Islam i läroböcker - Islamguiden

Att överhuvudtaget ta upp kvinnans roll eller situation när man diskuterar en religion kan var
problematiskt i sig, vilket Härenstam visar, då det kan skapa mer alienation än förståelse men
där är de flesta läroböckerna konsekventa i att de i alla fall diskuterar de frågorna för alla
religionerna. Ett resultat som Härenstam fann i sin studie är också att det i läroböckerna sällan
skiljs på islam som ideal och islam som praxis, det vill säga hur människor faktiskt lever i
muslimska länder, vilket också gäller för några av läroböckerna i den här studien.
Läroböckerna diskuterar också sällan representativitet och sätter sällan in det de beskriver i ett
förklarande sammanhang vilket kan skapa bristfällig förståelse eller kunskap om islam. 104
Djihad – strävan eller heligt krig?
Begreppet djihad och hur det förklaras samt vilket sammanhang det sätts in i kan starkt
påverka hur bilden av islam förmedlas. I Härenstams avhandling Skolboksislam säger ingen
av de muslimska författare han utgått ifrån att djihad kan översättas med ”heligt krig”. En av
dem, Falaturi, säger till och med att själva begreppet heligt krig är helt oislamiskt. Samtidigt
säger en del religionshistoriker att ordet kommit att få en folklig betydelse som
överensstämmer med begreppet heligt krig. Såväl de muslimska författarna som
religionshistorikerna framhåller dock att djihad framförallt bör förstås som ”hela livets strävan
för Gud och Guds vilja, i första hand innefattande kampen mot det onda i en själv”. 105 Hur
beskrivs och förklaras då djihad i de granskade läroböckerna?
I Thulin och Elms lärobok Religion A 2000 nämns begreppet djihad endast en gång och då i
samband med islams historia och islams spridning. ”Det heliga kriget, djihad, spred lära och
inflytande”. 106 Detta blir missvisande både gällande hur islam spreds och för vad begreppet
står för om man utgår ifrån hur Härenstam menar att begreppet kan beskrivas. 107
Ola Björlin använder sig av Koranen när han skriver om Djihad i läroboken Människan och
tron. Där står det att läsa om krig att ”Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men
var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte en angripare”. 108 Björlin
tar upp begreppet både i betydelsen av heligt krig och i betydelsen att sträva såsom en inre
kamp mot det onda inom varje människa. Även Börge Ring tar i sin lärobok, Religion och
sånt, upp att djihad betyder strävan men att begreppet ofta översätts med heligt krig. Han
sätter också begreppet i relation till att kristna och judiska ledare också använt sig av ”heligt
krig” för sina egna syften. Ring skriver också att islam spreds snabbt med hjälp av snabba krig
under sitt första århundrade och att ”Löftet om en plats i paradiset till den som dog i strid för
Gud och islam bidrog säkert till att stärka stridsviljan”. 109 Både Björlins och Rings
förklaringar av djihad passar bra in på hur Härenstam menar att det kan förstås även om Rings
utlägg om islams spridning och löftet om paradiset och stridsviljan kan ses som något
förenklat. Falaturi, som Härenstam utgått ifrån, menar att djihad inte under några
omständigheter syftar till att sprida eller få människor att konvertera till islam. 110
Läroboken Mittpunkt Religionskunskap 1 tar endast upp djihad i betydelsen av heligt krig. Där
skrivs att man enligt muslimsk tro har rätt att med vapen försvara sin religion om den är
104
Härenstam, 1993, s 254ff.
105
Ibid, s 206.
106
Thulin & Elm, 2002, s 97.
107
Härenstam, 1993, s 254ff.
108
Koranens budskap, Mohammed Knut Bernström. Stockholm: Proprius, 2002, 2:190.
109
Ring, 2004, s 95.
110
Härenstam, 1993, s 206.
24