Vad gäller enligt regelverket? ”Lämnar alldeles för låga ... - SRTF

More documents

Recommendations

Info

Vårdhygien Vårdhygien Vårdhygien Åsa Toll Lisbeth Isaksson, avdelningschef för städningen på Norrlands Universitetssjukhus (NUS), tycker att kritiken i revisionsrapporten till stor del speglar verkligheten. Inte minst när det gäller kvalitetsmätning och uppföljning ser hon möjligheter till förbättringar. – Vi har för närvarande ett eget kvalitetssystem, men vi ska under det här året implementera INSTA 800. Det kommer med all säkerhet att innebära en förbättring. Bra påpekanden – men samtidigt orättvist Lisbeth Isaksson håller med om att arbetsfördelningen mellan vårdpersonal och städpersonal är otydlig. Därför tycker hon att det är bra att revisionsrapporten belyser detta. – Ett problem är att det ofta är traditionen som styr hur arbetsfördelningen ser ut. Det kan variera mellan olika avdelningar när det gäller vilken personalkategori som städar till exempel läkemedelsrum, sköljrum och avdelningsexpedition. Sedan kan det uppstå problem när städ personal fl yttas till en annan avdel ning där man har en annan arbets fördelning. – Som en följd av rapporten har vi startat ett mera formaliserat samarbete med Vårdhygien än tidigare. Vi har för övrigt ett jättebra samarbete med dem. Där fi nns inget som helst revirtänkande. – Hur upplever städpersonalen kritiken? – Å ena sidan tycker man att det är 24 Rengöring & Hygien #3.2011 Sjukhuset sparar – på städningen bra att rapporten kommer med klara och tydliga besked. Samtidigt kan man tycka att en del av kritiken är orättvis. Städbedömning är många gånger ganska subjektiv. Det fi nns fortfarande patienter som anser att golvet ska vara blött och lukta såpa för att det ska anses rent. Andra patienter reagerar på våra metoder därför att de inte vet hur professionell städning bedrivs. Men jag vet ju att vår personal vet exakt hur de ska gå tillväga. ”De fl esta av oss är väldigt noga” Åsa Toll arbetar som lokalvårdare på NUS sedan 16 år tillbaka. Hon menar att det fi nns både en positiv och en negativ sida med kritiken mot städningen. – Den positiva är att städpersonalen får veta vad som inte är bra. Den negativa är att man givetvis blir ledsen av att få höra att man inte gör ett bra jobb, särskilt eftersom jag vet att de allra fl esta av oss är väldigt noga när vi städar. Åsa Toll är klart medveten om risken för att bli hemmablind när man städar länge på en och samma avdelning. Därför välkomnar hon också att INSTA 800 ska införas under året: – All städpersonal kommer att få gå en utbildning som bland annat innehåller hur man gör egenkontroller av städningen. Det är jättebra. Sjukhuset har dragit ner mycket på städningen När det gäller arbetsfördelningen mellan städ- och vårdpersonal så fi nns Det ekonomiska sparbeting som lagts på Norrlands Universitetssjukhus, NUS, har bland annat inneburit minskad frekvens på städningen. Det är en viktig orsak till att städningen inte är lika bra som tidigare, menar Åsa Toll som har städat i 16 år på NUS. Text: Björn Lundbeck det enligt Åsa Toll klart beskrivet i ett lokalt nätverk hur den ska se ut. Om arbetsfördelningen sedan inte fungerar så beror detta på bristfällig kommunika tion i någon form. – Har du tidigare under dina 16 år på NUS varit med om att det har riktats kritik mot städningen? – Förut förekom det aldrig, bortsett från att vårdpersonalen kanske någon gång emellanåt påtalade att vi hade glömt städa något utrymme. Men städ ningen var också helt annorlunda om vi går några år tillbaka. Golven i kontorsutrymmen skulle då städas fem dagar i veckan och papperskorgarna skulle tömmas lika ofta. Idag ska golvet i ett patientnära kontorsutrymme städas en gång i veckan och då ska också papperskorgen tömmas. Är det ett kontorsutrymme som inte är patientnära, så är det städning var fjortonde dag. Och det beror givetvis på det sparbeting som lagts på sjukhuset. – Detta är ett mycket viktigt skäl till att städningen inte är lika bra som tidigare. Därför blir jag också både arg och ledsen när jag får höra kritiken. Åsa Toll upplever för övrigt att man från såväl patienterna som från vårdpersonalen får nästan uteslutande positiva reaktioner på städningen. – Och då blir man förstås glad. Vi behöver alla få höra när vi gör ett bra jobb, och det behövs så lite för att jobbet ska gå lättare. ■
Blypanik Vatten är vårt viktigaste livsmedel och därför gick svallvågorna höga när det började dugga larm om bly i det vatten vi dricker. Först läckte det bly från kaffemaskiner som placerats ut på arbetsplatser. Sedan visade det sig att det även fanns vattenkranar som läckte bly. Så vad händer? Vågar FS-kunderna dricka av kaffet? Text Thomas Åkerblad Det började med ett dramatiskt larm: ”Vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska institutet i Stockholm har upp till tio gånger för höga halter av bly upptäckts i varmvattnet i kaffeautomaterna.” Oacceptabelt – många dricker mycket kaffe från maskinerna Enligt professor Marie Vahter på IMM kan blyhalterna vara farliga, särskilt för gravida kvinnor: – Jag skulle inte vilja säga att det fi nns en överhängande risk, men gravida kvinnor är en riskgrupp eftersom fostrets hjärna är speciellt känslig, sa hon till SVTs Rapport. Det innebär ingen akut risk för förgiftning, men om man tänker på att det är väldigt många männi skor som dricker kaffe och te från den här typen av maskiner och ganska stora mängder per dag, så tycker vi att det är helt oacceptabelt. Så småningom kom det ut vilka maskiner det gällde och leverantörerna ropade unisont att deras interna mätningar inte hade visat några sådana resultat men att de självklart skulle byta de mässingsdetaljer inne i maskinerna som var misstänkta. Detta har också skett nu under våren. FS-problem? Kaffeautomater ingår ofta i utbudet för Facility Service-tjänster men här tycks branschen för ögonblicket ligga lågt. Ingen vill uttala sig och det verkar som att man hoppas att de åtgärder som maskinleverantörerna vidtagit ska vara tillräckliga för att dämpa oron. Eller som ett FS-företag uttryckte det: – Egentligen känns det inte riktigt som det är vårt problem. En ny blykälla Sedan kom nästa panikvåg. Nu hade en konsument funnit höga blyhalter i en vanlig köksblandare. Nu var det fråga om full mediastorm och till verkaren slog ifrån sig samtidigt som byggvarukedjorna plockade bort blandaren ur sortimentet. Detta har givetvis föranlett en mängd arbete och diskussioner och VVS- Fabrikanternas Råd säger i ett uttalande: ”VVS-branschen kräver tydligare regelverk och ansvarsfördelning i vattenfrågan och rekommenderar obligatoriska typgodkännanden. … Det är viktigt att konsumenterna vet var de kan hitta rätt information och vem som ansvarar för vad i vatten- frågan. En försvårande omständighet är att vi använder olika enheter när vi mäter blyhalten i vatten; byggreglerna för typgodkännande föreskriver vad produkterna får avge, vilket mäts i mikrogram per dygn, medan myndigheter använder mikrogram per liter. ... Vi vill att det blir tvingande att samtliga produkter, i det här fallet främst kranar och kopplingar, testas för typgodkännande. Dagens frivilliga system gör det svårt för konsumenterna att bedöma olika produkter och produkter som inte uppfyller typgodkännandekraven kan fi nnas på marknaden.” Nya resultat väntas Boverket håller på med en marknadskontroll av blandare för dricksvatten. De har köpt in blandare från olika tillverkare och leverantörer och har redan sett att en del av blandarna ger höga värden av bly. Enligt Rapport ger 24 av 60 kranar som Boverket har testat höga värden bly. Men vilka blandare det handlar om avslöjar ännu inte verket. ■ Rengöring & Hygien #3.2011 25 Facility Services Facility Services Facility Services
Page 1 and 2: Rengör ing & Hygien Rengörings- o
Page 3 and 4: Nära branschens folk i branschens
Page 5 and 6: ”Lämnar alldeles för låga pris
Page 7 and 8: Ibland krävs det mer än vatten. D
Page 9 and 10: Katrin Clean Arena Där hygien blir
Page 11 and 12: Vad gäller enligt regelverket? Tyd
Page 13 and 14: domar Text: Björn Lundbeck Underk
Page 15 and 16: SmartDose Smartare - Enklare - Säk
Page 17 and 18: 3M Fastighetsunderhåll lösningar
Page 19 and 20: När kraften får avgöra De nya ul
Page 21 and 22: Kvalitet är vår standard. Dr Schu
Page 23 and 24: ska vara så rent som möjligt och
Page 25: i organisationen. Det blir diskussi
Page 29 and 30: Bristande städning utgör vardagli
Page 31 and 32: Hako städmaskiner, -Lite enklare,
Page 33 and 34: Sektion Mitts styrelse: Carina Holm
Page 35 and 36: Vår vanliga smuts Svenska Golvråd
Page 37 and 38: Auktorisation håller städbransche
Page 39 and 40: Inga kemikalier. Vattenbesparande.

Vad gäller enligt regelverket? ”Lämnar alldeles för låga ... - SRTF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?