Islam i läroböcker - Islamguiden

hotad. Man gör även en koppling till kristendomen genom att skriva att religionen ibland har
använts för politiska syften och att det då är vanligt att man hänvisar till djihad. Sedan kan
man läsa att ”Om man dör i strid för Gud kommer man direkt till paradiset. Därför slåss
många utan rädsla för att dö.” 111
Till texten hör också två ”vad tycker du?” frågor som handlar om självmordsattentat där
eleverna ska fundera över varför människor spränger sig själva och andra och om det finns
bättre eller sämre sätt att kriga på. ”Terrorister eller heliga krigare?” 112 är frågan som ställs
inledningsvis. Valet att ta upp djihad och endast i betydelsen av heligt krig kan bli
problematiskt även om författarna jämför det med att man också i andra religioner använt
religion i politiskt syfte. Att sedan göra en så stark koppling mellan djihad och
självmordsattentat blir att förenkla problematiken kring frågorna och det är tveksamt vilka
svar elever kan nå kring frågorna om de bara har den bild som ges i läroboken.
I Din tro eller min? skriver Anne-Christine Hornborg djihad under rubriken ”Jihad – strävan
eller hot? Hornborg menar att varför det hos vissa grupper i väst finna en rädsla för islam kan
bero på missförstånd. Djihad behöver inte förstås som heligt krig utan kan också ses som en
inre strävan och Hornborg skriver att för de flesta muslimer är islam en lära om fred. Hon
lyfter även fram att en annan förklaring kan vara att extrema händelser som elfte september,
palestinska självmordsbombare och talibanregimen i Afghanistan kan ha påverkat bilden av
islam. Men, lyfter Hornborg fram, ”vi får inte glömma att det idag går en tydlig skiljelinje
mellan radikala muslimska grupper, s.k. islamism och majoritetens islam”. 113
Sammanfattningsvis kan man se att hur läroböckerna tar upp djihad skiljer sig åt och att
medan två böcker, felaktigt, endast tar upp djihad i betydelsen av heligt krig, problematiserar
de tre andra tre läroböckerna begreppet mer.
Islam idag
Hur beskrivs då islam i förhållande till dagens samhälle i läroböckerna? I Religion A 2000
finns ett kortare avsnitt om religion och kultur där man kan läsa att islam i dag når nya
grupper i till exempel Afrika och Asien och efter det följer:
Samtidigt utsätts islam och dess kultur för problem i mötet med västerländsk ekonomi, politiska idéer och
levnadsmönster. Reaktionen från fundamentalistiska grupper ger upphov till stridigheter och öppen
konfrontation över hela den muslimska världen. I traditionellt kristna länder har islam i dag många
anhängare. De har kommit som arbetssökande och flyktingar. De kulturkrockar som uppstår kan lösas om
tolerans och förståelse får råda. 114
Här framställs islam som något enhetligt och det förutsätts att det finns en särskild muslimsk
kultur som inte riktigt kan handskas med eller passa ihop med det västerländska. Bilden av
islam som något enhetligt reproduceras också senare i boken, paradoxalt när författarna tar
upp olika riktningar inom religionen. Thulin och Elm tar upp fundamentalism, sekularism och
modernism samt shia när de diskuterar olika riktningar inom islam och samtidigt som
författarna försöker få fram att det är fel att låta fundamentalistiska grupper överskugga den
muslimska mångfalden faller de till viss del själva i den fällan. Detta tar också Otterbeck upp i
sin granskning av läroboken. För under huvudrubriken ”Islam i nutid” kan man läsa att:
111
Tollstadius, Öberg & Bergström, 2006, s 74.
112
Ibid s 74.
113
Appelros, Hornborg & Röcklinsberg, 2006, s 98.
114
Thulin & Elm, 2002, s 98.
25