Samer i Angermanland, Medelpad och Hälsingland - Murberget ...

192 7/2 8 22juli 1928 [---JGr upp lI:jlyttnillg över Ström - Hammerdat - Ragunda - Håsj ö
Haltesj ö- Holm : Liden> Indal till Timrå socken;
viste där i Lunde
1928/29 3j uni 192 9 Grupp / : jlyttning över Ström - Hammerdal - Rag unda - Håsj ä ­
flällesj ö - Holm till Sättna socken
[ --- } Grupp Illrflyttning över samma sock nar som grupp I samt vidare till
Selånger socken 77
1929/30 lO sept.1930 [._.} Grupp ll-fiyuning över Alanäs - Str äm : Hammerdal ­
Borgvattnet - Ragunda - Hällesj ö - Holm Sättna
till Ro by i Selånger socken
1930/31 l l juni 1931 [---J Grupp llflyttnlng i likh et med grupp Il 1929/30 [dvs. Sauna]
...Åren efter uppgör som genom ett trollslag alla flyttningar till Sarrna. H är har
uppenbarligen ·något hänt. Liknande tendens finn s på andra håll, just åren 1930-35 tycks på
flera håll vara de sista som man flyttade nedpå kusten, på många håll (förutom till
Sundsvallstrakten även ex tillNora-Ncrdingrå-Skule, till Ljustorp fortsatte m an några år till).
Hotagens lappby
Ett vittnesbörd om flyttvägar av Torkel N ilsson född 1890, given 1 mars på lappfogdekomorer,
och avseende tiden efter 1910, visar inga vare sig västernorrländska eller hälsingska flyttningar
(det narmåste man konuner är understundom Borgvattnet ),
Byn är klart underrepresenterad i det Huss:ska materialet; vilket är olyckligt, Vi har
emellertid antecknade förmodade fjällsamer ganska lång tillbaka på 1800-talet; tillika dels
rikhaltiga uppgifter om Hotagsflyttningar till H ärnösands- och H äggdångerstraktema och
Medelpad och dels den märkliga traditionen om Tingshuset för samiska judiciella saker i
Häggdånger.
1922/23 27juli Grupp 1: "Land ön en månad och dörifr ån till Namn i Slinne socken och s åftyttat
till Ljusdal. Bjur åker och Hudiksvalt och sa/lJllla vag åter "
1924/25 flyttar byn samfällt till Grö nviken. Braeke socken, Men nästa år åter till X-län: 78
1924/25 Il j uni 1925 Grupp 1: Bjuråkcrs- och Hudiksvallstrakten (Hede i Hätsingtuna)
1925/26 25 ong. 1926 [ ---) {Grupp U:] Namn oc h Bjur åker (flyttat över Gillhov. Haverö
och Ramsjo)
Därefter betas vintertid vanligen endast med en siJhte (med två vintrarna 1927/ 28, 1934/ 35 oc h
med tre 1929/ 30) på orter som Skynmon, Lit, Föllinge, Grenås i H ammerdals kommun som det
då var, Lövsj ön, Laxviken. Grenås tycks vara vanligast. Två vintrar på 1950-talet blev det ånyo
två grupper.
N ågot om Offerdal
77 Första året med tre grupper för Frostvikens södra
78 Intressant här att notera tir att detta är den vintern efter att KB i Gävleborg i SOU 1924 XXX skrev att
flyttningarna länge sedan är över!
39