Läs hela numret! - Parnass

tema kvinnliga författare i norden
på mitt
nordiska
nattduksbord
bRiTTA NyGåRD
Gomorron, ni ligger där fortfarande som om ni inte hade
någon brådska alls och varför skulle ni ha det förresten.
Ni är mina vänner, mina böcker, som kommit till mig på
olika vis och som jag umgås med under olika perioder
och i olika sammanhang, mer eller mindre tid får ni var
och en av mig. Någon bok får alltid följa med mig på
bussen och tunnelbanan. Några får ge sig till tåls och
vänta. Kanske glömmer jag någon.
Kvinnorna kliver fram
Böcker i travar på mitt nattduksbord, på golvet och i
hyllorna… Starkast stiger kvinnorna fram ur böckerna
i min närhet. Även manliga författares kvinnogestalter
framträder tydligt och stannar kvar: Salka Valka av
Halldór Laxness, modern i Ivar Lo Johanssons böcker,
Vilhelm Mobergs Kristina och Dollar-Hanna i Lars Sunds
böcker. Alla starka kvinnokaraktärer som ömsint skildras
av manliga författare.
Men närmast mitt hjärta kommer de kvinnliga för-
fattarnas alster, om vad de än må handla. Kanske blir det
så för att de öppnar stängda dörrar i mitt inre, även rum
som inte enligt vedertagna mått ska framträda så starkt
hos oss kvinnor. Deras mod att våga sätta ord på fattigdom
och kamp som Moa Martinson gör och spegla dolda liv
som Elsie Johansson vågar, det är stort.
Modigt är också det som förre folkhögskolerektorn
Nils Zandhers gjort genom att ge ut boken Morgonsol,
berättelsen om ett barnhemsliv där han sent i livet avslöjar
hemligheten om sin hemlöshet i barndomen. Nils blottar
samhällets svagheter och sin egen kamp med att vända
erfarenheterna till konstruktiva gärningar genom ett helt
liv i folkbildningens tecken. Nils var en månad när hans
mamma dog och han placerades på barnhem. Jag tolkar
boken som en hälsning till alla mammor som inte får
dela liv och drömmar med sina barn men också som en
ögonöppnare för alla vuxna med ansvar att se barnens
behov.
Birgitta Nygård läser mycket, i synnerhet nordisk litteratur.
Kompassen visar mot öster
Som finlandssvensk boende i Sverige är min orientering
lite starkare mot finländska och svenska böcker men även
andra nordiska författare intresserar mig mycket.
Inga-Britt Wik (1930–2008), österbottnisk författare,
följer mig med orden:
”Morgon: att få / smaka mörkret i brödet / munnens
förtröstan / Som när en resa har börjat / då bland orden,
onda och goda, / mitt i deras flyktighet, / du känner ljusets
rörelse / i kroppen.”
Inga-Britt som började skriva på heltid i 60-årsåldern och
som sade när vi njöt av kaffetåren i hennes härbre i Vörå:
”Jag ångrar att jag inte lämnade yrkeslivet för författandet
tidigare!” Men mycket hann hon skriva, både prosa och
poesi och även fakta och dokumentation! Exempelvis
i boken Strövtåg i ordskogen fångar hon författaren och
människan Lars Huldén på ett fängslande och poetiskt
sätt. Inga-Britts närhet i stunden och hennes lyhördhet
som intervjuare gör boken till mer än en biografi.
34 parnass 2/3·2012