Samer i Angermanland, Medelpad och Hälsingland - Murberget ...

Innehållsförteckning
Sam er i Ångermanland, Medelpad och Hål singland
. en introduktion 3
Förhisto ria till Vasatid 7
Äldre belägg för sam isk närvaro..................................................................................... 8
Brottstycken om äldre tider 9
Smolk skymmer sanningen 10
Ishavspolitik och helnomadism. tidigt 1600-ta1... 12
Medeltid och jamtska berörin gspunkter 12
1570-1645 _ 13
Carl IX:s intresse för renavel. 13
H elnomadism ens genes, uppståndelse 14
D et sena 1600-, samt 1700- och t äec-talen 16
1650-18. 0-talet _ 17
Exkurs: Övik och samiska förgrundsgesralrer 18
Sockenlappen som arbetsgivare 19
Icke-samiska sockenlappar och lappd rän gar/ -pigor 20
De vanliga vinterflyttningarn a - dvs de fjäl1samiska rajderna 1750-1850 21
Regler för bofasthet 22
Ert renproletariat och en en arkaisk, 'ex-skogssamisk'
renskötsel 1740·1 850: en hypotes 22
Status och social ran gordning 23
Och var skulle då dessa småhjordar ha cirkulerat? 24
Sammanfatt ning, disk.: om bofa sta samer och relationer samer sinsemellan 28
Det sena 1800- och 1900-talet 32
Flyttleder och sittställ en ca 1850-1950 33
Varför slutade man flytta till kusten: Ingreppens tid, 1900·talet: 35
Frostvikens m ellersta, Frostv. södra, H otagen, ngt om Offerdal,
Frostvikens norra, T åssåsens "lappbyar" 35-43
Lappfogdeväsendet. 43
Västerbottensame rna - Ångermanlandssamer på vintern: byarnas vinterbete
Vilhelmina södra, Vilhelmina norra, Vapsten, Umbyn, Ran, Gran 45
Sammanfattning, diskussion: krympande marker 46
Dagens renbete 48
I( ällor/ Sources............................................................................................................... 50
Kulturstigar och stud iecirklar 2000-2003 54
Bilagor 63
Bil agor: I. Myndighetern as etniska rensning... II. Boupptecknin g efter Thomas Thomasson I i
Nara III . Ur kyrko arkivaliema: N ordin gråsamer 1699-1896, Njurundasamer 1696-1839.
Bilagorn a är sidnumrerade på samma sätt som huvudinnehållet i rapponen.
4