nummer handlade mycket om fisketeknik 

i strömmande vatten, 8 fjordar arbetet, fiskerapporter 

från våra vatten, förslaget om dricks-vattentäkten 

i Ålevatten och ett saltstänkt reportage 

från ordförandens tarpoonfiske i Florida. Årets 

andra nummer innehöll allt om ett annorlunda 

sorts flugfiske kallat Dapping, rapport från 8 

fjordar gruppens arbete, samt ett trevligt reportage 

om ungdomsgruppens aktiviter och diverse 

andra intressanta och trevliga fiskeartiklar. 

Mycket läsvärt och gediget arbete har återigen 

lagts ner i tidningen. 

Hemsidan har fungerat som tänkt och är 

välbesökt. Där går det ju också att läsa Vaket 

eller ladda ner i pdf-format. I och med årets 

utgång avlutar Mikael Båth sitt engagemang som 

tidnings-producent och Web-ansvarig. 

FiSKetiLLSyn 

Våra fisketillsynsmän har under året gjort 59 

kontroller ute vid sjöarna. Några tjuvfiskande 

har dock inte påträffats, men flera som hade 

tänkt sig att fiska i våra vatten bl.a. ett gäng med 

polska medborgare har avvisats från Lysevatten? 

En annan händelse värd att berätta var en man 

som kom körande rakt över sjön med utombordare 

och trodde att fisket var fritt? 

öVrigt 

En elmotor har införskaffats och varit till mycket 

stor hjälp vid avelsfisket, framförallt i Lysevatten. 

En skogsaktivitet av markägarna har tyvärr resulterat 

i ett fult kalhygge vid Lysevatten. Klubblokalens 

fastighet har bytt ägare under året. 

Krister Olausson / Ordf. Gunnar Dalquist / Sekr. 


19

20 

en oväntad lax 

Sista veckan i september, säsongen närmar sig 

sitt obönhörliga slut. Ute blåser halv nordvästlig 

storm. Termometern visar under 10 grader. Det 

enda positiva är att det inte regnar. Trots att alla 

odds är emot oss beslutar vi ändå för att prova 

lyckan i en mindre västkust å. För min del är det 

första gången jag besöker detta lilla fiskevatten. 

Förväntningarna är mycket låga. Om vi har 

stor tur kan vi möjligen få en eller annan lekvandrande 

havsöring resonerar vi. Väl framme 

vid ån eller kanske snarare bäcken riggar vi våra 

spön. Flugspö är omöjligt i den starka motvinden 

så det får bli lätt haspel. Trots att ån där vi 

fiskar inte är bredare än fem till max tio meter 

är det svårt att få ut draget bland vass, båtar och 

träd. 

Vi börjar fisket strax nedanför ett mindre 

vattenfall. Till att börja med går fisket helt i 

enlighet med förväntningarna. Med andra ord 

ingenting händer. Jag fiskar mig långsamt nedströms 

mot mynningen. Plötsligt får jag ett hugg 

en halv meter från land. Fisken bjuder faktiskt 

en del motstånd på mitt lätta spö. Den kryssar 

lite fram och tillbaka men ger snart upp. Det 

är en lovlig öringhanne ca 47 cm lång vägande 

lite över ett kilo. I lekdräkt men i tämligen god 

form. 

Jag fortsätter mitt fiske mot åmynningen. Jag 

lämnar det lilla lä som fanns där vi började. 

Vinden tar i så det är svårt att stå rak. Plötsligt 

hör jag ett litet knäpp i mitt spö. Jag tittar efter 

och ser en antydan till en spricka nedanför den 

första spöholken. Det kan inte vara så farligt 

tänker jag och laddar för ett nytt kast i den 

hårda motvinden. Pang – Krasch. Spöt går av 

och de två yttersta delarna far ut i ån. Mitt nya 

dyra fina spö använt endast tre gånger brister vid 

kast. Botten!! 

Jag meddelar min kompis att nu åker jag hem. 

Kanske kommer jag tillbaka i eftermiddag. Jag 

återvänder till ån vid tretiden. Jag träffar min 

kamrat som meddelar att han just tappat en stor 

fisk, som tog på en orange fluga. Dessutom har 

han släppt tillbaka ett antal mindre öringar. Då 

jag endast förväntar mig mindre öring använder 

jag ett mycket vekt spö 2–15 gram och en liten 

haspelrulle laddad med 0.18 fireline. 

Jag står och kastar i den kvarnpoolen, när jag i 

ögonvrån ser en större fisk vaka tio meter längre 

ned alldeles nedanför äppleträdet där ån är som 

smalast. Jag går dit och gör några tremeters kast. 

Då blir fisken irriterad och gör ett välvande en 

meter framför mina fötter. Jag gör ytterligare ett 

kast och låter draget, en röd Viking Herring, 

sjunka till botten. När draget befinner sig en 

halv meter från land blir det ”görstopp”. 

Efter några sekunder känner jag att linan liksom 

vibrerar. Något rör sig i andra ändan. Vattnet 

formligen exploderar. En halv meter framför 

mig i ögonhöjd hoppar en jättefisk. Helskärrad 

och svårt chockad far en första tanke spontant 

genom mitt huvud. Detta går aldrig. Till höger 

ett äppleträd, omedelbart till vänster ytterligare 

ett träd och rakt fram rikligt med bladvass. 

Tio meter snett till vänster ligger tre fyra båtar 

förtöjda. Framför mina fötter rikligt med långt 

gräs. Ån fem meter bred och min utrustning kan 

klassas som ultralätt. 

Nu undrar du allt hur detta skall gå. Det 

gjorde jag också. Fisken rusar femtio meter ned 

ströms, gör ett våldsamt hopp två meter från 

en förtöjd båt byter sedan riktning och simmar 

med rasande fart mot mig igen. Jag vevar som 

besatt. I vasskanten mitt emot mig hoppar fisken 

igen. Då ser jag att det är en stor lax. I mitt 

dåvarande tillstånd taxerade jag vikten till minst 

tio kilo. Efter hoppet far laxen uppströms femtio 

meter. Jag har med mitt klena spö inget att sätta 

emot och tur är kanske det. 

Det svaga motståndet lugnar tydligen ned den 

rasande fisken. Istället för att rusa börjar den 

att ganska lugnt simma fram och tillbaka tjugo 

meter nedströms och tjugo meter uppströms. Så 

fortsätter den i nästan en halv timma tills den 

tröttat ut sig helt. Jag har ingen huggkrok vilket 

jag för övrigt aldrig använder när jag fiskar. För 

mig är det oetiskt att sätta en krok i en fisk. Min 

laxhåv hänger vackert på väggen hemma. Det 

finns inget grunt vatten i närheten som jag kan 

nå att bogsera in fisken på. Jag måste ”taila” den 

på djupt vatten. För att lyckas med detta måste 

laxen vara helt slut. 

Efter ytterligare ett tiotal kortare utflykter 

vänder laxen sidan till och med stor möda tar jag 

den runt stjärtspolen och lyfter den i land. Jag är 

lika slut som laxen. Den väger inte tio kilo som 

jag först trodde. Den väger 6,4 kilo. Inte dåligt 

i en fem meter bred å där det logiskt inte borde 

finnas någon lax. Jag vet att sådan tur har man 

bara en gång. 

Skitfiske 

Text och foto Gösta

nagellack eller fiskehatt! 

Att som 18 årig ung kvinna kära ner sig i en 

man där fiskespöet växt fast i ena näven och en 

Thunder and Lightning sitter fastnaglad i den 

andra är inte alltid så lätt. Men man lär sig med 

tiden. 

Nu tex. så vet jag att –Älskling, ikväll skall jag 

överraska dig med något mycket trevligt! Inte 

betyder att jag måste få rent favorit blusen eller 

att håret skall sättas upp på något fantasifullt 

sätt osv. 

Utan det betyder helt enkelt…. på med överlevnads-sviden 

för här skall fiskas tills solen gått 

ner. 

Efter ett års bekantskap så överraskades jag 

av en liten presentask, ja, ni vet en sådan där ask 

som får oss kvinnor att svimma innan vi ens fått 

upp locket. 

Jag väntade med att svimma tills efter öppnandet, 

för där låg ingen ring utan ett ihop vikt 

papper med texten 

Ja, du trodde väl inte jag skulle förlova mig med 

en tjej som inte ens kan fiska? Jag återkommer när 

du bevisat motsatsen, i garderoben står din present. 

Det var så jag fick mitt första fiskespö. 

Många har de stunderna varit då jag kommit 

på mig själv med att peta naglar med spötoppen 

eller skapat musik i takt till knarren, då jag vaknat 

till, av att alla 150 meter av lina ligger som 

ett trassligt garnnystan i mitt eget knä… 

Vaket, Nummer ett två 2008 2007 

Men jag har lärt mig fiska – på mitt eget sätt. 

Jag blev till sist accepterad och 1014 meter över 

havet på Ljungdalsfjällets topp förlovade vi oss 

med en vit ren som enda vittnet (och en jävla 

massa mygg). 

Min första lax tog jag i Norge, närmare bestämt 

i Verdal, en underbar älv där jag vadade 

med vår dåvarande jycke Zeb i band runt min 

växande midja (egen smolt på jäsning). 

Där fick även jag känna den där berusande, 

skrämmande känslan att drilla en sprallande lax 

genom strid ström och över hala stenar. 

Att det hela inte direkt hade uppfattats lika 

smidigt och vackert som jag beskriver det tycker 

jag inte hör hit, Laxen kom ju upp och man 

kan köpa ny lina om man inte lyckas få upp alla 

knutar som fastnat i hunden. 

Nu har jag varit gift med denna fiskefantast i 

13 år och vi har två goa ungar som hänger med 

oss på alla äventyr. 

Men numera är det oftast jag som kommer 

med fiskeförslagen. 

Det är nog helt enkelt så att fiske är inte ett 

intresse man kan köpa för pengar utan det krävs 

tid, lust och energi att finna den gyllene tråden. 

Och hittar du ena änden på den tråden, så hala 

sakta in den… det kan bli storfångst i slutet! 

Ditte Olausson / alias komandoran på Tången 

21

22 

kennets funderingar 

Kennet fick Stenungsunds stora miljöpris i år för 

sina mångåriga insatser för att rädda havsöringen 

i närområdet. Havsöringen var mer eller 

mindre utrotningshotad under 1970- talet, men 

har sedan dess repat sig kraftigt. Orsaken till 

nedgången var förutom nylonnäten en kraftig 

negativ på verkan på öringens lekområden. De 

främsta hoten kom från försurningen och utsläpp 

av miljöfarliga ämnen. Många lekbottnar 

var dessutom igenslammade. 

Varför får jag ingen fisk nu för tiden? Det finns 

säkert många förklaringar utöver att jag varit 

folkpensionär i många år och tappat lite av suget. 

Ett annat skäl kan ju vara att man inte längre 

kan få den där ”tröstetorsken” nu för tiden när 

öringen sviker. 

Under många år har fiskevården varit ett större 

intresse än själva fisket och mycket har uträttats, 

med mångas hjälp och ideellt arbete. Det senaste 

projektet jag deltagit i är att underlätta för 

havsöringens passage förbi ett högt fall i Hällestadsbäcken. 

Det var en ren njutning att i höstas 

se stora fiskar leka långt upp i bäcken. 

Det här med tröstetorsken var väl ibland mer 

till förtret än tröst. Jag minns en kväll ute på 

Farholmarna där vi landstigit för att fiska öring. 

Kvällen var varm men ett stilla aprilregn gjorde 

klipporna hala. Vi fiskade av grundbottnarna 

och hoppades på öring. 

Den gamle och havet. 

Torsken var alltid först att hitta draget. En av 

oss hade dock tur, en kiloöring hann före alla 

torskarna och kunde bärgas hem till rensbordet. 

Detta hände, som ni nog förstår, för sådär trettio 

år sedan. 

Det ljuva femtiotalet. En kompis och UT hade 

bestämt oss för att tillsammans med våra dåvarande 

tjejer tälta på Orust vid Lyrösund. Detta 

var en sex sju år innan broarna invigdes. Vi var 

tvungna att ta till våra trampcyklar och färden 

gick via färjan i Svanesund på grusvägarna över 

Orust till slutstationen. Efter mycket bärande 

och släpande kom vi till den plats, som med lätthet 

kunde ha nåtts med båt, där vi skulle tälta. 

Jag hade hyrt ett mörkgrönt tält som var lagom 

stort för oss två. Kompisen hade ett eget, ljust 

och urblekt, som vi reste i det torra gräset. 

Uttröttade och hungriga kom primusköket 

fram. Det blev potatismos lagat på pulver som 

jag tror hette PEM, nästan oätligt, men falukorven 

till var som vanligt god. Nåväl, hungriga 

som vi var gick anrättningen ned. Fisket gick väl 

inte så bra i julivärmen men öringarna hoppade 

retfullt i sundet i kvällningen. Tröstefisken blev 

torsken. De större tog vi upp och gav till bonden 

som bodde intill. Han pekade på en spade på 

väggen och uppmanade oss att gräva ner den !!! 

Öringen svek oss dock inte helt och de var 

mångtaliga och stora på den tiden. Vi alla gick 

ned till en liten udde vid fjorden. Vi lyckades till 

slut övertala tjejerna att följa med trots att de var 

trötta på vårt idoga fiskande. Natten hade varit 

något orolig med åska och hårda vindar. Nu om 

aldrig borde öringen vara på hugget. Kompisen 

fick hugg direkt men efter ett jättehopp lämnade 

öringen oss i djup sorg och saknad. Han ställde 

sitt spö mot berget för att tömma blåsan. Hans 

tjej tog tillfället i akt lånade spöt och kastade ut. 

Det högg direkt. Stakars människa, två manliga 

”experter” tjatar, ger omöjliga råd och gör flickstackaren 

nervös. Vi halstrade den över öppen eld 

vid stranden. Det blev mer mat än vi klarade så 

krabborna fick sig också en rejäl middag. 

Detta blev det mest minnesvärda under den 

strapatsrika cykelturen. Några år tidigare hade vi 

utnyttjat SJ bussen och då var vi en manlig trio 

som tog sig till Lyrösund, men det är en helt annan 

historia. 

Så gick det till om jag minns rätt. 

Kennet

SSFK’s fiskeregler 

tVingande regLer 

z Fiske endast tillåtet för SSK’s medlemmar, 

markägare med tillstånd och personer med 

gästfiskekort. 

z Fiske får endast ske med Flugspö, spinnspö 

eller haspelspö. Endast ett spö per fiskare åt 

gången. 

Undantag: Barn under 12 år får fiska med 

metspö. Vid isfiske får pimpelspö användas. 

z Levande eller dött agn får inte användas. 

Undantag: Agn får användas vid pimpelfiske 

från is. Barn under 12 år får använda agn 

vid mete. 

z All fisk som tas upp skall registreras i befintlig 

fångstjournal vid respektive sjö. 

z Fiskekortet (medlemskort/gästfiskekort/ 

markägarkort) skall alltid medföras och 

vara synligt vid fiske i klubbens sjöar. Det 

skall på uppmaning uppvisas. 

z Nedskräpning i båtarna och runt sjöarna är 

förbjudet. Båtmotorer är förbjudna. Skador 

som uppstår på klubbens båtar och materiel 

skall omgående rapporteras till respektive 

sjöintendent. 

brott mot oVanStående regLer Kan 

eFter StyreLSebeSLut Leda tiLL uteSLutning 

ur SSFK. tjuVFiSKe Kommer att 

PoLiSanmäLaS. 


reKommendationer 

z För att ge underlag till fiskevårdande 

åtgärder uppmanas de som fiskar 

att registrera alla fisketillfällen, även de 

utan fisk. Antalet fiskar som släpps tillbaka 

bör också registreras. Fiskejournaler med 

instruktioner för hur rapportering skall ske 

kommer att finnas vid varje sjö. 

z Då vi är många i klubben bör varje fiskande 

ej ta upp fler än 2–3 fiskar per fiskedag. 

z I Lysevatten bör oskadad öring och regnbåge 

med en understigande längd av 40 cm 

återutsättas för ytterligare återväxt. Öringar 

över 55 cm bör tas upp för att skapa plats 

för mindre öring. 

z Hantera fisken varsamt vid återutsättning. 

Drilla den snabbt, undvik att ta i den och 

låt om möjligt fisken vara kvar i vattnet. 

Var särskilt försiktig när vattentemperaturen 

överstiger 20 o C. 

z Om du tillämpar Catch & Release använd 

krok utan hulling för att minska risken att 

skada fisken. Hullingen kan du klämma in 

med en tång. 

z Klubben rekommenderar återutsättning av 

lekmogen öring. 

z Hjälp de av klubben engagerade fisketillsyningsmännen 

att sköta sitt arbete. 

Vi i SSFK FiSKar För reKreation, inte För 

att FyLLa FrySen. Var rädd om Våra Fina 

Sjöar. 

23

svärfars betraktelser… 

24 

Prolog: 

En vårmorgon ringer vår dotter Ditte, hustru 

till Krister Olausson, i bygden känd som en av 

regionens, Västsveriges, ja hela Sveriges med delar 

av Norge, bästa och kunnigaste sportfiskare. 

Dom ville bjuda med oss Janne & Bärbel, 

(svärmor & svärfar) ut till en som det visade sig 

underbar ö i vår Västsvenska skärgård med det 

udda namnet Bassholmen. Här skulle vi bo, leva 

och sist men inte minst fiska… Barnen Liv & 

Karl var givetvis med som stöd för hela tillställningen. 

torSdag tiLL Söndag 22/5-25/5-2008. 

torSdag KVäLL 

Efter att allt blivit iordningställt i det lilla torpet. 

Ölen & korven inställt i kylskåpet och Whiskyn 

fått sin plats i ett lagom tempererat skåp, samt 

allt annat konstigt vi släpade med oss. 

Jo, så klart fiskeutrustningen. Det var det som 

Krister & Karl såg till först och främst. Skinande 

blankt, med drag och flugor i alla dess former. 

Själv blev jag ju mäkta imponerad av dessa lite 

underliga prylar. Men eftersom jag inte har 

speciell stor kunskap om dessa ting, inte ens hur 

man äter en fisk utan att få ben i munnen. 

–Tänkte jag hm, hm, hm. Skall bli kul att få 

lära sig att fånga många, grilla, steka och äta. 

Fredag 

Efter en härlig frukost med lite tilltugg av ca 4 

cl Whisky startade dagen med en rundvandring. 

Jag måste säga att den här ön är som Bohuslän 

i miniatyr ängar, hagar, skog med trolska stigar, 

små dammar fulla av liv och en grönska som 

slår det mesta. I allt detta rusar det runt ett 30 

tal ung-hingstar samt några hundra får. Ja, en 

naturupplevelse som heter duga. 

Men för böveln. Var vi inte här för att fiska. Jo, 

lugn bara sa Krister. Själv muttrade jag väl något 

som; Vågar du inte visa mig de fina fiskeplatserna 

eller… 

Vi fortsatte runt kustlinjen. Ön är ju ca 72 ha 

stor, så det tar en stund att strosa runt. 

– Här, ropar Krister och här ropar han något 

senare och här och där. Inga problem vi kommer 

att få hur mycket fisk som helst och så började 

han rabbla upp fisknamn som jag aldrig hört. 

Om han hade sagt, torsk, makrill, ja då hade 

även jag förstått. Men jag valde att svälja och 

låtsas, det förstod han nog. På eftermiddagen 

påbörjades fiskafänget på allvar. Det vill säga, 

Krister & Karl hade hittat sina respektive platser. 

Själv satt jag mest och funderade, tog en kall öl 

och njöt av den underbara varma, stilla fredagseftermiddagen. 

Tiden gick och ingen fisk. Eftersom jag är 

ganska otålig till min läggning och gärna unnar 

mig resultat, började jag själv se ut nya lovande 

fiskplatser. Till slut kände jag att nu får något 

hända. 

– Krister, ropade jag… 

– Tyst fick jag till svar. Så där höll vi på ett tag. 

Under tiden fick jag lugna ner mina nerver med 

en nypa tilltugg!!! Gick bort till Karl. 

– Du lillgubben, jag tror att om du ställer dig 

på den udden och jag pekade med hela handen. 

Karl tittade och nickade med ett stort leende 

samt knallade iväg dit ”morfar” sagt. 

Efter ca 10 minuter har Karl ett härligt napp. 

Vevar som bara den och upp kommer en fisk 

som jag känner till. En makrill. En makrill på ca 

4 hg och det vid denna tidpunkt på året. Halleluja, 

vad va det jag sa. Karl och jag är hur glada 

som helst. Nu kommer storfiskaren springande, 

slänger i med stor iver och skriker, ett stim, ett 

stim.

Klockan tickade vidare och en viss hunger 

kom smygande. Grabbarna vevade upp och Karl 

tog sin makrill med ett ännu större leende, tittade 

på sin pappa, tittade på sin morfar som log 

tillbaka och lade armen runt Karl. 

–Nu går vi och steker en fisk sa jag. Vad som 

hände bakom oss just då förtäljer inte historien. 

Lördag 

Vaknade runt nio tiden och efter den sedvanliga 

frukosten då Krister för tillfället var försvunnen, 

ställdes frågan; Var är Krister? Hans älskade 

hustru Ditte vände sig mot mig, log med hela 

ansiktet, han står där du ställde Karl i går, han 

har stått där sedan kl 06.00 i morse. 

Efter att fått i oss det vi skulle samt lite tilltugg, 

gick jag ned till ”morfars” klippa. 

– Hej Krister och den normala frågan brukar 

lyda… har du fått något. 

– Nääää, stimmet har väl gått förbi. 

– Ja, sa jag, det gjorde det i går. Vänder mig 

om och håller handen för mun som ett barn, 

bara för att mitt hesa skratt inte skulle höras. Så 

där höll det väl på resterande tiden den dagen. 

Men någon mer fisk fick vi inte se röken av. 


Korv är också gott. Grillat kött, även det och 

alla tillbehören skall vi inte tala om. Vi mådde 

som prinsar på den underbara ön. Vädret gjorde 

ju inte saken sämre. Men om jag frågade Krister, 

fick jag som oftast till svar: Kanske för varmt 

i vattnet. Ostliga vindar är inte bra. För sent 

på efter-middagen o.s.v. Själv begrep jag inte så 

mycket av dessa påståenden. Jag hade ju bara 

hört att där Krister går fram, oavsett det är vid 

kusten eller vid ån, eller vid forsen, eller vid 

floden, så hoppar fisken upp i famnen på den 

mannen. Ja, ja, så det kan va. 

Söndag 

Rundvandring utan spö och drag. Samma 

härliga väder. Alla var glada, även Krister. Nu 

var det dags att åka hem med ett härligt minne 

i ryggsäcken och den ryggsäcken är inte tung att 

bära. 

Jag hade tagit med en egen sillburk. Bara 

utifall att. Med en stor kram och tack till hela 

familjen Olausson. 

Morfar (svärfar) & Mormor (svärmor)

nio frågor 

26 

Intervjun med Robert Etander 

gjordes den 11/4 2008. 

namn: robert etander 

1. Hur länge har du varit med i klubben? 

Tja det är nog en 15 år tror jag. 

2. Har du någon särskild uppgift i klubben/ 

skulle du kunna tänka dig en uppgift? 

Ja. På senaste årsmötet blev jag vald till revisor 

och så sitter jag i valberedningen. Tidigare har 

jag varit styrelseledamot, sekreterare, sjö och 

lokal intendent. 

3. Vilken är din favoritfisk? 

Ja det var svårt att säga. Men jag älskar nystekt 

färsk vittling. Fast den roligaste fisken att fiska är 

nog öring, det innefattar också havsöringen. 

4. Vilken är din favorit fiskemetod? 

Flugfiske är klart roligast. Tyvärr blir det inte så 

ofta jag utövar det. 

5. Har du någon favorit klubbsjö? 

Jag tycker alla våra klubbsjöar är jättefina. Men 

om jag måste välja så kommer Kronsjön och 

Krokevatten på delad första plats. Kronsjön har 

jag varit sjöintendent för och vid Krokevatten 

förlovade jag mig med min nuvarande fru. 

6. Hur stor är den största fisk du har fått? 

Det är nog en gädda på ca 10 kg tagit på angeldon. 

Eftersom jag inte äter så stora gäddor fick 

den gå tillbaka i hålet igen. 

7. När fiskade du senast? 

Det var faktiskt i onsdags. Då var jag och min 

pojke som är 4 år och fiskade havsöring i Tumlehed. 

Tyvärr blåste det rejält kallt så någon längre 

fisketur blev det inte. Ingen fisk heller för den 

delen. 

8. Finns det någon aktivitet i klubben som du 

saknar? 

Inte direkt. Jag tror dom aktiviteter vi har räcker. 

Avelsfiske klubbmöte mm. Det gäller ju att medlemmarna 

kommer på det vi anordnar. Jag tror 

många i klubben ser medlemskapet som ett rent 

fiskekort. 

9. Finns det något vi kan bli bättre på i 

klubben? 

Information är alltid viktig. Det har blivit betydligt 

bättre med hemsidan, E-post listor mm. 

Foto: Gösta Bring

StyreLSe 2008 

Ordförande: Krister Olausson 0303-77 60 48 krister@lkb.se 

Kassör: Eva Widh 0522-64 61 40 eva.widh@polisen.se 

Vice Ordförande: Kalle Lockner 0520-65 24 00 kalle _lockner@hotmail.com 

Sekreterare: Börje Björkholm 0303-24 96 09 borje.bjorkholm@fraktkedjan.se 

Ansvarig Klubbmöten: Dan Skogberg 031-57 23 17 dan.skogberg@volvo.com 

Ledamot Johan Borgström 031-25 53 84 johan.borgstrom@comhem.se 

Ledamot Joakim Olsson 0303-692 20 

Ledamot Magnus Örberg 0520-189 81 

Suppleant Ralf Malström 0303-77 72 05 

Suppleant Pierre Johannesson 0303-77 78 77 pierre.roddy@glokalnet.net 

SeKtioner 2008 

Ungdomssektionen: Börje Björkholm 

Fiskevårdssektionen: Styrelsen 

Redaktionen / Vaket: Gösta Bring 0303-818 57 gosta.bring@telia.com 

Johan Borgström 

Hemsidan: Mikael Båth 070-249 65 92 mikael.bath@ixnix.co.uk 

Bevakning: Gunnar Dahlqvist 070-277 12 18 dahlqvist@tele2.se 

Aktivitetssektionen: Ditte Olausson 0303-77 60 48 

Eva Widh 

Kontaktperson Externt: Gösta Bring 

Ansvarig familjedag: Kalle Lockner 

intendenter 2008 

Lysevatten & Snarsjön: Kalle Lockner 

Kronsjön: Anders Rydqvist 0303-22 29 60 anders.rydqvist@hotmail.com 

Krokevatten: Martin Ekelund 0303-77 67 81 mekelund@yahoo.se 

L. Holmevatten/ 

Lundensjön: Dan Skogberg 

Klubblokalen: Katarina Etander 0303-812 94 


funktionärer 

SSFK 2008 

27

Stenunge å i vårskrud 

Foto: Carola Bergsten

Stenungsunds Sportfiskeklubb - Medlemstidningen Vaket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?