Islam i läroböcker - Islamguiden

Englund menar att läroboken ”fortfarande har en mycket stark ställning som riktningsgivare i
undervisningen”. 36 Hon anser vidare att läroboken har flera funktioner då den bland annat har
en kunskapsgaranterande och auktoriserande roll, eftersom lärare ser läroboken som en
garanti för att kursplanens innehåll uppfylls. Läroboken har även en gemensamhetsskapande
och sammanhållande roll då den ger ett sammanhang, helhet och gemensam mening.
Dessutom har den också en disciplinerande roll på så sätt att den håller eleverna sysselsatta.
Läroboken underlättar också utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna då
man till exempel kan utgå från läroboken vid prov. Dessutom underlättar läroboken det övriga
arbetet för lärarna, och i viss mån eleverna, då det är praktiskt med en bok istället för en
mängd annat material och lärarna kan utgå från läroboken i planering och organisering. 37
Huruvida det är bra eller dåligt att läroboken styr är dock, enligt Englund, en komplicerad
fråga att besvara då svaret bland annat är beroende av värderingarna hos den som svarar. Hon
menar emellertid att lärobokens auktoritet kan försvåra arbetet med elevinflytande i
undervisningen. 38
Tidigare forskning visar att läroboken fortfarande har en stark status i skolan men innan
tidigare forskning kring hur läroböcker har framställt islam och muslimer är det lämpligt att
titta närmare på vilka föreställningar som finns kring religionen och dess utövare.
Föreställningar om och attityder till islam och muslimer
I artikeln ”Stereotyper styr vår bild av islam” konstaterar Jonas Otterbeck att den muslimska
världen eller islam ofta presenteras på ett ofördelaktigt sätt. 39
I väst är vi rationella och logiskt tänkande, i öst är de irrationella och emotionella. Vi är moderna och
framåtskridande, de är primitiva, traditionella och medeltida. Vi kan utvecklas, de står still. Vi är individer,
de är kollektiv. Vi är vänliga och ärliga, de är grymma och falska. 40
Otterbeck, influerad av Edward Said, menar också att vi lever i en kultur genomsyrad av
orientalism och att såväl fin- som populärkultur, media, vetenskaplig produktion och allmänna
uppfattningar upprätthåller stereotypa föreställningar om Orienten och ”på så sätt görs
föreställningarna trovärdiga och deras sanningshalt styrks av de oemotsagda
upprepningarna.” 41 Vidare diskuterar Otterbeck en viktig aspekt att ha i åtanke när islam
diskuteras, nämligen att bara för att något som kan uppfattas som negativt sammankopplas
med islam innebär inte det att det som sägs behöver vara faktamässigt fel. Utifrån ett
västerländskt perspektiv kan det så klart finnas negativa inslag eller aspekter i islam, eller
kanske snarare inom muslimska länder och hos muslimer, men det innebär inte att man
generellt kan eller bör tala om islam som till exempel en våldsam eller kvinnoförtryckande
religion. 42
Håkan Hvitfelt har undersökt mediebilden av islam. Han pekar på att svenskars överlag
negativa inställning till islam kan bero på mediebevakningen av islam och muslimer då många
svenskar saknar direkta egna erfarenheter av religionen. Vid en granskning av nyhetsinslagen
i Aktuellt, Rapport och Nyheterna mellan åren 1991-1995 fann Hvitfeldt att en stor del av
36
Englund, 1999, s 330.
37
Ibid, s 339f.
38
Ibid, s 342f.
39
Jonas Otterbeck, “Stereotyper styr vår bild av islam”, i Pedagogiska magasinet, nr 4, 2001, s 39-45.
40
Ibid, s 41.
41
Ibid, s 44.
42
Ibid, s 44f.
11