Islam i läroböcker - Islamguiden

distinktion mellan islam som ideal lära och samhällelig praxis. Läroböckerna har dock en,
enligt Härenstam, ofta en socialantropologisk hållning där islam ofta exemplifieras med
samhälleliga förhållanden i Mellanöstern. När konkreta exempel ska ges så är det också
framförallt fundamentalistisk islam som exemplifieras. Bilden är emellertid inte entydig enligt
Härenstam och flera läroböcker har en balanserad bild. 54
Kjell Härenstam har också gjort en senare granskning, från 2006, av läroböcker för
grundskola och gymnasiet. Där undersöker Härenstam läroböcker i historia, religionskunskap
och samhällskunskap och hur de framställer hindusim och islam. I sin granskning utgår
Härenstam ifrån hur väl framställningen av religionerna kan uppfylla läro- och kursplanernas
värdegrund och mål. När det gäller religionsböckerna finner han att ”[…] islambilden i de
undersökta religionskunskapsläroböckerna visar många drag som innebär möjlig
samstämmighet med centrala värderingar i läroplanerna”. 55 Härenstam menar även att bilden
av islam förbättrats på ett påfallande sätt i religionsböckerna. Angående historieböckerna fann
dock Härenstam att endast en mycket liten del av innehållet behandlar islam och muslimska
länder, och att den lilla kunskap som ges ofta handlar om muslimer i olika typer av konflikter
och krig. Liknande mönster finns i samhällskunskapsböckerna där det när islam behandlas
nästan uteslutande handlar om militant islam vilket enligt honom innebär att man som elev
skulle kunna få en förståelse av islam som något som står i klar konflikt med värdegrunden i
läroplanerna. 56
I en rapport från Integrationsverket år 2005 diskuterar Göran Larsson läroböcker och vilken
betydelse deras presentation av islam kan ha för islamofobi i samhället. Larsson pekar på att
det vid en analys av läroböcker är viktigt att vara medveten om att det är en särskild typ av
litteratur då utformningen av en lärobok styrs och begränsas av samhällets, skolans och
marknadens krav. Generaliseringar och avgränsningar är nödvändiga, men Larsson menar
ändå att läroboksförfattare har ett stort ansvar då läroböcker har en så pass stark ställning i
skolan som kunskapsförmedlare. 57 Gällande hur islam och muslimer framställs har Larsson
utgått ifrån tidigare forskning om ämnet och konstaterar att ”islam och muslimer ofta
framställs på ett ofördelaktigt och negativt sätt i svenska skolböcker.” 58
Även andra studier har varit kritiska mot hur islam framställs i läroböcker. Jonas Otterbeck
har granskat sju lärobokstexter om islam och han tycker att flera av texterna är djupt
problematiska. Otterbeck har i sin undersökning hittat allt ifrån enklare faktafel till
tendensiöst urval och fixering av islamism. Han har dock inte gjort någon jämförelse med hur
någon annan religion presenteras varvid han menar att det finns en risk för att något som är ett
generellt drag i en lärobok presenteras som specifikt för framställningen av islam av honom.
Det vill säga att eventuella brister i framställningen av islam i en lärobok kanske också kan
gälla för framställningar av andra religioner i boken varefter boken kanske inte bör ses som
problematisk i framställningen av bara islam utan också gällande andra religioner. 59
Förutom att Otterbeck finner faktafel och tendensiöst urval av innehållet menar han även att
läroböckerna ibland har en förvirrande struktur och brister i informationen på så sätt att det är
54
Härenstam, 1993, s 268f.
55
Härenstam, 2006, s 48.
56
Ibid, s 48.
57
Göran Larsson, “Islamofobiska yttringar i Sverige”, i Rasism och främlingsfientlighet i Sverige,
Integrationsverket, Norrköping, 2005:02, s 93-119.
58
Ibid, s 97.
59
Jonas Otterbeck, ”Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam”, i Didaktikens Forum 1, 2004,
s 56-73.
14