Läs hela numret! - Parnass

More documents

Recommendations

Info

tema kvinnliga författare i norden en stor berättare och två omistliga poeter karen blixen, tove ditlevsen och inger Christensen CAThARiNA sÖDERbERGh När det gäller danska förebilder så har vi valt ut tre stycken: Karen Blixen, Tove Ditlevsen och Inger Christensen. Karen Blixen och hennes berättelser om Afrika är väl- kända och älskade. Vi har berättat om hennes författar- skap tidigare i <strong>Parnass</strong>. Tove Ditlevsen och framförallt Inger Christensen är däremot mindre kända. Beror det kanske på att de främst är lyriker? Karen Blixen – Karen Blixen är en av Danmarks stora författare, på- pekar Jette Lundbo Levy i Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Blixens berömmelse började i USA, då debutboken Seven Gothic Tales kom ut 1934. Under pseudonymen Isak Dinesen visade hon på arvet efter fadern, den äventyrlige officeren Wilhelm Dinesen, som skrev Boganis Jagtbreve och Paris under Kommunen. Som barn skrev hon marionettkomedin ”Sandhedens Hævn”, som ung utkast till ödesberättelser som t ex ”Familien de Cats og Pløjeren”, alltmedan hon påbörjade och avbröt en utbildning till konstnär på Kunstakademiet i Köpenhamn. Men det var först då hon 1931 återvände till hemmet på Rungstedlund efter 17 år på en kaffefarm i Kenya, som hon under några få år skrev sina enastående böcker. De ohälsosamma och ekonomiskt vanskliga åren i Afrika, de lyckliga mötena med den infödda befolkningen och kärleksförhållandet med aristokraten Denys Finch- Hatton blev i Den afrikanska farmen, 1937, Karen Blixens berättelse om sitt eget öde. Efter kriget blev hon genom berättelserna Vintersagor, synlig för den unga generationen av författare och litterära personligheter. Under den här perioden, som grundlade hennes status i danskt kulturliv, gav hon också ut sina Sista berättelser och Skæbne-Anekdoter Ödets lekar. År 1960 var Karen Blixen med om att grunda Det Dan- ske Akademi. Akademins möten hålls fortfarande på Rungstedlund utanför Helsingör, som idag är ett välbesökt författarmuseum. Karen Blixen dog 1962. Karen Blixen. Tove Ditlevsen –Tove Ditlevsen är en av de mest betydande och fram- gångsrika danska författarna efter andra världskriget, skriver Lise Busk-Jensen i Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Hon skrev över 30 böcker inom olika genrer som sålde i stora upplagor. Hon växte upp i en arbetarfamilj på Vesterbro i Köpenhamn och kom efter nioårig skolgång ut i förvärvslivet och fick arbete som hembiträde och på kontor. Hon skrev dikter från tioårsåldern, debuterade 1937 med dikten ”Til mit døde barn” i tidskriften Vild Hvede. 30 parnass 2/3·2012
1940 gifte hon sig med tidskriftens redaktör, Viggo F. Møller, som finansierade utgivningen av hennes första diktsamling, Pigesind, 1939. Hon bytte make tre gånger under 1940-talet och fick ett barn med var och en av dem. Vid sidan av sitt skönlitterära författarskap, krönt av ett betydande memoarverk, skrev hon barnböcker, essäer och artiklar. Dessutom var hon läsarbrevsredaktör i veckotidningen Familie-Journalen. Köns- och klassminnen från barndomen i arbetar- familjen och i kvarterets proletära miljö är bakgrunden till innehållet i flera av hennes romaner som Man har gjort ett barn illa, 1942, och Barndomens gata, 1948, medan diktsamlingarna Lille Verden, 1942, och Blinkende Lygter, 1947, söker sig mot problem som existens, identitet och död. Här har Tove Ditlevsen bl.a. påverkats av gamla psalmer och folkvisor. Under den kommande tioårsperioden blev hemmafruns perspektiv förhärskande i verk som Paraplyen 1952, Vi har kun hinanden, 1954, Två som älskar varandra, 1961 och Kvindesind, 1955. Flugten fra opvasken, 1959, föregriper dels den nya kvin- norörelsen, dels det självbiografiska huvudverket Barn- dom, 1967, Ungdom, 1967, Gift, 1971 och Vilhelms rum, 1976. I lyriksamlingarna De voksne, 1969, och Det runde værelse, 1973, bryter Tove Ditlevsen fram i en friare, mera direkt och mindre melankolisk form. En konfliktfylld modersbindning träder så småningom fram bakom klass- och könsrollsmönstren som författarskapets mest betydande utgångspunkt. Tove Ditlevsen dog 1976. parnass 2/3·2012 Inger Christensen – Inger Christensen är ett bärande namn i 1900-talets danska litteratur, skriver Lis Wedell Pape i Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Hon föddes 1935 i Vejle där fadern var skräddare. Redan som barn läste hon ivrigt, även litteratur på främmande språk. Hon blev, som den första i familjen, student 1954 och 1958 tog hon lärar- examen med tyska som huvudämne. Efter ett par års arbete som lärare gav hon sig hän åt diktningen med Rilke och Novalis som de viktigaste inspirationskällorna. Redan under skoltiden skrev Inger Christensen dikter och hon debuterade 1962 med Lys (Ljus, gräs, 1993) som delvis skrevs medan hon var landsortslärare på Djursland. Kärleken och förhållandet mellan människa och natur är teman som ständigt utforskas och varieras i de kommande verken. Med diktverket det, som 1969 uppmärksammades av såväl kritiker som läsare, kom författarskapets grundtema, förhållandet mellan människa, natur och språk, fram på allvar. I de följande verken utvecklas förhållandet mellan män- niska, språk och universum i lyrik i alfabet, 1981, och i Sommerfugledalen. Et requiem, 1991 (Fjärilsdalen, 1996), i prosa, Det malede værelse, 1976, och i essäer, Del af labyrin- ten, 1982. Inger Christensens verk, har översatts till flera språk. Hon var från 1978 medlem av Det Danske Akademi och har erhållit en rad priser i Danmark och i utlandet, bl a Svenska Akademiens Nordiska pris och Grand Prix des Biennales Internationales. Inger Christensen dog 2009. 31
Page 1 and 2: 9 Vi är många vi är hälften! nu
Page 3 and 4: ”Vi är många, vi är hälften!
Page 5 and 6: Kärleksarbete öppnade skattkammar
Page 7 and 8: I undervisningen deltog också en r
Page 9 and 10: nordiska rådets litteraturpris gå
Page 11 and 12: merethe lindstrøm fick nordiska r
Page 13 and 14: inte luft, på hennes bröst vilade
Page 15 and 16: tema kvinnliga författare i norden
Page 17 and 18: eva Ström: poesi är en levande de
Page 19 and 20: Kristin Steinsdóttir debuterade se
Page 21 and 22: en tid när hon inte längre orkade
Page 23 and 24: Ulla-Lena som tidigare betraktat b
Page 25 and 26: påverka de litteraturhistorier som
Page 27 and 28: fOtO: reinO Jillker Mona Mörtlund:
Page 29: I Parnass nr 1 2008 står artikeln
Page 33 and 34: noveller. Hennes stil är förtroli
Page 35 and 36: När kriget kommer nära Efter mode
Page 37 and 38: öppna dörrar till författarhem o
Page 39 and 40: 4 parnass 2/3·2012 moa martinsons
Page 41 and 42: MUSEET MUSEET De islandske Sommarku
Page 43 and 44: till publikens jubel i anslutning t
Page 45 and 46: något hemland - Om Folke dahlberg
Page 47 and 48: talslyriken, Den orfiska reträtten
Page 49 and 50: esa bort och blicka inåt - Hjalmar
Page 51 and 52: I ”Enslingen från Salamis” fr
Page 53 and 54: kvinna, människa och djur, barn oc
Page 55 and 56: musiken i strindbergs dramatik sTEf
Page 57 and 58: Beethoven var August Strindbergs fa
Page 59 and 60: livet och tillvaron full av tecken
Page 61 and 62: Ur ALMA-juryns motivering: ”Med f
Page 63 and 64: Tomas Edström med ”Mysingen” (
Page 65 and 66: förteckning över DeLS sällskap 2
Page 67 and 68: NY BOK! Fredrika Bremer och Årsta

Läs hela numret! - Parnass

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?