Förstudie Gamla strömfåran.

Motala ströms gamla fåra vid Malfors, 

Ljungsbro 

Förprojektering för tre fiskvägar uppströms Roxen 

Jönköpings fiskeribiologi på uppdrag av Vreta kloster turism 

Per Sjöstrand, Peter Lindvall 

Februari 2011

Förord 

Motala ström är ett stort vattendrag som kraftigt reglerats under 1900-talet för 

energiproduktion vid ett flertal vattenkraftverk, bl a inom Linköpings kommun 

uppströms Roxen. Det har inneburit en genomgripande omvandling av vattendragets 

ekologiska funktion men samtidigt lett till produktion av förnyelsebar energi i stor 

skala. Idag har vi utvecklat en syn på långsiktigt hållbar utveckling som innebär att vi 

värderar naturligt fungerande ekosystem med en rik biologisk mångfald högt. 

Vattenmiljöfrågor har lyfts högre upp på dagordningen för politiker, 

verksamhetsutövare, miljö- och naturvårdare, ideella organisationer och enskilda. 

Det finns idag goda förutsättningar för att arbeta fram och genomföra långsiktigt 

syftande åtgärder som minskar, och helst undanröjer, negativa ekologiska effekter av 

exploaterade vattenresurser samt bidrar till förbättring och utveckling av vattnets 

miljökvaliteter av många olika slag. Föreliggande rapport är ett viktigt underlag i ett 

sådant arbete. 

Linköpings kommun är positiv till övergripande målsättningar som förbättrar 

levnadsbetingelserna för uppströmsvandrande och lekande fisk i Motala ström 

uppströms Roxen. Ur såväl biologisk som attraktions- och rekreationssynpunkt bör 

man arbeta för ett tillräckligt minimiflöde genom Motala ströms gamla fåra från 

Ljungsjön till Malfors under hela året. Området kring gamla fåran uppströms 

Ljungsbro är redan idag ett värdefullt naturområde och har en mycket stor 

utvecklingspotential för både naturvård och rekreation. Området är en verklig pärla i 

linköpingsnaturen, väl värd att utvecklas och upptäckas av fler! Linköpings kommun 

avser också att engagera sig i fortsatt arbete för mer naturliga och ekologiskt 

funktionella vattendrag inom ramen för kommande vattenråd för Motala ström. 

Muharrem Demirok 

Miljökommunalråd 

Linköpings kommun

Innehållsförteckning 

Inledning..................................................................................................................................... 1 

Syfte och mål.............................................................................................................................. 2 

Historia....................................................................................................................................... 3 

Natur- och kulturvärden ............................................................................................................. 5 

Den gamla fårans strömarealer...................................................................................................6 

Provtappning år 1991 ............................................................................................................. 6 

Provtappning år 2010 ............................................................................................................. 7 

Hydrologi ................................................................................................................................... 7 

Fiskvägar i allmänhet ................................................................................................................. 8 

Nykvarns kraftverk................................................................................................................... 11 

Nykvarns kraftverk................................................................................................................... 12 

Alternativ 1 – Inlöp .............................................................................................................. 13 

Alternativ 2 – Omlöp............................................................................................................ 16 

Alternativ 3 - Teknisk fiskväg.............................................................................................. 17 

Effekter av mintappning i nuvarande torrfåra ...................................................................... 18 

Kommentar........................................................................................................................... 18 

Malfors nedre ........................................................................................................................... 19 

Alternativ 1 – Utjämnad lutning i nedre delen..................................................................... 22 

Alternativ 2 – Halvteknisk fiskväg....................................................................................... 23 

Alternativ 3 – Längre naturliknande fiskväg........................................................................ 24 

Kommentar till Malfors nedre.............................................................................................. 26 

Malfors övre ............................................................................................................................. 27 

Omlöp................................................................................................................................... 29 

Teknisk fiskväg .................................................................................................................... 35 

Kommentar till Malfors övre................................................................................................ 36 

Referenslista ............................................................................................................................. 37 

Bilagor 

1. Foton från provtappningar i september 2010 

2. Uppmätta tvärsektioner vid Nykvarn 

3. Ländsektioner för omlöpsalternativ vid Malfors övre 

4. Åtgärder i Motala ströms ursprungliga fåra vid Malfors vid en minimitappning. 

Jönköpings Fiskeribiologi 

Soldattorpsgatan 15 

554 74 Jönköping 

036-310105 

per@fiskeribiologi.se 

Vreta Kloster Turism 

Box 74 

590 70 Ljungsbro 

013-205360 

turistinfo@vretaklosterturism.se

Motala ströms gamla fåra vid Malfors, Ljungsbro 

Förprojektering för tre fiskvägar uppströms Roxen 

Inledning 

Motala ström är Götalands näst största vattendrag, men ett idag ganska anonymt vattenstråk, 

kraftigt utbyggt och utan naturliga strömsträckor. Vattnet från Vättern ger ett ovanligt klart 

och tilltalande vatten ända ner till Roxen och tidigare har såväl lax, öring som harr funnits i 

vattendraget. Före 1900-talets reglering av Motala ström fanns det enligt uppgift inga 

vandringshinder från havet upp till Vättern (+88,5 m.ö.h.)(Motala ströms vattenvårdsförbund, 

hämtad 2010-12-07). Den omfattande regleringen har dock medfört att både flödet och 

möjligheterna för fiskvandring är starkt påverkade. 

Denna förprojektering behandlar de tre vandringshinder som finns mellan Roxen och 

Norrbysjön. På denna sträcka fanns tidigare en rad forsar och fall med en fallhöjd av ca 33 m. 

När fiskvägar förbi dessa hinder har byggts har över en tredjedel av fallhöjden mellan havet 

och Vättern bundits samman. 

På den aktuella sträckan uppströms Roxen, i höjd med Ljungsbro samhälle och precis 

nedströms Ljungsjön, finns dock en rejäl rest av Motala ströms ursprungliga fåra kvar. Den 

gamla fåran vid Malfors kraftverk är ca 2,5 km lång, se Figur 1. 

C 

B 

Figur 1. Karta över projektområdet med de tre hindren markerade (A, B & C). 

(Källa: www.gis.lst.se) 

På sträckan mellan Roxen och Norrbysjön har ett flertalet stora ingrepp gjorts som påverkat 

naturvärdena och möjligheterna för fisk att vandra. Uppströms Roxen finns först Nykvarns 

kraftverk (A), mynningen från Malfors kraftverk (B) samt dammen till Malfors kraftverk (C), 

som samtliga är definitiva hinder för fisk. Dessutom har den gamla fåran (B - C) idag i princip 

ett nollflöde från Motala ström. 

1 

A

Jönköpings Fiskeribiologi har fått i uppdrag av Vreta kloster turism och reseservice att göra 

en förprojektering och föreslå alternativ för att skapa fri fiskvandring vid Nykvarn- och 

Malfors kraftverk i Motala ström. 

Begreppen höger och vänster används genomgående som om betraktaren står vänd medströms 

ån. Begreppet damm har vi försökt att endast använda för själva dammbyggnaden, inte för 

den uppdämda vattenyta som skapas. 

Syfte och mål 

Den ideella föreningen Vreta kloster Turism har efter initiativ från Åke Wester startat 

projektet ”Gamla strömfåran, Ljungsbro”. Projektet går ut på att återställa ett mindre 

vattenflöde i gamla strömfåran samt utreda möjligheterna att bygga fiskvägar förbi nu 

befintliga kraftverk samt att åter etablera exempelvis öring i den gamla strömfåran. 

Projektets mål är: 

• Att skapa naturupplevelser utöver det vanliga och ett mycket vackert strövområde att 

vistas och vandra i. 

• Att ge fisken möjlighet att fritt vandra uppströms sjön Roxen. 

• Att på sikt bygga upp och återskapa ett rikt fiskebestånd och få tillbaka fiskarter som 

exempelvis öring och harr samt gynna hotade arter som asp, stensimpa, lake och ål. 

• Att ge olika fiskarter i Roxen möjlighet att utnyttja sträckorna i gamla strömfåran som 

lek och uppväxtområden. 

• Att öka turist-tillströmningen till bygden. Turism är idag den snabbast växande 

branschen! 

• Att göra vår bygd attraktivare att bo i eftersom man på så sätt skapar en rikare 

möjlighet till friluftsliv. 

Fiskvägarna mellan Roxen och Malfors kan även bli en del i den större visionen av 

fiskvandring mellan havet och Vättern. Gösta Gustavsson, lokalpolitiker som medverkade vid 

provtappningen 2010 sammanfattade så här på sin blogg: ”Min vision är att man på sikt skall 

möjliggöra för fisken att ta sig hela vägen mellan Vättern och Östersjön. En vision på lång 

sikt som skulle ge möjlighet till södra Sveriges i särklass bästa fiskevatten för ädelfisk. Detta 

skulle bli en unik turistattraktion som skulle kunna kombineras med ett skydd för den 

biologiska mångfalden, fisket och ett antal andra aktiviteter i regionen.” 

2

Historia 

Fram till början av 1900-talet var vattnet i Motala ström verkligen strömmande och det fanns 

inga allvarliga hinder för fiskarnas vandringar. Efter sekelskiftet började strömmarna att 

byggas ut allt mer. År 1901 öppnade bröderna Cloetta chokladfabriken vid strömmen vid 

Malfors kvarn, se Figur 2. 

Figur 2. Strömmen vid Malfors innan dagens kraftverk byggdes. (foto: Östergötlands länsmuseum) 

Det var också efter sekelskiftet som behovet av vattenkraft växte. År 1902 - 1904 byggdes 

Nykvarns kraftverk, som sedan avvecklades under 1980-talet för att återupptas 2008. 

Figur 3. Kraftverket vid Nykvarn med sin tidigare fiskväg (ur Castensson m.fl. 1992). 

3

I Motala ström förekom kungsådra från utloppet ur Vättern i enlighet med Kungl. Maj:ts 

kungörelse den 27 juli 1923 med förteckning å vattendrag där kungsådra finnes. Kungsådran 

innebar att vattendraget inte fick stängas eller överbyggas. Troligen var det kungsådran som 

gjorde att det inledningsvis fanns en teknisk fiskväg vid Nykvarns kraftverk för att möjliggöra 

fiskens vandring förbi kraftverket, se Figur 3. Denna fiskväg saknas idag. 

Under början av 1930-talet byggdes nuvarande Malfors kraftverk och Motala ströms flöde 

dämdes upp genom byggnationen av en jättelik fyllnadsdamm. Dammen var ca 15 m hög, 

med krönlängden 450 m och med en basbredd på 65 m blev den totala massvolymen ca 0,1 

miljon kubikmeter, (Spade, 1999). Flödet leddes om till en schaktad inloppskanal för att 

utnyttja fallhöjden vid verket. 

Figur 4. Den 15 m höga dammen byggdes upp för att dämma in strömsträckorna vid Ljungs säteri och 

istället utnyttja fallhöjden vid Malfors kraftverk (ur Spade, 1999). 

Uppströms dämdes långa strömsträckor in på den mer än 9 km långa sträckan upp till Kungs 

Norrby, strax uppströms Norrbysjön, hela Ljungsjön skapades vid indämningen. 

Nedan dammen torrlades 2,5 km av den ursprungliga fåran, och nedströms kraftverket 

schaktades botten på ån ner på ca 1 km för att få ut all fallhöjd ner till Nykvarns kraftverk. 

Den omfattande schakten tog inte bara bort stora strömområden utan skapade också en brant 

tröskel vid utloppet av den gamla strömfåran, jämför bilderna i Figur 2 och Figur 5. 

4

Trolig placering av kvarnen i Figur 2 

Figur 5. Byggnationen av Malfors kraftverk. Den omfattande schakten nedströms kraftverket skapade 

ett kraftigt fall i den nedre delen av gamla fåran som syns bra på bilden där flödet fortfarande gick i 

den ursprungliga fåran, jämför med fotot i Figur 2. (foto: Östergötlands länsmuseum) 

Sammanlagt påverkades alltså Motala Ström på en sträcka av minst 12 km vid bygget av 

Malfors kraftverk. Storleksordningen på de ingrepp som gjordes när vattenkraften byggdes ut 

är bra att komma ihåg när åtgärder nu föreslås för att återställa fiskvandringen i denna del av 

Motala Ström. 

Natur- och kulturvärden 

Den idag torrlagda fåran vid Malfors är 2,5 km lång och ligger nersänkt i en naturskön dal 

med många gamla lövträd. Fåran är i unik Östergötlands län och nationellt värdefull både ur 

ett geologiskt och biologiskt perspektiv, och med många gamla kulturrester från tidiga 

verksamheter (Linköpings kommun, 2008). Vätterns klara vatten har tidigare erbjudit 

möjligheter för både öring, lax och harr i Motala ström. Strömsträckorna i den gamla fåran 

bör lämpa sig väl för öring och eventuellt harr. Dessutom kan åtgärderna gynna Roxen då 

flera fiskarter gärna söker sig upp i tillrinnande vattendrag för lek. Exempel på detta är asp 

och nors, men även andra arter som ål, gädda, gös, abborre och braxen vandrar upp i 

vattendrag för att få nytta av de fördelar som detta erbjuder. Särskilt stor vikt bör fästas vid 

aspen som är klassad som sårbar på ArtDatabankens rödlista, och är upptagen på 

Bernkonventionens lista över hotade arter samt i EU:s habitatdirektiv. Även stensimpa som 

fanns i fåran på 1990-talet är med i habitatdirektivet. Fisket i Roxen är ett uppskattat nöje och 

även av stor vikt för de yrkesfiskare som finns i sjön. 

Enligt uppgift fanns det en storvuxen öringstam som utnyttjade Motala ström uppströms 

Malfors som lek- och uppväxtområde. Det har talats om öringar i 10-kilos-klassen eller större. 

Öringar av denna storlek bör ha haft sin tillväxt i ett större vatten, troligen Roxen där de 

5

kunde beta av de rika norsbestånden. Fiskare i sjön har även lämnat uppgifter om att ”lax” 

fångades så sent som på 1940-talet. (fiskeriverkets utredningskontor, 1992) Denna öring kan 

ha varit besläktad med den stam av mycket storvuxen öring som lekte vid Motala i Vätterns 

utlopp innan kraftverket vid Motala byggdes (1918). 

Människan har utnyttjat strömmen vid Malfors tidigt, sedan början av 1700-talet till bland 

annat kvarnar, sågar och ålfisken. Denna tidiga användning syns bl.a. vid Jacobslund där 

resterna av det gamla järnbruket fortfarande finns kvar. Vid Jakobslund finns flera stensatta 

fåror som är lämningar från de tidiga verksamheterna där flödet i Motala ström utgjorde en 

viktig drivkraft. Även vissa rester av Malfors gamla kvarn eller kraftstation finns kvar i slutet 

på den gamla fårans högra sida innan den schaktade fåran nedströms kraftverket tar vid. 

Fördämningen har renoverats med betong och antagligen delvis byggts om i samband med de 

stora schakterna. 

Väster om den gamla fåran ligger Ljungs gamla tegelbruk, en del av kulturmiljön och 

riksintresset Ljung (KE 38). Riksintresseområdet utgör ett slottslandskap med en axialt 

uppbyggd och välbevarad slottsanläggning från 1700-talets slut och omfattar i stort sett godset 

Ljungs säteris omfattning på 1800-talet. Riksintresset tangerar den gamla fårans övre del. Av 

3 kap 6 § miljöbalken följer att områden som är av riksintresse för naturvården, 

kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- 

eller kulturmiljön. Sammanhangen med kyrkan och kyrkbyn, godsets arbetarbostäder och 

tegelbruket är tydliga. Det är av stor vikt att riksintresset behåller sin karaktär av 

slottsegendom med ålderdomlig bebyggelsebild och öppet landskap. 

Den gamla fårans strömarealer 

Provtappning år 1991 

Fiskeriverket gjorde år 1991 på uppdrag av Sportfiskarnas Östgötadistrikt en provtappning i 

Malfors gamla fåra för att undersöka hur stora arealer som skapades vid olika flöden i fåran. 

Vid provtappningen var fåran mer öppen som en följd av det läckage som förekom från 

dammen, se foton i Figur 6. 

Figur 6. Strömvattenbiotoper från provtappningen 1991. 

Tabell 1 nedan visar de uppskattade arealer av strömvattenbiotoper i den gamla fåran, som 

framkom 1991. Klass 0 motsvarar lugnflytande sträckor, medan 1, 2 och 3 motsvarar tänkbara 

till bra öringbiotoper (strömarealer). 

6

Tabell 1. Arealer av olika biotopklasser för öring som uppstod vid olika vattenflöden i den gamla fåran, 

klass 3 motsvarar den bästa biotopen och klass 0 den sämsta. 

Biotopklass 1 m 3 /s 2 m 3 /s 4 m 3 /s 8 m 3 Areal i m 

/s 

0 3900 2900 2900 3600 

1 1600 1600 2500 3200 

2 1900 4100 5400 7400 

3 5000 8100 12700 17700 

Totalt 12400 16700 23500 31900 

2 vid olika flöden 

Det ses i tabellen att flödet 2 m 3 /s ger en väsentlig förbättring i goda arealer (klass 2 och 3) 

jämfört med 1 m³/sek. Med högre flöden fortsätter arealerna att öka, om än i något lägre takt. 

Den nedersta strömsträckan vid Malfors nedre mättes inte upp vid provtappningen 1991 och 

tillkommer alltså till ovanstående arealer. 

Provtappning år 2010 

Hösten år 2010 utfördes ytterligare en provtappning i den gamla fåran. Syftet var att tappa 2 

m³/sek under helgen den 4-5 september för att visa på den potential som fåran har och 

samtidigt kontrollera förhållanden vid fallsträckan i höjd med Malfors kraftverk (kallat 

Malfors nedre). På grund av svårigheter att ställa in de stora luckorna för små flöden tappades 

tyvärr endast ca ¼-del av det önskvärda flödet i fåran. 

Provtappningen gav ändå en bild av hur fåran ändras från ett stillastående vatten till ett 

strömmande vattendrag. Vattnets utbredning och fart blev dock inte det önskade. Vid Malfors 

nedre syntes hur lutningen och den jämna betongen gav mycket höga vattenhastigheter och ett 

lågt vattendjup, vilket skapar en oframkomlig passage för all fisk (eventuellt frånsett ålyngel). 

Senare under september tappade Tekniska Verken i Linköping ett flöde på ca 5 m³/sek i den 

gamla fåran. Åke Wester dokumenterade miljön vid Jakobslund och Malfors nedre den 22 

september. Bilderna från Malfors nedre visar då ännu tydligare den turbulenta miljö som 

uppstår vid övergången från den naturliga fåran till den schaktade nedströms kraftverket. 

Bilder från tappningen redovisas i bilaga 1. 

Hydrologi 

Nedan i Tabell 2 redovisas karakteristisk vattenföring för Vätterns utlopp med ett 

avrinningsområde på 6383 km 2 . 

Tabell 2 Karakteristisk vattenföringsuppgifter för Vätterns utlopp för perioden år 1940 - 1990 (Svenskt 

vattenarkiv, 1993). 

Flöde Vätterns utlopp 

m³/sek 

HHQ 110 

MHQ 74 

MQ 38 

MLQ 13,6 

LLQ 0,4 

Medelvattenföringen vid Nykvarns kraftverk är 41,5 m 3 /s en ökning med 9 % på grund av den 

lokala tillrinningen nedanför Vättern (Dom DVA 19/1990). 

7

Fiskvägar i allmänhet 

Vid konstgjorda vandringshinder i vattendrag har det bildats en praxis att undersöka lösningar 

enligt en viss prioritetsordning, se tabell nedan. 

1. utrivning 

2. stryk nedan 

3. inlöp 

4. omlöp 

5. tekniska fiskvägar 

Bakgrunden till prioriteringsordningen är de negativa effekter en damm har på strömlevande 

fiskar och småkryp, d.v.s. på den biologiska mångfalden i vattendraget. En damm överför ett 

strömmande vattendrag till en lugnflytande mer sjöliknande vattensamling, vilket ofta får 

stora konsekvenser för fiskbestånden. Strömlevande fiskar som öring, elritsa och bergsimpa 

försvinner och ersätts av gädda, abborre och mört. Större dammar med gädda kan kraftigt 

minska antalet utvandrande fiskungar så att ett vandrande bestånd uppströms dammen slås ut. 

Den större vattenytan ovan dammen innebär en större uppvärmning av vattnet p.g.a. av 

solinstrålning sommartid. 

Som bakgrund till förslagen vid vandringshinderna i Motala ström beskrivs de olika 

alternativen nedan. 

Utrivning 

Kan man riva ut ett konstgjort vandringshinder och återställa den ursprungliga åfåran eller 

anlägga en ny så bör det alltid övervägas som första alternativ. En fiskväg förbi ett hinder 

innebär alltid en viss risk för sämre funktion vid vissa flöden och ofta ett större eller mindre 

underhållsbehov. En utrivning är oftast den mest gynnsamma för vattenlevande organismer 

och kräver minimal skötsel och tillsyn. Genom en utrivning ges fisken fria vandringsvägar 

och man återfår samtidigt ofta fina strömsträckor som legat indämda i dammen, se 

principskiss figur 7. 

Vandringshinder 

Indämda 

sträckor 

FÖRE EFTER 

Återskapade 

strömsträckor 

Figur 7. Principskiss på utrivning av konstgjorda vandringshinder, sett från sidan, före och efter åtgärd. 

8

Figur 8. Den 2005 utrivna Hökhultsdammen i Tabergsån 

En utrivning innebär i bästa fall en återgång till ursprungliga förhållanden för vattendraget 

och fiskbestånden. 

Stryk, nedan dammen 

Om en utrivning inte är möjlig är nästa steg att ändå försöka anlägga så naturliknande 

fiskvägar som möjligt, se exempel i figur 9. Stryk och omlöp har till stor del utvecklats i 

Danmark där man ville ha mer naturliknande fiskvägar. Med ett stryk menas att man vid 

hindret bygger upp en ny botten som utjämnar fallhöjden så att fisk kan passera. 

Figur 9. Exempel på ett stryk nedan hindret, sett från sidorna, före (t.v.) och efter åtgärd (t.h.), 

Vriggebodammen, Tranås. En 0,5 till 0,8 m hög bakkant på dammen har byggts bort genom att botten 

har höjts. 

På köpet får man även nya strömsträckor som kan fungera som lek- och uppväxtområden. Ett 

stryk anläggs nedströms hindret. Fördelen för vandrande fisk är att hela eller stora delar av 

flödet följer den nya fåran varför det inte blir några problem för fisken att hitta fiskvägen. 

Ett stryk nedanför dammen kräver oftast att hela fåran byggs om. Det krävs också att 

fallhöjden nedanför dammen är begränsad för att stryket inte skall bli orimligt långt och att 

redan lämpliga strömsträckor inte täcks över. Stryk anläggs normalt med begränsad lutning på 

ca 1 - 4 % vilket gör att ett fall på 1 m kräver att det byggs från 100 ner till 25 m ny fåra. 

9

Fiskväg upp i dammen, s.k. inlöp 

En fiskväg som byggs upp i en damm är ofta dyrare att anlägga eftersom det kräver nya 

dammdelar, som skiljer den nya stigfåran från dammen. Djupet i dammen och 

bottenmaterialet påverkar kostnaderna liksom möjligheten att anlägga den nya dammen och 

fåran i avsänkt läge. Oftast är ett inlöp en kompromiss i lägen där det inte finns plats för ett 

omlöp och man vill behålla dammytan, men samtidigt skapa en bra naturliknande fiskväg. 

Med ett inlöp kan man liksom vid Hemsjö i Mörrum i figur 10 skapa nya långa överfall som 

ger en större grad av självreglering. 

Figur 10. Exempel på fiskväg som byggs upp i dammen, från Hemsjö övre (t.v.) samt nedre (t.h.) i 

Mörrumsån. 

Omlöp 

Ett typiskt omlöp är en nyanlagd mindre fåra som slingrar sig bredvid hindret och så 

småningom återförs till en punkt nära basen på vandringshindret, se figur 11. I ett omlöp leds 

bara delar av vattendragets flöde, vid höga flöden går huvuddelen av flödet över hindret som 

tidigare. Omlöp anläggs normalt med en lutning på 2-4 %, små omlöp kan vara något 

brantare, ett 2 m högt hinder kräver då ett omlöp på mellan 67 och 100 m:s längd. Omlöp är 

alltså utrymmeskrävande och passar därför ofta sämre i en högt exploaterad omgivning med 

många andra tekniska installationer. Omlöpet anpassas, liksom i figur 11, normalt till 

omgivningens utseende och topografi så att behovet av schakter minimeras. 

10 

Figur 11. Exempel på ett mindre 

omlöp som byggts bredvid 

hindret/dammen, Åsafors i 

Kallebäcken, Hovslätt.

Tekniska fiskvägar 

För mer än 15 år sedan betydde en fiskväg oftast en teknisk fiskväg i form av en bassängtrappa 

(ofta kallad laxtrappa), ofta byggd i betong, se figur 12 nedan. Även en s.k. Denilränna 

används där grova lameller på sidorna och i botten bromsar vattenhastigheten så pass att 

fisken kan simma uppströms även om fiskvägen lutar 20 %, se figur 12. Ett fall på två meter 

kan då åtgärdas med en 10 m lång Denilränna. Nackdelen med höga lutningar blir att enbart 

simstarka fiskar som lax och öring klarar av dem. Om man minskar lutningen till 10 % eller 

mindre har även andra arter goda förutsättningar att ta sig igenom. Tekniska fiskvägar 

används fortfarande i lägen där det är svårt att bygga mer naturliknande fiskvägar. Dessa 

fiskvägar sätts lättare igen av skräp och speciellt en Denilränna kräver därför regelbunden 

tillsyn för att en god funktion skall bibehållas. 

Figur 12. En bassängtrappa från Karlshammar i Emån (t.v.) och en nybyggd Denilränna från Svartån, 

Tranås (t.h. 

Ytterligare en modell av teknisk fiskväg är den så kallade slitsränna. En principskiss visar i 

figur 13 hur slitsrännan består av en ränna med inbyggda vertikala slitsar i de mellanväggar, 

som bromsar vattnet i de olika bassängerna. Öppningarna i slitsarna går ner till botten och 

möjliggör att fisken kan pressa sig genom hålen och sedan gå ut till mer lugnt sidovatten 

innan nästa öppning passeras. 

Flöde 

Figur 13. Principskiss på slitsränna sedd från ovan. 

11

Nykvarns kraftverk 

Amplitud uppströms: Amplitud nedströms Max fallhöjd: 4 m 

vanligen 0,4 1,1 m (Roxen) Vattendom: AD 51/1946 

Beskrivning 

Nykvarns kraftverk utgörs av en damm av huggna block. Kraftverksstationen ligger på åns 

högra sida och dammen går uppströms för att sedan vika över till åns vänstra sida. I dammens 

nordvästra hörn (åns vänstra sida) finns ett utskov med brädsättar, till vänster om en större 

sektorslucka. Fallhöjden anges av Tekniska Verken till 4,0 m, skillnaden mellan 

dämningsgränsen uppströms dammen och Roxens lägsta nivå nedströms bör enligt dom (AD 

51/1946) vara 4,69 m. Skillnaden mellan vattenytan högst upp i torrfåran till vattenytan 

uppströms har mätts in till ca 3,6 m vid en tappning av ca 2 m 3 /s från utskovet med brädsättar. 

Nedfartsvägar finns till dammens båda sidor. Ån går i en tydlig ravin med ca 10 m höga 

kanter. 

12

Figur 14. Miljöbilder från Nykvarns kraftverk. 

Reglering, rättsläge och markägare 

Nykvarn fungerar som slavstation till Malfors kraftverk och har för närvarande en 

slukförmåga på ca 40 m 3 /s, d.v.s. ca halva Malfors kapacitet. När Malfors körs på 80 m³/sek 

tappas alltså idag 40 m³/sek överskottsvatten över skibord och genom luckor, se bild ovan. 

Nykvarns kraftverk ägs av Tekniska Verken i Linköping och ligger på fastigheten Nykvarn 

1:1, som utgör strömfallsfastighet. Kraftverket uppfördes 1902 – 1904 och berättigades 

genom utslag (AD 37/1929) i Söderbygdens vattendomstol att bibehålla 

vattenkraftsanläggningen. Dagens reglering styrs av dom AD 51/1946 51/1946 som berör regleringen regleringen i 

Motala ström från från Vättern till och och med Roxen. I och med dom AD 81/1966 81/1966 omvandlades 

kravet att hålla ålyngelledare och ålyngeluppsamlingsstation mot en årlig årlig fiskeavgift. 

Alternativ 1 – Inlöp 

Det är möjligt att att skapa ett ett inlöp inlöp längs den vänstra/norra stranden vid Nykvarn. Mot norra 

landfästet i dammen dammen finns idag ett ett överfall med tre öppningar för brädsättare brädsättare till till vänster vänster om om 

den stora sektorsluckan, se se foto nedan. Genom att låta inlöpet skära genom genom dammen här här och och 

mynna strax nedströms ges ges även även en en kontinuerlig mintappning till hela torrfåran. torrfåran. 

Utskov med 

brädsättar 

Figur 15. Dammen i övre delen av torrfåran med sektorsluckan och det aktuella utskovet med 

brädsättar till höger. 

13

För att skapa ett inlöp sågas en ny öppning upp i utskovet, det nedströms liggande 

betonggolvet knackas sönder och en ny botten kan skapas. Sättarna är, från vänster räknat, 3,4 

m, 3,35 m samt 1,9 m breda. Den nya öppningen bör därmed kunna bli ca 8,5 m bred efter 

erforderligt förstärkningsarbete på de kapade ytorna. Upp i fåran från dammen krävs en ca 

190 m lång spontvägg längs vänster strand. Förutsättningarna för en spontning längs norra 

sidan undersöktes översiktligt i november 2010, genom att mäta in djupet i fyra tvärsektioner 

på sträckan mellan dammen och en punkt ca 190 m uppströms, se bilaga 2. Åns djup 

varierade mellan ca 2,5 och 4 m ute i fåran, lägligt nog var fåran grundare i övre delen på 

sträckan. 

200 m 

Figur 16. Översikt med ett inlöp inritat längs norra sidan. 

Spontningsarbetets utformning bör beskrivas närmare genom en detaljprojektering. Troligen 

är det lämpligt att först skapa en maskinväg av grov bergkross för spontmaskinen där den nya 

fåran skall skapas. Efter att sponten är satt och fåran är länspumpad kan bergkrossen användas 

som stöd på spontens utsida och delvis som uppbyggnad av slänt och botten i inlöpets fåra. I 

och med att sponten stöds av en slänt av bergkross utvändigt och erosionsskyddet invändigt 

bör erforderligt spontdjup kunna minskas. Närmast sektorsluckan kan en slänt av bergkross 

hindra avbördningen genom luckan. Här är det troligen bättre med enbart djupt nertryckta 

spont som ansluter till en gjuten betongvägg närmast dammen. En principskiss på hur ett inlöp 

med spont kan passas in ges i Figur 17 nedan. 

14

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Djupsektion 2, ca 95 m ovan dammen vid Nykvarns krv, 

med skiss på spont och stödfyllning 

0 10 20 30 40 50 60 70 

Botten Schaktbotten nya fåran Järnspont 

Utvändig bergkross Vattenyta Vattenyta 

Figur 17. Djupsektion nr 2 med skiss på ny fåra i inlöpet samt spont och stödfyllning. Nivå i lokalt 

höjdsystem. 

Den nya fåran som byggs upp på insidan av sponten ges en lutning på 2 %, vilket bör vara 

passerbart för samtliga arter som söker sig upp i Motala ström. Den färdiga bottenbredden blir 

ca 1,5 m och fåran är skyddad av ett minst 0,3 m tjockt erosionsskydd av naturblock mellan 

0,3 – 0,6 m. Mellan blockmaterialet läggs ett naturligt rundat stenmaterial mellan ca 2 – 10 

cm. Under erosionsskyddet och under en tjock geotextil läggs närmast sponten ett ca 0,5 m 

tjockt lager av bergskross (0 – 0,05) med en hög andel stenmjöl. Detta för att täta fårans 

botten mot sponten. 

Ett inlöp av det här slaget kan utformas så att kanten på stålsponten läggs strax under 

dämningsgränsen och fungerar som ett mycket långt överfall, vilket i så fall minskar 

regleringsarbetet vid dammen, se fig 8 från Mörrumsån. Om tappningen från Malfors är över 

40 m³/sek kan en del av överskottsvattnet då gå genom inlöpet, vilket ökar fiskvägens 

lockförmåga i de situationerna. 

Nykvarn ligger i ett område där bergrunden domineras av sedimentära bergarter och 

jordarterna är finkorniga med sedimentärt ursprung. Inom en detaljprojektering bör man 

försöka klarlägga de närmare förhållandena på platsen, det vore då bra om man kan utnyttja 

något tillfälle när åfåran uppströms dammen sänks av för att undersöka bottens beskaffenhet. 

Sådana avsänkningar sker enligt uppgift med viss regelbundenhet. 

För- och nackdelar 

Fördelar 

• Möjliggör fiskvandring för flertalet arter i systemet. 

• Självreglerande, vilket underlättar reglering. 

• Kan svälja ett högre flöde när det finns överskottsvatten. 

• Innebär inga större ingrepp i kringliggande naturliga slänter 

• Innebär ett tillskott på ca 750 m² med strömmande biotop i själva inlöpet. 

15

Nackdelar 

• Kräver att underliggande jordarter är lämpliga för spontning, eventuellt geoteknisk 

bedömning. 

• Kräver ingrepp i dammkonstruktionen, och betongsulan nedanför. 

Kostnadsuppskattning 

Byggkostnaden för de två inlöpen vid Hemsjö i Mörrumsån som tillsammans var ca 160 m 

långa var ca 5,5 milj kr. Med enbart ett utskov borde kostnadsbilden bli ungefär den samma i 

Nykvarn även om längden här är ca 190 m. 

Alternativ 2 – Omlöp 

Ett omlöp vid Nykvarn kräver rejäla ingrepp i de branta slänterna kring ån. Mynningen 

nedströms bör ligga på samma ställe som föreslås för inlöpet, dvs strax nedströms dammen på 

norra sidan. Sedan krävs lite marginal i höjd med dammfästet och hänsyn till vägen ner. Flera 

olika dragningar är tänkbara, men gemensamt är att de kräver rejält stora schakter i slänterna 

ner mot ån, uppskattningsvis handlar det om 10 000 -20 000 m³ som måste grävas bort. 

Höjdskillnaden på ca 15 m mellan vattenytan nedan dammen och ravinens kant kan medföra 

att kanten flyttas 20 – 25 m längre från ån. Längst upp i fiskvägen krävs ett utskov med 

regleringsmöjligheter av flödet. Lutningen och därmed längden på omlöpet bör vara den 

samma som för inlöpet, d.v.s. 2 % och ca 190 m. 

I Figur 18 nedan skissas på en tänkbar dragning av ett sådant omlöp. 

Figur 18 Ett tänkbart läge för omlöp vid Nykvarn. 


Fördelar. 

• Möjliggör fiskvandring för flertalet arter i systemet. 

• Innebär ett tillskott på ca 750 m² med strömmande biotop i själva omlöpet. 

16

Nackdelar 

• Stora ingrepp i slänterna mot ån, påverkar även åkermarken i närheten. 

• I slänterna står en del grövre lövträd, bla ek, som normalt anses skyddsvärda. 

• Schaktvolymerna blir omfattande och kräver avsättning 


Kostnaden för hanteringen av schaktmassorna är i hög grad beroende av hur långa transporter 

som krävs och vilken avsättning som finns för denna typ av massor i närområdet. Om 

transporterna kan hållas korta och gynnsamma kan kostnaden bli något lägre än för ett inlöp, 

men längre transporter, omlastningar, deponikostnader och markersättning kan också leda till 

att detta blir ett väsentligt dyrare alternativ. 

Alternativ 3 - Teknisk fiskväg 

När Nykvarn byggdes följde det med ett krav på en fiskväg som också byggdes vid dammen, 

se fig 3. Troligen var det uppvandringen av stor öring från Roxen i kombination med 

kungsådran som resulterade i kravet på fiskväg. Fiskvägen var troligen en bassäng- eller 

slitstrappa, exempel på det som idag brukar kallas tekniska fiskvägar. Även i dagens läge 

byggs nya tekniska fiskvägar, men de är sällan förstahandsalternativ. 

Normalt byggs tekniska fiskvägar med ca 10 % lutning vilket gör att de kan göras betydligt 

kortare än ett inlöp/omlöp med 2 % lutning. För lax och öring är kunskapen god om hur en 

teknisk fiskväg skall utformas, men betydligt färre tekniska fiskvägar har byggts med 

målsättningen att samtliga arter i ett artrikt vattendrag skall kunna vandra i fiskvägen. Att 

enbart sänka lutningen räcker kanske inte för alla arter. Gös är t.ex. erkänt svår att få att 

vandra i tekniska fiskvägar. För arter som asp och nors, som är aktuella i Motala ström är 

kunskapsläget sämre, det finns få försök och ännu färre lyckade exempel på tekniska 

fiskvägar för dessa arter. 


Fördelar 

• Litet utrymme tas från kringliggande mark. 

• Möjlighet till arkitektonisk utformning. 

Nackdelar 

• Behov av mer tillsyn för att säkerställa funktionen, känsligare för skräp. 

• Osäkert vilka fiskarter som kommer att kunna passera genom fiskvägen. 

• Inkräktar på dammens avbördningsförmåga om befintligt utskov används. 

• Svårt att efterjustera konstruktionen. 


Att bygga en teknisk fiskväg i betong är ofta det dyraste alternativet. Slitsrännan vid 

Islandsfallet i Uppsala projekterades för bla asp och beräknades kosta 6 mkr under åren 2006- 

2007 (Uppsala Nya Tidning, 071122). Fallhöjden vid Nykvarn är 2,5 gånger högre och 

kostnaden kan därför antas blir högre. 

17

Effekter av mintappning i nuvarande torrfåra 

Flertalet bra fiskvägar vid Nykvarn bör mynna på samma ställe uppe till vänster om 

sektorsluckan. Effekterna i fåran nedströms blir då desamma om flödet i fiskvägen antas vara 

2 m³/sek i alla alternativen. 

Om man tappar 2 m³/sek förbi dammen vid Nykvarn får man ett ständigt vattentäckt fåra 

nedan dammen, som idag regelbundet blir torrlagd eller enbart täcks av stillastående vatten. 

Eftersom det idag ofta spills 40 m³/sek förbi dammen under dagtid blir det en hårt påverkad 

miljö med en kraftig korttidsreglering. För fiskarter som leker i rinnande vatten och där ynglet 

genast söker sig nerströms kan mintappningen ändå innebära en förbättrad situation om 

rommen aldrig hamnar i stillastående vatten. 

Vid provtappningen i november 2010 bedömdes det som att det tillkommer ca 1000 m² med 

strömmande miljöer vid ett flöde på 2 m³/sek. Tillskottet sker i ett område närmast 

sektorsluckan med strömmande/stråkande vatten (tänkbar öringbiotop) och sedan nedan en 

djupare hölja i höjd med kraftverket där ca 600 m² långsamt strömmande miljöer tillkommer. 

Nedan den sträckan blev vattnet helt lugnflytande. Den nedre sträckan kommer att påverkas 

av indämning om kraftverket körs respektive av nivån i Roxen. Skulle Nykvarn i framtiden 

byggas ut till samma slukförmåga som Malfors skulle situationen i fåran nedan dammen 

snarast förbättras eftersom flödet skulle bli betydligt mer stabilt. En stor del av området 

mellan Nykvarn och Roxen har bedömts som bra för asplek, bortsett från den nuvarande 

regleringen (Gustafsson, 2006). 

Kommentar 

Om man summerar vandringsmöjligheterna, inverkan på dammen, inverkan på 

omgivningarna och kostnaderna tycker vi att inlöpsalternativet verkar vara det bästa 

alternativet. För att ett omlöp skall bli aktuellt krävs noggrann planering av omhändertagandet 

av schaktmassorna och en billig avsättning för dessa. 

18

Malfors nedre 

Amplitud uppströms Amplitud nedströms Fallhöjd: 3,4 m 

Amplitud: 0 Amplitud: ca 0,4 Vattendom: AD 51/1946 

Figur 19. Översiktskarta över sammanflödet mellan den ursprungliga fåran och kraftverkets 

utloppskanal. 

Beskrivning 

Rensningarna nedan kraftverk påverkar än idag övergången mellan den ursprungliga fåran 

och den rensade huvudfåran. Malfors nedre utgörs av en brant sträcka som erosionssäkrats 

genom att täckas med betong. Ur betongen sticker det här och var upp toppar på naturblock. 

Lutningen på sträckan är upp till 20 %. Ungefär 44 m från den nedre vattenytan finns de övre 

resterna av en gammal damm som sneddar över fåran och som tidigare har lett vatten till ett 

kvarnhjul, som finns kvar uppe på kanten av fåran, se Figur 20. 

19

Figur 20. Nedre delen av betongsträckan närmast uppströms kraftverkets utlopp. 

Figur 21 Fallsträckan upp till nederkanten av dammen (fallhöjd 3,4 m) är 44 m, vid dammen är 

fallhöjden 0,9 m och vidare upp till det uppströms liggande selet är fallhöjden ytterligare ca 1,26 m. 

Avståndet från nedströms vattenyta till selet är ca 140 m. I bilden syns även gångbron över fåran. 

Den höga och nedåt ökande lutningen är inte uppenbar vid en första anblick på plats. De 

uppmätta värdena i längdprofilen i Figur 22 visar att lutningen på de första (nedersta) 5 m är 

21 % och på de första 14 m är den 15 %. Därefter följer en flackare sträcka upp mot den 

gamla dammen. 

20

Nivå, m 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0.5 

-0.3 

3 

5 

8 

Längsprofil för betongsträckan vid Malfors nedre 

10 12 14 

20 

25 30 3536 

39 41 42 44 46 

46.1 49 

0 

-10 0 10 20 30 40 50 60 

Längd, m 

Gamla 

dammen 

Figur 22 Längsprofil för nedersta sträckan vid Malfors nedre. 

49.5 

Betongyta 

Nedre vattenyta 

Uppströms den gamla dammen finns en mindre indämd vattenyta som följs av en mer 

ursprunglig strömsträcka som efter ca 75 m slutar i det långa lugnflytande sel som sedan 

sträcker sig ca 600 m upp mot Jakobslund. Mellan kraftverket och selet är fallhöjden 

sammanlagt ca 5.5 m. Delar av strömsträckan ovan dammen är rensade, men troligen bara på 

grova stora block som samlats ihop på en högre liggande revel i strömmen. 

Ökar man flödet i fåran upp till 2 m³/sek kommer vattenhastigheterna att bli mycket höga 

längst ner, vilket i sin tur medför att det inte blir möjligt för fisk att ta sig upp i den 

ursprungliga fåran, möjligen med undantag för ål i någon kantzon. Därför måste man utjämna 

fallhöjden så att lutningen blir tillräckligt låg. När det i september 2010 spilldes 5 m³/sek i den 

gamla fåran tog Åke Wester några bilder från bl a Malfors nedre som redovisas i bilaga 1. På 

bilderna kan man se att det strömmande vattnet övergår i vitvatten längst ner. 

Reglering, rättsläge och markägare 

I den gamla fåran rinner nu endast lite vatten från den lokala tillrinningen längs ravinen samt 

ett litet tillskott från en bäck uppe från Ljungs tegelbruk. Storleksordningen rör sig om några 

10-tals liter per sekund. Normalt lyckas man via regleringen av Vättern vid Motala kraftverk 

att utnyttja hela flödet genom kraftverken utan att behöva spilla förbi i t.ex. den ursprungliga 

fåran vid Malfors. Vid mycket höga flöden eller driftstopp vid Malfors kraftverk händer det 

att vatten spills i den ursprungliga fåran, något som alltid kan bli aktuellt även i framtiden. 

För Malfors finns det en dom från 1931 som ger tillstånd till dammen och kraftverket (AD 

10/1931). I domen finns inga bestämmelser om fiskväg eller mintappning, frånsett en vilande 

bestämmelse om ålyngelledare som skulle inrättas utan ersättning och förses med nödigt 

vatten om ansvarig myndighet så krävde. Denna bestämmelse kan ha försvunnit med en 

senare dom i frågan. 

21

Fåran vid nedre Malfors ligger på samma fastighet som hela kraftverket, Malfors 1:11. 

Fastigheten ägs av Tekniska Verken i Linköping. På södra sidan angränsar Cloettas 

fabriksområde och delar av fastigheten Malfors 6:1 kan komma att påverkas av en fiskväg. 

Alternativ 1 – Utjämnad lutning i nedre delen 

Genom att utjämna fallhöjden på den betongtäckta sträckan mellan kraftverket och den gamla 

dammen borde fisk därefter kunna söka sig upp i den ursprungliga fåran och nå det långa selet 

uppströms. Fallhöjden på de 50 m upp förbi den gamla dammen blir ca 4 m vilket ger en 

lutning på ca 8 %, ett högt värde. Åtgärden innebär att betongytan bryts upp och att botten 

schaktas ner till en jämn lutning som sedan förses med ett erosionsskydd, se Figur 23. 

Schaktdjupet skulle som störst bli ca 2 m. Även om man förser en sådan fåra med mycket 

naturblock, som bromsstenar, skulle ett flöde på 2 m³/s leda till höga vattenhastigheter och 

turbulent vatten. Rätt utfört skulle troligen större öring och ål kunna ta sig upp genom en 

sådan fåra, men det skulle bli mycket svårt att anpassa den så att den även passade för tex asp. 

Då krävs måttliga vattenhastigheter och lite djupare vatten. 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

Malfors nedre, alternativ 1 

Gamla dammen 

Befintlig botten 

Ny botten 

Vattennivå nedan 

Vattennivå ovan 

0 

-50 0 50 100 150 200 250 

Figur 23 Principskiss på utjämnad betongsträcka upp till den gamla dammen. 


Fördelar 

• Mindre ingrepp i den ursprungliga fåran 

• Ökade strömvattenbiotoper 

Nackdelar 

• För brant för flera av de fiskarter som finns i Motala ström och Roxen. 

• Kräver ett mycket stabilt och troligen avancerat erosionsskydd för att tåla höga flöden 

när sådana spills i fåran. 

• Påverkar kulturvärden i den gamla dammen. 

Ingreppet som skedde 1930 är för stort för att kunna lösas med en enkel utjämning av 

fallhöjden på en så pass kort sträcka som 50 m. 

22


Är nog det enklaste ingreppet som kan tänkas vid Malfors nedre. Att bila upp betongtäcket 

och schakta ner botten kan ändå dra med sig en del kostnader, ca 100 tkr. Ett erosionsskydd 

som kan klara kombinationen av 8 % lutning och flöden på 100 m³/sek behöver både 

projekteras noga och troligen förankras i betong. Kostnaden riskerar därmed att närma sig 

storleksordningen med övriga alternativ, trots att det är en sämre fiskvägslösning. 

Alternativ 2 – Halvteknisk fiskväg 

Ett sätt att fördela fallhöjden på sträckan nedströms den gamla dammen vore att gå så lång 

väg som möjligt genom att kombinera en teknisk fiskvägs hårda strukturer med en naturlig 

fiskvägsfåra. I Figur 24 nedan skissas en principlösning på en sådan fiskväg. I en fyra meter 

bred ränna med betongväggar leds vattnet fram och tillbaka för att få ut maximal längd på 

sträckan upp till den gamla dammen. Därmed kan 4 m fallhöjd slås ut på 130 m, vilket skulle 

ge drygt 3,0 % lutning. Största schaktdjupet borde bli ca 2 m. 

Gångbro 

Kvarnhjul 

Befintlig damm 

Figur 24 Principskiss på halvteknisk fiskväg 

130 m fiskväg 

Betongrännan bör kunna skapas av 

T-stöd och inuti rännan byggs sedan 

en mer naturliknande fåra upp med 

natursten. Med en bredd på 4 m i 

rännan får man plats med en 

bottenbredd på 1 m och släntlutning 

på 1:2 som medför att erosionsskyddet 

ändå sticker upp ovan 

vattenytan. 

Även för en fiskväg av denna typ 

innebär de höga flöden som sällsynt, 

men återkommande tappas i fåran 

att konstruktionen måste prövas och 

beräknas mer än vad som annars är 

vanligt. För att fiskvägen skall tåla 

höga flöden i fåran måste 

erosionsskyddet utgöras av tämligen 

grov sten, förmodligen 0,4 m som 

minst. Det innebär också att 

strandzonen blir svårare att passera 

för småfisk. I utrymmet mellan de 

större stenarna kan man fylla på 

med mindre natursten, vilket ökar 

möjligheterna för tex ål att ta sig 

fram mellan blocken. 

Denna typ av fiskväg har så vitt vi vet inte provats på annat håll, vilket ökar behovet av 

eftertanke innan. Skulle detta alternativet visa sig vara intressant bör därför en fördjupad 

förprojektering genomföras för att komma närmare rätt dimensionering än vad som rymts 

inom denna förprojektering. 

23


Fördelar 

• Naturliknande fåra med lutning som inte ligger så långt från målbilden. 

• Ingreppen i fåran begränsas till sträckan upp till och genom den gamla dammen. 

Nackdelar 

• Större lutning än önskvärt och grovt erosionsskydd kan försvåra för en del arter och 

mindre fisk. 

• Blockeras lättare av bråte efter ett högflöde i fåran. 

• En viss osäkerhet kring förmågan att motstå på sikt återkommande höga flöden i fåran 

• Påverkar kulturvärdet i den gamla dammen. 

• Kommer att ge ett tydligt konstgjort intryck 


Ingående material (T-stöd mm) kan kostnadsberäknas till ca 1,0 milj kr. Med anläggningstid 

på ett par månader kan totalkostnaden skattas till ca 2,0 – 2,5 milj kr. 

Alternativ 3 – Längre naturliknande fiskväg 

Utformning 

För att utjämna fallhöjden vid Malfors nedre på en längre sträcka kan man även söka sig 

uppåt i den gamla fåran. Det innebär att man påverkar det mer orörda strömpartiet ovanför 

den gamla dammen. Det man vinner är längre sträcka och lägre lutning i fiskvägen, men det 

innebär också större schaktdjup i mellanpartiet, upp till 3 till 4 m. Fallhöjden ökar till 5,5 m. 

En sådan fiskväg kan sägas vara ett mellanting mellan ett inlöp och ett omlöp eftersom den 

nya fåran grävs i den gamla fårans botten. Genom att schakta fram en ny fåra nerifrån som 

stiger jämt fram till den gamla dammen och sedan viker av mot och längre upp följer fårans 

södra sida kan man utnyttja ca 175 m som ryms upp till selets nederkant på södra sidan, se 

Figur 25. Kartan stämmer inte helt vad gäller skiljelinjen mellan vatten och fastare mark i 

fåran. 

24 

Cloetta 

Figur 25. Lämplig 

sträckning av en 

längre 

naturliknande 

fåra vid Malfors 

nedre. Mörkblå 

streckad linje ca 

175 m, med 

streckad ljusblå 

linje sammanlagt 

ca 205 m, med 

även lila linje 

totalt 275 m.

Genom att valla in den grunda viken som avslutar selet på södra sidan kan fiskvägen förlängas 

med ca 30 m till sammanlagt 205 m. En fiskväg på 175 m ger en lutning på ca 3,1 %, 

förlänger man den till 205 m minskar lutningen till 2,6 %. I princip kan man öka på längden 

upp till 275 m genom att bygga ett inlöp upp i selet längs södra sidan med de schaktmassor 

man får fram från fåran längre ner. Därigenom skulle man även kunna uppnå en lutning på 2 

%. Skillnaden mellan de tre olika längderna/lutningarna framgår även i Figur 26. 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

Principskiss på nivåer för längre naturlig fiskväg vid Malfors 

markyta 

Övre vattenytan 

Ny botten 3,1 % 

Ny botten 2,6 % 

Ny botten 2.0 % 

4 

-50 0 50 100 150 200 250 300 

Figur 26. Principskiss på nivåer för fiskväg upp i fåran, obs olika skala för längd och nivå. 

Den nya fåran behöver i princip erosionsskyddas i sin helhet, eftersom den i varje fall i nedre 

delen kan fyllas till brädden om höga flöden spills i hela den gamla fåran. Eftersom flödet då 

ibland blir 80 -100 m³/sek ställer det höga krav på erosionsskyddet, som bör domineras av 

grov sten i storlek 40 -70 cm, med inslag av större block. Troligen är inslaget av block i 

marken rätt högt och ger ett bra tillskott till erosionsskyddet. Risken för berg bör också vara 

rätt stor vilket i så fall ökar kostnaden. Till skillnad mot alternativ 1 är lutningen i fiskvägen 

betydligt lägre, vilket medför lägre vattenhastigheter och påfrestningar. Större delen av 

fiskvägen bör dock i framtiden vara tillgänglig med grävmaskin om justeringar behövs efter 

ett tillfälle med tappningar av höga flöden. 

Genom att placera inloppets tröskel ca 60 cm under selets nuvarande vattenyta (se Figur 26) 

bör man kunna öka flödet till 2 m³/sek utan att höja nivån i selet. Det är en fördel eftersom 

strömsträckorna uppströms selet då inte däms in. Förslagsvis dimensioneras tröskeln så att 

endast 1,2 -1,5 m³/sek leds in i fiskvägen, resten av flödet får rinna genom strömsträckan ner 

mot den gamla dammen där det samlas upp i fiskvägen igen. På så sätt kan man bibehålla 

flöde och en del uppväxtmiljöer för fisk på de gamla strömsträckorna mellan den gamla 

dammen och selet. 

Schaktdjupen blir som störst mellan 3 m för 3%-fåran och 4 m för 2%-fåran. Schaktvolymen 

för hela 2 % alternativet beräknas dock inte bli större än 5 – 10 000 m³. I en färdig fiskväg 

25

tillkommer sedan ett erosionsskydd på ca 0,5 m och ett vattendjup på ca 0,65 m. Från kanten 

på fiskvägsfåran blir det alltså som mest knappt 3 m ner till vattenytan i fåran. Schaktdjup på 

3-4 m medför också att fiskvägens bredd i markplanet som mest blir 14 – 18 m. Närmast 

mittstödet för gångbron och vid passagen av den gamla dammen kommer det därför att krävas 

extra markstöd för att minska fiskvägens påverkan på dessa strukturer. 


Fördelar 

• Möjliggör fiskvandring för flertalet arter i systemet, speciellt om 2 % lutning uppnås. 

• Relativt robust och okomplicerad konstruktion. 

• Innebär ett tillskott på ca 700 till 1100 m² med strömmande biotop i själva fiskvägen. 

Nackdelar 

• Stora ingrepp i botten på den gamla fåran, både på betongsträckan och de mer orörda 

delarna längre upp 

• Kulturvärdena i den gamla dammen påverkas. 

• Schaktvolymerna blir omfattande och kräver avsättning, vid 2 % lutning och 275 m 

längd kan dock mera användas på plats. 


Denna fiskväg innehåller få inslag av betong eller annan teknik än schakt och sten och grus. 

Schaktvolymen beräknas bli mindre än 10 000 m³. Kostnaderna kan uppskattas till ca 1,5 – 

2,0 milj kr. 

Kommentar till Malfors nedre 

Innan Malfors kraftverk byggdes fördelades en stor del av fallhöjden vid Malfors nedre på en 

1 km lång sträcka nedströms kraftverket. Skall man nu bygga fiskvägar som skall innebära en 

viss återställning av ekosystemet och inte bara av fiskvandringen för några få arter så krävs 

det stora åtgärder. Alternativ 1 innebär en alltför brant fiskväg för att vara ett tänkbart 

förslag. I valet mellan alternativ 2 och 3 förordas alternativ 3 eftersom det innebär en 

robustare lösning i förhållande till de höga flöden som ibland tappas genom gamla fåran. 

Kostnadsmässigt skiljer det inte så mycket, troligen är alternativ 3 billigare. 

Den långa naturliga fiskvägen är också det enda alternativet som ger möjlighet till samma 

låga lutning som inlöp och omlöp vid Nykvarn. Sett till hela systemet är det naturligtvis en 

styrka om alla fiskvägar håller samma standard och svårighetsgrad. Merkostnaden för att 

genomföra alternativ 3, lång naturlig fiskväg, med 2 % lutning istället för 3 % bedöms också 

som motiverad. Mycket av materialet för att förlänga fåran kommer troligtvis fram vid 

schakten och slipper då tas om hand och köras iväg, till höga kostnader. 

26

Malfors övre 

Amplitud uppströms Amplitud nedströms Max fallhöjd: 14 m 

Amplitud:1,0 Amplitud: - Vattendom: AD 10/1931, 

AD 51/1946 

Beskrivning 

Malfors övre består av en jorddamm som anlagts för att styra om Motala ströms flöde till 

intagskanalen till Malfors kraftverk. Dammutskoven renoverades i början av 90-talet och 

består idag av ett betongutskov med två bottenutskov med hydrauliska lyftanordningar. 

Luckorna har vardera en fri bred om 3,75 m, en fri höjd om 4,5 m och skall tillsammans 

kunna avbörda 250 m 3 /s vid dämningsgränsen. Fallhöjden vid dammutskovet är uppmätt till 

13,6 m från den övre vattenytan till den högsta vattenspegeln i ravinens botten. 

27

Figur 27. Damm och utskov vid Malfors övre, sedd nedströms ifrån. 

Öster om ravinen finns åkermark fram till de mycket branta ravinkanterna som är beskogade 

med lövskog i alla åldersklasser. Väster om ravinen ligger Ljungs gamla tegelbruk och två 

bostadsfastigheter. Den djupa ravinen som skär genom landskapet ger stora höjdskillnader 

och branta slänter. 

+7.6 +6.3 

+9.57 

+11.3 

-4.04 

-2,8 . 

+13.7 

+12.9 

+11.4 

+10.2 

Figur 28. Översiktliga höjdförhållanden vid Malfors övre med nivåer i JFb:s lokala höjdsystem. 

Reglering, rättsläge och markägare. 

För Malfors finns det en dom från 1931 som ger tillstånd till dammen och kraftverket (AD 

10/1931). Regleringen hos den uppströms belägna vattenytan och tappningen genom Motala 

ström från Vättern styrs av dom AD 51/1946. Domen tillåter en amplitud om 1,0 m i den 

uppdämda Ljungsjön. Utskovet till den gamla fåran har funktion som katastrofutskov och 

skall kunna avbörda hela Motala ströms flöde i händelse av t.ex. ett driftstopp i Malfors 

kraftverk. Det medför att ett flöde om 80 m 3 /s kan behöva avbördas i fåran under normala 

driftförhållanden och att fåran kan få ta emot ett flöde upp till 250 m 3 /s som motsvarar full 

avbördning hos utskoven. 

+7.7 

28 

+6.3 

+7.1 

+5.3 

+2.1

Den gamla fåran, dammanläggningen och kraftverket med intagskanal ligger inom fastigheten 

Malfors 1:11, som utgör strömfallsfastighet och ägs av Tekniska verken i Linköping. Väster 

om den gamla fåran ligger fastigheten Ljungs tegelbruk 2:1. 

Omlöp 

För att fungera vid alla tillåtna vattennivåer i Ljungsjön krävs ett avancerat utskov till 

omlöpet. Förslagsvis byggs ett gjutet betongutskov med 8 st underströmsöppningar, som 

fördelar amplituden på 1,0 m. Det innebär att nivåskillnaden i varje öppning blir maximalt 

12,5 cm. Varje fack bör vara ca 2-3 m långt, vilket innebär att utskovet blir ca 16 – 25 m 

långt. Om det är väldigt ovanligt att hela amplituden utnyttjas så bör man överväga att 

förenkla utskovets utformning. 

Uppströms 

Omlöpsfåra 

Figur 29. En tvärsektion som visar principen med ett utskov med åtta underströmsluckor som 

etappvis jämnar ut skillnaden i vattennivån. 

Ett så stort utskov behöver troligen gjutas på plats och själva utskovet kommer antagligen att 

kosta 500 tkr – 700 tkr att bygga. 

Utseende hos fiskvägens fåra kommer att bero på lutning och flöde. Om flödet skall kunna 

vara 2 m 3 /s krävs en bottenbredd på 1,6 m om slänterna görs med en lutning på 1:1,5. Då 

förutsätts en lutning hos omlöpet på 2,5 % och att vattendjupet är 0,65 m. Fåran skall 

erosionskyddas med ett minst 0,3 m tjockt lager av naturligt rundad sten i storleken 0,2 – 0,5 

m som läggs ovanpå en geotextil. 

Det bör nämnas att det inte ses som nödvändigt att hela mintappningen till torrfåran går 

genom ett omlöp. Dock bör flödet i omlöpet utgöra minst 60 % för att vara det klart 

dominerande flödet då fiskar söker efter en väg för att vandra uppströms. Ett så stort flöde 

som möjligt genom fiskvägen underlättar dock uppvandringen. Ett stort flöde genom 

fiskvägen underlättar även fiskens utvandring. Malfors kraftverk körs vanligen dagtid då 

effektbehovet är som störst. Detta innebär att nattetid kommer flödet i fiskvägen ibland att 

vara det enda flödet i systemet, vilket kommer att underlätta för den fisk som vandrar 

nedströms. 

Inför kostnadsbedömningen kan sägas att få andra omlöp av denna storlek har skapats i 

Sverige. Ett ca 600 m långt omlöp i Habo kommun byggdes 2009 och kostade 1,5 mkr, men 

detta ligger i tidigare skogsmark och har endast en kortare sträcka med djupare schakter. Den 

djupaste schakten var 4,5 m med ca 1:1,5 slänter. Kostnadsuppskattningarna som görs av 

omlöpen kommer att vara mycket avhängiga de schaktvolymer som uppstår och hur man kan 

få avsättning för schaktmassorna. 

Nedan redogörs för fyra olika omlöpsalternativ, som först visas i Figur 30. 

29

A = 570 m 

500 m 

B = 575 m 

Figur 30. Placering av tänkbara omlöp vid Malfors övre. 

C = 720 m 

D = 700 m 

Omlöpet vid tegelbruket (A) har mätts in längs hela sin sträcka. De tre andra alternativen har 

mätts in i sin övre del, p.g.a. de svårframkomliga ravinbranterna med stor höjdskillnad och tät 

växtlighet. Det har antagits att den gamla fåran faller 1 m till mynningen för alternativ B och 

C och ytterligare 1 m till mynningen för alternativ D. 

Att överbygga över 14 meters fallhöjd i en ravin kräver omfattande schakter. Vi har här 

försökt att minska inverkan i ravinmiljön så mycket som möjligt, men generellt kan sägas att 

ju större del av ett omlöp som kan läggas i ravinens sluttning desto grundare schakter blir det i 

planet ovanför ravinen. 

Alternativ A – Tegelbruket 

Ett 570 m långt omlöp som mynnar i området strax nedströms utskovsluckorna är möjligt om 

utskovet till omlöpet placeras vid dammvallen söder om fastigheten Ljungs tegelbruk 2:7. 

Fallhöjden vid dammen har mätts in till 13,6 m och omlöpet kommer i så fall att få en lutning 

på 2,4 %, något mer än den önskvärda på 2 %, men kommer ändå att kunna ge goda 

passagemöjligheter. Detta kräver naturligtvis att berörda fastighetsägare ställer sig positiva till 

åtgärden och kan vara med och bidra med åsikter om utformningen av fåran på den berörda 

fastigheten. Det är i så fall viktigt att fastighetsägaren ser den nya strömmande vattenfåran 

med kräftor och fisk som en tillgång och ingen belastning för fastigheten. 

30

Figur 31. Ett omlöp kan ge vara en trevlig tillgång på en fastighet, exempelbilden kommer från Tranås. 

Fåran börjar nerifrån ca 100 m nedströms dammutskovet och går i en stor båge och utnyttjar 

det plan som finns norr om den gamla kraftstationen. Sedan följer den ravinbranten upp till 

den skapade terrass som finns närmare utskovet. Vägpassagen bör ske genom en halvtrumma 

eller dylikt för att kunna utnyttja även den som fallsträcka. Vid vägpassagen kommer den 

färdiga fårans vattenyta ligga ca 3 - 3,5 m under vägnivån. Halvtrumman kan, om man så vill, 

fortsätta upp till den äldre vägen genom gräsmattan för att den djupast liggande (ca 3 m) delen 

av fiskvägen mellan vägarna döljs under gräsmattan. Alternativt kan gräsmattan utformas så 

att det bildas en naturlig övergång mellan den gräsbevuxna ytan och vattenfåran. Ovanför den 

gamla vägen skapas en öppen fåra vars utformning lämpligen görs i samförstånd med 

fastighetsägaren. Man kan exempelvis ha flacka slänter så att det går lätt att klippa med 

gräsklippare ner till vattnet eller att ha slänten uppdelad i en terrass med en liten stödmur så 

att man får ett nästan horisontellt plan närmast vattnet. I slutet av gräsmattan kan fåran få en 

mer ringlande utformning innan den går in i fårhagen och viker av norrut mot dammen. I detta 

område kan marknivån närmast omlöpet behöva höjas för att omlöpet skall få rätt nivåer. 

Åtgärden sker på Ljungs tegelbruk, som ligger i utkanten av, men tillhör det för kulturmiljön 

som riksintresse klassade Ljung (KE 38). Diskussioner om alternativet måste ske med 

Länsstyrelsen för att bedöma om det finns risk att riksintresset skadas eller störs påtagligt av 

åtgärden. Omlöpet förläggs i nära anslutning till fastigheten Ljungs tegelbruk 2:7 i utkanten 

av tegelbrukets område och i ett område där schakter delvis redan påverkat miljön, vilket bör 

minska påverkan på bruksmiljön. Genom flödet i den gamla fåran vid kan man å andra sidan 

nere vid Jakobslunds gamla industrimiljö troligen utnyttja vattnet så att denna kulturmiljö 

framhävs bättre. 

31

Uppskattningsvis kommer under 5000 m 3 massor att behöva schaktas för omlöpet. Av dessa 

bedöms en stor del kunna användas för att höja upp marknivån precis nedströms utskovet och 

på terrassen i ravinen. En yta på ca 0,4 ha i ravinens slänt (ungefär på samma nivå som den 

gamla kraftstationen), som domineras av yngre lövträd och buskar, behöver röjas för att skapa 

omlöpet. Den aktuella ravinslänten tycks till stor del bestå av utfyllnadsmassor och kan 

behöva undersökas med avseende på markföroreningar. 


Fördelar 

• Flödet från fiskvägen kommer högt upp i den gamla fåran och även de övre delarna 

får nytta av hela mintappningen. 

• Schaktvolymen blir mindre än i de andra studerade omlöpsalternativen 

• Ingreppen i ravinen blir i ett område som till stor del består av yngre skog och med en 

tydlig mänsklig påverkan av utfyllnadsmassor. 

• Innebär ett tillskott på ca 2300 m² med strömmande biotop i själva fiskvägen. 

Nackdelar 

• Fiskvägen byggs delvis hos en annan fastighetsägare än den som innehar 

strömfallsfastigheten. Projektet är således avhängigt hur denna ställer sig till 

möjligheten att få ett strömmande vatten på fastigheten. 

• Fiskvägen kommer delvis att anläggas i utkanten av ett riksintresse för kulturmiljön. 

Noggrann utformning krävs för att fiskvägen skall passa in i miljön. Miljön kan 

begränsa materialval och placering av schaktmassor. 

• Längs delar av omlöpet kommer marknivån att behöva höjas. Material kan behöva 

tillföras för detta om jordarten (leran) bedöms som otillräcklig. 


Kostnaden för detta alternativ bedöms till ca 2,4 - 2,9 mkr, detta förutsätter att material inte 

behöver transporteras långa sträckor och att inga förorenade massor förekommer inom 

området. Om man väljer att täcka fåran mellan grus- och gräsvägen kan kostnaden öka med 

0,8 – 1 mkr. 

Alternativ B – Innan avstängningsluckan 

Ett 575 m långt omlöp kan anläggas med utskovet uppströms den stora avstängningsluckan 

till intagskanalen och utloppet ca 500 m nedströms dammluckorna i den gamla fåran. Troligen 

så har fallhöjden från dammutskoven till fiskvägens utlopp ökat med ca 1 m på denna sträcka, 

vilket medför att fallhöjden blir ca 14,6 m. De första 80 metrarna av detta omlöp bör läggas 

med mycket låg lutning (0,5 %) för att undvika stora schaktdjup. Lutningen hos fiskvägens 

nedre del kommer då att bli ca 3,2 %. 

Omlöpet börjar precis uppströms avstängningsluckan till kraftverkets intagskanal och 

utskovet kan antagligen integreras i vägövergången. Den första biten av omlöpet görs med en 

flackare lutning på 0,5 % för att minska schaktdjupet till maximalt ca 5,5 m. Efter ca 140 

meter övergår lutningen till 3,2 %. Fåran svänger sedan av ut på åkern mot kraftledningsgatan 

och skogsudden. Vid skogsudden viker fåran av ned mot den svacka som finns i kanten av 

ravinen. Schaktdjupet blir ca 4 m genom åkern. Efter åkermarken kommer fåran ner i 

ravinslänten (ca 4 m under befintlig marknivå). Omlöpet följer sedan branten först västerut 

för att sedan på en platå vända av österut och mynna i den gamla fåran. Ca 275 m fåra anläggs 

på åkern och uppströms, medan ca 300 m fåra bedöms kunna rymmas i ravinen. 

32

Vid utformningen av fåran i ravinbranten bör man i möjligaste mån att försöka undvika att 

skada de stora gamla ekar som finns i slänten, men alternativet innebär med stor sannolikhet 

att ett fåtal träd behöver tas ned. 

I området över åkermarken kommer åtminstone i storleksordningen 10 000 m 3 att behöva 

schaktas, om slänterna görs 1:1,5. Om slänterna istället görs som 1:2 slänter ökar schakten 

genom åkern med i storleksordningen en tredjedel. Detta alternativt är förhållandevis kort och 

om mer av fallhöjden skall tas ut i detta område kan den nyskapade ravinen breddas 

ytterligare och omlöpet meandra fram i den bredare ravinen, ett tio meter bredare plan för 

fåran medför att i storleksordningen 10 000 m 3 behöver schaktas ytterligare. Om fåran 

förlängs med 260 m för att få en lutning på 2 %, genom att slingra på åkermarken, kommer 

nivån på schaktbotten att vara ca 8,7 m under marknivån vid kanten av åkern.. Detta medför 

att i storleksordningen 50 000 m 3 behöver schaktas uppströms ravinen. Därtill kommer 

schakterna i ravinen. 


Fördelar 

• Placeringen av fiskvägens utskov ses som god 

• Om intagskanalen behöver stängas så medför inte det att fiskvägen torrläggs 

• Marken tillhör strömfallsfastigheten 

• Innebär ett tillskott på ca 2300 m² med strömmande biotop i själva fiskvägen om 

fiskvägen görs 575 m lång. 

Nackdelar 

• Lutningen är större än 2 % 

• Ca 500 m av den gamla fåran får inte del av flödet 

• Äldre träd kommer troligen att behöva fällas i ravinen 

• Vid djupa schakter finns risk för berg 


Detta omlöp på 575 m bör kosta i storleksordningen 2,5 – 3,1 mkr. Kostnaderna blir mycket 

avhängiga avsättningen av schaktmassorna. Om långa transporter och deponeringsavgifter 

tillkommer ökar kostnaderna rejält. Om omlöpet förlängs så tillkommer troligen 

schaktkostnader på i storleksordningen 2 – 3 mkr, dessutom ökar risken för behov av 

sprängning. 

Alternativ C – Tvärs över åkern 

För att undvika de högsta höjderna och få plats med ett omlöp med 2,0 % lutning kan man 

välja att förlägga ett omlöp från intagskanalen efter avstängningsluckan öster om den lilla 

skogsudden i åkern och ner till alternativ B. Omlöpet kan då göras ca 720 m långt. Omlöpet 

börjar i dammvallen och går parallellt med denna mot den väg som går över åkern. På den 

övre delen närmast dammen kan marknivån behöva höjas någon meter för att ge omlöpet rätt 

nivå. Vid vägpassagen ligger vattenytan ca 1 m under vägplanet och två betongtrummor kan 

läggas utan lutning under vägen. Fåran följer sedan åkervägen en bit innan den viker av 

västerut över åkern ner till den svacka som finns vid resestenen (Fornminne) och ansluter till 

samma omlöpssträckning som alternativ B. Omkring 190 m omlöp bedöms få plats i ravinen, 

medan resterande 530 m ryms på åkern och högre upp i terrängen. Omlöpets schaktbottennivå 

vid ravin/åkerkanten blir -2,2m, och schaktdjupet bedöms till ca 4 – 4,5 m. 

33

Schaktvolymen för detta alternativ bedöms till i storleksordningen 10 000 m 3 genom åkern. 

För att få en fåra som mer smälter in i landskapet kan en bredare dalgång schaktas fram. I 

denna får sedan fåran slingra sig fram. I så fall bedöms schakten bli ca 20 – 30 000 m 3 . 


Fördelar 

• Lutningen är 2 %, vilket ger god passerbarhet 

• Schaktdjupen i fiskvägens övre del minskas jämfört med B. 




Nackdelar 

• Mynnar ej vid hindret, ca 500 m av den gamla fåran får inte del av flödet 


• Om intagskanalen behöver stängas så medför det att fiskvägen torrläggs 


Kostnaden bedöms till 2,9 – 3,5 mkr, förutsatt att avsättning för massorna finns inom 

närområdet. 

Alternativ D – Intagskanalen nedre 

Om fiskvägen istället läggs i anslutning till den ägoväg som passerar åkern kan ett ca 700 m 

långt omlöp skapas med ca 6 m djupa schakter över åkern. Detta alternativ mynnar dock ca 

780 m nedströms dammutskovet, vilket innebär att en stor del av den gamla fåran inte får del 

av flödet. Vattennivån i den gamla fåran antas ha fallit 2 m på denna sträcka. Lutningen på 

detta omlöp blir i så fall ca 2,2 %. Alternativet bör kombineras med att 40 % av flödet släpps 

vid utskovet för att även de övre sträckorna av den gamla fåran skall bli vattenförande. 

Omlöpet kan förlängas ytterligare genom att följa dammvallen en längre sträcka för att kunna 

minska lutningen på omlöpet ytterligare, men detta innebär samtidigt att schaktdjupet ökar. 

Troligen behöver i storleksordningen 20 000 m 3 schaktas genom åkern. 


Fördelar 




Nackdelar 

• Lutningen är över 2 % 

• Mer än 6 m djupa schakter 

• Fiskvägen mynnar ej vid hindret 

• De övre delarna av fåran får ett lägre flöde 


• Om intagskanalen stängs torrläggs fiskvägen 


Kostnaden för detta alternativ bedöms till 3,4 – 4,0 mkr, beroende bl.a. på om man kan få 

avsättning för massorna inom närområdet. 

34

Teknisk fiskväg 

Alternativet till en teknisk fiskväg bör även nämnas för Malfors övre. I den Nordöstra slänten 

finns plats för att anlägga en ca 150 m lång gjuten teknisk fiskväg med ca 10 % lutning. 

500 m 

Figur 32. Placering av en teknisk fiskväg i dammslänten 

Placering av en 

teknisk fiskväg 

Denna kan då byggas som en denilränna, se figur 12, med 5-8 m långa sektioner med 

mellanliggande vilobassänger. För att hantera amplituden i dammen krävs även här ett utskov 

med samma princip som för omlöpen. Genom denilrännan i Tranås har dokumenterats att 

öring samt gädda, braxen och även mindre vitfisk vandrar. Dock skall sägas att en 150 m lång 

denilränna är ovanligt lång och funktionen hos liknande fiskvägar bör studeras närmare. 

Mynningen av den tekniska fiskvägen kan läggas mycket optimalt och flödet genom 

fiskvägen behöver inte vara det dominerande om placeringen av de två flödena ut i gamla 

fåran planeras väl. Dock bör åtminstone flödet i fiskvägen utgöra 40 %. 

Denilrännan byggs dammvallens slänt och placeringen bör därför kontrolleras med 

geotekniker och/eller dammspeciallist. 


Fördelar 

• Bra placering av utskovet för nedvandrande fisk 

• Inga ingrepp i ravinen 

• Fiskvägen byggs på strömfallsfastigheten 

• En mindre del av flödet behöver gå genom fiskvägen 

• Hela den gamla fåran får del av hela mintappningen 

35

Nackdelar 

• Funktionen är osäker, flertalet fiskar passerar genom 10 %, men längden kan utgöra 

ett problem 

• Dammsäkerheten kan medföra att anläggningsplatsen ej bedöms som lämplig 

• Tekniska fiskvägar kräver mer tillsyn och skötsel 

• Svårt anläggningsområde, kostsamt 

• Inga nya strömarealer uppstår genom fiskvägen 


Kostnaden för en teknisk fiskväga av det här slaget är svårbedömd. Denilrännan i Tranås 

överbyggde 1,7 m fallhöjd och kostade 0,8 mkr. Byggläget för en denilränna vid Malfors övre 

ses som svårare, men troligen så bör vissa fördelar uppstå i och med att projektet är så stort. 

Kostnaden per fallhöjdsmeter vid Malfors övre bedöms som 500 tkr/m fiskvägen bör därmed 

kosta i storleksordningen 7 mkr. Möjligen kan prefabricerade element pressa denna kostnad. 

Kommentar till Malfors övre 

Det finns ett flertal möjliga alternativ till att säkerställa ett minflöde och en fiskväg till den 

gamla fåran. De åtgärder som har gjorts vid byggandet av Malfors kraftverk är att betrakta 

som extra ordinära, vilket innebär att även fiskvägen kommer att bli över det vanliga. 

I första hand förespråkar vi alternativ A, eftersom detta mynnar högt upp i fåran och får en 

god placering av både in- och utlopp av fiskvägen. Detta kräver dock att fastighetsägaren är 

positiv till förslaget. 

I andra hand rekommenderar vi alternativ C, eftersom detta ger en god lutning på fiskvägen. 

Även om placeringen av in- resp. utlopp inte är helt optimalt så kommer det ändå att innebära 

stora förbättringar för fiskvandring i systemet. Man bör då överväga att tappa 40 % av 

mintappningen vid dammutskovet högst upp i fåran. 

I tredje hand rekommenderar vi alternativ B och då förslaget att förlänga fårans längd, genom 

ytterligare schaktning, för att minska lutningen. Detta medför omfattande schaktarbete och 

dessutom risk för sprängning. Men ger å andra sidan en god lutning och bra placering av 

inloppet, även om ingreppen i ravinen också blir större. 

Vid en detaljprojektering bör omlöpets sträckning stakas ut i sin helhet för att mer exakt visa 

hur långa sträckor som är möjliga att förlägga i ravinen. De sträckor som anges i 

förprojekteringen är bedömda visuellt i fält. Beroende på vilka ingrepp som bedöms som 

acceptabla i terrängen samt exakta nivåer kan längderna förändras. Ju längre del av fiskvägen 

som får plats i ravinen, desto mindre blir generellt schaktingreppen i sin helhet. 

36

Referenslista 

Castensson, R. Hillmo, T. och Kolsgård, S. 1992. Kraften ur Motala ström. Vattenfall 

Östsverige. 

Fiskeriverkets utredningskontor, 1992. Motala ströms gamla fåra vid Malfors – 

förutsättningar som öringlokal. Sportfiskarna Östergötland. 

Gustavsson Gösta, 2010. Blogginlägg den 2010-09-04. 

http://gostaglkpg.blogspot.com/2010_09_01_archive.html. Hämtad den 2010-12-07. 

Gustafsson, P. 2006. Asp (Aspius aspius) i sjöar och vattendrag inom Finspångs, Linköpings 

och Norrköpings kommuner. Förekomst och förslag till faunavårdande åtgärder. Natur i 

Norrköping 1:06. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun. 

Linköpings kommun, 2008. Naturvårdsprogram för Linköpings kommun. Strategier och 

åtgärder 2008 – 2011. Antaget av kommunfullmäktige april 2008. 

Motala ströms Vattenvårdsförbund, 2010. Resultat -> Övriga rapporter -> 

Informationsbroschyr. www.motalastrom.org Hämtad den 2010-12-07. 

Spade, B. 1999. De Svenska vattenkraftverken – Teknik under hundra år. Svenska 

kraftverksföreningen. 

37

Bilaga 1 – Foton från provtappningar i september 2010 (fotograf: Åke West 

Bilaga 1 

Malfors nedre vid flöde om 5m 3 /s. Notera det snabba turbulenta vattnet, som övergår helt 

till ”vitvatten” vid den sista branten. 

1

2 

Bilaga 1 

Malfors nedre vid flöde om 5m 3 /s. En uppförstorad bild av föregående som bättre visar 

den stråle av starkt forsandevatten som bildas vid Malfors nedre nuvarande brant.

Malfors nedre vid flöde om 5m 3 /s. Fotot visar bräddningen över den damm som finns 

uppbyggd ca 44 m uppströms den nedre vattenytan. 

3 

Bilaga 1

Bilaga 2 

Uppmätta djupsektioner i Motala ström uppströms dammen vid Nykvarns 

kraftverk. 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Djupsektion 1: 15 m ovan dammen 

Bottennivå 

Vattenytan 

0 20 40 60 80 


Bottennivå 

Vattenytan 

0 20 40 60 80 


1

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 



2 

Bottennivå 

Vattenytan 

Bilaga 2 

0 20 40 60 80 100 


Bottennivå 

Vattenytan 

0 20 40 60 80 100

Bilaga 3 - Ländsektioner för omlöpsalternativ vid Malfors övre 

Bilaga 3

Bilaga 4 

Åtgärder i Motala ströms ursprungliga fåra vid Malfors i samband 

med införande av minimitappning. 

Bakgrund 

Motala ström är ett av Götaland största vattendrag. De övre delarna av avrinningsområdet 

domineras av Vättern som Motala ström avvattnar vid utloppet i Motala. På vägen mot 

Bråviken korsar Motala ström Östergötland från väster till öster och passerar genom de 

större sjöarna Boren, Norrbysjön/Ljungssjön, Roxen och Glan. I stort sett alla strömsträckor 

är utbyggda med vattenkraftverk från Motala ner till Norrköping. Kvar finns några torrlagda 

ursprungliga fåror som är starkt påverkade av nolltappningar och vandringshinder. 

Idag finns det två kraftverk uppströms Roxen upp till Ljungsjön, Nykvarns kraftverk och 

Malfors kraftverk. Malfors kraftverk är ett stort kraftverk med 28 m fallhöjd och två stora 

turbiner. Malfors körs med utpräglad korttidsreglering, normalt bara på dagen medan det står 

still på natten. Bredvid Malfors kraftverk finns Motala ströms ursprungliga fåra kvar i en tydlig 

lövskogsravin, här går det dock bara vatten vid mycket stora flöden och om kraftverket 

stängs av. Av de 28 m fallhöjd ligger 14 m uppe vid dammen mot Ljungsjön och 14 m i den 

gamla fåran. Fåran är ca 2,5 km lång vilket gör att de 14 meternas fallhöjd sprids ut på en 

lång sträcka. Större delen av fåran är tämligen orörd, även om vegetationen har påverkats av 

torrläggningen. Vid en provtappning 1991 kunde konstateras att det skulle skapas över 

12000 m² bra eller mycket bra uppväxtområde för laxartad fisk i den gamla fåran om den fick 

en minimitappning på 2 m³/sek. Bra lek- och uppväxtområden för laxfiskar fungerar även bra 

som lekområden för andra fiskar tex asp. Fåran är varierad och naturskön med både 

strömsträckor och ett par långa sel (se översiktskarta fig 1)och skulle tillföra nya naturvärden 

till bygden med ett stadigt mindre flöde. Längst ner grävdes fåran av vid utloppet när 

kraftverket byggdes vilket skapade ett nytt vandringshinder. 

Övre selet 

Dammen 

Nedre selet 

Figur 1 Översiktskarta över den ursprungliga fåran vid Malfors 

Den ideella föreningen Vreta kloster Turism har efter initiativ från Åke Wester startat projektet 

”Gamla strömfåran, Ljungsbro”. Projektet går ut på att återställa ett mindre vattenflöde i 

gamla strömfåran samt utreda möjligheterna att bygga fiskvägar förbi nu befintliga kraftverk 

samt att åter etablera exempelvis öring i den gamla strömfåran.

Bilaga 4 

Jönköpings Fiskeribiologi har på uppdrag av Vreta kloster Turism i december 2010 

färdigställt en förprojektering och föreslog där alternativ för att skapa fri fiskvandring vid 

Nykvarn- och Malfors kraftverk i Motala ström. Som ett komplement beskrivs i denna PM 

vilka åtgärder som bör utföras i samband med att en minimitappning införs i den ursprungliga 

fåran vid Malfors. Provtappningen 1991 redovisades i en rapport från Fiskeriverket samma 

år. 

Vegetation i fåran 

Sedan ett tidigare omfattande läckage till fåran åtgärdats genom ombyggnad av 

dammluckorna i början på 1990-talet har fåran i det närmaste torrlagts och växt igen allt mer. 

Detta har lett till att Tekniska Verken har fått börja röja sly manuellt på den gamla åbotten 

med några års mellanrum. Detta för att bibehålla avbördningsförmågan och inte skapa kaos i 

fåran vid de sällsynta tillfällen när stora flöden släpps i fåran. 

Om en minimitappning på 2 m³/sek införs kommer sly och buskar som hamnar permanent i 

vattnet att självdö ganska snabbt under sommaren och den vattentäckta botten kommer att 

på sikt spolas ren från mossa, rötter och annan växtlighet. Det vore en fördel om träd efter 

det kan tillåtas växa upp i kanten på det vattentäckta området så att en bättre beskuggning 

av fåran erhålls, se bild 1. Troligen kan 2 m³/sek skapa en så pass bred öppen fåra att den 

tillsammans med den del som översvämmas ger tillräcklig avbördningsförmåga när stora 

flöden släpps. Om man kan tillåta en sådan ”fri utveckling” i fåran skulle Tekniska Verken 

även slippa återkommande kostnader för röjning i den besvärliga terrängen. Blir den öppna 

fåran för smal kan man sträva efter att röja framförallt på norra sidan, och låta skuggande 

träd växa upp på den södra sidan. 

Bild 1 Bild från provtappningen 2010 där det syns hur vegetationen minskar när det finns skugga över 

fåran. 

2

Bilaga 4 

Trösklar 

I fåran finns två långa sel med lugnflytande vatten, ett uppströms Jakobslund och ett i nedre 

delen ovan sista strömsträckan vid kraftverket, se översiktskarta, fig 1. Om flödet i fåran blir 2 

m³/sek kommer nuvarande vattennivå uppströms trösklarna att stiga och selen dämmer då in 

sträckor längre uppströms. När det släpptes ca 5 m³/sek i fåran under hösten 2010 steg 

vattennivån ovan Malfors nedre med ca 0,5 m. Träd och buskar som anpassat sig till 

nuvarande nivå runt selen kvävs om de hamnar permanent under vatten. 

Genom att sänka trösklarna inför en minimitappning kan höjningen motverkas. Därmed kan 

strömsträckorna uppströms selen expandera ut i selen istället för tvärtom när flödet släpps 

på, samtidigt som vegetationen runt selen skonas. 

Vid Jakobslund finns konstgjorda trösklar i betong i båda fårorna. Genom att ta bort den 

relativt låga tröskeln i den norra fåran (se bild nedan) får man flera önskvärda effekter: 

- Nivån i selet ökar inte på samma sätt som annars. 

- En besvärlig passage för mindre fisk över betongdämmet försvinner. 

- Flödet koncentreras till den norra, mer ursprungliga fåran. 

Det större betongdämmet i den södra fåran som är ett svårt vandringshinder kan sedan 

anpassas så att en mindre del av flödet fortsätter att rinna där. Möjligen kan även vatten 

avledas till de gamla kvarnkanalerna mm som finns nedströms, se kulturvärden nedan. 

Trösklarna nedströms det nedre selet är mer naturliga, men påverkade av igenväxning. På 

södra sidan där huvudförslaget till fiskväg är tänkt att börja skulle några gräsbevuxna 

sandbankar kunna skalas ner för att på så vis bibehålla en nivå i selet ovanför som ligger 

närmare dagens. En sådan insats bör sedan följas upp när vegetationen i strömfåran har 

försvunnit för att se om den var tillräcklig. 

Bild 2 Betongtröskeln i den norra fåran vid Jakobslund 

3

4 

Bilaga 4 

Lekgrus 

Troligen finns det fina lekgrusbankar i den gamla fåran som kommer att spolas fram vid ett 

flöde på 2 m³/sek. Men att tillföra lekgrus är en enkel och billig åtgärd och därför bör man 

passa på att lägga ut lekgrus på de platser där man gör åtgärder med grävmaskin, tex vid 

tröskeln nedan övre selet. Gruset bör redan från början anpassa för lite större öring, tex 

naturgrus mellan 20 - 60 mm. 

Sandficka 

På bottnarna i fåran ligger mycket sand, något som inte var lika påtagligt vid provtappningen 

1991. En trolig källa till en hel del av sanden är den bäck som mynnar till gamla fåran från 

området vid Ljungs tegelbruk. Vid bäckens utflöde i fåran ligger en större sandbank. För att 

minska sanddepositionen i fåran borde man på sikt försöka begränsa sandtransporten från 

bäcken, tex genom att skapa en sedimentationsficka som kan tömmas med vissa intervall. 

En sådan ficka bör ligga hyfsat åtkomligt för en grävare när fickan ska tömmas. 

Kulturvärden 

Vid Jakobslund finns flera stensatta fåror som är lämningar från de gamla verksamheterna, 

bla ett mindre järnbruk, där flödet i Motala ström utgjorde en viktig drivkraft. Området röjdes 

förtjänstfullt av Linköpings kommun inför provtappningen 2010 och ett sätt att levandegöra 

de omfattande kulturminnena vore att åter leda in lite vatten i kanalerna. En sådan åtgärd lär 

kräva vidare utredning och samråd, men kunde skapa mervärden i fåran. 

Inställning av flödet 

De stora luckorna som finns i Malforsdammen skall kunna släppa över 100 m³/sek vardera. 

Att öppna dem så lite som krävs för att enbart släppa 2 m³/sek är svårt, vilket visade sig vid 

provtappningen 2010 då troligen bara ca 0,5 m³/sek släpptes istället för 2 m³/sek. Alltså 

måste en framtida minimitappning verifieras genom flödesmätningar i fåran. När rätt flöde 

ställts in bör den nivå som detta medför markeras på några lätt avlästa ställen längs fåran. 

På så sätt kan flödet kontrolleras och även vid behov lättare justeras till rätt flöde igen om 

luckorna tex har öppnats för att släppa ett större flöde eller för att släppa förbi skräp som 

fastnat i luckan. 

Flödet vid Nykvarn 

En minimitappning i Malforsfåran kommer att märkas även vid Nykvarn när Malfors kraftverk 

står stilla, dvs framförallt på kvällar, nätter och helger. Det kommer då att ge en genomrinnig 

i den ursprungliga fåran nedan dammen i Nykvarn även när kraftverken stängs av, vilket kan 

gynna asp och nors och annan fisk från Roxen som leker i strömmande vatten. Vattnet gör 

mest nytta vid Nykvarn om det släpps längst upp på dammens norra sida, genom de 

sättutskov som finns till vänster om den stora automatluckan. 


Per Sjöstrand 

2011-01-20

Förstudie Gamla strömfåran.

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?