DE ALLMÄNNA DOMSTOLARNA OCH ARBETSDOMSTOLEN 2008 ...

DE ALLMÄNNA DOMSTOLARNA OCH 

ARBETSDOMSTOLEN 2008 

Högsta domstolens, hovrätternas och tingsrätternas 

samt arbetsdomstolens 

verksamhetsberättelse

Pärmar och layoutanvisningar: Ahoy! 

Tryckeri: Multiprint 

Högsta domstolen 2009 

2

INNEHÅLL 

FÖRORD.............................................................................................................................................7 

1 LEDNINGENS ÖVERSIKT ....................................................... ............. ............. ........ ......................... 9 

1.1 ALLMÄNT............................................................................................................................... ............................. .9 

1.2 TINGSRÄTTERNA .................................................................................................................................................14 

1.3 HOVRÄTTERNA....................................................................................................................................................19 

1.4 HÖGSTA DOMSTOLEN ..........................................................................................................................................22 

1.5 ARBETSDOMSTOLEN............................................................................................................................................23 

2 VERKSAMHETENS VERKNINGSFULLHET ........................................... ....... ................... 25 

3 VERKSAMHETENS EFFEKTIVITET, PRODUKTION OCH 

KVALITETSLEDNING .................................................................. .......... ..................................... 33 


3.2 HOVRÄTTERNA....................................................................................................................................................43 



3.5 OMKOSTNADER ...................................................................................................................................................49 

3.6 KVALITETSARBETE..............................................................................................................................................51 

4 HANTERING OCH UTVECKLING AV DE MÄNSKLIGA RESURSERNA ......... . 

... ... ....58 

5 UTVÄRDERING AV DEN INTERNA KONTROLLEN.................................. ..... ............... 68 

5.1 ALLMÄNNA SYNPUNKTER....................................................................................................................................68 


5.3 HOVRÄTTERNA....................................................................................................................................................71 



3

BILAGOR 

Bilaga 1 Domstolsväsendets organisation 31.12.2008 (figur) 

Bilaga 2 Hovrätternas domkretsar 1.10.2008 (karta) 

Bilaga 3 Tingsrätternas domkretsar enligt kommun 1.10.2008 (karta) 

Bilaga 4 Tingsrätternas domkretsar fr.o.m. 1.10.2010 (karta) 

Bilaga 5 Utredning om tingsrätternas lokaler 

Bilaga 6 Sammanträden brottmål som pågått flera dagar 2006-2008 vid Helsingfors 

tingsrätt (figur) 

Bilaga 7 Uppgifter om hur länge de ärenden varit anhöriga som har avgjorts 

under tiden 1.1.2008 – 31.12.2008 (tabell) 

Bilaga 8 Tingsrätternas arbetsmängd, årsverken, omkostnader, produktivitet och 

lönsamhet 2008 (tabell) 

Bilaga 9 Antal ärenden och behandlingstider vid tingsrätterna 2008 (tabell) 

Bilaga 10 Inkomna straffrättsliga ärenden vid tingsrätterna 2008 (tabell) 

Bilaga 11 De inkomna civilmålens ärendestruktur 2008 (tabell) 

Bilaga 12 Hovrätternas arbetsstatistik (tabell) 

Bilaga 13 Fördelningen av hovrätternas behandlingstider 2006-2008, jämförelse 

mellan hovrätterna (figurer) 

Bilaga 14 Fördelningen av behandlingstiderna i hovrätterna 2006-2008 (figurer) 

Bilaga 15 Uppgifter som beskriver hovrätternas verksamhet (figurer) 

Bilaga 16 Inkomna tviste- och brottmål till hovrätterna 1997-2008 (tabeller och 

figurer) 

Bilaga 17 Figurer över den utredning om ekobrottsprocessernas totala längd som 

gjorts vid högsta domstolen 

4

Bilaga 18 Antalet sammanträdesdagar i ekobrottmål i hovrätterna (figur) 

Bilaga 19 Inkomna ärenden från hovrätterna till högsta domstolen 2003-2008 

(tabeller och figurer) 

Bilaga 20 Fördelningen av högsta domstolens behandlingstider i ärenden där 

besvärstillstånd beviljats 2006-2008 (figurer) 

5

FÖRORD 

Detta är den i ordningen femte årsberättelsen som utarbetats om de allmänna domstolarnas 

och arbetsdomstolens verksamhet. Den första årsberättelsen gällde verksamheten 

2004. Utarbetandet av berättelsen grundar sig på den reviderade lagstiftningen om statsbudgeten 

från 2004. 

Verksamhetsberättelsen har utarbetats av en arbetsgrupp i vilken ingick högsta domstolens 

president Pauliine Koskelo som ordförande, samt hovrättspresidenterna Esko Oikarinen, 

Antero Palaja, Lauri Melander, Mikko Könkkölä, Pertti Nieminen och Mikael 

Krogerus, arbetsdomstolens president Pekka Orasmaa, lagmännen Harri E. Mäkinen, 

Pekka Laitinen, Eero Takkunen, Ilkka V. Ryynänen, Olli Saunanoja, Pekka Tuomaala 

och Tapani Koppinen. Sekreterare för arbetsgruppen var administrativa juristen Hanna 

Nikkilä. Tingsrätterna har hörts i samband med utarbetandet av verksamhetsberättelsen. 

7

1 LEDNINGENS ÖVERSIKT 

1.1 Allmänt 

Det totala antalet brottmål och civilmål som inkom till tingsrätterna ökade med cirka 

13 % 2008. För civilmålens del var ökningen 17 % och för brottmålens del 6 %. Från 

och med 2005 har det sammanlagda antalet inkomna brottmål och civilmål stigit oavbrutet 

så att 2008 var antalet en tredjedel större än 2005. Den såväl kvantitativt som 

proportionellt sett största delen av ökningen av antalet inkomna ärenden beror på att 

antalet ostridiga fordringsärenden, dvs. de så kallande summariska ärendena har ökat 

kraftigt framför allt under de allra senaste åren. Under 2008 och särskilt mot slutet av 

året ökade också antalet konkursärenden avsevärt i och med den ekonomiska recessionen. 

I fråga om andra insolvensärenden (företagssanering, skuldsanering för privatpersoner) 

förekom ingen ökning ännu under 2008. 

Antalet avgjorda ärenden ökade med knappt 9 % 2008 jämfört med föregående år och 

var drygt en fjärdedel större än 2005. Antalet anhängiga ärenden vid årsskiftet, dvs. den 

s.k. överföringen, har ökat avsevärt. I slutet av 2008 var tingsrätternas överföring i fråga 

om brottmål och civilmål 21 % högre än föregående år och 32 % högre än 2005. 

Den minskning av antalet ärenden som fortgått oavbrutet från och med 2005 vid hovrätterna 

har avstannat 2008, eftersom antalet inkomna ärenden var något (ungefär en 

halv procent) större än 2007, då antalet var decenniets lägsta. Det sammanlagda antalet 

anhängiga ärenden i slutet av 2008 (överföringen) var ett par procent längre än i slutet 

av föregående år. Den viktigaste förändringen är att överföringen vid Helsingfors hovrätt 

minskade med 10 % tack vare de extra resurser som riktats till en upplösning av 

anhopningen av ärenden. Vid Vasa och Rovaniemi hovrätter har överföringarna däremot 

ökat med 12 och 10 % jämfört med föregående år. Under de fem senaste åren har 

hovrätternas totala överföringar minskat med över en tredjedel. 

Granskningen av fördelningen av behandlingstiderna (bilagorna 13-14) visar likaså att 

vid Helsingfors hovrätt har det under 2007 och 2008 inträffat en betydande positiv ut- 

9

veckling så till vida att andelen ärenden som dröjt länge vid hovrätten har sjunkit framför 

allt när det gäller kategorin ärenden som dröjt över 18 månader. Antalet ärenden 

som dröjt över ett år vid Helsingfors hovrätt har nästan halverats under 2007 och 2008. 

De extra resurser som riksdagen beviljade i budgeten för 2007 för att lösa upp anhopningen 

har således gett resultat: den statsfinansiellt lilla extra satsningen på avgörandekapaciteten 

har haft en viktig inverkan på resultaten och behandlingstiderna. Samtidigt 

visar detta att allokeringen av resurser har varit förenad med ett strukturellt problem. I 

framtiden måste man också bättre än förr försöka se till att personalresurserna kan allokeras 

i överensstämmelse med behoven, vilket förutsätter bl.a. uppföljning som beaktar 

målens struktur och fördelningen av behandlingstider bättre än för närvarande. 

Vid Östra Finlands hovrätt har fördelningen av behandlingstider likaså utvecklats gynnsamt 

de senaste åren. Till detta har medverkat särskilt den kännbara minskningen av 

antalet inkomna ärenden. Också vid Vasa hovrätt har andelen ärenden som dröjt länge 

sjunkit klart de allra senaste åren. Vid Kouvola hovrätt har det likaså inträffat en positiv 

utveckling i detta avseende. Vid Åbo hovrätt har fördelningen av behandlingstiderna 

däremot förändrats i negativ riktning. 

Antalet avgöranden som dröjt över 18 månader har fortfarande varit totalt nästan 400 

och av dessa var nästan 200 brottmål, där risken för överlånga processer är särskilt hög 

på grund av kedjan av flera instanser som ska räknas med. När man vet att förundersökningens 

och åtalsprövningens andel av rättegångens totala längd ofta är mycket stor, kan 

man anta att bland de mål som dröjt länge vid hovrätterna finns en avsevärd mängd 

brottmål där processens totala längd kan överskrida de rättsligt bindande kraven på vad 

som är en rimlig tid. 

De uppgifter som beskriver hovrätternas verksamhet finns samlade i bilaga 15. Av dem 

framgår att det finns avsevärda skillnader i hovrätternas verksamhetssätt som inte förklaras 

med t.ex. skillnader i målens struktur. Bland annat andelen huvudförhandlingar, 

huvudförhandlingar som ordnas som reseting och sållningsavgöranden varierar betydligt. 

Skillnaderna i praxis är problematiska med tanke på ett enhetligt rättsskydd. Inte 

heller arbetsbelastningen tycks vara rättvis. Dessa omständigheter kräver uppmärksamhet 

med tanke på såväl utvecklandet av verksamhetssätten som allokeringen av resurser. 

Det är också nödvändigt att utveckla resultatstyrningsmetoderna. 

10

Vid högsta domstolen inträffade inga betydande förändringar i antalet inkomna och 

avgjorda ärenden 2008. Således är också överföringen fortfarande rätt bra. I fråga om 

besvärsärendena förkortades de genomsnittliga behandlingstiderna och arbetstidsfördelningen 

utvecklades positivt. De personalminskningar som produktivitetsprogrammet 

förutsätter har genomförts genom att kanslifunktionerna omorganiserats. 

Antalet anställda vid de allmänna domstolarna har minskat med totalt cirka 22 årsverken 

2008, varav tingsrätternas andel var 11 och hovrätternas 9 årsverken. Från och med 

2005 har de allmänna domstolarnas personal minskat med 50 årsverken. Under femårsperioden 

2004-2008 har antalet anställda vid de allmänna domstolarna minskat med 

sammanlagt cirka 116 årsverken, vilket innebär en minskning på 4 % av antalet anställda. 

De egentliga produktivitetsåtgärdernas andel av dessa minskningar har varit liten. 

För jämförelsens skull kan man konstatera att vid förvaltningsdomstolarna har antalet 

anställda hela tiden ökat. År 2008 var ökningen 9 årsverken jämfört med föregående år. 

Under femårsperioden 2004-2008 har det inträffat en ökning på sammanlagt 56 årsverken, 

vilket innebär en personalökning på 8 %. 

I ljuset av tidigare erfarenheter är det sannolikt att i och med den ekonomiska recessionen 

kommer antalet mål och ärenden i första hand vid tingsrätterna att fortsätta att 

öka och även sprida sig till andra kategorier av civilmål än de där den på ovan konstaterat 

sätt har synts tydligast hittills. Exempelvis insolvensärenden är ofta förenade med 

återvinnings- och andra tvister. När den ekonomiska situationen och situationen på arbetsmarknaden 

försämras avspeglas det också i tvister som gäller t.ex. arbets-, finansierings- 

och andra avtalsförhållanden. Trots att antalet omfattande tvistemål är av en annan 

storleksklass än de ostridiga fordringsärendena, är de förstnämnda ofta juridiskt 

krävande och arbetsdryga, och de resursbehov som de för med sig riktas uttryckligen 

mot rättsskipningspersonalen, medan den extra belastning som förorsakas av summariska 

ärenden i första hand riktar sig mot kanslipersonalen. I fråga om insolvensärenden 

medför åter skuldsaneringsärenden större arbetsmängd för domstolarna än konkursärenden. 

Den försämrade ekonomiska situationen är också ägnad att påverka antalet ekonomiska 

brottmål, även om detta syns med större dröjsmål hos domstolarna än i fråga om 

civilmålen. 

Recessionen bidrar således på flera sätt till att öka belastningen på de allmänna domstolarna, 

i första hand på tingsrätterna men också på de högre rättsinstanserna. Situationen 

11

förutsätter noggrann bevakning samt beredskap att trygga nödvändiga personalresurser, 

för att kvaliteten på rättsskyddet och rimliga behandlingstider ska kunna tryggas samt 

anhopningar och överbelastning av personalen undvikas. 

Under året fick man tillstånd beslut om den nya tingsrättsorganisationen, vilket är en 

viktig strukturell förändring (de nuvarande domkretsarna framgår av kartan i bilaga 3 

och de nya domkretsarna av kartan i bilaga 4). Reformen, som träder i kraft i början av 

2010, började verkställas på hösten. De lagmän som blir chefer för tingsrätterna har 

utnämnts. 

En viktig fråga som måste avgöras gäller hur personalresurserna, dvs. tjänsterna, ska 

fördelas mellan tingsrätterna. Det väsentliga är att tjänsterna fördelas omsorgsfullt så 

att man granskar arbetsmängderna och ärendestrukturerna samt över huvud taget på 

hållbara objektiva grunder. Saken är av stor betydelse bl.a. därför att besluten har långsiktiga 

verkningar framför allt när det gäller domartjänsterna. 

Det största problemet är lokalfrågorna. Många tingsrätter har problem med lokalerna. 

Orsakerna är mångahanda (se utredningen om de enskilda tingsrätterna i bilaga 5). 

De är flera tingsrätter som inte har tillräckligt stora lokaler så att de anställda vid de 

tingsrätter som slås samman redan i början av nästa år skulle kunna flytta till gemensamma 

lokaler på det sätt som sammanslagningsbeslutet förutsätter. En del av de nuvarande 

tingsrätternas hyresavtal fortsätter i flera år, som längst ända till 2021. Det är osäkert 

vilka av de tingsrätter som slås samman, som på grund av sina hyresavtal blir 

tvungna att arbeta i flera olika lokaler och hur länge denna situation fortgår. 

Av de nuvarande tingsrätterna har åtminstone fem fukt- eller mögelproblem eller andra 

problem med inomhusluften. Två tingsrätter har nyligen blivit tvungna att flytta till tillfälliga 

lokaler på grund av problem med inomhusluften. Vid en del av tingsrätterna 

finns brister i anslutning till säkerheten och utrustningen såväl i kanslilokalerna som i de 

separata lokalerna på sammanträdesorterna. 

Vid de tingsrätter som har problem eller brister i anslutning till lokalerna, äventyras 

uppnåendet av de mål som satts för sammanslagningen eller så kan det rentav misslyckas. 

När en tingsrätt arbetar på två eller flera orter uppstår det oundvikligen problem med 

bl.a. ämbetsverkets ledning, samordningen av arbetsmetoderna och annan verksamhets- 

12

kultur, arbetsarrangemangen, organens verksamhet inom enheten, den interna kommunikationen 

och skapandet av en vi-anda. Verksamhet på olika orter innebär i allmänhet 

att man i någon mån måste upprätthålla dubbla lokaler, anordningar och utrustning och 

betala extra kostnader för detta. Resor mellan ämbetsverken förorsakar också kostnader 

och förlorad arbetstid. För två tingsrätters del förvärras situationen av att de verkar i 

tillfälliga lokaler just under sammanslagningen. Situationen för alla tingsrätter kommer 

att försvåras under de följande åren när ett stort antal arbetstagare går i pension, konkurrensen 

om kompetent arbetskraft tilltar och produktivitetsprogrammet förutsätter att 

personalen minskas. 

De datasystem som domstolarna använder har utvecklats för över 10 år sedan och funktionerna 

och tekniken är inte i nivå med dagens behov och möjligheter. Att datasystemen 

är gammalmodiga och bristfälliga har i tilltagande grad synts som direkta avbrott 

och andra störningar i användningen. 

Datasystemen utgör oundgängliga verktyg för domstolarna, och en smidig rättsskipningsverksamhet 

är i hög grad beroende av dem. Den rådande situationen är ohållbar. 

Omsorg om den faktiska produktiviteten förutsätter att verktygen fungerar och tekniskt 

är på tidsenlig nivå. Dessutom utgör dataadministrationen ett viktigt redskap för ledningen, 

eftersom korrekt uppföljningsinformation är en förutsättning för att verksamheten 

kan utvecklas på ett korrekt och verkningsfullt sätt. Under verksamhetsåret har såväl 

domstolarna som riksdagens lagutskott och finansutskott fäst justitieministeriets uppmärksamhet 

vid dessa saker. 

Under verksamhetsåret har man likaså fört fram nödvändigheten av att utveckla domarnas 

utbildning så att den bättre motsvarar de kompetensutvecklingsbehov som rättsskipningen 

kräver. Detta förutsätter att planeringen och organiseringen av utbildningen 

är klarare domstolsledd och kopplad till ledningen av domstolarna än nu. Avsikten är 

också att i vår driva på en utveckling av systemet i denna riktning. 

13

1.2 Tingsrätterna 

Den nedgång inom det ekonomiska livet som fick sin början hösten 2008 syntes också i 

tingsrätternas verksamhet. Den ökning av antalet summariska ärenden som börjat redan 

föregående år fortsatte kraftigt. I fjol inlämnades 14 % mer konkursansökningar än 

2007. På hösten ökade antalet ansökningar i hela landet med över 30 % jämfört med 

föregående år och t.ex. i Helsingfors tingrätt fördubblades antalet inkomna konkursärenden 

fr.o.m. september 2008. Man har uppskattat att utvecklingen fortsätter på samma 

sätt och att det 2009 lämnas in 30-40 % mer konkursansökningar än 2008. Också 

företagssaneringsärendena, som binder tingsrätternas resurser mer än konkursärendena, 

håller på att öka kännbart liksom de obligationsrättsliga ärendena, inklusive tvister som 

gäller anställningsförhållanden. Målen har också blivit besvärligare och mera omfattande 

än förr. 

Överföringen av fastighetsärendena från tingsrätterna till lantmäteriverket 1.1.2010 har 

förberetts och framskridigt planenligt under verksamhetsåret. Vid tingsrätterna förberedde 

man sig på den ändring av tingsrätternas sammansättningar som trädde i kraft 

1.1.2009, och till följd av vilken nämndemän deltar endast i behandlingen av de viktigaste 

brottmålen. Ändringen minskar nämndemannakostnaderna och torde göra behandlingen 

av ärenden smidigare i de tingsrätter där skriftligt förfarande i brottmål har använts 

i mindre utsträckning. Arbetet med att utveckla nätverket av tingsrätter har likaså 

avancerat under verksamhetsåret så att tingsrätterna (27) och deras verksamhetsställen 

fastställdes. Också största delen av de lagmännen vid de nya tingsrätter som inleder sin 

verksamhet 1.1.2010 utnämndes och arbetet med att förbereda sammanslagningarna av 

tingsrätter inleddes. Förstoringen av tingsrätterna skapar goda förutsättningar för en 

högkvalitativare och snabbare behandling av ärendena, vilket ligger till grund för tillgodoseendet 

av rättsskyddet i de allmänna domstolarna. En snabb och samtidigt rättvis 

behandling av ärendena och därpå grundade högklassiga avgöranden förutsätter vid de 

större enheterna jämte filialer att resurserna allokeras ändamålsenligt samt smidiga rutiner 

som sparar resurser. 

Det är nödvändigt med ändamålsenliga lokaler för tingsrättens verksamhet. I samband 

med organisationsreformen har det framgått att det inte finns några planer för de sammanslagna 

tingsrätternas lokaler eller att de fortfarande är på skisstadiet, trots att de nya 

tingsrätterna inleder sin verksamhet redan 1.1.2010. Tingsrätterna slås i verkligheten 

14

samman först när de får gemensamma lokaler. Redan nu står det klart att flera tingsrätter 

sannolikt blir tvungna att i åratal arbeta i flera, upp till fem kanslier, varvid de fördelar 

som eftersträvats med sammanslagningen inte kan nås. Tingsrätternas lagmän har 

konstaterat att en sådan situation är mycket svår såväl för tingsrättens personal som med 

tanke på ledningen av tingsrätten. 

Förvaltningen och uppföljningen av tingsrätternas lokaler, som vilar på ministeriets 

ansvar, har inte varit tidsenlig och ändamålsenlig. Trots krav har man inte i tid ingripit i 

de kända problemen. Flera tingsrätters lokaler, bl.a. Kuopio, Joensuu och Villmanstrand, 

har på grund av konstruktionsmässiga fel blivit oanvändbara. Man har blivit 

tvungen att hitta ersättande lokaler för dem. Exempelvis Joensuu tingsrätts lokaler har 

belagts med användningsförbud fr.o.m. 1.6.2009, varefter verksamheten fortsätter i baracker. 

Dylika lokaler uppfyller inte de krav som ställs på en rättsstat. 

När resurserna är begränsade är det nödvändigt att tingsrätterna förfogar över exakt och 

också aktuell information om de områden som prioriteras vid envar tidpunkt. Datasystemen, 

statistiken och andra verktyg som tingsrätternas ledning och personal förfogar 

över bör följa utvecklingen och åtminstone fungera korrekt. Så är det inte för närvarande, 

eftersom de föråldrade datasystem som används inte uppfyller kraven vad nivån och 

användningssäkerheten beträffar. Detta har gett upphov till mycket missnöje bland 

tingsrätternas personal. Att Open Office-programvaran inte är kompatibel med Microsoft 

Office-programvaran medför hela tiden svårigheter. Tuomas-systemet går inte att 

använda för att skriva sammandrag och domar i omfattande ärenden, skanning lyckas 

inte osv. Sakari- och Tuomas-systemet har ofta "låst sig" eller varit ur bruk, vilket har 

lett till att sammanträden inte har kunnat inledas i tid eller så har de måst avbrytas, domar 

har inte kunnat ges vid uppgiven tidpunkt osv. Salreserverinssystemet har hela tiden 

varit trögt. Ekonomistyrningssystemet Raindance har flera dagar i slutet av året 

varit ur bruk flera timmar åt gången. Att datasystemen inte fungerar medför betydande 

kostnader, t.ex. vid Helsingfors tingsrätt är kostnaderna för en dags avbrott sammanlagt 

cirka 80 000 euro. Ärendena drar ut på tiden och domarna är tvungna att slutföra arbetet 

på kvällar och veckoslut. 

Under verksamhetsåret inkom till tingsrätterna (exklusive bötesförvandlingsärenden) 

sammanlagt 692 434 ärenden medan 677 698 ärenden avgjordes. Antalet inkomna mål 

och ärenden ökade med 3,4 % och antalet avgjorda mål och ärenden med 1,3 % jämfört 

med föregående år. I slutet av verksamhetsåret var 101 942 mål och ärenden anhängiga 

15

vid tingsrätterna. Det inkom sammanlagt 65 244 egentliga brottmål till tingsrätterna 

medan 63 575 brottmål avgjordes, av dem var 56 736 avgöranden i sak. Antalet inkomna 

brottmål ökade något. Antalet inkomna civilmål var 287 362 och antalet avgjorda 

273 760. Antalet inkomna civilmål ökade med cirka 17 % och antalet avgjorda med 

cirka 13 % jämfört med föregående år. Ökningen av antalet civilmål berodde huvudsakligen 

på att antalet summariska ärenden och i synnerhet antalet E-ärenden, dvs. elektronisk 

kommunikation, ökade. Det inkom 30 % och avgjordes ungefär 28 % mera maskinspråkliga 

ärenden än föregående år. Den huvudsakliga orsaken till att E-ärendena 

ökat är den försämrade ekonomiska situationen. Till dessa ärenden hör, dock inte som 

den viktigaste gruppen, också de s.k. snabblånen, som sysselsatte tingsrätterna i första 

hand därför att delgivning per post inte lyckats utan man blivit tvungen att använda 

stämningsmannadelgivning. Antalet summariska ärenden ökade sammanlagt med ungefär 

20 % under året. Antalet omfattande tvistemål som sysselsätter tingsrätterna höll sig 

i stort sett på samma nivå som föregående år. 

Trots att det inte inträffande några förändringar i det totala antalet inkomna brottmål, 

avviker dock de olika tingsrätternas siffror betydligt från varandra. Antalet inkomna 

ärenden beskriver inte nödvändigtvis tingsrättens arbetssituation. Exempelvis vid Helsingfors 

tingsrätt ökade antalet inkomna brottmål med upp till 16 %, vid Esbo tingsrätt 

med nästan 17 % och vid Vanda tingsrätt med nästan 21 %, trots att antalet inte borde 

ha ökat på grundval av den riksomfattande statistiken och de brott som kommit till polisens 

kännedom. Ökningen berodde på anhopningen hos åklagarna. Liknande situationer 

har också förekommit vid andra tingsrätter. När man drar slutsatser måste man komma 

ihåg att i statistiken har alla brottmål samma vikt. Målen har dock blivit mera omfattande 

och även mera krävande än tidigare och förutsätter ofta specialkunskaper. Sådana 

tviste- och brottmål borde kunna behandlas i s.k. förstärkt sammansättning med två 

domare och tre eller fyra nämndemän eller i en sammansättning med tre domare. På så 

sätt kan högklassiga avgöranden garanteras och likaså att redan påbörjade huvudförhandlingar 

inte måste hållas på nytt t.ex. på grund av sjukdomsfall. Användningen av 

förstärkta sammansättningar och sammansättningar med tre domare förhindras för närvarande 

av de otillräckliga domarresurserna. Situationen är otillfredsställande och strider 

mot lagstiftarens vilja. 

Behandlingen av omfattande mål kräver alltså allt mera tid och resurser. I fjol förekom 

vid Helsingfors tingsrätt 161 huvudförhandlingar i brottmål som räckte över en vecka, 

då motsvarande siffra 2007 var 90 och 2006 sedvanliga 48 (se tabellen i bilaga 6). Anta- 

16

let omfattande brottmål har alltså mer än trefaldigats på en kort tid. För huvudförhandlingarna 

i omfattande brottmål, vilkas andel av målen var endast 1,5 %, användes en 

kalkylerade arbetsmängd motsvarande 21 domarårsverken, dvs. 52 % av de domare som 

behandlade brottmål hade omfattande ärenden. För behandlingen av omfattande tvistemål 

användes vid Helsingfors tingsrätt uppskattningsvis 11 domarårsverken, dvs. nästan 

en fjärdedel av de domare som behandlade tvistemål var fast med dessa ärenden. En 

liknande utveckling kan skönjas inte bara i huvudstadsregionen utan även på andra håll i 

landet, särskilt i de större städerna. Den förändrade ärendestrukturen och de förstärkta 

sammansättningar som den förutsätter kräver tilläggsresurser till tingsrätterna. Efter den 

kommande reformen av hovrättsförfarandet ligger tyngdpunkten i rättsskipningen i allt 

högre grad hos tingsrätterna. Ett mål för reformen har ansetts vara att utveckla och stärka 

tingsrättsförfarandet. De uppnådda besparingarna måste därför i full utsträckning 

riktas till tingsrätterna. När man planerar personalresurserna bör det påpekas att vid 

tingsrätterna, där tyngdpunkten i arbetet ligger på den personliga prestationen och det 

personliga kunnandet, kan personalbesparingar åstadkommas endast i begränsad omfattning 

genom att utveckla arbetsmetoderna och öka utnyttjandet av teknik. 

År 2008 avgjordes i hela landet sammanlagt 21 331 brottmål vid skriftligt förfarande. 

Andelen avgöranden som träffades vid skriftligt förfarande av avgörandena i sak i 

brottmål var 34 % i hela landet. Inom Helsingfors hovrätts domkrets var motsvarande 

siffra ungefär 24 % och t.ex. inom Rovaniemi hovrätts domkrets ungefär 42 %. Vid 

Helsingfors tingsrätt var siffran 15 %, dvs. lägst i landet. Vid Nurmes tingsrätt avgjordes 

mest brottmål vid skriftligt förfarande, dvs. 55,7 %. Siffrorna visar att det fortfarande 

finns betydande regionala skillnader i användningen av skriftligt förfarande. I Helsingfors 

har förfarandet trots de ansträngningar som gjorts inte kommit igång på planerat 

sätt. Som en helhetsbedömning kan man konstatera att det skriftliga förfarandet har 

visat sig fungera. Kunderna har godkänt den förenklade behandlingen av ärenden och 

den har ökat tingsrätternas produktivitet och även förbättrat lönsamheten genom att 

minska utgifterna för nämndemannasammansättningar. Det skriftliga förfarandet har 

emellertid inte genomförts på planerat sätt vid Helsingfors tingsrätt och vissa större 

tingsrätter, vilket torde bero på den annorlunda kund- och ärendestrukturen vid dessa 

tingsrätter. Mängden ärenden som föreslogs för skriftligt förfarande var i fjol t.ex. i 

Helsingfors endast ungefär 25 %. Av denna orsak måste det skriftliga förfarandet vidareutvecklas 

i nära samarbete med polisen och åklagarväsendet. 

17

Lagen om medling i tvistemål i allmänna domstolar var i kraft för tredje året. År 2008 

avgjordes i hela landet endast 75 ansökningar om medling och i 41 fall stadfästes förlikning. 

I fråga om de anhängiga tvistemålen gjordes 56 ansökningar om medling. Statistiken 

är dock inte helt tillförlitlig, eftersom förlikning som stadfästs under rättegången 

inte nödvändigtvis skiljer sig från förlikningsförfarande, där syftet är att tvisten ska avgöras 

genom förlikningen i ett så tidigt skede som möjligt. Lagmännen vid de största 

tingsrätterna har kommit överens om att man under 2009 försöker främja medlingsförfarandet 

bl.a. genom information som fogas till stämningen. 

När det gäller förändringar i omvärlden hör interna samhälleliga förändringar, internationaliseringen, 

informationssamhällets snabba utveckling samt den åldrande befolkningen 

till de mest centrala. Förändringar som sker ute i världen, t.ex. den snabba försämringen 

av den ekonomiska situationen senaste höst, syns snabbt även i tingsrätternas 

verksamhet och avspeglar sig både i fördelningen av ärenden mellan tingsrätterna och i 

ärendenas beskaffenhet och även tingsrätternas arbetssätt. Den ökade internationaliseringen 

syns särskilt i huvudstadsregionen, som för närvarande är en av Europas kraftigast 

växande befolkningskoncentrationer. Följden är ett ökat behov av rättshjälp på 

grund av utlämningar och beslag samt annan rättshjälp i brottmål och ett ökat antal rättegångar 

där man utnyttjar videoteknik över gränserna. Också på civilrättens område har 

domarnas internationella nätverk och växelverkan ökat under året och kommer att öka 

även i fortsättningen. 

Användningen av videoteknik har ökat under rättegångarna. Tidigare hämmades en 

mera omfattande användning av bristen på utrustning. Nu har situationen rättats till för 

under året installerades utrustning i alla fängelser och i nästan alla framtida 27 tingsrätter. 

Videoteknik har utnyttjats särskilt i tvångsmedelsärenden och även för att höra vittnen 

som befinner sig på annan ort. Trots att videosystemet inte ännu till alla delar är i 

produktionsanvändning, är de kostnadsbesparingar som det åstadkommit redan nu betydande. 

Resultatet av domstolarnas verksamhet bedöms i första hand på grundval av antalet 

inkomna och avgjorda ärenden per år samt antalet ärenden som överförs till följande år. 

Ett viktigt mått på resultatet är också hur länge ärendena dröjer, dvs. hur snabbt de avgörs. 

Flera av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas fällande domar 

för att ärenden dröjt förutsätter att tingsrätterna följer ärendena effektivare. För ärendehanteringen 

är det viktigt att tingsrätten när ett ärende kommer in känner till den totala 

18

ehandlingstiden dittills, dvs. hur länge ärendet har dröjt hos polis och åklagare. Ibruktagandet 

av ett sådant rapporteringssystem förbereds vid Helsingfors tingsrätt. Den tabell 

som utgör bilaga visar med exempel behandlingstiderna för gamla ärenden. Av 

tabellen framgår hur länge ett ärende har dröjts i respektive behandlingsfas (bilaga 7). 

Det nya lönesystemet har tagits i bruk, men det har gett upphov till omfattande missnöje. 

Systemet borde vara uppmuntrande, men detta har inte inträffat eftersom många personer 

har garantilön, vilket visar hur små lönerna enligt det nya systemet är. Marginalerna 

är obefintliga och i praktiken obetydliga i förhållande till den tid och det arbete 

som offrats. Den marginal på 0,25 % som ministeriet tillät på förhand betyder enligt 

medellönen vid Helsingfors tingsrätt en löneförhöjning på så mycket som ungefär 10 

euro. Systemet borde utvecklas med det snaraste. 

I justitieförvaltningens servicecentrals verksamhet förekom rikligt med system- o.d. 

störningar, som orsakade besvär och extra arbete för tingsrätternas personal. Som exempel 

kan nämnas de upprepade funktionsstörningarna hos personalportalen Hertta. I 

personalportalen meddelar tjänstemännen sin sjuk-, utbildnings- och övriga frånvaro 

och fyller i sina semesteransökningar samt beställer matrikelutdrag. Deras chefer antecknar 

frånvaron och fastställer semestrarna i portalen. 

1.3 Hovrätterna 

Antalet ärenden som inkommit till hovrätterna har varierat kraftigt under de senaste 

årtiondena. Orsakerna till variationen har inte utretts systematiskt. Man vet inte i vilken 

mån förändringarna har berott på det antal ärenden som behandlats i underrätterna och i 

vilken mån åter på förändringar i besvärsbenägenheten. Det tycks vara klart att de 

många ändringarna i lagstiftningen har inverkat på antalet ärenden. Också de ekonomiska 

konjunkturerna inverkar på antalet ärenden som inkommer till domstolarna. På besvärsbenägenheten 

inverkar vid sidan av andra orsaker uppenbarligen också det allmänna 

samhällsklimatet. Detta kan för sin del förklara den kraftiga ökning i antalet ärenden 

som inkom till hovrätterna på 1970-talet. 

19

År 1972 inkom 11 757 mål och ärenden till hovrätterna. Efter det började antalet inkomna 

mål och ärenden öka snabbt vilket ledde till en svår anhopning vid hovrätterna. 

För att lösa problemen inrättades två nya hovrätter. Antalet inkomna ärenden var som 

störst 1993. Då inkom sammanlagt 21 225 mål och ärenden till hovrätterna. Den ekonomiska 

depression som tog sin början i början av det årtiondet torde också har bidragit 

till ökningen av antalet mål och ärenden vid hovrätterna. Efter 1993 sjönk antalet ärenden 

på några år så att 1998 inkom 12 601 mål och ärenden till hovrätterna. Minskningen 

gällde särskilt antalet tvistemål, till vilket har bidragit den nya tvistemålsprocess som 

infördes 1993. Åren 1998 - 2004 varierade det antal mål och ärenden som inkom mellan 

12 135 och 13 143 per år och var i medeltal ungefär 12 570 mål och ärenden. Utvecklingen 

av antalet mål och ärenden vid hovrätterna beskrivs i bilaga 16. 

Från 2004 har det antal mål och ärenden som inkommer varje år så småningom sjunkit. 

Denna utveckling tycks nu ha avstannat. Till hovrätterna inkom 2008 sammanlagt 11 

539 mål och ärenden vilket är 55 fler ärenden än 2007. Antalet inkomna ärenden till 

hovrätterna har jämfört med föregående år ökat med 9,1 % i Vasa och med 6,5 % i Rovaniemi. 

Vid övriga hovrätter har det sjunkit något. Inverkan av den kraftiga konjunkturnedgången 

inom ekonomin, som började under den senare hälften av 2008, har ännu 

inte just kunnat ses vid hovrätterna. Man kan förutspå att konjunkturnedgången kommer 

att öka antalet ärenden. Antalet inkomna ärenden till hovrätterna ligger nu alltså på 1972 

års nivå. 

Vid hovrätterna avgjordes 2008 sammanlagt 11 704 ärenden, vilket är 4,4 % mindre än 

föregående år. Trots detta har arbetssituationen vid hovrätterna fortsatt att utvecklas 

positivt. Vid årsskiftet var 5 990 ärenden anhängiga vid hovrätterna, vilket är 166 ärenden 

eller 2,7 % färre än vid föregående årsskifte. Särskilt positivt är att antalet ärenden 

som varit anhängiga över ett år vid hovrätterna fortfarande har minskat kraftigt, från 526 

ärenden till 362 ärenden. De senaste åren har situationen förbättrats verkligt mycket, då 

man kommer ihåg att i slutet av 2003 fanns det sammanlagt 1 730 ärenden som hade 

varit anhängiga över ett år vid hovrätterna. Anmärkningsvärt är att dessa ärenden har 

minskat vid Helsingfors hovrätt där situationen har varit som svårast. I Helsingfors har 

dessa ärenden under verksamhetsåret minskat från 293 ärenden till 171 ärenden, dvs. 

med 41,6 %. De enskilda hovrätternas arbetsstatistik framgår av bilaga 12. 

20

Situationen vid Åbo hovrätt har under det gångna året fortfarande försvårats av behandlingen 

av två mycket omfattande mål. Trots detta minskade antalet anhängiga ärenden 

vid Åbo hovrätt under året. 

Såsom konstaterats i föregående års verksamhetsberättelse ger en uppföljning av arbetssituationen 

som enbart grundar sig på antalet mål och ärenden inte en korrekt bild av 

den verkliga arbetsmängden. Justitieministeriet har också tillsatt en arbetsgrupp med 

presidenten i Kouvola hovrätt som ordförande som ska utreda möjligheterna att ta fram 

mätare med vars hjälp man skulle kunna mäta den verkliga arbetsmängd som de mål 

och ärenden som behandlas kräver på ett mera finfördelat sätt än enbart med antalet 

ärenden. 

Behandlingstiderna vid hovrätterna har förkortats ytterligare. Den genomsnittliga behandlingstiden 

för alla ärenden vid hovrätterna var 7,6 månader 2007 och 7,0 månader 

2008. Behandlingstiden för de ärenden som avgjordes vid huvudförhandling hade förkortats 

från i medeltal 11,9 månader till 10,5 månader, för de ärenden som avgjordes på 

föredragning från 6,5 månader till 6,1 månader och för sållningsärenden från 1,7 månader 

till 1,6 månader. 

De genomsnittliga behandlingstiderna ger ändå inte en helhetsbild för en hovrätts del 

och inte av skillnaderna mellan hovrätterna. Skillnaderna i behandlingstider är fortfarande 

tämligen stora till följd av ärendesituationen vid respektive hovrätt, trots att skillnaderna 

har minskat betydligt de senaste åren. Exakt information om behandlingstiderna 

och skillnaderna mellan olika hovrätter fås i de tabeller som utgör bilagor till denna 

verksamhetsberättelse. Fördelningen av behandlingstiderna framgår av bilagorna 13-14 

och övriga jämförelseuppgifter som gäller hovrätterna av bilaga 15. 

I den statistik som gäller hovrätterna fångas uppmärksamheten av att vissa jämförelsesiffror 

avviker något från varandra i olika hovrätter. Andelen ärenden som avgjorts vid 

huvudförhandling varierar från 25,1 % i Rovaniemi till 37,8 % i Östra Finland. Vid 

Vasa och Kouvola hovrätter närmar sig procenten siffran för Östra Finlands hovrätt. I 

Helsingfors är procenten 33,1 och i Åbo 26,3. 

De siffror som gäller sållningsärenden är nästan omvända. De varierar från Östra Finlands 

7,1 % till Rovaniemis 20,8 %. Sållningsprocenten i Åbo, Helsingfors och Kouvola 

hovrätter ligger nära siffran för Östra Finland. I Vasa är procenten 14,1. 

21

Skillnaderna i fråga om reseting är stora. Vid Vasa och Rovaniemi hovrätter har över 

hälften av huvudförhandlingarna ägt rum under reseting, 56,1 % vid den föregående och 

58,5 % vid den senare. Detta beror i huvudsak på hovrätternas domkretsars geografiska 

struktur och avstånden mellan bosättningscentrumen. Vid Åbo hovrätt är resetingens 

andel av huvudförhandlingarna 11,8 %, vid Östra Finlands hovrätt 4,2 % och vid Kouvola 

hovrätt 18,1 %. Vid Helsingfors hovrätt förekom inga egentliga reseting. Några 

huvudförhandlingar hölls emellertid i fängelselokaler. 

Vid de flesta hovrätterna kan arbetssituationen för närvarande betraktas som tämligen 

bra. Den ekonomiska konjunkturnedgången utgör emellertid ett hot mot den balanserade 

utvecklingen, ifall antalet mål och ärenden ökar kraftigt till följd av den. Om antalet mål 

och ärenden börjar öka, bör anhopningarna förhindras med extra resurser i ett tillräckligt 

tidigt skede. Ifall det hinner bildas en anhopning har den en tendens att underhålla och 

utvidga sig själv. Man har erfarenheter av detta från 1970-talet. 

1.4 Högsta domstolen 

Vid högsta domstolen förblev antalet inkomna mål och ärenden på föregående års nivå. 

Antalet avgjorda ärenden ökade något. Antalet oavgjorda ärenden i slutet av året, dvs. 

överföringen, var 1124, eller något större än föregående år, men fortfarande på god 

nivå. 

Under året beviljades 150 besvärstillstånd, dvs. något färre än under tidigare år. Ungefär 

80 % av besvärstillstånden beviljades i första hand på prejudikatsgrund (inklusive rättspraxisens 

enhetlighet), 15 % på grund av återbrytande eller klagan och resten på grund 

av vägande skäl. Av besvärstillstånden gällde 54 % civilrättsliga ärenden och 46 % 

brottmål. 

Antalet publicerade prejudikat var 119, dvs. större än under tidigare år. Av de publicerade 

avgörandena gällde över 60 % civilrättsliga ärenden, ungefär en tredjedel brottmål 

och några extraordinärt ändringssökande. Andelen ärenden där prejudikatstemat har 

varit en fråga om gällt rättegångsförfarandet var ungefär 15 %. 

22

Antalet opublicerade avgöranden i sak - alltså andra än prejudikat - var under 50. I detta 

avseende har alltså den positiva utvecklingen fortsatt, dvs. behovet av att bevilja besvärstillstånd 

på andra än prejudikatsgrunder har varit något mindre än tidigare. 

Antalet avgöranden i sådana besvärsärenden där högsta domstolen var andra rättsinstans 

var ungefär 30, dvs. något flera än föregående år. Även under verksamhetsåret gällde de 

flesta av dem tjänsteåtalsärenden som privatpersoner väckt mot rättsskipande personal. 

De genomsnittliga behandlingstiderna i fråga om ärenden där besvärstillstånd inte beviljades 

låg på föregående års nivå, dvs. för alla besvärstillståndsärenden i medeltal 4,0 

månader (2006 4,9 mån.). Den genomsnittliga behandlingstiden för tvistemål var 4,4 

månader, för brottmål 3,9 månader, för olycksfallsförsäkringsärenden 3,3 månader och 

för jordrättsärenden 4 månader. Avgörandet att besvärstillstånd inte beviljas meddelades 

i 83% av tvistemålen och i 84% av brottmålen inom en tid som understeg 6 månader. 

I fråga om besvärsärenden, dvs. där besvärstillstånd hade beviljats och där ett avgörande 

i sak alltså meddelades, var den genomsnittliga behandlingstiden (inklusive tiden innan 

besvärstillstånd beviljats) 15 mån. (2007 14,2 mån.; 2006 16,7 mån.). Av avgörandena i 

sak var 40 % sådana där behandlingstiden inklusive besvärstillståndsfasen var under 12 

månader och sammanlagt 80 % sådana där den var under 18 månader. 

Antalet inkomna och avgjorda ärenden som gällde extraordinärt ändringssökande var i 

likhet med föregående år knappt 300. Av de ärenden som gällde extraordinärt ändringssökande 

ledde under 10 % till att det aktuella avgörandet återbröts eller undanröjdes. 

Det är då oftast fråga om myndighetens ansökningar om korrigering av klara fel. 

1.5 Arbetsdomstolen 

År 2008 ökade antalet ärenden som inkom till arbetsdomstolen jämfört med föregående 

år. Trots att personalen minskats avslutades lika mycket ärenden som föregående år, så 

man lyckades hålla överföringen på samma nivå som förr. Samtidigt förkortades de 

genomsnittliga behandlingstiderna avsevärt, dvs. från sju månader till något över fyra 

månader. 

23

Till den gynnsamma utvecklingen bidrog särskilt två omständigheter, å ena sidan övergången 

till förenklat rättegångsförfarande, där vissa ärenden avgörs direkt utgående från 

skriftlig beredning, och å andra sidan det ökade antalet ärenden som lämpade sig för 

detta förfarande. Vid förenklat förfarande har behandlats ärenden där fakta varit klara 

och vilkas avgörande enligt parterna inte kräver personbevisning eller muntligt förfarande 

i övrigt. I praktiken har endast ärenden som gällt förfarande i strid med arbetsfredsförpliktelsen 

behandlats vid detta förfarande. 

Av de tvistemål som avgjordes 2008 var arbetsfredsärendenas relativa andel exceptionellt 

stor, ungefär 56 %. Besluten om att lägga ner produktionsinrättningar och skära ner 

produktionen jämte tillhörande uppsägningar och permitteringar föranledde en mängd 

protester eller stödyttringar i form av strejker. Också ökningen av de lokala avtalen har 

avspeglat sig i arbetsdomstolens verksamhet inte bara i form av olika tolkningstvister 

utan också i form av arbetsfredstalan. Lokala avtalsförhandlingar förs vanligtvis medan 

det råder arbetsfred så de påtryckningsmetoder som man tar till i samband med dessa 

förhandlingar är i allmänhet olagliga. Det totala antalet arbetsfredsärenden har ändå inte 

ännu nått den nivå som rådde på 1980-talet vid arbetsdomstolen. 

Av de övriga ärenden som arbetsdomstolen behandlade har olika meningsskiljaktigheter 

som gäller lönen fortfarande varit vanligast, och de är vanligen också förenade med 

meningsskiljaktigheter om hur kollektivavtalet ska tolkas. Färre tvister som gällde avslutade 

anställningsförhållande än föregående år behandlades. Arbetsdomstolen får endast 

sporadiskt besvärsärenden att behandla. 

24

2 VERKSAMHETENS 

VERKNINGSFULLHET 

När man granskar verkningsfullheten hos rättsväsendets verksamhet är de centrala frågorna 

tillgången till rättsskydd samt huruvida rättsskyddet tillgodoses på ett högkvalitativt 

sätt och inom rimlig tid. Redskapen för att följa och bedöma dessa verkningsfullhetsfaktorer 

är bristfälliga. 

Såsom konstaterats i tidigare verksamhetsberättelse möjliggör inte de nuvarande datasystemen 

en heltäckande uppföljning av rättsprocessernas totala längd, trots att just en 

rimlig total längd är avgörande med tanke på uppfyllandet av kraven på mänskliga rättigheter. 

Det är viktigt att saken snabbt rättas till, så att en fortlöpande och tidsenlig 

samt föregripande uppföljning av behandlingskedjorna blir ett fungerande instrument 

för ledningen och en korrekt allokering av resurserna. 

Risken för att rättegångens totala längd överskrider vad som ska betraktas som rimlig 

tid är redan av strukturella orsaker störst i fråga om brottmål, eftersom flera myndigheter 

och instanser är inblandade i behandlingen av dem så att kedjan omfattar polisens 

förundersökning, åklagarens åtalsprövning samt den egentliga rättegången, som ofta 

sker i två och ibland tre rättsinstanser. Framför allt i juridiskt krävande och /eller omfattande 

brottmål är behandlingen i olika instanser redan på grund av ärendenas art ägnad 

att ta mera tid än i enklare ärenden. Samtidigt är benägenheten att söka ändring i allmänhet 

stor i dessa typer av ärenden så att samtliga instanser gås igenom. För att man 

inom straffrättsvården ska kunna uppfylla kraven på en rimlig total behandlingstid, måste 

en tillräcklig kapacitet hos systemet och dess kvalitativa funktionsförmåga kunna 

tryggas i varje behandlingsfas. Det är nödvändigt att fästa allt mera uppmärksamhet vid 

detta på alla nivåer. 

Vid Helsingfors tingsrätt har man med hjälp av det nuvarande datasystemet försökt utveckla 

uppföljningen så att brottmålen kan granskas med beaktande av tidpunkten då de 

anhängiggjordes och behandlingstiden inom såväl förundersökningen som åtalsprövningen. 

Centralförvaltningen borde i rask takt satsa på att utveckla datatsystemet så att 

25

dylik uppföljning blir möjlig i alla instanser på ett heltäckande och tekniskt användbart 

sätt. 

Vid högsta domstolen gjordes 2008 en utredning där man granskade processernas totala 

längd i ekonomiska brottmål. Utredningen omfattade sådana brottmål där åtalen 

gällde vissa brottsrekvisit som hänförs till ekonomiska brott och där det under 2007 

hade inlämnats ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen. I fråga om dessa mål 

sammanställdes sedan dokumentmaterialet genom att man manuellt gick igenom uppgifterna 

om samtliga behandlingsfaser börjande med förundersökningen. Av utredningen 

framgår flera beaktansvärda iakttagelser, av vilka en del ger anledning till ytterligare 

utredningar. 

En granskning med olika omfångskriterier ger naturligtvis mycket variation även i fråga 

om ekonomiska brottmål, men de arbetsdryga ärendena är koncentrerade till Helsingfors 

hovrätts domkrets, medan de uppträder mera tillfälligt på andra ställen. Till denna del 

bekräftar utredningen de erfarenhetsmässiga iakttagelserna. 

Såsom konstaterats i tidigare verksamhetsberättelser är det ett betydande problem att 

arbetsstatistiken baserar sig på antalet ärenden, vilket inte beskriver hur arbetsdryga och 

krävande målen är, eftersom det inte går att få en korrekt grund för dimensioneringen 

och allokeringen av resurserna enbart utgående från antalet ärenden. Den ojämna fördelningen 

av de arbetsdryga ärendena mellan landets olika delar och enheter är ägnad 

att leda till en i förhållande till de faktiska behoven felaktig allokering av resurserna, 

vilket i sin tur är ägnat att leda till att rättsskyddet framför allt när det gäller processernas 

längd inte tillgodoses på ett enhetligt sätt och till att belastningen på personalen inte 

fördelas rättvist. Särskilt vid domstolarna i huvudstadsregionen går en betydande del av 

domarnas arbetsinsats åt till behandlingen av omfattande brottmål. I en uppföljning som 

bygger på statistik över antalet ärenden syns detta väsentliga faktum dock inte. 

Att det har varit fråga om ett verkligt problem berättar också det faktum att anhopningen 

vid Helsingfors hovrätt länge var verkligt svår, men situationen har förbättrats väsentligt 

under de allra senaste åren. Till detta har medverkat inte bara översynen av gränserna 

för hovrätternas domkretsar utan också de i statsfinansiell skala små extra resurser med 

vilka avgörandekapaciteten kunde utökas sedan riksdagen beviljat anslag för ändamålet 

i budgeten för 2007. 

26

I fortsättningen är det också nödvändigt att man inom justitieförvaltningen grundar besluten 

om fördelning och allokering av resurserna på en mera exakt och rationell uppföljning 

och analys än hittills samt på genomskådligt motiverade bedömningar. Såsom 

konstaterats i ledningens översikt (avsnitt 1.1.) står man i detta avseende som bäst inför 

en mycket viktig fas, då man håller på att fatta långsiktiga beslut om hur tjänsterna ska 

fördelas inom det reviderade tingsrättsnätverket. 

Av HD:s utredning framgår också att förundersöknings- och åtalsprövningsfasernas 

andel av de totala behandlingstiderna är stor (figur 1 i bilaga 17). I fråga om bägge förekommer 

också avsevärd regional variation. Särskilt i fråga om de mål som pågått allra 

längst var förundersökningens och åtalsprövningens andel av den totala längden störst 

(figur 2 i bilaga 17). 

Det är uppenbart att rimliga totala behandlingstider beror inte enbart och ofta inte ens 

huvudsakligen på domstolarnas verksamhet och verksamhetsförutsättningar. En rimlig 

total längd på processen förutsätter således absolut att man i fråga om resurserna, sakkunskapen, 

uppföljningen och de organisatoriska utvecklingsåtgärderna fäster tillräcklig 

uppmärksamhet vid såväl förundersöknings- som åklagarmyndigheternas verksamhet. 

I detta avseende är det särskilt oroväckande att enligt riksåklagarämbetet ser åklagarväsendets 

personal- och resurssituation ut att bli tämligen problematisk de närmaste åren. 

Produktivitetsprogrammet förutsätter kännbara personalminskningar, trots att arbetsbördan 

framför allt i huvudstadsregionen är stor, vilket redan har konstaterats minska intresset 

för ekobrottsåklagarnas uppgifter. 

I den nuvarande straffprocessen och framför allt i krävande ärenden befinner sig emellertid 

åklagaren i en nyckelställning tillsammans med en högkvalitativ förundersökning, 

för att rättegången ska kunna förlöpa på behörigt sätt. I och med den ekonomiska recessionen 

kommer antalet ekobrottmål sannolikt att öka, vilket också borde beaktas i tid i 

resurserna, för att den totala längden på processerna ska förbli rimlig. 

För domstolarnas del framgår det av utredningen att hovrättsfasen rätt ofta räcker längre 

än tingsrättsfasen. Iakttagelsen gäller alla hovrätters domkretsar (figur 3 i bilaga 17). 

Det kan finnas olika orsaker till detta problem, som det är nödvändigt att utreda. 

27

Enligt utredningen framkom det avsevärda regionala skillnader i de totala behandlingstiderna, 

vilka inte förklaras enbart med skillnader i ärendenas beskaffenhet eller omfattning 

(figur 4 i bilaga 17). Regional variation förekommer i fråga om alla instanser (förundersökningen, 

åtalsprövningen, tingsrättsfasen, hovrättsfasen). 

Inom Helsingfors hovrätts domkrets pågick processerna totalt sätt längst. Dit koncentreras 

omfattande mål, så ärendestrukturen är till denna del en förklarande faktor. Inom 

Åbo hovrätts domkrets räckte ekobrottsprocesserna totalt sett kortast enligt utredningsmaterialet, 

och särskilt när det gäller förundersökningen och åtalsprövningen var behandlingstiderna 

i Åbo hovrätts domkrets kortare än på andra ställen. För tingsrättsfasens 

del var medianlängderna däremot kortare i Östra Finlands och Kouvola hovrätters 

domkretsar. För hovrättsfasens del var medianlängderna kortast vid Kouvola hovrätt. 

Även i detta utredningsmaterial framkom det sådana skillnader i hovrätternas processrutiner 

som framgår av även annat statistikmaterial (figur i bilaga 18). Vid Åbo hovrätt 

avgjordes över 70 % av målen i utredningsmaterialet utan huvudförhandling, och i de 

mål där huvudförhandling hölls pågick den i allmänhet endast en sammanträdesdag. Vid 

Rovaniemi hovrätt avgjordes en tredjedel av målen i utredningsmaterialet utan huvudförhandling 

och i de mål där huvudförhandling hölls pågick den bara en sammanträdesdag. 

Inom de andra hovrätternas domkretsar var andelen mål som avgjordes utan huvudförhandling 

mindre. Andelen huvudförhandlingar som pågick flera dagar var störst vid 

Helsingfors hovrätt, där sådan behövdes i över 40 % av målen i utredningsmaterialet. 

Målens omfattning tycks ha samband med den totala behandlingstiden så att behandlingen 

av omfattande mål i allmänhet räcker länge. Detta är förståeligt, eftersom målets 

omfattning i allmänhet påverkar den arbetsmängd som det kräver. Målets omfattning 

och svårighetsgrad är också omständigheter som vid bedömningen av vad som är en 

rimlig längd på processen inverkar på vilken tid som kan betraktas som acceptabel. 

Enligt utredningen kan emellertid behandlingen av även små mål räcka länge, och 

spridning i fråga om behandlingstiderna förekommer särskilt i mindre mål. Behandlingstiderna 

kan bli anmärkningsvärt långa, fast målets svårighetsgrad med beaktade av 

dess omfattning inte tycks ge anledning till detta. Då finns det alltså andra orsaker bakom 

fördröjningen än att målet är arbetskrävande. Orsaken kan bl.a. vara den att när resurserna 

är otillräckliga och bundna till andra mål blir en del av ärendena tvungna att 

vänta på sin behandlingstur. Då beror behandlingstiderna inte enbart på ärendenas be- 

28

skaffenhet eller omfattning. Också de bristfälliga uppföljningssystemen kan påverka 

huruvida enskilda ärenden avancerar enligt den tidtabell som de borde. 

Av utredningen framgår att det förekommer stor spridning och avsevärd variationsbredd 

i fråga om ekobrottsprocessernas totala längd. I de tio mest långvariga målen i materialet 

(12 % av hela materialet) var behandlingstiderna i medeltal över 8 år, varav förundersökningen 

och åtalsprövningen pågick över fem år. Beräknade enligt de kriterier som 

används av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas, var de totala behandlingstiderna 

kortare men ändå ungefär 6 år. I målen inom Helsingfors hovrätts 

domkrets var de genomsnittliga behandlingstiderna längst bland hovrätternas domkretsar, 

över fem år, varav förundersökningen och åtalsprövningen stod för ungefär hälften. 

Utgående från utredningen är således en betydande del av ekobrottsprocesserna förenad 

med risk för att den totala behandlingstiden överskrider den som enligt människorättsstandarderna 

är acceptabel. Till stor del beror risken på att till den totala behandlingstiden 

räknas också förundersöknings- och åtalsprövningsfaserna, som föregår domstolsfaserna 

och som ofta är förenade med avsevärda dröjsmål. 

Som jämförelse kan nämnas att i fråga om de långvariga brottmål som avgjordes vid 

Helsingfors tingsrätt 2008 hänförde sig dröjsmålen i huvudsak likaså till de faser som 

föregick domstolsbehandlingen. Antalet sådana brottmål där den totala behandlingstiden 

från det att förundersökningen inleddes till tingsrättens avgörande var över 5 år, var 

fyra, och antalet sådana där motsvarande tid var 4-5 år var likaså fyra. Det förekom nio 

sådana brottmål där motsvarande tid var 3-4 år. Enbart vid Helsingfors tingsrätt avgjordes 

således 2008 sammanlagt 17 sådana brottmål där processen redan före hovrättsfasen 

hade pågått totalt över 3 år. I alla dessa fall var förundersökningen den klart längsta 

behandlingsfasen. Endast i ett fall räckte behandlingstiden i tingsrätten över 6-9 månader 

och i ett över 9 månader, i alla andra kortare tid. 

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om gottgörelse för dröjsmål 

vid rättegång och till vissa lagar som har samband med den (RP 233/2008 rd) har det 

uppskattats att det kan bli aktuellt att betala ut den gottgörelse som avses i lagförslaget i 

30-50 ärenden per år. Det verkar som om regeringen även de facto betraktar sådana 

siffror som acceptabla. Det måste ändå betonas att med tanke på uppfyllandet av de 

förpliktelser som följer av artikel 6 i den europeiska människorättskonventionen är det 

29

inte tillräckligt att det betalas ekonomisk gottgörelse för utdragna rättegångar, utan rättegångar 

ska hållas inom rimlig tid. 

Den största utmaningen är fortfarande att trygga en effektiv behandling av omfattande 

och krävande ärenden så att rättssäkerheten, kvaliteten och en rimlig total längd på 

processen tillgodoses. Det avgörande här är att satsa på att hela straffrättsvårdskedjan 

fungerar. 

Inom rättsväsendet har det också fästs växande uppmärksamhet vid detta bl.a. genom 

kontakt mellan de olika parterna i kedjan för att identifiera konkreta problempunkter 

samt för att hitta effektiva sätt att åtgärda saken samt utveckla god praxis. Att påskynda 

behandlingen på bekostnad av arbetets kvalitet främjar inte verklig effektivitet, utan för 

över och skapar problem för följande instanser. Däremot är det nödvändigt att man i alla 

instanser och enheter både genom åtgärder från ledningens sida och på andra nivåer 

systematiskt och fortlöpande bedriver ett aktivt utvecklingsarbete, där ledstjärnan är att 

trygga en högkvalitativ och effektiv verksamhet genom hela rättsvårdskedjan. 

En nyckelfråga om betonats i olika sammanhang är betydelsen av förundersöknings- 

och åklagarmyndigheternas samarbete och utvecklandet av det. Häri ingår bl.a. åklagarens 

styrning för att förundersökningen ska inriktas på straffrättsligt väsentliga frågor 

samt korrekt utredning av ärendet med avseende på rekvisit och bevisning. Det är särskilt 

viktigt att polisen och åklagaren samarbetar när undersökningen ska avgränsas. 

Samarbete har konstaterats gagna även åklagaren, eftersom det minskar den tid som 

används för åtalsprövning. Särskilt i fråga om ekobrottmål underlättar också en välgjord 

förundersökningsingress åklagarens arbete. Klart är att framsteg i dessa frågor förutsätter 

interna åtgärder inom organisationerna, men det är också en resursfråga. 

Det är också väsentligt att i föregripande syfte förbereda sig på behandlingen av ärenden 

som förutsätter särskilda insatser, vilket förutsätter tillräckligt tidig information mellan 

instanserna samt att det skapas och upprätthålls rutiner som betjänar den på lokal nivå. 

En ändamålsenlig planering av behandlingen i tings- och hovrättsfaserna samt goda 

förberedelser är särskilt viktiga i omfattande och krävande ärenden. 

Över de instansspecifika behandlingstiderna har för denna verksamhetsberättelse 

uppgjorts figurer för hovrätternas del, vilka beskriver behandlingstidernas fördelning 

2006-2008 specificerad enligt hovrätt och olika former av processer (bilagorna 14-15). 

30

En sådan granskning är betydligt mera belysande, givande och nyttig än genomsnittliga 

behandlingstider som räknats ut enligt det totala antalet ärenden. Man måste fråga sig 

varför det ändå fortfarande används endast genomsnittskalkyler vid justitieministeriets 

uppföljning och resultatstyrning. 

Såsom konstaterats i avsnitt 1.1. har man vid Helsingfors hovrätt under de allra senaste 

åren uppnått en väsentlig förbättring i fråga om behandlingstiderna med hjälp av de 

extra resurser som riksdagen beviljat. Detta framgår klart av fördelningen av behandlingstider. 

En relativt liten extra satsning på avgörandekapaciteten har haft en betydande 

inverkan på processernas totala längd vid den hovrätten. Samtidigt berättar detta att det 

har funnits ett strukturellt problem vid allokeringen av resurserna. Detta åter stärker den 

uppfattningen att det finns brister i uppföljnings-, resultatstyrnings- och de resurspolitiska 

metoderna som behöver åtgärdas. 

Systemet med allmänna domstolar har redan länge varit uppbyggt på så sätt att hovrätternas 

uppgift är att fungera som besvärsinstans och samtidigt i merparten av fallen 

som sista och avgörande instans som undersöker ett ärende medan högsta domstolen i 

första hand är prejudikatsinstans. Hovrätternas ställning i domstolssystemet förutsätter 

således att de i största delen av fallen ska kunna ge parterna ett enhetlig rättsskydd i 

såväl materiellt som procedurmässigt hänseende. I ljuset av statistikuppgifterna verkar 

den rådande situationen inte vara tillfredsställande i detta avseende när det gäller de 

procedurmässiga rutinerna. Den reform av hovrättsförfarandet som är under beredning 

kommer att innebära nya utmaningar i detta avseende. 

Också när det gäller belastningen på hovrätterna förekommer det skillnader. Ärendestrukturen 

vid Helsingfors hovrätt avviker från de andra och detta innebär bl.a. att speciellt 

omfattande och krävande ärenden, som till antalet företräder en liten del av ärendevolymen, 

upptar en väsentligt större del av avgörandekapaciteten. För de andra hovrätternas 

del kan man iaktta skillnader bl.a. i det avseendet att vid vissa enheter är fördelningen 

av behandlingstider bra, fast det hålls många huvudförhandlingar och både 

det absoluta antalet reseting och antalet i proportion till antalet ledamöter är stort, medan 

åter skriftliga förfaranden är vanligare i vissa enheter men fördelningen av behandlingstider 

ändå är sämre. Ovan nämnda utredning om ekobrottsprocesserna visar åter att 

behandlingen i hovrätten i allmänhet genomgående tar mera tid än behandlingen i tingsrätten. 

Det vore nödvändigt att närmare utreda orsakerna bakom nämnda iakttagelser. 

31

Under året har det förts en intern diskussion om olika sätt att garantera en enhetlig 

straffpraxis och särskilt om vilka sätt att styra straffpraxis som är godtagbara i statsförfattningsrättsligt 

hänseende. Till denna del är det viktigt att utveckla metoder med vars 

hjälp man kan främja enhetlighet utan att de är förenade med drag som är problematiska 

med avseende på statsförfattningen. 

Statistik som sammanställts utgående från brottsbeteckningar kan inte ensam räcka till 

som stöd för att uppnå enhetlig lagtillämpningspraxis när påföljder ska bestämmas. Under 

verksamhetsåret har man bedrivit utredningsarbete i syfte att undersöka straffpraxis 

i fråga om sexualbrott mot barn å ena sidan utgående från material som sammanställts 

vid högsta domstolen och som bygger på laga kraft vunna avgöranden och å andra sidan 

utgående från riksomfattande material som grundar sig på tingsrättsavgöranden och som 

bearbetas vid rättspolitiska forskningsinstitutet. 

32

3 VERKSAMHETENS EFFEKTIVITET, 

PRODUKTION OCH 

KVALITETSLEDNING 


Till tingsrätterna inkom sammanlagt 380 827 civil- och straffrättsliga ärenden, dvs. 

13 % mera än föregående år. Förutom ovan nämnda ärenden behandlar tingsrätterna 

inskrivningsärenden som gäller fastigheter och som inte kräver lika mycket arbete. Antalet 

fastighetsärenden minskade med 6 % och 2008 inkom 327 020 inskrivningsärenden. 

Brott- och civilmål i tingsrätterna 2000-2008 

400 000 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Inkomna 

2000 2001 2002 2003 

Avgjorda Anhängiga 

2004 

2005 

2006 2007 

2008 

Tingsrätternas arbetsmängd påverkas i hög grad av antalet brottmål. Till tingsrätterna 

inkom 65 244 brottmål 2008, vilket motsvarar nivån 2005. Antalet ärenden under verksamhetsåret 

ökade med cirka 6 % jämfört med föregående år. 

33

År 2008 inkom fler tvistemål än föregående år. Den största ökningen hänförde sig till 

summariska tvistemål som anhängiggjorts på elektronisk väg, där ökningen var 30 % 

jämfört med föregående år. Ökningen var 58 % jämfört med året innan redan 2007. 

Flera summariska ärenden anhängiggjordes också manuellt än föregående år och ökningen 

i fråga om alla summariska ärenden var sammanlagt 20 %. Störst var ökningen i 

den ärendegrupp som gällde skuld- och fordringsförhållanden. Till denna kategori hör 

bl.a. tvistemål som gäller kortfristig kreditgivning. 

Det inkom sammanlagt 327 020 inskrivningsärenden som gällde fastigheter. Jämfört 

med föregående år minskade antalet ärenden med ungefär 22 000 ärenden. 

Utvecklingen av brottmål, summariska ärenden och fastighetsärenden 2005-2008 

600000 

500000 

400000 

300000 

200000 

100000 

0 

2005 2006 2007 2008 

Brottmål 

Summariska 

ärenden 

Fastighetsärenden 

Den kalkylerade arbetsmängden ökade med 3 % jämfört med föregående år och överensstämde 

med målet. Den genomsnittliga arbetsmängden i fråga om de ärenden som 

behandlas vid tingsrätterna varierar avsevärt beroende på ärendekategori och det totala 

antalet ärenden beskriver inte arbetsmängden på ett tillförlitligt sätt. Av denna orsak 

uppskattas arbetsmängden som en kalkylmässig siffra så att antalet avgjorda ärenden 

har multiplicerats med en viktkoefficient som beskriver respektive ärendekategoris genomsnittliga 

svårighetsgrad. Den kalkylmässiga arbetsmängden är alltså antalet arbetsmängdkorrigerade 

avgjorda ärenden. I den kalkylerade arbetsmängden beaktas inte 

skillnaderna inom ärendekategorierna. Den uppskattade arbetsmängd om baserar sig på 

34

statistiken över antalet ärenden motsvarar alltså inte helt den faktiska arbetsmängden. 

Också den ojämna fördelningen av ärenden som är mera arbetsdryga än genomsnittet 

försämrar tillförlitligheten hos den kalkylmässigt uppskattade arbetsmängden. 

Nyckeltal för tingsrätternas verksamhetsresultat 

Tingsrätterna Utfall 2006 Utfall 2007 

Resultatavtal 


mål/uppsk. Utfall 2008 

Jfr m. 

föreg. år 

Jfr m. resultatavtalets 

mål 

Inkomna ärenden (st.) 814 213 687 442 697 591 707 847 3 % 1 % 

Avgjorda ärenden (st.) 805 982 687 249 697 538 693 111 1 % -1 % 

Anhängiga ärenden vid årets slut (st.) 89 882 88 887 101 941 15 % 

Arbetsmängd (det arbetsmängdkorrigerade 

antalet avgjorda ärenden) 174 911 170 845 175 449 175 685 3 % 0 % 

Anställda (årsv.) 2 170 2 141 2 099 2 130 -12 31 

Omkostnader (1000 €) 125 913 129 102 128 035 134 607 4 % 5,1 % 

Domstolsinkomster (1000 €) 32 249 32 178 33 603 4 % 

Nämndemannautgifter (1000 €) 6 109 5 544 5 592 1 % 

VERKSAMHETENS 

EFFEKTIVITET 

Lönsamhet (eur/st.) 

Omkostnader / arbetsmängd 720 756 750 766 1 % 2 % 

Produktivitet (st./årsv.) 

Arbetsmängd/ årsv. 81 80 80 83 3 % 3 % 

Av domare avgjorda sammanträdesärenden 

/domarårsverken 113 96 92 -4 % 

GENOMSNITTLIG 

BEHANDLINGSTID 

Brottmål (mån.) 3,7 3,2 3,3 3,1 -0,1 -0,2 

Omfattande tvistemål (mån.) 7,9 7,8 7,6 8,0 0,2 0,4 

Summariska ärenden (mån.) 2,0 2,0 2,1 2,0 0,0 -0,1 

Skuldsaneringsärenden (mån.) 5,6 5,6 5,3 5,2 -0,4 -0,1 

Lagfartsärenden (dag.) 23 24 22,0 25 1,0 3 

Inteckningsärenden (dag.) 10 11 11,0 11 0,0 0 

35

År 2008 avlönades vid tingsrätterna 2 129,5 årsverken med förvaltningsområdets egen 

finansiering. Det faktiska antalet årsverken presenteras enligt tingsrätt i bilaga 8. 

Antalet årsverken var något större än beräknat, vilket berodde på att i det uppskattade 

värdet inte har tagits med de överlappningar som beror på vikariat. Minskningen från 

föregående år var 11 årsverken. Ser man till de enskilda personalkategorierna var förändringen: 

+2 domare, -3,5 tingsfiskaler, -3,5 notarier, -9 kanslianställda och +3 stämningsmän. 

År 2008 avgjorde domarna i sammanträde i medeltal 92 ärenden per domare och antalet 

varierade mellan 54 och 124 i de olika tingsrätterna. Största delen av de ärenden som 

avgjordes i sammanträde var brottmål. I proportion till folkmängden varierar antalet 

inkomna brottmål stort på olika håll i landet. 

Omkostnaderna 2008 uppgick till 134,6 miljoner euro. Målet för nivån på omkostnaderna 

var 128 miljoner euro, så utfallet avvek 5,2 % från det uppskattade. Förändringen 

jämfört med föregående år var 4,3 %. Det nyckeltal som beskriver lönsamheten var 766, 

dvs. 5 % större än målet och 1 % större än föregående år. Lönsamhetsmålet nåddes inte, 

eftersom löneförhöjningarnas inverkan inte var känd ännu när målet sattes. Lönsamhetsmålet 

har satts utgående från omkostnaderna. Produktiviteten överensstämde med 

målet. 

I det följande bedöms resultatet enligt ärendekategori. 

Brottmål 

Antalet inkomna brottmål och andra straffrättsliga ärenden 1 samt tvångsmedelsärenden 

och ärenden som gällde förvandlingsstraff för böter 2008 var 93 465 ärenden. Det inkom 

65 244 brottmål och avgjordes 63 575, varav 56 736 var egentliga avgöranden i 

sak. De brottmål som avgjordes i sak omfattande sammanlagt 134 798 åtalspunkter, dvs. 

2,4 åtalspunkter per ärende. 

1 Övriga straffrättsliga ärenden är: domstolsbehandling av körförbud, motsättande av ordningsbot, förvandling 

av samhällsstraff, näringsförbud, besöksförbud, förvandling av ungdomsstraff och fångars besvärsärenden. 

36

Den genomsnittliga behandlingstiden för brottmål var 3,1 månader, dvs. 0,1 månad kortare 

än föregående år och 0,2 månader bättre än målet. Behandlingstiden var under tre 

månader i 33 tingsrätter. Behandlingstiden var fyra månader eller längre i sammanlagt 

fem tingsrätter, varav två är tingsrätter i huvudstadsregionen: i Esbo 5,7 och i Helsingfors 

5,1 månader. I bägge dessa förkortades behandlingstiden jämfört med utfallet föregående 

år. 

Målet var att behandlingstiden inte i någon tingsrätt ska vara mera än 3 månader längre 

än medeltalet i hela landet. I Esbo tingsrätt var den genomsnittliga behandlingstiden för 

brottmål längst i hela landet och den var 2,6 månader längre än medeltalet i hela landet. 

Sålunda nåddes målet i fråga om skillnaden mellan den längsta och hela landets genomsnittliga 

behandlingstid. Målet var också att hälften av brottmålen ska behandlas på 

kortare tid än två månader. Målet nåddes för hela landets del, eftersom 55 % av brottmålen 

avgjordes på kortare tid än två månader. Ser man till de enskilda tingsrätterna 

nådde 11 tingsrätter inte det riksomfattande målet. Andelen ärenden som behandlats 

över 9 månader var för hela landets del 4 %, dvs. bättre än målet, som var 10 %. I Esbo 

tingsrätt utgjorde gamla ärenden 15 % av de avgjorda brottmålen, vilket var den största 

andelen i hela landet men bättre än tingsrättens eget mål. 

Antalet ärenden och behandlingstiderna i tingsrätterna presenteras i bilaga 9. 

Antalet ärenden som gällde förvandlingsstraff för böter var 15 413, dvs. ungefär 3 000 

färre ärenden än föregående år. Antalet inkomna tvångsmedelsärenden höll sig på ungefär 

samma nivå som föregående år och var 8 355. Antalet övriga straffrättsliga ärenden 

var 4 453 ärenden. Den till antalet viktigaste beteckningen i denna ärendekategori är 

besöksförbudsärendena, som 2008 inkom till ett antal av 3 111. Det inkom sammanlagt 

161 ärenden som gällde besöksförbud avseende gemensam bostad. 

År 2008 inkom 3 647 (5,9 %) fler straffrättsliga ärenden än föregående år. Sett till antalet 

har de ärenden som hör till kategorierna misshandel och fridsbrott o.d. ökat mest. 

Allmänt förekommande beteckningar i den senare ärendekategorin är ärekränkning och 

hemfridsbrott. Antalet ärenden som gällde grovt rattfylleri var åter på väg neråt. 

Ärendestrukturen i fråga om alla inkomna straffrättsliga ärenden finns beskriven i bilaga 

10. 

37

Benägenheten att söka ändring varierar beroende på ärendekategori. När det gäller 

brottmål söks ändring i ungefär 7 000 fall per år och besvärsprocenten var 12, dvs. 

samma som 2007. Ser man till de enskilda tingsrätterna var besvärsprocenten under 

verksamhetsåret 4-18. Benägenheten att söka ändring varierar betydligt beroende på 

partsställningen. Benägenheten att söka ändring är allra störst i fråga om dem som är 

dömda till ovillkorligt fängelsestraff. I fråga om övriga straffrättsliga ärenden är antalet 

besvär under 300 per år, så i dessa ärenden stannar besvärsprocenten på några procent. 

I brottmål blev det fr.o.m. 1.10.2006 möjligt att med svarandens samtycke avgöra ringa 

ärenden i skriftligt förfarande utan att förrätta huvudförhandling. År 2008 avgjordes 

sammanlagt 21 331 brottmål i skriftligt förfarande. I brottmål avgjordes 34% av alla 

avgöranden i sak och handläggningsavgöranden i skriftligt förfarande. Ser man till de 

enskilda tingsrätterna var det skriftliga förfarandets andel 15-56 %. Skillnaderna i procentandelar 

för det skriftliga förfarandets del beror delvis på skillnader i ärendestrukturen. 

Skriftlig behandling av brottmål lämpar sig vanligtvis för behandling av brottmål 

med anknytning till trafik. Trafikbrottens andel av målen i hela landet är 46 %. Detta 

inverkar centralt på hur stor del av ärendena som över huvud taget lämpar sig för skriftligt 

förfarande. I Helsingfors tingsrätt är både procentandelen för ärenden som gäller 

trafik (31) och procentandelen för skriftligt förfarande (15) av samtliga brottmål avsevärt 

lägre än landets medeltal. 

Den genomsnittliga behandlingstiden för brottmål som avgjordes skriftligt var 1,6 månader, 

dvs. betydligt kortare än i fråga om ärenden som avgjordes vid muntlig behandling, 

där behandlingstiden var 4,0 månader. 

År 2008 ordnades i fråga om brottmål som avgjordes i sak sammanlagt 47 513 sammanträden, 

av vilka 10 238 sammanträden (21,5 %) inställdes. Antalet inställda sammanträden 

motsvarade nivån året innan. 

Tvistemål 

Antalet inkomna tvistemål 2008 var totalt 243 273 och antalet avgjorda ärenden var 

229 971. Det anhängiggjordes ungefär 20 % flera tvistemål än året innan. Ökningen var 

störst i fråga om ärenden som gällde skuld- och fordringsförhållanden, och det inkom 

sammanlagt 145 560 sådana ärenden. Merparten anhängiggjordes genom kortfattad 

38

stämningsansökan och endast ungefär 500 ärenden anhängiggjordes genom omfattande 

stämningsansökan. Ärendestrukturen enligt ärendekategori i fråga om alla anhängiggjorda 

civila ärenden beskrivs i bilaga 11. 

Antalet ärenden enligt lagen om medling i tvistemål (L 663/2005) har fortfarande varit 

få. Tingsrätterna meddelade att behandlingen av 75 ärenden avslutats genom medling 

under 2008. Förlikning stadfästes i 41 ärenden och ärendet avslutades genom förlikning 

i sex andra fall. Medlingen upphörde som resultatlös i 28 ärenden. 

Omfattande tvistemål 

Det inkom sammanlagt 9 907 andra tvistemål än sådana ärenden som anhängiggjorts 

genom kortfattad stämningsansökan, varav 685 var jordrättsärenden och 332 gällde 

separata säkringsåtgärder. Genom omfattande stämningsansökan anhängiggjordes 8 890 

tvistemål och 8 586 sådana ärenden avgjordes. Den största ärendegruppen bland de 

ärenden som anhängiggjorts genom omfattande stämningsansökan var anställnings- och 

jämställdhetsärenden, 1 439 ärenden. Av de omfattande ärendena avgjordes 23 % av 

Helsingfors tingsrätt, vars domkrets omfattar 11 % av hela landets befolkning. I proportion 

till folkmängden finns det betydande skillnader mellan de enskilda tingsrätterna i 

fråga om antalet omfattande ärenden. 

Av de omfattande ärendena och de summariska ärendena som bestridits avgjordes 5 062 

ärenden vid sammanträde. Förutom dessa behandlades av tvistemålen 390 jordrättsärenden 

och 26 säkringsärenden vid sammanträde. 131 tvistemål avgjordes i en sammansättning 

med tre domare. 

Av de omfattande ärendena var andelen ärenden som avgjordes genom dom 40 % medan 

andelen förlikningsuppgörelser var 31 %. Övriga avgöranden var bl.a. att inte uppta 

ärendet till prövning och att lämna saken därhän. Ser man till hela landet har andelen 

förlikningar varit stabil 2000–2008. Ser man till de enskilda tingsrätterna varierar andelen 

förlikningar ändå mycket. År 2008 var förlikningarnas andel mindre än 25 % i fyra 

tingsrätter så att minimum var 14 %. På motsvarande sätt var andelen förlikningar 40 % 

eller mera i sju tingsrätter så att maximum var 54 %. 

39

Den genomsnittliga behandlingstiden i omfattande tvistemål var något längre än föregående 

år och målet, 8 månader. Behandlingstiden var 10 månader eller mera i inalles sex 

tingsrätter. Den genomsnittliga behandlingstiden för tvistemål som avgjordes vid sammanträde 

var 10 månader. En betydande del av de tvistemål som behandlas vid sammanträde 

avgörs i huvudstadens tingsrätter, där behandlingstiden i dessa ärenden har 

förlängts till 15,4 månader i Esbo och till 23,5 månader i Helsingfors samt till 9,2 månader 

i Vanda. I de minsta tingsrätterna kan avgörandet av ett enda ärende som varit 

anhängigt länge förlänga behandlingstiderna avsevärt. 

Sökandet av ändring i tvistemål som anhängiggjorts genom omfattande stämningsansökan 

har förblivit på samma nivå de senaste åren och 2008 var besvärsprocenten 41. Besvärsandelen 

beräknas på antalet sådana ärenden där besvärsrätt till hovrätten föreligger. 

Förlikningarna har här avgränsats utanför de avgöranden som berättigar till ändringssökande. 

Sålunda kan ett stort antal förlikningar öka besvärsandelen framför allt i små 

tingsrätter där antalet omfattande tvistemål är litet. 

Summariska ärenden 

År 2008 inkom 233 366 tvistemål som anhängiggjorts genom kortfattad stämningsansökan 

(summariska), dvs. ungefär 40 000 flera än föregående år. Den största ökningen 

gäller ärenden som anhängiggjorts på elektronisk väg, som var 30 % mera än föregående 

år. Flera summariska ärenden anhängiggjordes också manuellt än föregående år. 

Ökningen i fråga om alla summariska ärenden var sammanlagt 20 %. Ökningen var 

störst i ärendekategorin för skuld- och fordringsförhållanden. Till denna kategori hör 

bl.a. de så kallade ”snabblånen”. Antalet avgjorda summariska ärenden var 220 439, 

dvs. något mindre än antalet inkomna ärenden. 

Trots ökningen av antalet ärenden var den genomsnittliga behandlingstiden för summariska 

ärenden 2007 fortfarande 2,0 månader, vilket var 0,1 månad kortare än målet. Vid 

största delen av tingsrätterna är den genomsnittliga behandlingstiden under två månader. 

40

Utvecklingen av antalet omfattande tvistemål och skuldsaneringsärenden 2005-2008 

10000 

9000 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Ansökningsärenden 

2005 2006 2007 2008 

Omfattande 

tvistemål 

Skuldsaneringsärenden 

Antalet ansökningsärenden har stabiliserats på samma nivå. Antalet inkomna ärenden 

2008 var 36 001 ärenden medan 35 966 ärenden avgjordes 2008. Av ansökningsärendena 

var 18 286 skilsmässoärenden. 

Antalet insolvensärenden ökade något jämfört med föregående år. Det inkom 8 088 

sådana ärenden medan 7 823 ärenden avgjordes. Största delen av insolvensärendena är 

skuldsanering för privatpersoner, och det inkom 3 652 sådana ärenden. Den genomsnittliga 

behandlingstiden för skuldsaneringsärenden var 5,2 månader, dvs. kortare än målet 

och föregående år. Behandlingstiden var under 10 månader i alla tingsrätter. 

Fastighetsärenden 

Den till antalet största ärendegruppen bland de ärenden som inkom till tingsrätterna 

utgör inskrivningsärendena som gäller fastigheter, 2008 inkom 327 020 sådana ärenden 

41

medan 329 182 ärenden avgjordes. Antalet inkomna inskrivningsärenden minskade med 

6 % jämfört med föregående år. 

Inskrivningsärenden gällande fastigheter i tingsrätterna 2000-2008 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

Inkomna 

2000 2001 2002 2003 


2004 

42 

2005 

2006 

2007 

2008


Antalet inkomna ärenden till hovrätterna, som minskade något 2004 – 2007, förblev 

2008 på samma nivå som 2007. Också ärendestrukturen förblev oförändrad och tvistemålens 

andel av de inkomna ärendena var 23 % och brottmålens 69 % trots att tvistemålen 

ökade med 6 % och tvistemålen minskade med 3 %. I och med den nya fängelselagen 

som trädde i kraft i oktober 2006 fick Helsingfors hovrätt ta emot 27 (20) ärenden 

som gällde frigivning av långtidsfångar. 

Utvecklingen av antalet ärenden vid hovrätterna 2000-2008 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

Inkomna 

2000 2001 2002 2003 


2004 

2005 

2006 

2007 


Antalet avgjorda ärenden vid hovrätterna sjönk 2008, delvis på grund av några omfattande 

mål, men också därför att man vid hovrätterna satsade på att behandla gamla 

ärenden som varit anhängiga länge. Sållningsärendena var färre än föregående år, men 

antalet ärenden som avgjordes vid huvudförhandling var ungefär lika stort som 2007. 

Antalet anhängiga ärenden minskade och antalet gamla ärenden som varit anhängiga 

längre än ett år minskade ytterligare till 362, dvs. 6 % av de anhängiga ärendena. 

43

Den genomsnittliga behandlingstiden förkortades till 7,0 (7,6) månader. Brottmål räckte 

6,8 (7,1) månader och tvistemål 8,9 (10,3) månader. Andelen ärenden som avgjordes på 

mindre än sex månader var 51 (51) %. Andelen gamla ärenden som räckt över ett år var 

19 (21) % av de avgjorda ärendena. Behandlingstiden för ärendena förkortades också i 

fråga om de olika förfarandena: ärenden som avgjordes på föredragning avgjordes på 

6,1 (6,5) månader, ärenden som avgjordes vid huvudförhandling på 10,5 (11,9) månader 

och sållningsärenden på 1,6 (1,7) månader. 

De vanligaste ärenderubrikerna var fortfarande misshandel, grovt rattfylleri och stöld, 

vilka utgjorde sammanlagt 22 (23) % av de avgjorda ärendena. 

Skillnaden i behandlingstider mellan de olika hovrätterna förblev nästan oförändrad och 

var 4,5 (4,6) månader. Orsaken är framför allt anhopningen vid Åbo hovrätt 2007 på 

grund av tre omfattande mål, vilket förlängde den genomsnittliga behandlingstiden till 

9,1 (7,5) månader medan målen räckte 4,6 (4,9) månader vid Kouvola hovrätt. För att 

utjämna de regionala skillnaderna har hovrätternas resurser omfördelats. 

På reseting avgjordes sammanlagt 667 (819) ärenden och deras andel av huvudförhandlingarna 

sjönk från föregående års 21 % till ungefär 17 %. Relativt sett flest reseting 

ordnades vid Vasa och Rovaniemi hovrätter, där deras andel var 56 - 58 %. 

Genom hovrätternas avgöranden ändrades motiveringen och slutresultaten i tingsrätternas 

beslut i sammanlagt 26 (27) % av ärendena 2008. Andelen sådana beslut där tingsrättens 

avgörande inte ändrades, där endast motiveringen ändrades eller där ändringen 

gällde endast någon oväsentlig del av avgörandet var 49 (48) %. 

För hovrätternas omkostnader användes 2008 sammanlagt 36,9 miljoner euro och utgifterna 

ökade med 3 %. Antalet anställda minskade med 10 årsverken jämfört med föregående 

år. Då antalet avgjorda ärenden inte nådde upp till målet, nåddes inte heller de 

mål som satts upp för lönsamheten och produktiviteten. 

I vilken mån hovrätternas resultatmål uppnåtts framgår av bilaga 12. 

44

Nyckeltal för hovrätternas verksamhetsresultat 

Hovrätterna Utfall 2006 Utfall 2007 

Resultatavtal 



Jfr m. 

föreg. 

år 

Jfr m. 

resultatavtalet 

Inkomna ärenden 11 865 11 486 11 950 11 539 0 % -3 % 

Avgjorda ärenden 12 411 12 240 12 450 11 705 -4 % -6 % 

Anhängiga ärenden 6 905 6 155 5 655 5 989 -3 % 6 % 

Omkostnader (1000 euro) 34 389 35 886 35 820 36 936 3 % 3 % 

Domstolsinkomster (1000 euro) 533 508 510 0 % 

Anställda (årsv.) 516 527 517,5 516,7 -11 -1 

VERKSAMHETENS 

EFFEKTIVITET 

Produktivitet (avg./årsv.) 24 23 24 23 -2 % -6 % 

Lönsamhet (euro/avg.ärende) 2 771 2 932 2 877 3 156 8 % 10 % 

GENOMSNITTLIG 

BEHANDLINGSTID (mån.) 7,7 7,6 7,1 7,0 -0,6 -0,1 


Antalet ärenden som inkom till högsta domstolen förblev oförändrat jämfört med 2007. 

Av de inkomna ärendena var 34 (35) % tvistemål och 42 (42) % brottmål. Antalet avgjorda 

ärenden ökade något. Antalet oavgjorda ärenden i slutet av året var 1124, dvs. 

något större än föregående år, men fortfarande på god nivå. Uppgifter om fördelningen 

av högsta domstolens mål enligt ursprung (hovrätt) finns i bilaga 19. 

45

Utvecklingen av antalet ärenden vid högsta domstolen 2001-2008 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

Inkomna 

2001 2002 2003 2004 

Avgjorda 

2005 

2006 

Anhängiga 

2007 


Den genomsnittliga behandlingstiden förlängdes något i fråga om såväl förkastade besvärstillståndsärenden 

som avgöranden i sak. Målen i fråga om behandlingstider 

överskreds, men endast med 0,1 månad. Fördelningen av behandlingstiderna i fråga om 

ärenden där besvärstillstånd hade beviljats framgår nedan för 2008 samt dessutom för 

2006-2008 av bilaga 20. 

Förhållandet mellan anhängiga ärenden (överföringen) och antalet inkomna ärenden var 

i slutet av året 39 %. Andelen anhängiga besvärsärenden 2 av överföringen var 7,9 % i 

slutet av året. Målet var 15 %. Av de anhängiga besvärsärendena hade 44 % varit anhängiga 

kortare tid än 9 månader, 23 % 9-12 månader och 33 % längre tid än 12 månader. 

De mål som satts för 2008 nåddes även i dessa avseenden. 

2 Dessa är ärenden där besvärstillstånd erhållits och direkta besvär. 

46

Fördelningen av behandlingstiderna 2008 enligt ärendekategori i ärenden där besvärstillstånd 

beviljats 

Tvistemål 

Brottmål 

Försäkringsärenden 

Jordrättsärenden 

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 

under 3 mån. 3-6 mån. 6-9 mån. 9-12 mån. 

12-15 mån. 15-18 mån. över 18 mån. 

Nyckeltal för högsta domstolens verksamhetsresultat 

Högsta domstolen Utfall 2006 Utfall 2007 

Budg. 

2008 mål 

Resultatavtal 



Jfr m. 

föreg. 

år 

Jfr. m. 

resutatavtalet 

Inkomna ärenden 2 746 2 923 2 921 0 % 

Avgjorda ärenden 3 229 2 848 3 150 2 900 2 875 1 % -1 % 

Anhängiga ärenden 995 1 075 1 124 5 % 

Beviljade besvärstillstånd 169 157 150 150 -4 % 0 % 

Publicerade avgöranden 110 106 100 119 12 % 19 % 

Omkostnader (1000 euro) 6 995 7 108 7 029 7 341 7 697 8 % 5 % 


Anställda (årsv.) 84 82 82 80 -2 -2 

VERKSAMHETENS 

EFFEKTIVITET 

Produktivitet (avg./årsv.) 38 35 37 35 36 3 % 1 % 

Lönsamhet (euro/avg.ärende) 2 166 2 496 2 317 2 531 2 677 7 % 6 % 

GENOMSNITTLIG 

BEHANDLINGSTID (mån.) 

* Besvärstillståndsansökningar 4,9 4,0 4 4 4,1 0,1 0,1 

* Avgöranden i sak 16,7 14,2 14 15 15,1 0,9 0,1 

47


Antalet ärenden som inkommit till arbetsdomstolen har varierat betydligt de senaste 

åren, 2008 höll sig antalet ärenden på föregående års nivå. 

Utvecklingen av antalet ärenden vid arbetsdomstolen 2001-2008 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Inkomna Avgjorda Anhängiga 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Arbetsdomstolens omkostnader 2008 var 0,9 miljoner euro. De mål som satts upp för 

såväl verksamhetens effektivitet som behandlingstid nåddes. 

48

Nyckeltal för arbetsdomstolens verksamhetsresultat 

Arbetsdomstolen 

Utfall 

2006 

Utfall 

2007 

Resultatavtal 


mål/uppsk. 

Utfall 


Jfr m. 

föreg. 

år 

Jfr m. 

resultatavtalet 

Inkomna ärenden 177 124 150 149 20 % -1 % 

Avgjorda ärenden 144 152 140 149 -2 % 6 % 

Anhängiga ärenden 91 62 72 62 0 % -14 % 

Omkostnader (1000 euro) 912 921 900 907 -1 % 1 % 


Anställda (årsv.) 11 11 10 10 -1 0 

Produktivitet (avg./årsv.) 13 14 14 15 5 % 8 % 

Lönsamhet (euro/avg.ärende) 6 334 6 058 6 429 6 088 0 % -5 % 

GENOMSNITTLIG 

BEHANDLINGSTID (mån.) 5,5 6,9 5,5 4,4 -2,5 -1,1 

3.5 Omkostnader 

Av de allmänna domstolarnas omkostnader 2008 var ungefär 78 % löneutgifter, 14 % 

lokalhyror och 8 % övriga utgifter. Omkostnaderna har ökat med ungefär 4 % jämfört 

med föregående år. Ökningen gällde löneutgifter och lokalhyror. Lokalhyrorna har stigit 

konsekvent, även om ökningen avtog 2006. 

49

Utvecklingen av de allmänna domstolarnas omkostnader 2005-2008 

Omkostnader (1 000 euro) %-andel 

2007 

2005 Ändr. 

05-04 

De allmänna domstolarna sammanlagt 

2006 Ändr. 

06-05 

Ändr. 

07-06 

2008 Ändr. 08- 

07 

Löner 132 463 2 % 130 097 -2 % 134 699 4 % 141 341 5 % 78 % 

Lokalhyror 23 807 13 % 23 846 0 % 24 030 1 % 24 748 3 % 14 % 

Övriga utgifter 14 045 -5 % 14 267 2 % 14 288 0 % 14 060 -2 % 8 % 

Sammanlagt 170 315 3 % 168 210 -1 % 173 017 3 % 180 149 4 % 100 % 

Högsta domstolen 

Löner 5 931 4 % 5 699 -4 % 5 760 1 % 6 204 8 % 81 % 

Lokalhyror 722 1 % 729 1 % 725 0 % 727 0 % 9 % 

Övriga utgifter 618 11 % 567 -8 % 623 10 % 766 23 % 10 % 

Sammanlagt 7 271 4 % 6 995 -4 % 7 108 2 % 7 697 8 % 100 % 

Hovrätterna 

Löner 28 821 2 % 28 512 -1 % 30 032 5 % 31 212 4 % 85 % 

Lokalhyror 3 495 3 % 3 516 1 % 3 581 2 % 3 673 3 % 10 % 

Övriga utgifter 2 091 -3 % 2 362 13 % 2 272 -4 % 2 052 -10 % 6 % 

Sammanlagt 34 407 2 % 34 390 0 % 35 886 4 % 36 936 3 % 100 % 

Tingsrätterna 

Löner 96 995 2 % 95 192 -2 % 98 193 3 % 103 241 5 % 77 % 

Lokalhyror 19 444 16 % 19 455 0 % 19 576 1 % 20 197 3 % 15 % 

Övriga utgifter 11 278 -6 % 11 266 0 % 11 333 1 % 11 171 -1 % 8 % 

Sammanlagt 127 717 3 % 125 913 -1 % 129 102 3 % 134 609 4 % 100 % 

Arbetsdomstolen 

Löner 716 3 % 694 -3 % 713 3 % 685 -4 % 75 % 

Lokalhyror 146 0 % 146 1 % 148 1 % 151 2 % 17 % 

Övriga utgifter 58 -23 % 72 22 % 60 -17 % 71 19 % 8 % 

Sammanlagt 920 1 % 912 -1 % 921 1 % 907 -1 % 100 % 

50 

2008

3.6 Kvalitetsarbete 

Kvalitetsprojektet för Helsingfors hovrättsdistrikt har inletts 2002 och det är uppdelat i 

två delar. Det universitetsfokuserade kvalitetsprojektet har genomförts i form av utbildningsarbete 

med Helsingfors universitet. De som deltagit i utbildningen har kunnat räkna 

sig de avlagda kurserna till godo när de har avlagt påbyggnadsexamen. Kvalitetsprojektet 

har ordnat inalles nio olika kurser. År 2008 har det ordnats kurser som behandlar 

Europarätt och arbetsrätt. Målsättningen har varit ungefär 30 deltagare per kurs. Omsättningen 

bland deltagarna har i enlighet med kvalitetsprojektets grundläggande mål 

varit jämförelsevis stor. Utgående från de skriftliga slutarbeten som hänför sig till kurserna 

har fyra olika böcker getts ut. Det universitetsfokuserade kvalitetsprojektet styrs av 

en styrgrupp i vilken ingår medlemmar som företräder universitetet och domarna inom 

hovrättens domkrets. 

Det tingsrättsfokuserade kvalitetsprojektet leds av en kvalitetsarbetsgrupp, som består av 

domare inom hovrättens domkrets. Dess verksamhet styrs av en styrgrupp, som består av 

lagmännen vid tingsrätterna inom hovrättens domkrets, en hovrättslagman och hovrättens 

president. 

Det tingsrättsfokuserade kvalitetsprojektet har under det gångna året producerat två rapporter, 

av vilka den ena har gällt bevisning med avseende på processledningen och den 

andra förverkandepåföljder. Rapporterna företräder domarnas organiserade yrkesmässiga 

diskussioner och de har beretts i utvecklingsarbetsgrupper som tillsatts av kvalitetsarbetsgruppen. 

Merparten av medlemmarna i utvecklingsarbetsgrupperna har varit domare 

inom hovrättens domkrets och föredragande vid hovrätten. Rapporterna har behandlats 

på en gemensam rättsskipningsdag som ordnades för den rättsskipande personalen inom 

hovrättens domkrets hösten 2008. 

Inom Östra Finlands hovrätts domkrets genomfördes 2008 ett Kaiku-projekt som i huvudsak 

finansierades av statskontoret och där man i första hand koncentrerade sig på att 

utbilda de närmaste cheferna. Ett annat tema för projektet var att utveckla ledningsgruppernas 

verksamhet särskilt när det gäller främjande av arbetshälsan och att engagera ledningsgrupperna 

i den verksamhet som gäller de närmaste cheferna. Utbildningen för de 

närmaste cheferna omfattade 57 timmar. I utbildningen deltog förutom hovrätten dessutom 

Joensuu, Kajana, Kuopio och S:t Michels tingsrätter. 

51

Den s.k. chefsdomarklubben inom Östra Finlands hovrätts domkrets, som har funnits 

sedan 2005 och till vilken hör hovrättens president och lagmännen vid tingsrätterna, 

samlades en gång under verksamhetsåret. Temat var förberedelse för den kommande 

tingsrättsreformen särskilt med avseende på personalledningen. Också de problem som 

lagmännen tog upp i anslutning till sin framtida ställning behandlades. Antalet tingsrätter 

inom hovrättens domkrets och därmed också antalet chefsdomare vid dem minskar i och 

med reformen från nio till fyra. Företagshälsovårdens arbetsplatspsykolog deltog i diskussionerna. 

År 2008 började man planera ett projekt som gäller gränsöverskridande rättsskipning i 

domstolarna tillsammans med Joensuu universitets fortbildningscentral. Det är fråga om 

ett gemensamt utbildningsprojekt för universitetet, hovrätten samt Joensuu, Kajana, S:t 

Michels och Nyslotts tingsrätter och Kuopio förvaltningsdomstol tillsammans med domstolarna 

i Republiken Karelen och Justitieakademin, som lyder under justitieministeriet. 

Projektet genomförs 2009 och 2010 genom att det hålls flera seminarier i Karelen i Ryssland 

och i Finland samt genom att seminariematerialet ges ut i bokform. 

Under verksamhetsåret ordnade Östra Finlands hovrätt ett möte för hovrätternas kanslichefer 

och ett möte för den kanslipersonal som arbetar inom hovrätternas ekonomi- och 

personalförvaltning i Kuopio. I Kuopio ordnade likaså hovrätten och justitieministeriet 

med gemensamma krafter en tvådagars fortsättning på hovrätternas ledarutbildning som 

är tänkt att ska återkomma årligen. 

Lagmännen vid tingsrätterna inom Kouvola hovrätts domkrets samt hovrättens president 

och kanslichef har i början av verksamhetsåret samlats till den årliga lagmansdagen. 

Under överläggningen har man diskuterat allmänna aktuella frågor som berör domstolarna 

samt kommit överens om tillvägagångssätt för att ordna gemensam utbildning för 

hovrättens och tingsrätternas personal. Under verksamhetsåret har teman för utbildningen 

varit elektronisk informationssökning, offentlighetslagstiftningen, aktuella frågor om 

allmänna straffrättsteorier och den allt mera europeiserade straffrätten samt förberedande 

och huvudförhandling i brottmål. 

Företrädare för polisinrättningarna, åklagarämbetena och tingsrätterna inom hovrättens 

domkrets samt hovrätten har i enlighet med överenskommelsen från föregående år mötts 

igen för att diskutera metoder för att se till att ärendena behandlas utan dröjsmål. Under 

52

diskussionerna har man preciserat de rutiner som konstaterades vara bra under det föregående 

mötet. 

Företrädare för justitieförvaltningen och domstolarna inom Leningradområdet har besökt 

hovrätten inom ramen för det närområdessamarbete som bedrivits under några år. För 

domstolspraktikanterna inom hovrättens domkrets har det ordnats en hovrättsdag som 

belyste rättsväsendets verksamhet. 

De anställda vid hovrätternas registratorskontor har hållit en två dagar lång registratorskurs 

vid hovrätten. 

Kvalitetsprojektet för domstolarna inom Rovaniemi hovrätts domkrets inleddes 1999. 

Projektets mål är att förbättra och utveckla domstolarnas arbete så att rättvisa tillgodoses, 

rättegången är korrekt, avgörandena lagenliga och välmotiverade och domstolarnas tjänster 

är tillgängliga för människorna också vad kostnaderna beträffar. 

År 2008 var det tionde verksamhetsåret för kvalitetsprojektet. Det genomfördes med 

hjälp av de arbetsmetoder som upplevts som bra under tidigare år. Kvalitetsarbetsgrupperna 

arbetade med de utvecklingsteman som getts dem. Under de kvalitetsdagar som 

ordnades på hösten presenterades och diskuterades kvalitetsarbetsgruppernas arbete och 

kvalitetsmål sattes upp för 2009. Under verksamhetsåret fortsatte projektet att röna intresse 

både i hemlandet och utomlands. Inom fortbildningsavsnittet uppdaterades domarnas 

talkommunikation och interaktionsfärdigheter, kunskaperna i svenska samt kännedomen 

om utsökningslagstiftningen. 

Domarna inom hovrättens domkrets och föredragandena vid hovrätten deltog fortfarande 

aktivt i kvalitetsprojektet. Också åklagarna, advokaterna, de allmänna rättsbiträdena och 

undersökningsledarna gjorde viktiga insatser för utvecklingsarbetet. För att kvalitetsprojektet 

skulle lyckas förutsattes dessutom ett omfattande planerings-, administrations- och 

organisationsarbete i bakgrunden. 

Under verksamhetsåret arbetade fyra kvalitetsarbetsgrupper, vilkas teman var: 1) förfarandena 

för att skydda vittnen, målsägande och andra som eventuellt hörs i olika faser i 

straffprocessen (förundersökning, åtalsprövning och rättegång), 2) hur en dom är uppbyggd 

och frågor om skrivsätt, 3) förlikningsmetoder i domstolen vid förlikning med 

stöd av 5 kap. 26 § i rättegångsbalken (traditionell förlikning i anslutning till rätte- 

53

gången) samt 4) beloppet av skadestånd som döms ut för sveda, värk, kosmetiskt men och 

lidande i misshandelsärenden. 

Den i ordningen åttonde kvalitetsrapportboken kom ut våren 2008 (Rovaniemen hovioikeuspiirin 

tuomioistuinten laatuhankkeen työryhmäraportteja IX). 

Slutrapporten från pilotförsöket med de kvalitetsmätare som togs fram 2006 som ett led i 

kvalitetsprojektet publicerades i början av 2008. Den 15 september ordnades en videokonferens 

där pilotförsöket sammanfattades och analyserades. I konferensen deltog 

sammanlagt 16 företrädare för domstolarna inom hovrättens domkrets och domstolarnas 

intressentgrupper. 

Kvalitetsprojektet inom Helsingfors hovrätts domkrets informerades om kvalitetstemana 

2008 för kvalitetsprojektet inom Rovaniemi hovrätts domkrets. Kvalitetsprojektets utvecklingsarbetsgrupp 

avgav ett utlåtande till kvalitetsprojektet inom Helsingfors hovrätts 

domkrets som gällde riksomfattande samarbete mellan kvalitetsprojekten. 

Inom Vasa hovrätts domkrets ordnas varje år två dagar långa domardagar för den rättsskipande 

personalen inom hovrättens hela domkrets. Det centrala syftet med dem är att 

främja rättsskipningen inom hovrättens domkrets. Domardagarnas program bereds i 

samarbete mellan hovrätten och den tingsrätt som är i tur att ordna dagarna och även 

platsen alternerar mellan tingsrätterna samt hovrätten. Under domardagarna har man 

koncentrerat sig på praktiska teman som berör såväl hovrätts- som tingsrättsdomarna, 

och man har hört utomstående experter på områdena och försökt att genom gemensam 

diskussion hitta rutiner som bör beaktas i den dömande verksamheten. I domardagarna 

har också deltagit företrädare för de viktigaste intressentgrupperna (åklagare, advokater 

och offentliga rättsbiträden) samt nämndemännen. Via dem har man också försökt göra 

rutinerna kända inom intressentgrupperna. 

Det centrala temat för domardagarna i Karleby 2008 var en enhetlig straffpraxis vid 

våldsbrott. Inför diskussionen hade man vid hovrätten gjort en heltäckande utredning om 

hovrättens straffpraxis vid våldsbrott. 

Under sammankomsten presenterades också delegationen för personskadeärendens rekommendationer 

om ersättningar för immateriella skador. 

54

Inom hovrättens domkrets ordnas också gemensamma utbildningsdagar för kanslipersonalen 

vid tingsrätterna inom hovrättens domkrets samt vid hovrätten, där man på samma 

sätt som domardagarna har behandlat aktuella frågor som berör kanslipersonalen. År 

2008 ordnades kanslipersonalens sammankomst i form av tingssekreterardagar som planerats 

i samarbete mellan Jyväskylä tingsrätt och hovrätten, där man behandlade bl.a. 

omständigheter i anslutning till protokollföringen över tingsrättsbehandlingen ur tingsrättens 

och hovrättens synvinkel samt sållningen av rättegångshandlingar för arkiveringen. 

Hovrättens ledning och lagmännen vid tingsrätterna inom hovrättens domkrets har samlats 

två gånger om året till s.k. lagmansdagar, där man har diskuterat viktiga frågor som 

gäller de allmänna domstolarna samt kommit överens om de förfaranden som ska iakttas 

i samarbetet mellan hovrätten och de tingsrätter som lyder under den. 

Hovrätten har också varje år ordnat s.k. auskultantdagar för hovrättsauskultanterna inom 

dess domkrets. Under auskultantdagarna har rättsvårdens olika aktörer kunnat presentera 

sin verksamhet och karriärutsikterna för unga jurister. Hovrätten har också ordnat utbildning 

om aktuella ämnesområden för sin personal och de närbelägna tingsrätternas rättsskipande 

personal. Under 2008 har man dessutom inlett utbildningssamarbete med den 

lokala förvaltningsdomstolen. 

Under inspektionerna i tingsrätterna fäster hovrätten uppmärksamhet även vid tingsrätternas 

funktionsduglighet, kundservicen och övriga omständigheter som påverkar kvalitetsledningen 

av domstolsarbetet. Vid Vasa hovrätt förrättas inspektionerna av en hovrättslagman 

tillsammans med en inspektionsfiskal. 

Inom Åbo hovrätts domkrets har man inte fortsatt med arbetet med att utveckla rättsskipningen 

mellan hovrätten och tingsrätterna inom domkretsen. Varje domstol har bedrivit 

eget internt kvalitetsarbete. Hovrättens inspektionsfiskal har under sina inspektioner i 

alla underrätter inom domkretsen fört diskussioner om offentlighetslagstiftningen och 

domarjäv i tingsrätterna. I början av oktober hölls en diskussion och utbildning tillsammans 

med advokatkåren om vissa frågor i anslutning till hovrättsförfarandet. 

Vid högsta domstolen gjordes under verksamhetsåret en utredning om rättegångens 

längd vid ekonomiska brott. I undersökningen utreddes ekobrottsprocessens genomsnittliga 

längd i mål som kommit till högsta domstolen för avgörande, hur tiden fördelade 

55

sig på de olika rättegångsfaserna samt hur tiden varierade mellan olika hovrätters domkretsar. 

I undersökningen utreddes dessutom vissa andra faktorer som påverkar rättegångarnas 

längd samt sambandet mellan målens omfattning och rättegångarnas längd. I 

studien tillämpas en vid rättegångsuppfattning, och förutom den egentliga domstolsprocessen 

räknade man dessutom in polisens förundersökning och åklagarens åtalsprövning. 

Resultaten av undersökningen har behandlats ovan i punkt 2. 

Vid högsta domstolen började man i augusti 2008 göra en utredning om straffpraxis i 

samband med sexuellt utnyttjande av barn. Utredningen görs genom att man granskar de 

ärenden gällande sexuellt utnyttjande av barn där besvärstillstånd har begärts av högsta 

domstolen. Granskningen omfattar åren 2000-2007 och inalles 144 fall. Straffpraxisen 

bedöms genom att beakta förövarens kön, förövarens ålder, målsägandens kön och ålder, 

förhållandet mellan förövaren och målsäganden, den specificerade gärningen, antalet 

gärningar och hur länge de pågått samt tidigare brottslighet. Uppmärksamhet fästs 

även vid besvärskonstellationen i såväl hovrätten som högsta domstolen. Utredningsarbetet 

görs delvis i samarbete med Rättspolitiska forskningsinstitutet, som samtidigt gör 

en egen utredning om straffpraxis i anslutning till sexuellt utnyttjande av barn. Avsikten 

är att den slutliga rapporten ska vara klar före juni 2009. 

Högsta domstolen ordnade i januari 2008 en hovrättsdag dit man hade inbjudit samtliga 

hovrätters rättsskipande personal. Under dagen tog man upp bl.a. reformen av ändringssökandet 

till hovrätten. Man gick också igenom omständigheter i anslutning till kollektivt 

jäv och hörde utläggningar om extraordinärt ändringssökande i anslutning till tilllämpning 

av Europarätten och människorättsnormerna samt om den senare tolkningen 

av artikel sex i den europeiska människorättskonventionen särskilt ur besvärsinstansernas 

synvinkel. 

Högsta domstolen har fortsatt att publicera nyhetsbrevet om Europarätten, där det ges 

information om viktig lagstiftning som Europeiska unionen publicerat under föregående 

månad samt om Europeiska gemenskapernas domstols och Europeiska människorättsdomstolens 

rättspraxis. Nyhetsbrevet har delats ut till de allmänna domstolarna varje 

månad. 

Vid arbetsdomstolen fortsatte man att utveckla den procedurreform som genomfördes 

2007. I och med reformen effektiverades den skriftliga förberedelsen vilket möjliggjorde 

att merparten av arbetsfredsärendena har kunnat avgöras utgående från skriftlig för- 

56

eredelse. Detta har förkortat behandlingstiderna och samtidigt medfört resursbesparingar 

för såväl kunderna som arbetsdomstolen. 

De förbättrade möjligheterna att hänföra de tillgängliga resurserna till juridiskt krävande 

ärenden förbättrar samtidigt avgörandeverksamhetens kvalitet. Man har också försökt 

stödja den genom interna diskussioner inom domstolens juristkår liksom med hjälp av 

extern utbildning. 

57

4 HANTERING OCH UTVECKLING AV 

DE MÄNSKLIGA RESURSERNA 

Domstolarnas personal 2008 motsvarade sammanlagt ungefär 3425 årsverken. Antalet 

innebär en minskning med ungefär 14 årsverken jämfört med föregående år. De allmänna 

domstolarnas personal minskade med ungefär 22 årsverken, medan ökningen vid 

förvaltningsdomstolarna var 8 årsverken. 

Medelåldern bland de anställda vid de allmänna domstolarna var 47,6 år och vid förvaltningsdomstolarna 

48 år. Ungefär 65 % av de anställda var över 45 år. Antalet deltidsanställda 

minskade något jämfört med 2007. 

Sjukfrånvaron uppgick vid förvaltningsdomstolarna till i medeltal 9,0 (9,2) och vid de 

allmänna domstolarna till 8,5 (8,6) arbetsdagar per årsverke. Skillnaderna mellan de 

olika domstolarna var emellertid betydande. 

Vid högsta domstolen och hovrätterna, Rovaniemi hovrätt undantagen, gjordes 2008 en 

undersökning om arbetstillfredsställelsen (FM-barometerundersökning). Det allmänna 

indexet beräknat på grundval av det sammantagna totala resultatet för nämnda domstolar 

var 3,40 då de allmänna indexen beräknade på grundval av de domstolsspecifika 

resultaten varierade mellan 3,71 och 3,17 (skala 1-5). Vid Rovaniemi hovrätt gjordes en 

självutvärderingsenkät enligt den kvalitetsmätaruppsättning som finns inbyggd i hovrättens 

domkrets kvalitetsprojekt, en självutvärderingsenkät enligt CAF-utvärderings- 

modellen, en planerings- och utvecklingsdiskussionsenkät som var avsedd som grund 

för utvecklingsdiskussionerna samt företagshälsovårdens arbetsplatsenkät. På skalan 1 - 

4 har arbetstillfredsställelsen varit ungefär 3. 

Tingsrätternas personresurser är i en del av tingsrätterna i princip knappa i förhållande 

till antalet ärenden som ska avgöras och deras svårighetsgrad. De ärenden som handläggs 

blir internationellare och mera komplicerade. Antalet inkomna ärenden ökar och 

antalet omfattande eller synnerligen omfattande mål ökar. Arbetet med att slå samman 

tingsrätter kräver resurser. 

58

Användningen av en sammansättning med tre yrkesdomare avspeglar sig direkt i tingsrättens 

avgörandeeffektivitet. Handläggningen av ett omfattande brottmål upptar också 

mera än en domares arbetstid ofta för lång tid. På grund av de knappa resurserna avspeglar 

sig även detta direkt i tingsrättens kvantitativa avgörandeeffektivitet. 

I domarresurserna förekommer även annars variationer. Flera äldre erfarna domare går i 

pension. De yngre domarna söker sig till andra tingsrätter eller hovrätten med tanke på 

karriärutvecklingen. Domarnas, till och med relativt ungas, benägenhet att utnyttja alterneringsledighet 

tycks öka. Visstidsanställda tingsdomare, som redan har erfarenhet 

och kunnande och som i åratal har väntat på att få en fast tjänst kan få nog av situationen 

och söka sig till andra juristuppdrag. 

På grund av de knappa domarresurserna används sammansättningar med tre yrkesdomare 

nästan inte alls, trots att det ofta skulle vara nödvändigt med tanke på ärendets beskaffenhet 

eller omfattning. I ovan beskrivna situationer är det svårt att hålla den för 

medborgarna så viktiga servicenivån på jämn och högklassig nivå. Det medför behov av 

att få till tingsrätterna vikarier som sköter de lediga tjänsterna. Justitieministeriet är avogt 

inställt till anhållanden om tilläggsresurser. Alltid hittar man inte ens personer som 

är villiga och kompetenta att sköta uppgifterna, åtminstone inte lätt. Användningen av 

visstidsanställda domare kan betraktas som problematisk med tanke på domstolarnas 

oberoende. Att hela tiden ledigförklara tjänster och tillsätta dem tar mycket tid av tingsrättens 

förvaltning och gör det svårt att utveckla tingsrättens verksamhet. Förfarandet 

med tillstånd för att tillsätta tjänster och det relativt långsamma förfarandet för att utnämna 

domare medför svårigheter för tingsrättens tjänsteproduktion. 

Också antalet kanslianställda varierar av olika orsaker. Användningen av alterneringsledighet, 

deltidspension och deltidsarbete har ökat. Sjuk- och annan frånvaro förekommer 

i rätt stor utsträckning. Frånvaron ökar trycket på dem som är i arbete. Medan förfarandet 

med tillstånd för att tillsätta tjänster har varit i kraft har tjänster som blivit lediga 

inte fått tillsättas ordinarie eller alls. Alltid finns det inte ens kompetenta vikarier. Att 

instruera och handleda oerfarna vikarier upptar mycket av den fast anställda personalens 

tid, något som ökar belastningen och är bort från annat arbete. 

Med tanke på tingsrätternas verksamhet vore det viktigt att de mänskliga resurserna 

fortlöpande vore på sådan nivå som den snabbhet, säkerhet och tillförlitlighet som krävs 

av verksamheten förutsätter. Man borde kunna svara bättre än nu på medborgarnas 

59

ättsskyddsförväntningar. Det går att åstadkomma en förbättring genom att utveckla 

tingsrätternas organisation och verksamhet. Detta räcker ändå inte ensamt. Statsmakten 

borde trygga sådana personalresurser att en stabil verksamhet utan stora störningar och 

oöverkomliga svårigheter i allmänhet är möjlig. Det förutsätter åter att det snabbt går att 

få arbetskraft där sådan behövs, och att den kan styras särskilt dit där behovet är som 

störst. Detta förutsätter att det finns reservpersonal. 

Tingsrätterna har en personalplan. Syftet med den är att säkerställa att vid tingsrätterna 

arbetar en yrkesskicklig, ansvarskännande och motiverad personal och att den är tillräcklig 

för att utföra tingsrättens grundläggande uppgift. 

Vid en del av tingsrätterna finns domare som är specialiserade på tvistemål. Vid tingsrätterna 

finns också domare som är specialiserade på ekobrott. 

Vid tingsrätterna förs årligen utvecklingsdiskussioner. Genom dem förmedlas information 

om utvecklingsbehov till ämbetsverkets ledning. För att upprätthålla och utveckla 

personalens kunnande utarbetas årligen en utbildningsplan vid tingsrätten. 

Utbildningsutbudet inriktas i enlighet med behoven och även med beaktande av domarnas 

specialiseringsbehov. Tingsrätterna ordnar tillsammans utbildning för domarna 

inom ramen för kvalitetsprojekten. Arbetet i kvalitetsprojektets arbetsgrupper och deltagande 

i kvalitetsprojektets utbildning och kvalitetsdagar upprätthåller och utvecklar 

kunnandet och yrkesskickligheten. Man deltar också i personalutbildning som justitieministeriet 

ordnar. Dessutom ordnas utbildning i de enskilda ämbetsverken. 

Vid ledningen av tingsrätterna framhävs friskvårdsledningens betydelse. Verksamhetsprogrammet 

för arbetarskyddet och planen för upprätthållande av arbetsförmågan upprätthålls. 

I utvecklingsdiskussionerna behandlas också frågor i anslutning till arbetshälsan. 

För personalen ordnas rekreationsevenemang, och rekreationsverksamhet på eget 

initiativ stöds. 

Helsingfors hovrätt ordnar regelbundet utbildningseftermiddagar som är avsedda för 

den rättsskipande personalen och vilkas teman är aktuella frågor som är viktiga med 

tanke på rättsskipningen. År 2008 ordnades fem sådana utbildningseftermiddagar. Utgående 

från den specialisering som genomförts vid hovrätten ordnar också de s.k. rotlarna 

egen utbildning och utbildning tillsammans med utbildningskommittén. Vid hovrätten 

60

ordnas också i tur och ordning gemensam utbildning tillsammans med advokaterna eller 

åklagarna inom hovrättens domkrets. För kanslipersonalen har ordnats utbildning i 

svenska. Våren 2008 ordnades den första hovrättsdagen för kanslipersonalen vid tingsrätterna 

inom hovrättens domkrets. Utbildningsverksamheten koordineras av hovrättens 

utbildningskommitté. Utbildningskommittén gör varje år upp en utbildningsplan. 

Hösten 2008 inledde en gemensam arbetsgrupp som koordinerar utbildningen vid Helsingfors 

hovrätt och tingsrätterna inom hovrättens domkrets sin verksamhet. 

De mål som satts under resultatförhandlingarna indelas i mål för avdelningarna och 

riktgivande mål för ledamöterna och föredragandena. Lagmännen och hovrättens ledningsgrupp 

följer regelbundet hur målen uppnåtts. År 2008 har den anhopning som hovrätten 

i åratal dragits med lösts upp och antalet ärenden som varit anhängiga vid hovrätten 

mer än ett år har fåtts ner på rimlig nivå. 

Man har försökt ytterligare utveckla hovrättens arbetsmetoder. Den planering i syfte att 

utveckla tidtabellsplanering av behandlingen av ärenden som inleddes 2006 i samarbete 

med Villmanstrands universitets institution för logistik har slutförts och tidtabellsplanering 

har tagits i bruk inom hela hovrätten 2008. 

Vid Östra Finlands hovrätt har det under de senaste tjugo åren gått långsamt att avancera 

i domarkarriären jämfört med tidigare. Detta beror i huvudsak på åldersstrukturen hos 

domarkåren vid de allmänna domstolarna. Domarna är ungefär i samma ålder. Detta 

beror åter på det stora antal domartjänster som inrättades i samband med övergången till 

totallön vid domstolarna och i och med de två nya hovrätterna, till vilka rätt unga personer 

i samma ålder utnämndes. För att få den första ordinarie fiskaltjänsten kan det för 

närvarande krävas nästan 10 år av hovrättstjänstgöring i föredragandeuppgifter på viss 

tid, ofta i form av många korttidsanställningar. Den nuvarande praxisen vid utnämning 

till domartjänster har också i någon mån förstärkt denna utveckling. Å andra sidan torde 

det stora antal domare som går i pension under de närmaste åren rätta till situationen. 

Trots den långsamma karriärutvecklingen har hovrättens föredragandekår orkat sköta 

sina uppgifter plikttroget och framgångsrikt. 

Hovrättens arbete har under verksamhetsåret försvårats av att inför tingsrättsreformen 

har många tingsdomartjänster vid tingsrätterna inom hovrättens domkrets varit tillsatta 

för viss tid. Dessa tjänster har i huvudsak skötts av hovrättens fiskaler, vilket har lett till 

61

svårigheter med tjänsteregleringarna vid hovrätten. Å andra sidan har fiskalerna på detta 

sätt fått värdefull erfarenhet av att sköta domartjänster. 

Sedan mitten av 2008 har ett hovrättsråd varit alterneringsledig. Av de två ledamöter av 

hovrätten som varit deltidspensionerade gick den ena i pension under verksamhetsåret 

och den andra går i pension 2009. Efter det är ingen bland hovrättens rättsskipande personal 

deltidspensionerad. Bland kanslipersonalen har två notarier och en expeditionsvakt 

fortfarande varit deltidspensionerade av vilka expeditionsvakten gick i pension 

under året. Deltidspensionerna har knappast varit till förfång för organiseringen av arbetet 

vid hovrätten. 

Under 2008 har man vid hovrätten etablerat rutiner för det informations- och diskussionsmöte 

för personalen som kallas presidentens månadsinfo, där man behandlar aktuella 

frågor som berör hovrätten. Under året har det ordnats flera gemensamma rekreationsevenemang 

för personalen. Personalens 1:a maj tidning Hovinarri kom ut för 15:e 

gången. 

Utvecklingsdiskussioner fördes med hela personalen. I samband med dem har man också 

behandlat arbetshälsofrågor. 

År 2008 ordnades en arbetshälsoenkät vid hovrätterna. Vid Östra Finlands hovrätt hade 

resultaten förbättrats på ett avgörande sätt jämfört med den enkät som gjordes 2006. 

Vid Kouvola hovrätt var sjukfrånvaron klart större än genomsnittet 2007. Av denna 

orsak började man kartlägga orsakerna och målen under hösten nämnda år. Arbetet fortsatte 

2008 genom att kartlägga metoder med vars hjälp arbetshälsan kan förbättras. Centrala 

förutsättningar för arbetshälsa är enligt kartläggningen särskilt arbetsarrangemang 

och -metoder som minskar arbetsbelastningen så att den överdrivna stressen i arbetet fås 

bort, ökade påverkningsmöjligheter på arbetsplatsen samt uppskattning och konstruktiv 

respons. Under verksamhetsåret minskade sjukfrånvaron kännbart och var betydligt 

mindre än genomsnittet. Resultaten av den arbetstillfredsställelseundersökning som 

gjordes under verksamhetsåret var positiva. För att den goda trenden ska fortsätta förutsätts 

att de faktorer som främjar arbetshälsan beaktas inte bara vid ledningen utan också 

i alla arbetstagares verksamhet. 

62

Fiskalskåren har på samma sätt som tidigare år i stor utsträckning övergått till uppgifter 

för viss tid. Till följd av detta har en stor del av föredragandena tjänsteförhållande för 

viss tid. Bland kanslipersonalen och domarkåren har några personer gått i pension. Den 

tämligen jämna personalomsättningen gjorde det möjligt att fortsätta med att överföra 

yrkesskicklighet och erfarenhet till de nya arbetstagarna inom de olika personalgrupperna. 

Personalen vid Rovaniemi hovrätt har på ett engagerat sätt deltagit i kvalitetsarbetet 

inom hovrättens domkrets och i den kvalitetsutbildning som stöder kvalitetsarbetet. Man 

har även annars deltagit aktivt i fortbildning. I december har man tillsammans med 

Lapplands universitets juridiska fakultet inlett ett projekt med examensinriktad fortbildning, 

där man har möjlighet att utgående från Norra Finlands domarskola och den därpå 

följande kvalitetsutbildningen avlägga yrkesinriktade postgraduala examina. Till det 

postgraduala examensprojektet har 11 domare och föredragande vid domstolarna inom 

hovrättens domkrets anmält sig. 

Det projekt för att utveckla organisationens kvalitet som grundar sig på utvärderingsmodellen 

CAF 2006 och som inleddes vid Rovaniemi hovrätt 2007 har avancerat så att 

den första utvecklingsplanen har utarbetats och fastställts. Den har föregåtts av definition 

av hovrättens värderingar (rättvisa, kompetens, samarbetsförmåga och effektivitet), 

en CAF-självutvärderingsenkät, grundläggande arbete i en självutvärderingsgrupp som 

omfattat alla personalgrupper jämte utvecklingsförslag och godkännande av utvecklingsplanen 

på ett möte för hela personalen. 

Till utvecklingsplanens utvecklingsobjekt hör bl.a. att åstadkomma en teamspecifik 

avgörandestrategi, att effektivera samarbetsorganens verksamhet, att utveckla lednings- 

och medarbetarfärdigheterna, att införa regelbundna och effektiva mötesrutiner, att fördjupa 

ledningsgruppens utbildning, intern utbildning, att utarbeta en årsklocka för hovrätten 

och ytterligare utveckla utvecklingsdiskussionerna. 

Följande fas i uppbyggnaden av CAF-utvärderingsmodellen är att övergå till ett utvärderingsområde 

som gäller processerna genom att ledningsgruppen ser till att en processplan 

görs upp och en ny självutvärderingsgrupp inrättas. Sakkunniga från Lapplands 

universitet anlitas när processplanen görs upp och genomförs. 

63

Under verksamhetsåret har det genomförts en utvecklingsdiskussionsenkät vid Rovaniemi 

hovrätt och företagshälsovården har sett till att det gjorts en arbetsplatsutredning 

jämte föregående enkäter. Resultaten av enkäterna och utredningarna har legat till grund 

när utvecklingsdiskussioner fördes med varje arbetstagare vid hovrätten i slutet av året. 

Pensioneringstakten tilltar under de närmaste åren och innebär en stor utmaning under 

de följande åren för rekryteringen av nya domare, föredragande och kanslipersonal. 

Också överföringen av de kunskaper och färdigheter samt erfarenheter som domaruppdraget 

innebär till nya domargenerationer är ett centralt utvecklingsområde, där utbildning, 

tutorskap och mentorskap spelar en viktig roll. 

Vid Vasa hovrätt har man stött personalens utbildningsbehov samt ordnat utbildning på 

eget initiativ. Vid hovrätten har man fortsatt att tillämpa systemet med s.k. sammanträdesledighet. 

Syftet med sammanträdeslägenheten är att årligen befria sex ledamöter i tur 

och ordning i tre veckor för att de ska kunna utveckla sig själva. Vid hovrätten har man 

diskuterat den börda som resetingen innebär för ledamöterna och som kom fram i arbetstillfredsställelseenkäten 

2008. Man funderar på metoder för att lindra bördan. De 

årliga utvecklingsdiskussionerna har förts med hela personalen. Hovrätten har också 

stött personalens rekreation i form av motion. 

Vid Åbo hovrätt har man under verksamhetsåret fortsatt med arbetsformservicen tillsammans 

med Terveystalo som producerar företagshälsovårdstjänster, där man med 

hjälp av effektiverad vård och rehabilitering försöker ingripa i problem i anslutning till 

arbetsförmågan i ett så tidigt skede som möjligt. Detta är en bidragande orsak till att de 

anställdas sjukfrånvaro minskade betydligt. 

Enligt den arbetstillfredsställelseenkät som utfördes på hösten finns det mest att utveckla 

när det gäller organiseringen av arbetet, öppenheten i förvaltningens beslutsfattande 

och samarbetet mellan olika personalgrupper. 

Karriärrotationen för föredragandena vid högsta domstolen har påskyndats och omsättningen 

på föredraganden har ökat, liksom även vid hovrätterna. Vid högsta domstolen 

har man bl.a. av denna anledning satsat på inskolning och utbildning för föredragandena 

och denna verksamhet fortsätter. Handboken för föredragande förnyades 2007 och uppdateringen 

har skötts av ett utskott. Planeringen av utbildningen för föredragande och 

systemet gällande den har beretts i en arbetsgrupp som blev klar med sitt betänkande i 

64

februari 2008. Utbildningsverksamheten för föredragande var livlig på samma sätt som 

under tidigare år. 

Kanslipersonalen har utbildats i större utsträckning än tidigare. Målet är att förbättra 

bl.a. datakunskaperna, så att dataprogrammen ska kunna utnyttjas bättre än tidigare för 

att effektivera arbetet. Kanslipersonalen deltog i den grundkurs som var avsedd för 

högsta domstolens och hovrätternas kanslipersonal. 

Två gånger om året ordnas en särskild sammankomst för ledningen och föredragandekåren 

samt kanslipersonalen för att främja informationen och den gemensamma diskussionen. 

Arbetshälsan och arbetsmotivationen har uppmärksammats. För hela personalen ordnades 

en rekreationsdag och för föredragandena en rekreationseftermiddag. Målet har 

också varit att förbättra de närmaste chefernas yrkesskicklighet. De närmaste cheferna 

deltog i kurser i ledarskap 2008. 

Högsta domstolen har fortsatt att publicera nyhetsbrevet om Europarätt, där man informerar 

om lagstiftning av betydelse som Europeiska unionen publicerat under föregående 

månad samt om Europeiska gemenskapernas domstols och den europeiska människorättsdomstolens 

rättspraxis. Nyhetsbrevet har delats ut till de allmänna domstolarna 

varje månad. 

Personalomsättningen vid arbetsdomstolen har varit låg. Då ny personal inte har anställts 

i stället för dem som gått i pension har medelåldern blivit rätt hög. Detta har ännu 

inte avspeglat sig särskilt mycket i t.ex. sjukfrånvaron, men i fortsättningen krävs att 

man ytterligare effektiverar stödet för arbetsmotivationen. 

Personalen har kunnat erbjudas önskad utbildning som stöder upprätthållande och utveckling 

av arbetsskickligheten. Arbetsdomstolen har också stött sina arbetstagares 

studier genom läroavtalsutbildning. Det internationella samarbetet har fortfarande spelat 

en viktig roll. Arbetsdomstolen ordnade tillsammans med Internationella Arbetsorganisationen 

ILO ett möte för europeiska arbetsdomstolsdomare i Helsingfors som samtliga 

jurister vid arbetsdomstolen deltog i. Dessutom deltog ordförandena i flera nordiska och 

europeiska möten om arbetsrätt. 

65

De allmänna domstolarnas årsverken enligt personalgrupp 2004-2008 

Personalgrupper 2004 2005 2006 2007 2008 

förändr. 

07-08 

förändr.- 

% 

förändr. 

04-08 

förändr.-% 

domare 675 670 674 681 677 -4 -1 % 3 0 % 

föredragande 216 210 193 194 193 -1 0 % -23 -11 % 

tingsfiskaler 36 34 32 29 25 -4 -13 % -11 -30 % 

notarier 205 202 174 168 164 -4 -2 % -41 -20 % 

kanslipersonal 1439 1427 1427 1414 1401 -13 -1 % -39 -3 % 

stämningsmän 274 269 270 265 268 3 1 % -6 -2 % 

Sammanlagt 2844,3 2811,4 2770,2 2750,0 2728,3 -21,7 -1 % -116,0 -4 % 

De allmänna domstolarnas årsverken 2004-2008 

Domstol 

Tingsrätterna 

2004 2005 2006 2007 2008 

förändr. 

07-08 

förändr.- 

% 

förändr. 

04-08 

förändr.-% 

domare 484 479 480 476 478 2 0 % -6 -1 % 

tingsfiskaler 36 34 32 29 25 -4 -13 % -11 -30 % 

notarier 205 202 174 168 164 -4 -2 % -41 -20 % 


stämningsmän 274 269 270 265 268 3 1 % -6 -2 % 

Sammanlagt 2234,8 2203,4 2169,9 2140,5 2129,5 -11,0 -1 % -105,3 -5 % 

Hovrätterna 

domare 171 173 175 186 180 -6 -3 % 9 5 % 

föredragande 185 178 164 167 164 -3 -2 % -21 -11 % 

kanslipersonal 168 171 177 175 174 0 0 % 6 4 % 

Sammanlagt 524,5 522,0 516,2 527,2 518,3 -8,9 -2 % -6,2 -1 % 


domare 19 19 19 19 19 0 1 % 0 0 % 

föredragande 31 32 29 27 29 2 6 % -2 -6 % 


Sammanlagt 85,0 86,0 84,1 82,3 80,5 -2 -2 % -4 -5 % 

Alla tillsammans 2844,3 2811,4 2770,2 2750,0 2728,3 -21,7 -1 % -116,0 -4 % 

66

Arbetsdomstolens årsverken 2004-2008 

2004 2005 2006 2007 2008 förändr. 

06-07 

förändr.- 

% 

förändr. 

04-08 

förändr.-% 

domare 2 2 2 2 2 0 0 % 0 0 % 

föredragande 3 4 3 4 3 -1 -19 % 0 -6 % 

kanslipersonal 7 6 5 5 5 0 2 % -1 -21 % 

Sammanlagt 11,6 11,8 10,8 10,6 10,0 -0,6 -5 % -1,6 -13 % 

67

5 UTVÄRDERING AV DEN INTERNA 

KONTROLLEN 

5.1 Allmänna synpunkter 

I de allmänna domstolarnas kärnverksamhet, dvs. skötseln av rättsskipningsuppgifter, 

utgörs en källa till risker av en situation där de krav som ställs på systemets funktion 

och systemets förmåga att svara på dem inte är i balans. Då tillgodoses inte människors, 

företags och sammanslutningars rättsskydd på det sätt som borde vara fallet. 

De allmänna domstolarnas möjligheter att fullgöra sin uppgift i enlighet med rättsskyddskraven 

är utsatta för flera risker, som kan beskrivas på följande sätt: 

Problem med personalresursernas tillräcklighet och allokering, inklusive personalens 

arbetsmotivation. 

De senaste åren har personalen minskats utan något samband med produktivitetsåtgärder, 

trots att det har förekommit brister vad gäller bl.a. uppfyllandet av kraven på rättegångarnas 

längd. Man kan förvänta sig att den fortsatta personalminskningen medan 

arbetsmängden förblir densamma eller t.o.m. ökar påverkar personalens arbetsmotivation 

och arbetshälsa samt därigenom kvaliteten på avgörandena. 

Hot som följer av den ekonomiska recessionen. 

Antalet mål och ärenden samt belastningen på domstolarna ökar i och med recessionen. 

Samtidigt stramas den offentliga ekonomin åt ytterligare. Då ökar risken för ovan 

nämnda obalans ytterligare. 

Funktionella brister i straffrättsvårdens instanskedja. 

68

Problemen med straffprocessernas totala längd, framför allt i fråga om krävande brottmål, 

hänför sig ofta till stor del till de faser som föregår domstolsfasen, dvs. förundersökningen 

och åtalsprövningen. Processkedjor som överskrider myndighetsorganisationens 

gränser är inte för närvarande tillräckligt väl under kontroll när det gäller dimensioneringen 

och allokeringen av resurser, uppföljningen, kvaliteten och ledningen. 

Brister när det gäller att svara på de växande kraven på personalens yrkesskicklighet. 

Den organisatoriska och innehållsmässiga utvecklingen av den rättsskipande personalens 

utbildning kräver mera uppmärksamhet och satsningar än för närvarande. 

Risk för att man inte tillräckligt väl lyckas tillfredsställa de personalbehov som 

pensioneringarna och de växande kraven på skicklighet förutsätter. 

Risk för problem med att rekrytera yrkesskicklig kanslipersonal på grund av den 

låga lönenivån. 

De bristfälliga och otidsenliga datasystemen förorsakar 

o driftssäkerhetsproblem som direkt skadar kärnverksamheten 

o funktionella brister som skadar uppföljningen, övervakningen, styrningen 

och ledningen av kärnverksamheten 

Outvecklade metoder för den uppföljning, resultatstyrning och resursfördelning 

som justitieförvaltningen bedriver. 

Problem med vissa tingsrätters lokaler vilka äventyrar personalens arbetshälsa. 

Dröjsmål med flera tingsrätters lokalarrangemang som skadar och fördröjer nyttan 

av organisationsreformen. 

Risken för att rekryteringen och kvarhållandet av den viktigaste resursen, dvs. en 

högklassig personal, lyckas bristfälligt, om man inte förmår svara på ovan 

nämnda utmaningar på ett ändamålsenligt sätt. 

69

Hanteringen och minimeringen av ovan nämnda risker i anslutning till kärnverksamheten 

är endast delvis möjlig med domstolarnas egna resurser. För att trygga rättsskyddssystemets 

funktionsförmåga krävs det till stor del åtgärder från justitieförvaltningens 

sida, samarbete över förvaltningsgränserna samt statsrådets och riksdagens medverkan. 


Tingsrätternas interna kontroll genomförs på alla nivåer inom organisationen med hjälp 

av bl.a. ändamålsenliga verksamhetsprocesser och arbetsfördelning, kontrollrutiner för 

verksamheten, dokumentering, utbildning samt information. Enskilda rättsskipningsavgöranden 

är bundna till lag samt andra etablerade rättskällor och träffas med tillämpning 

av dem. Tingsrätternas verksamhet, tillvägagångssätt och administrativa förfaranden 

grundar sig på den lagstiftning som gäller dem samt tingsrätternas arbetsordningar, 

uppgiftsfördelningar i överensstämmelse med den interna organisationen samt interna 

anvisningar. I egenskap av resultatansvariga ämbetsverk följer tingsrätterna användningen 

av sina anslag. 

Under de resultatförhandlingar som hålls varje år om hösten utvärderas och sätts mål för 

antalet ärenden som inkommer till och avgörs vid tingsrätterna, de genomsnittliga behandlingstiderna 

för olika ärendekategorier, omkostnader och årsverken samt verksamhetens 

produktivitet och lönsamhet. 

För att tingsrätternas verksamhet ska kunna kontrolleras är den organiserad och angiven 

i arbetsordningen och olika administrativa föreskrifter och anvisningar. Till dem hör 

t.ex. personal-, utbildnings-, domstolspraktik-, kommunikations-, datasäkerhets-, jämställdhets- 

och återhämtningsplanen samt verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet 

och friskvårdsplanen. 

För att säkerställa att ekonomin är laglig och resultatrik iakttar tingsrätterna till alla delar 

justitieministeriets ekonomistadga, där det finns föreskrifter om bl.a. kassainspektion 

samt tryggande av tillgångar och egendom. Varje tingsrätt fastställer rättigheterna för 

dem som sakgranskar och godkänner räkningar. Vid tingsrätterna följs användningen av 

det årliga anslaget och att det räcker till med hjälp av rapporter ur bokförings- och rap- 

70

porteringssystemet. För upphandlingsverksamhetens del iakttas gällande bestämmelser, 

föreskrifter och anvisningar samt de ramavtal som justitieministeriet ingått. 

Uppnåendet av ovan nämnda mål för rättsskipningen följs regelbundet med hjälp av 

rapporter som justitieministeriet producerar och även med egna rapporter som utarbetas 

månatligen. Även kvaliteten på rättsskipningen följs. Detta bidrar till att säkerställa 

tingsrättens resultat. 

De förfaranden som tingsrätten förfogar över säkerställer de korrekta och tillräckliga 

uppgifter om ämbetsverkets ekonomi och verksamhet som ledningen förutsätter. 

Enligt en erfarenhetsbaserad bedömning och erhållna uppgifter är tingsrätternas förvaltning 

och verksamhet ordnad på behörigt sätt. I fortsättningen bör det utvecklas ett förfaringssätt 

med vars hjälp man systematiskt och noggrant kan utreda det kunskapsunderlag 

som utlåtandet om utvärdering och bekräftelse grundar sig på. 


Hovrätternas interna kontroll genomförs på alla nivåer inom organisationen med hjälp 

av bl.a. ändamålsenliga verksamhetsprocesser och arbetsfördelning, kontrollrutiner för 

verksamheten, dokumentering, utbildning samt information. Enskilda rättsskipningsavgöranden 

är bundna till lag samt andra etablerade rättskällor och träffas med tillämpning 

av dem. Hovrätternas verksamhet, tillvägagångssätt och administrativa förfaranden 

grundar sig på den lagstiftning som gäller dem samt hovrätternas arbetsordningar, uppgiftsfördelningar 

i överensstämmelse med den interna organisationen samt interna anvisningar. 

I egenskap av resultatansvariga ämbetsverk följer hovrätterna användningen 

av sina anslag. 

I sin rättsskipningsverksamhet försöker hovrätterna fördela arbetsmängden så rättvist 

som möjligt samt avgöra ärendena snabbt i enlighet med den uppgift som ålagts dem 

som fullföljdsdomstol. Vid hovrätterna arbetar olika arbetsgrupper som syftar till att 

utveckla rättsskipningen och hovrätterna har också genom enkäter riktade till varandra 

samt den egna personalen samlat in information om utvecklingsobjekt inom den egna 

rättsskipningsverksamheten. Hovrätterna har också inom ramen för projekt i anslutning 

71

till rättsskipningens utveckling samlat in respons på sin verksamhet från rättsvårdens 

aktörer. 

Högsta domstolen övervakar med stöd av grundlagen för egen del hovrätternas rättsskipningsverksamhet. 

Största delen av hovrätterna har under verksamhetsåret deltagit i den gemensamma enkäten 

som utreder hur hovrätterna fungerar som arbetsplatser där man har fått anonym 

respons om bl.a. personalens tillfredsställelse med arbetsklimatet och samarbetet vid 

hovrätten. Resultaten av enkäten har kunnat jämföras med resultaten från andra hovrätter 

som deltagit i enkäten. 

Hovrätterna utför också via den uppgift att övervaka tingsrätterna som ålagts den en 

viktig kvalitetssäkringsuppgift med avseende på tingsrätternas funktionsduglighet och 

deras rättsskipning. Det finns skillnader mellan hovrätterna när det gäller utförandet av 

uppgiften, men gemensamt för alla hovrätter är strävan efter att fästa tingsrätternas 

uppmärksamhet vid omständigheter som hänför sig till tingsrättens funktionsduglighet 

och rättsskipningens kvalitet. 

Hovrätterna deltar för egen del i ett omfattande projekt som syftar till att producera bättre 

rapporter än nu för domstolsväsendet i syfte att identifiera smärtpunkterna och utvecklingsobjekten 

i verksamheten. Ett syfte med projektet är också att producera mätare 

med vilkas hjälp de anslag som ställs till hovrätternas förfogande kan fördelas på ett 

rättvisare sätt än nu med beaktande av de krav som ställs på fullföljdsinstanserna som 

helhet. 


Högsta domstolens interna kontroll genomförs på alla nivåer inom organisationen med 

hjälp av bl.a. ändamålsenliga verksamhetsprocesser och arbetsfördelning, kontrollrutiner 

för verksamheten, dokumentering, utbildning samt information. Enskilda rättsskipningsavgöranden 

är bundna till lag samt andra etablerade rättskällor och träffas med 

tillämpning av dem. Högsta domstolens verksamhet, tillvägagångssätt och administrati- 

72

va förfaranden grundar sig på den lagstiftning som gäller dem samt högsta domstolens 

arbetsordning, uppgiftsfördelningar i överensstämmelse med den interna organisationen 

samt interna anvisningar. I egenskap av resultatansvarigt ämbetsverk följer högsta domstolen 

användningen av sina anslag. 

Bestämmelser om den interna kontrollens organisation ingår i justitieministeriets ekonomistadga, 

som högsta domstolen iakttar. Under de årliga resultatförhandlingarna mellan 

justitieministeriet och högsta domstolen kommer man överens om resultatmålen för 

följande år. Högsta domstolens president, kanslikommissionen, kanslichefen samt cheferna 

för ärendekategorierna följer regelbundet hur resultatmålen uppnås och hur behandlingen 

av ärenden framskrider samt behandlingstiderna. Cheferna styr och övervakar 

sina medarbetares verksamhet. Varje arbetstagare ansvarar för kvaliteten på och 

resultatet av det egna arbetet i enlighet med sin befattningsbeskrivning samt de mål som 

överenskommits under resultat- och utvecklingsdiskussionerna. 

Högsta domstolens interna kontroll och den riskhantering som ingår i den uppfyller på 

ett tillfredsställande sätt målen i 69 § i budgetförordningen. Vidareutvecklingen av den 

interna kontrollen och riskhanteringen är förenad med följande behov: 

Föredragandenas karriärrotation har påskyndats ytterligare och omsättningen på 

föredragande har ökat. Eftersom de stora åldersklasserna börjat gå i pension kan 

man vänta att karriärrotationen påskyndas ytterligare. Risken är att erfarna föredragande 

lämnar högsta domstolen i alltför snabb takt. Bland annat av denna anledning 

är det nödvändigt att satsa mera än tidigare på både inskolningen av nya 

föredragande och utbildningen av föredragande (se avsnitt 4). 

Ungefär en fjärdedel av kanslipersonalen uppnår pensionsåldern inom de närmaste 

åren. Redan nu har det varit svårt att rekrytera yrkesskicklig kanslipersonal 

på grund av den låga lönenivån. Farhågan är att situationen försvåras ytterligare 

när man ska konkurrera om de krympande åldersklasserna. Högsta domstolens 

möjligheter att höja lönenivån är mycket begränsade. Högsta domstolen har 

uppmärksammat justitieministeriet på saken under de allra senaste åren. 

Den kraftiga personalomsättningen till följd av karriärrotation och pensioneringar 

ställer större krav än tidigare på inskolningen av personalen. Inskolningen 

upptar också mycket arbetstid. För att stöda inskolningen fortsätter arbetet med 

73

personalhandledningen vid sidan av den s.k. rättsskipningshandledningen avsedd 

för föredragande. 

Till följd av produktivitetskraven effektiveras verksamheten bl.a. genom att organisationen 

reformeras, arbetsmetoderna utvecklas, särskilt kanslipersonalens 

data- och andra färdigheter förbättras med hjälp av utbildning samt genom att 

ärendehanteringen utvecklas i syfte att effektivera uppföljningen och utveckla ett 

förvaltningsdiarium. 

Datasystemen betjänar inte till fullo den interna kontrollen. Snabb och tidsenlig 

information är en mycket central faktor som påverkar arbetshälsan. Det intranät 

som används för närvarande motsvarar inte dagens krav och det är inte användarvänligt. 

Justitieministeriet ansvarar för ibruktagandet av det nya intranätet. 

Ibruktagandet har förberetts flera år och stoppades i slutet av 2008. Att sköta den 

interna informationen med hjälp av e-post, som man är tvungen att göra för närvarande, 

är varken förnuftigt eller effektivt. De datasystem som används för närvarande 

försvårar även i övrigt ett effektivt arbete och stöder inte uppfyllandet 

av produktivitetskraven. Det har förekommit avbrott i ärendehanteringssystemet 

och fortlöpande även andra problem. Biblioteksprogrammet Justiina som används 

betjänar varken användaren eller upprätthållaren i enlighet med dagens 

krav. Programmet är mycket komplicerat och kräver att slutanvändaren handleds 

med rådgivning och utbildning och man måste i onödan göra sökningar åt användarna. 

Systemet handleder inte användaren och fungerar enligt annan logik 

än andra bibliotekssystem. Bibliotekssystemet borde vara sådant att med dess 

hjälp kan de bibliotekssakkunnigas arbetsinsats utnyttjas bättre och tillgången 

till högklassigt biblioteksmaterial för effektiv gemensam användning garanteras. 

Också i fråga om detta ansvarar justitieministeriet för utvecklingen. 


Arbetsdomstolens interna kontroll genomförs på alla nivåer inom organisationen med 

hjälp av bl.a. ändamålsenliga verksamhetsprocesser och arbetsfördelning, kontrollrutiner 

för verksamheten, dokumentering, utbildning samt information. Enskilda rättsskip- 

74

ningsavgöranden är bundna till lag samt andra etablerade rättskällor och träffas med 

tillämpning av dem. Arbetsdomstolens verksamhet, tillvägagångssätt och administrativa 

förfaranden baserar sig på den lagstiftning som gäller dem samt arbetsdomstolens arbetsordning, 

uppgiftsfördelningar i överensstämmelse med den interna organisationen 

och interna anvisningar. I egenskap av resultatansvarigt ämbetsverk följer arbetsdomstolen 

användningen av sina anslag. 

Arbetsdomstolens personal är tillräcklig och förmår snabbt avgöra de ärenden som föreläggs 

den för behandling. Att avgörandeverksamheten är uppdelad mellan två sammansättningar 

är ägnat att stöda arbetsdomstolens fortsatta funktionsduglighet även i exceptionella 

situationer. 

Den interna kontrollen är ordnad på behörigt sätt. Snabbheten hos beredningen av rättsskipningsärenden 

följs specifikt för varje föredragande. Också rättsskipningens enhetlighet 

och nivån på avgörandena övervakas med hjälp av domstolens interna arrangemang. 

Statens medel används effektivt och i enlighet med bestämmelser och anvisningar. 

Bestämmelser om arbetsdomstolens verksamhet ingår i lagen om arbetsdomstolen, förordningen 

om arbetsdomstolen och arbetsordningen. Behoven av att utveckla bestämmelserna 

om vissa domstolars organisation utreds i en arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet. 

I samband med det arbetet kommer man att granska dessa frågor även 

med avseende på arbetsdomstolen. I samarbete med justitieministeriet kommer man 

också att bereda ett förslag om arbetsdomstolens föredragandes ställning och tjänstebeteckningar. 

Arbetsdomstolen finns för närvarande i lokaler som är utmärkta vad läget och arrangemangen 

beträffar och som framhäver domstolens samhälleliga betydelse. Det finns 

emellertid planer på att flytta arbetsdomstolen till andra lokaler. Flyttningen kan ha konsekvenser 

för de praktiska verksamhetsförutsättningarna för domstolen med sin speciella 

sammansättning och verksamhet. 

75

Helsingfors 15.3.2009

DOMSTOLSVÄSENDETS ORGANISATION 31.12.2008 

riks- högsta högsta 

rätten domstolen förvaltningsdomstolen 

arbets- hovrätterna försäkrings- marknads förvaltningsdomstolen 

(6) domstolen domstolen domstolarna 

(8+1) 

tingsrätterna 

(54) 

Bilaga 1

1.10.2008 

HOVRÄTTERNAS 

DOMKRETSAR 

Ahvenanmaa 

Mustasaari Vaasa 

Kauhajoki 

Rauma 

Pori 

Ikaalinen 

Kokkola 

Vasa 

Kauhava 

Seinäjoki 

Tampere 

Raahe 

Jyväskylä 

Lappi 

Jämsä 

Åbo 

Toijala Hämeenlinna 

Lahti 

Vakka-Suomi 

Forssa-Loimaa 

Riihimäki 

Rovaniemi 

Kemi-TornioÖstra 

Ylivieska 

Äänekoski 

Turku 

Hyvinkää 

Tuusula 

Salo 

Lohja 

Porvoo 

Vantaa 

Parainen 

Helsinki 

Espoo 

Raasepori 

Rovaniemi 

Oulu 

Iisalmi 

Kouvola 

Kotka 

Kemijärvi 

Kuopio 

Pieksämäki 

Kouvola 

Mikkeli 

Varkaus 

Kuusamo 

Kajaani 

Savonlinna 

Lappeenranta 

Helsingfors 

© Affecto Finland Oy, Lupa N0328. 

Nurmes 

Östra Finland 

Joensuu 

Bilaga 2

1.10.2008 

Tingsrätternas 

domkretsar (51) 

enligt kommun 


Espoo 

Forssa-Loimaa 

Helsinki 

Hyvinkää 

Hämeenlinna 

Iisalmi 

Ikaalinen 

Joensuu 

Jyväskylä 

Jämsä 

Kajaani 

Kauhajoki 

Kauhava 

Kemijärvi 

Kokkola 

Kotka 

Kouvola 

Kuopio 

Kuusamo 

Lahti 

Lappi 

Lappeenranta 

Lohja 

Mikkeli 

Mustasaari 

Vakka-Suomi 

Nurmes 

Oulu 

Parainen 

Pieksämäki 

Pori 

Porvoo 

Raahe 

Raasepori 

Rauma 

Riihimäki 

Rovaniemi 

Salo 

Savonlinna 

Seinäjoki 

Tampere 

Toijala 

Turku Tuusula 

Vaasa 

Vantaa 

Varkaus 

Ylivieska 

Ahvenanmaa 

Äänekoski 

Kemi-Tornio 

Alahärmä 

Alajärvi 

Alastaro 

Al avi eska 

Alavus 

Artjärvi 

Asi kkal a 

Askainen 

Askol a 

Aura 

Akaa 

Brändö 

Dragsfjärd 

Eckerö 

Elimäki 

Eno 

Enonkoski 

Enontekiö 

Espoo 

Eura 

Eurajoki 

Evijärvi 

Finström 

Forssa 

Föglö 

Geta 

Haapajärvi 

Haapavesi 

Hailuoto 

Hal i kko 

Halsua 

Hamina 

Hammarland 

Hankasalmi 

Hanko 

Harjavalta 

Hartola 

Hattula 

Hauho 

Haukipudas 

Hausjärvi 

Heinävesi 

Helsinki 

Vantaa 

Himanka 

Hirvensalmi 

Hollola 

Honkajoki 

Houtskari 

Huittinen 

Humppila 

Hyrynsalmi 

Hyvinkää 

Hämeenkyrö 

Hämeenlinna 

Heinola 

Ii 

Iisalmi 

Iitti 

Ikaalinen 

Ilmajoki 

Ilomantsi 

Inari 

Inkoo 

Iniö 

Isojoki 

Isokyrö 

Imatra 

Jaala 

Jalasjärvi 

Janakkala 

Joensuu 

Jokioinen 

Jomala 

Joroinen 

Joutsa 

Joutseno 

Juankoski 

Jurva 

Juuka 

Juupajoki 

Juva 

Jyväskylä 

Jyväskylän mlk 

Jämijärvi 

Jämsä 

Jämsänkoski 

Järvenpää 

Kaarina 

Kaavi 

Kajaani 

Kalajoki 

Kalvola 

Kangasala 

Kangasniemi 

Kankaanpää 

Kannonkoski 

Kannus 

Karijoki 

Karjaa 

Karjalohja 

Karkkila 

Karstula 

Karttula 

Karvia 

Kaski nen 

Kauhajoki 

Kauhava 

Kauniainen 

Kaustinen 

Keitele 

Kemi 

Keminmaa 

Kemiö 

Kempele 

Kerava 

Kerimäki 

Kestilä 

Kesälahti 

Keuruu 

Kihniö 

Kiikala 

Kiikoinen 

Kiiminki 

Kinnula 

Kirkkonummi 

Ki sko 

Kitee 

Kittilä 

Kiukainen 

Kiuruvesi 

Kivijärvi 

Kokemäki 

Kokkol a 

Kolari 

Konnevesi 

Kontiolahti 

Korpilahti 

Korppoo 

Korsnäs 

Kortesjärvi 

Hämeenkoski 

Koski T l 

Kotka 

Kouvola 

Kristiinankaupunki 

Kruunupyy 

Kuhmalahti 

Kuhmo 

Kuhmoinen 

Kumlinge 

Kuopio 

Kuortane 

Kuri kka 

Kuru 

Kustavi 

Kuusamo 

Kuusankoski 

Kuusjoki 

Outokumpu 

Kylmäkoski 

Kyyjärvi 

Kälviä 

Kärkölä 

Kärsämäki 

Kökar 

Köyliö 

Kemijärvi 

Lahti 

Laihia 

Laitila 

Lammi 

Lapinlahti 

Lappajärvi 

Lappeenranta 

Lappi 

Lapinjärvi 

Lapua 

Laukaa 

Lavia 

Lehtimäki 

Leivonmäki 

Lemi 

Lemland 

Lempäälä 

Lemu 

Leppävirta 

Lestijärvi 

Lieksa 

Lieto 

Liljendal 

Liminka 

Liperi 

Lohtaja 

Loimaa 

Loppi 

Loviisa 

Luhanka 

Lumijoki 

Lumparland 

Luoto 

Luumäki 

Luvia 

Lohja 

Maalahti 

Maaninka 

Maarianhamina 

Marttila 

Masku 

Mellilä 

Merijärvi 

Merikarvia 

M eri masku 

Miehikkälä 

Mi kkel i 

Mouhijärvi 

Muhos 

Multia 

Muonio 

Mustasaari 

Muurame 

Muurla 

Mynämäki 

Myrskyl ä 

Mäntsälä 

Mänttä 

Mäntyharju 

Naantali 

Nakkila 

Nastola 

Nauvo 

Nilsiä 

Nivala 

Nokia 

Noormarkku 

Nousiainen 

Nummi-Pusula 

Nurmes 

Nurmijärvi 

Nurmo 

Närpiö 

Oravainen 

Orimattila 

Oripää 

Orivesi 

Oulainen 

Oulu 

Oulunsalo 

Parainen 

Padasjoki 

Paimio 

Paltamo 

Pari kkal a 

Parkano 

Pelkosenniemi 

Perho 

Pernaja 

Perniö 

Pertteli 

Pertunmaa 

Petäjävesi 

Pi eksämäki 

Pielavesi 

Pietarsaari 

Pedersöre 

Pihtipudas 

Pi i kki ö 

Piippola 

Pi rkkal a 

Pohja 

Polvijärvi 

Pomarkku 

Pori 

Pornainen 

Posio 

Pudasjärvi 

Pukkila 

Pulkkila 

Punkaharju 

Punkalaidun 

Puolanka 

Puumala 

Pyhtää 

Pyhäjoki 

Pyhäjärvi 

Pyhäntä 

Pyhäranta 

Pyhäselkä 

Pylkönmäki 

Pälkäne 

Pöytyä 

Porvoo 

Raahe 

Raisio 

Rantasalmi 

Rantsila 

Ranua 

Rauma 

Rautalampi 

Rautavaara 

Rautjärvi 

Reisjärvi 

Renko 

Riihimäki 

Ristiina 

Ristijärvi 

Rovaniemi 

Ruokolahti 

Ruotsinpyhtää 

Ruovesi 

Rusko 

Rymättylä 

Rääkkyl ä 

Saarijärvi 

Salla 

Salo 

Saltvik 

Sammatti 

Sauvo 

Savitaipale 

Savonlinna 

Savonranta 

Savukoski 

Seinäjoki 

Sievi 

Siikainen 

Siikajoki 

Siilinjärvi 

Simo 

Sipoo 

Anjalankoski 

Siuntio 

Sodankylä 

Soini 

Somero 

Sonkajärvi 

Sotkamo 

Sottunga 

Sulkava 

Sund 

Suomenniemi 

Suomusjärvi 

Suomussalmi 

Suonenjoki 

Sysmä 

Säkylä 

Särkisalo 

Vaala 

Taipalsaari 

T ai val koski 

Taivassalo 

Tammela 

Tammisaari 

Tampere 

Tarvasjoki 

Tervo 

Tervola 

Teuva 

Tohmajärvi 

Toholampi 

T oi vakka 

Tornio 

Turku 

Pello 

Tuulos 

Tuusniemi 

Tuusula 

Tyrnävä 

Töysä 

Ullava 

Ulvila 

Urjala 

Utajärvi 

Utsjoki 

Uurainen 

Uusikaarlepyy 

Uusikaupunki 

Vaasa 

Vahto 

Valkeakoski 

Valkeala 

Valtimo 

Vammala 

Vampula 

Varkaus 

Varpaisjärvi 

Vehmaa 

Velkua 

Vesanto 

Vesilahti 

Västanfjärd 

Veteli 

Vieremä 

Vihanti 

Vihti 

Viitasaari 

Vilppula 

Vimpeli 

Virolahti 

Virrat 

Vårdö 

Vähäkyrö 

Vöyri-Maksamaa 

Ylihärmä 

Yli-Ii 

Ylikiiminki 

Ylistaro 

Ylitornio 

Ylivieska 

Ylämaa 

Yläne 

Ylöjärvi 

Ypäjä 

Äetsä 

Ähtäri 

Äänekoski 

Bilaga 3

TINGSRÄTTERNAS 

DOMKRETSAR 

fr.o.m. 1.1.2010 

27 tingsrätter 

Ahvenanmaan 

Pohjanmaan 

Satakunnan 

Keski-Pohjanmaan 

Etelä-Pohjanmaan 

Varsinais-Suomen 

Pirkanmaan 

Espoon 

Kanta-Hämeen 

Länsi-Uudenmaan 

Kemi-Tornion 

Keski-Suomen 

Hyvinkään Tuusulan 

Itä-Uudenmaan 

Helsingin 

Lapin 

Ylivieska-Raahen 

Päijät-Hämeen 

Vantaan 

Oulun 

Pohjois-Savon 

Kymenlaakson 

Kainuun 

Etelä-Savon 

Etelä-Karjalan 


Pohjois-Karjalan 

Bilaga 4

Högsta domstolens och 

hovrätternas presidenter 

23.2.2009 

Utredning om tingsrätternas lokaler 

1. Ålands tingsrätt 

Inga problem eller brister har meddelats. 

2. Esbo tingsrätt 

Inga problem eller brister har meddelats. 

Bilaga 5 

3. Södra Karelens tingsrätt 

Tingsrätten har bildats av nuvarande Villmanstrands och Imatra tingsrätter fr.o.m. 1.10.2008 

och kommer att arbeta i Villmanstrand. Nuvarande Villmanstrands tingsrätt har vid årsskiftet 

2008–2009 flyttat till tillfälliga lokaler på grund av problem med inomhusluften. I början av 

1990-talet iståndsattes lokaler för tingsrätten i den kasern som varit i försvarsmaktens 

användning. I konstruktionerna har använts stenkolstjära för att skydda mot fukt och den 

avger hälsoskadliga ämnen i inomhusluften. Tingsrätten arbetar i de tillfälliga lokalerna 

åtminstone till utgången av 2010. I Imatra finns en filial som dras in när lokalerna i 

Villmanstrand är i skick. Det är besvärligt och oändamålsenligt att arbeta i de nuvarande 

tillfälliga lokalerna. Sammanslagningen av tingsrätterna på planerat sätt fördröjs och 

försvåras. 

4. Södra Österbottens tingsrätt 

Södra Österbottens tingsrätt har bildats av nuvarande Kauhajoki, Kauhava och Seinäjoki 

tingsrätter. Tingsrättens kansliort är Seinäjoki. Där finns bra och tillräckliga lokaler för 

Seinäjoki tingsrätts nuvarande behov, men otillräckliga lokaler för den sammanslagna 

tingsrättens personal. Av denna orsak kommer Södra Österbottens tingsrätt att arbeta även i 

Kauhajoki och Kauhava tingsrätters nuvarande lokaler tills det finns tillräckliga lokaler för 

den sammanslagna tingsrätten i Seinäjoki. Kauhajoki tingsrätts hyresavtal gäller till mars 

2012 och Kauhava tingsrätts hyresavtal till 31.3.2021. I Kauhajoki tingsrätts rättssal finns en 

säkerhetsbrist vad beträffar utgången. Tidtabellen för utvidgningen av Seinäjoki tingsrätts 

lokaler har inte avgjorts. 

5. Södra Savolax tingsrätt 

Södra Savolax tingsrätt har bildats genom sammanslagning av nuvarande S:t Michels, 

Pieksämäki och Nyslotts tingsrätter. Tingsrätten kommer att arbeta i S:t Michel. Nyslotts 

tingsrätt arbetar som en filial under en försökstid på tre år. Den har bra lokaler. I S:t Michel 

finns inte tillräckliga lokaler för att flytta personalen från Pieksämäki och Nyslotts tingsrätter 

dit. Det finns inga uppgifter om när den inrättade tingsrätten får de lokaler som 

sammanslagningsbeslutet förutsätter. 

6. Helsingfors tingsrätt 

Tingsrätten har ändamålsenliga lokaler. 

7. Hyvinge tingsrätt 

Hyvinge tingsrätt har bildats av nuvarande Hyvinge och en del av Riihimäki tingsrätt. 

Tingsrätten kommer att arbeta i Hyvinge. Den har inte tillräckliga lokaler för den 

sammanslagna tingsrättens personal. Hyvinge tingsrätts lokaler är redan nu otillräckliga.

Bilaga 5 

Riihimäki tingsrätts nuvarande lokaler är tillräckliga men inte tidsenliga. Det finns inga 

uppgifter om när Hyvinge tingsrätt får tillräckliga lokaler. 

8. Östra Nylands tingsrätt 

Östra Nylands tingsrätt har bildats av nuvarande Lovisa och Borgå tingsrätter. 

Sammanslagningen har genomförts redan 1.10.2008. Tingsrätten kommer att arbeta i Borgå. 

Där finns emellertid inte tillräckliga lokaler för de sammanslagna tingsrätterna. Det finns inga 

uppgifter om när tingsrätten får tillräckliga lokaler. 

9. Kajanalands tingsrätt 

Kajanalands tingsrätt har bildats av Kajana tingsrätt och en del av Kuusamo tingsrätt och 

kommer att arbeta i Kajana tingsrätts nuvarande lokaler. Det finns behov av att förnya 

utrustningen och inventarierna samt reparera ventilationen i lokalerna. I 

sammanträdeslokalerna i Kuhmo och Suomussalmi finns säkerhetsbrister och på den senare 

orten även brist på utrustning. 

10. Egentliga Tavastlands tingsrätt 

Egentliga Tavastlands tingsrätt har bildats av en del av nuvarande Forssa-Loimaa tingsrätt, 

Tavastehus tingsrätt och Riihimäki tingsrätt och kommer att arbeta i Tavastehus. Tavastehus 

tingsrätts nuvarande lokaler är emellertid inte tillräckliga för den sammanslagna tingsrätten. I 

Forssa kommer det att finnas en filial åtminstone till 2015. Forssa verksamhetsställe arbetar 

på 2 och 3 våningen i en byggnad där källarvåningen och 1 våningen är belagda med 

användningsförbud. 

11. Kemi-Torneå tingsrätt 

Kemi-Torneå tingsrätts tingshus har tagits i bruk i augusti 2005. Lokalerna är rätt nya och 

räcker till under förutsättning att sammanträdesplatsen i Torneå blir kvar. I Övertorneå 

förutsätter sammanträdesplatsen att den tekniska utrustningen förbättras. 

12. Mellersta Österbottens tingsrätt 

Mellersta Österbottens tingsrätt är nuvarande Karleby tingsrätt med lokaler i Karleby. Inga 

problem eller brister har meddelats. 

13. Mellersta Finlands tingsrätt 

Mellersta Finlands tingsrätt har bildats av nuvarande Jyväskylä, Jämsä och Äänekoski 

tingsrätter samt en del av Pieksämäki tingsrätt och kommer att arbeta i Jyväskylä. Jyväskylä 

tingsrätts lokaler är tillräckliga för de sammanslagna tingsrätterna. Nuvarande Jämsä tingsrätt 

torde bli tvungen att arbeta som filial uppenbarligen till 2015 och nuvarande Äänekoski 

tingsrätt uppenbarligen åtminstone till utgången av 2010. Jyväskylä tingsrätt arbetar i det 

kombinerade polis- och tingshuset. Polisens personal arbetar i tillfälliga lokaler eftersom det 

har förekommit mögelproblem i polisens lokaler och lokalerna genomgår en fullständig 

renovering. Också i tingsrättens lokaler har det förekommit problem med inomhusluften. Det 

finns inga uppgifter om en lösning beträffande den sammanslagna tingsrättens lokaler. 

14. Kymmenedalens tingsrätt 

Kymmenedalens tingsrätt har bildats av nuvarande Kouvola och Kotka tingsrätter och 

kommer att arbeta på bägge orterna. Kotka är filial. Lokalerna där är i nödtorftigt skick. Det 

lönar sig inte att reparera lokalerna. Det finns inga uppgifter om en lösning beträffande nya 

lokaler. Lokalerna i Kouvola är till alla delar i skick.

Bilaga 5 

15. Lapplands tingsrätt 

Lapplands tingsrätt har bildats av nuvarande Kemijärvi, Lapplands och Rovaniemi tingsrätter 

och kommer att arbeta i Rovaniemi. I Kemijärvi finns en filial. Lokalerna i Rovaniemi är i 

övrigt i skick, men säkerhetsarrangemangen är delvis bristfälliga. Detsamma gäller den 

sammanträdesplats som blir kvar i Kemijärvi. Lapplands nuvarande tingsrätts 

sammanträdesplatser i Utsjoki, Ivalo, Muonio och Kittilä är behäftade med brister när det 

gäller inventarier, utrustning och säkerhet. 

16. Västra Nylands tingsrätt 

Västra Nylands tingsrätt har bildats av nuvarande Lojo och Raseborgs tingsrätter och kommer 

att arbeta i Ekenäs. I Lojo finns en filial. Lokalerna är i övrigt i skick men Kyrkslätts 

sammanträdesplats lokaler är dåliga och otillräckliga vad beträffar utrustningen och 

säkerheten. Det är nödvändigt att undersöka inomhusluften i Ekenäs tingshus. Det finns inga 

uppgifter om en lösning i fråga reparationerna. 

17. Uleåborgs tingsrätt 

Uleåborgs tingsrätt har bildats av nuvarande Uleåborgs tingsrätt och en del av Kuusamo 

tingsrätt och kommer att arbeta i Uleåborg. I Kuusamo kommer det att finnas en filial under 

en försökstid på tre år. Lokalerna såväl i Uleåborg som i Kuusamo är i skick. 

18. Birkalands tingsrätt 

Birkalands tingsrätt har bildats av nuvarande Tammerfors och Toijala tingsrätter samt en del 

av Ikalis tingsrätt och kommer att arbeta i Tammerfors tingshus. Där pågår ett byggprojekt 

som avser tilläggsutrymmen på cirka 400 m 2 . 

19. Österbottens tingsrätt 

Österbottens tingsrätt har bildats av nuvarande Korsholms och Vasa tingsrätter och kommer 

att arbeta i Vasa i tingsrätternas nuvarande lokaler som ligger intill varandra i samma hus. 

Sammanslagningen förutsätter en omorganisering av lokalerna som inte är betydande. 

20. Norra Karelens tingsrätt 

Norra Karelens tingsrätt har bildats av nuvarande Joensuu och Nurmes tingsrätter och 

kommer att arbeta i Joensuu. Joensuu tingsrätts nuvarande lokaler har belagts med 

användningsförbud på grund av problem med inomhusluften. De tillfälliga lokalerna är 

tillräckliga och fungerar i övrigt men två huvudförhandlingssalar för brottmål finns utanför 

staden på ungefär fem kilometers avstånd från huvudlokalerna. Tingsrätten kommer att arbeta 

i tillfälliga lokaler tre – fyra år. Verksamheten i de tillfälliga lokalerna utgör inget hinder för 

att den sammanslagna tingsrätten börjar arbeta enligt planerna. 

21. Norra Savolax tingsrätt 

Norra Savolax tingsrätt har bildats av nuvarande Kuopio, Idensalmi och Varkaus tingsrätter 

och kommer att arbeta i Kuopio. I Idensalmi finns en permanent filial. Lokalerna där är bra. 

Den sammanslagna tingsrätten kommer att arbeta i huvudkansliet i Kuopio, filialen i 

Idensalmi och dessutom i Varkaus till 2018 samt i Nilsiä och Suonenjoki tills utvidgningen av 

Kuopio tingshus är klar. Detta sker tidigast 2011. I Kuopio tingsrätts nuvarande lokaler i 

tings- och polishuset är det problem inomhusluften. Lokalerna renoveras som bäst. Lokalerna 

i Varkaus är bra.

Bilaga 5 

22. Päijänne-Tavastlands tingsrätt 

Päijänne-Tavastlands tingsrätt har bildats av nuvarande Lahtis tingsrätt och en del av Heinola 

tingsrätt och den har inlett sin verksamhet redan 1.10.2008. Den sammanslagna tingsrättens 

huvudverksamhetsställe är i Lahtis. Dess lokaler är otillräckliga och oändamålsenliga samt 

problematiska med avseende på säkerheten. I Heinola finns en filial uppenbarligen tills det 

nuvarande hyresavtalet går ut vid utgången av 2014. Det finns inga uppgifter om en lösning 

vad gäller Päijänne-Tavastlands tingsrätts nya lokaler. 

23. Satakunta tingsrätt 

Satakunta tingsrätt har bildats av nuvarande Björneborgs och Raumo tingsrätter och en del av 

Ikalis tingsrätt och kommer att arbeta i Björneborg. I Raumo finns en filial under en 

övergångsperiod. Avtalet som gäller de hyrda lokalerna är i kraft till 2014. 

Utvidgningsprojektet som gäller Björneborgs tingsrätts tingshus är i planeringsfasen. 

Byggandet torde påbörjas tidigast 2013 – 2015. Sedan utvidgningen blivit klar kan personalen 

vid Raumo filial placeras i tingshuset. I tingshusets nuvarande lokaler kan placeras personalen 

vid nuvarande Kumo filial och den personal som överförs från Ikalis tingsrätt. 

Sammanträdeslokalerna i Björneborgs tingshus är inte tillräckliga för närvarande ifall någon 

sammanträdesplats inte blir kvar i Kumo och Kankaanpää. Inte heller de ärenden som gäller 

det område som överförs från Ikalis tingsrätt kan skötas i Björneborgs tingshus nuvarande 

lokaler eftersom de är otillräckliga. 

24. Tusby tingsrätt 

Tusby tingsrätts lokaler är ändamålsenliga och motsvarar behovet. Saneringsbehov uppstår i 

det skedet då fastighetsinskrivningsärendena överförs till Lantmäteriverket. 

25. Vanda tingsrätt 

Vanda tingsrätts lokaler och utrustning är bra. På grund av vattenläckagen finns det 

misstankar om mögel i huset. Senatfastigheter har informerats om dem. 

26. Egentliga Finlands tingsrätt 

Egentliga Finlands tingsrätt har bildats av nuvarande Pargas, Salo, Åbo och Nystadsregionens 

tingsrätter samt en del av Forssa-Loimaa tingsrätt och kommer att arbeta i Åbo tingsrätts 

nuvarande lokaler. Den sammanslagna tingsrätten torde ha kvar en filial i Salo till 2014, som 

arbetar i nuvarande Salo tingsrätts lokaler. Lokalsituationen är tämligen bra, även om det 

torde medföra vissa svårigheter att placera den överförda personalen i Åbo tingshus. 

Användningen av nuvarande Pargas tingsrätts lokaler jämte eventuell renovering bör utredas. 

27. Ylivieska-Brahestads tingsrätt 

Ylivieska-Brahestads tingsrätt har bildats av nuvarande Brahestads och Ylivieska tingsrätter 

samt en del av Uleåborgs tingsrätt och kommer att arbeta i Ylivieska. I Brahestad finns en 

filial. Lokalerna är bra. Tingsrätten är tvungen att arbeta på tre olika verksamhetsställen. 

Huvudkansliets lokaler i Ylivieska kräver renovering på grund av mögel- och fuktproblem. 

Planeringen av renoveringen pågår och byggtidpunkten är inte fastställd.

Bilaga 6 

Sammanträden i brottmål som pågått flera dagar 2006-2008 vid Helsingfors 

tingsrätt 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

45 

vec 

kor Totalt 

35 

vec 

kor 

33 

vec 

kor 

22 

vec 

kor 

16 

vec 

kor 

12 

vec 

kor 

11 

vec 

kor 

10 

vec 

kor 

9 

vec 

kor 

7 

vec 

kor 

6 

vec 

kor 

5 

vec 

kor 

4 

vec 

kor 

3 

vec 

kor 

2 

vec 

kor 

1 

vec 

ka 

2006 48 

2006 18 10 5 6 2 1 2 1 1 1 1 

2007 90 

2007 40 26 8 4 4 4 1 2 1 

2008 161 

2008 126 19 5 3 2 2 1 1 1 1

Bilaga 7 

706 Helsingfors tingsrätt Uppgifter om hur länge de ärenden dragit ut på tiden som har avgjorts under tiden 12.2.2008 

1.1.2008 - 31.12.2008 

TR:s 

behandlingstidsintervall 

Behandling 

stid dagar 

Behandlingstid 

från anhängiggörandet 

hos 

åklagaren 

tidsintervall 


från anhängiggörandet 

hos 

åklagaren 

dagar 


från det att 

förundersökningen 

inleddes 

tidsintervall 


från det att 

förundersökingen 

inleddes 

dagar 

Avgjorts 

Anhängiggjorts 

Anhängiggjorts 

hos åklagaren 

Förundersökningen 

inletts 

Diaarienr 

R 08/1193 01.05.2001 04.12.2007 06.02.2008 04.06.2008 2591 yli 7 v 183 6,1 - 9 kk 119 3,1 - 4 kk 

R 08/2889 20.11.2002 10.01.2008 27.03.2008 19.08.2008 2099 5,1 - 6 v 222 6,1 - 9 kk 145 4,1 - 6 kk 




R 08/4636 24.10.2003 02.05.2008 08.05.2008 15.05.2008 1665 4,1 - 5 v 13

Bilaga 8 

TINGSRÄTTERNAS ARBETSMÄNGD, ÅRSVERKEN, OMKOSTNADER, PRODUKTIVITET OCH LÖNSAMHET 2008 17.2.2009 

Utafallet för de tingsrätter som indragits under 2008 ingår i de mottagande ämbetsverkens siffror. Mottagande ämbetsverk är den tingsrätt dit största delen av den indragna tingsrättens kommuner har a 

*) Arbetsmängd= antalet arbetsmängdsvägda avgjorda ärenden. Siffran har räknats ut genom att de ärenden som avgjorts inom olika ärendekategorier har satts i relation till deras beskaffenhet 

och svårighetsgrad. 

TR Underrätt Arbetsmängd (* Antal årsverken (1 Omkostnader (gemens. ansv.omr. i boksl.) Produktivitet Lönsamhet 

kod Uppsk. Utfall Avvik. Uppsk. Utfall Avvik. Uppsk. Utfall (2 Avvik. Uppsk. Utfall Avvik. Uppsk. Utfall Avvik. 

Sammanlagt 175 449 175 685 0 % 2 099 2 129 30 128 035 000 134 607 403 5,1 % 84 83 -1 % 730 766 5 % 

1) Ålands tingsrätt har två årsverken för förvaltningsärenden (ingår i den gemensamma summan för hela landet). 

2) Den gemensamma summan innehåller också de utgifter som noterats för det gemensamma ansvarsområdet 

703 Forssa-Loimaa 2 186 2 383 9 % 24,0 24,2 0,2 1 380 200 1 453 056 5,3 % 91 98 8 % 631 610 -3 % 

708 Tavastehus 2 865 2 871 0 % 32,5 33,2 0,7 2 086 200 2 180 841 4,5 % 88 87 -2 % 728 760 4 % 

711 Ikalis 1 473 1 603 9 % 19,0 19,3 0,3 1 026 000 1 066 009 3,9 % 78 83 7 % 697 665 -5 % 

733 Lojo 2 716 2 591 -5 % 25,5 25,4 -0,1 1 633 300 1 697 268 3,9 % 107 102 -4 % 601 655 9 % 

738 Nystadsregionen 1 411 1 327 -6 % 18,8 19,0 0,2 1 080 300 1 129 281 4,5 % 75 70 -7 % 766 851 11 % 

743 Pargas 958 836 -13 % 13,5 15,0 1,5 864 000 881 573 2,0 % 71 56 -21 % 902 1 055 17 % 

750 Raseborg 2 715 2 543 -6 % 28,0 28,8 0,8 1 788 900 1 927 387 7,7 % 97 88 -9 % 659 758 15 % 

751 Raumo 1 773 1 695 -4 % 21,5 21,5 0,0 1 254 200 1 357 094 8,2 % 82 79 -4 % 708 801 13 % 

755 Salo 2 104 1 959 -7 % 24,0 24,2 0,2 1 479 400 1 589 679 7,5 % 88 81 -8 % 703 811 15 % 

758 Tammerfors 12 020 12 817 7 % 128,6 131,5 2,9 7 769 700 8 077 184 4,0 % 93 97 4 % 646 630 -3 % 

759 Toijala 1 359 1 341 -1 % 14,0 14,1 0,1 824 400 815 344 -1,1 % 97 95 -2 % 607 608 0 % 

761 Åbo 10 390 10 637 2 % 118,0 118,1 0,1 6 649 800 7 575 630 13,9 % 88 90 2 % 640 712 11 % 

769 Åland (* 1 084 962 -11 % 12,5 12,5 0,0 861 100 891 089 3,5 % 87 77 -11 % 795 926 17 % 

Åbo hovrätts domkrets 43 051 43 564 1 % 479,9 486,7 6,9 28 697 500 30 641 437 6,8 % 90 90 0 % 667 703 6 % 

715 Jyväskylä 5 002 4 865 -3 % 55,0 55,7 0,7 3 411 000 3 655 387 7,2 % 91 87 -4 % 682 751 10 % 

716 Jämsä 1 168 1 304 12 % 14,0 14,0 0,0 819 700 878 670 7,2 % 83 93 12 % 702 674 -4 % 

718 Kauhajoki 1 184 1 097 -7 % 16,0 15,6 -0,4 867 400 875 430 0,9 % 74 70 -5 % 733 798 9 % 

719 Kauhava 1 352 1 306 -3 % 16,0 16,0 0,0 973 900 1 005 369 3,2 % 85 82 -3 % 720 770 7 % 

723 Karleby 1 914 1 860 -3 % 25,0 24,8 -0,2 1 416 900 1 521 770 7,4 % 77 75 -2 % 740 818 10 % 

737 Korsholm 2 121 2 192 3 % 34,0 32,9 -1,1 1 795 400 1 902 934 6,0 % 62 67 7 % 846 868 3 % 

747 Björneborg 4 937 4 574 -7 % 57,0 57,1 0,1 3 513 400 3 526 433 0,4 % 87 80 -7 % 712 771 8 % 

757 Seinäjoki 2 974 2 985 0 % 36,0 37,4 1,4 2 402 900 2 533 785 5,4 % 83 80 -3 % 808 849 5 % 

764 Vasa 3 160 2 695 -15 % 33,0 34,0 1,0 2 043 700 2 140 113 4,7 % 96 79 -17 % 647 794 23 % 

770 Äänekoski 1 890 1 772 -6 % 24,3 24,7 0,3 1 353 000 1 404 818 3,8 % 78 72 -8 % 716 793 11 % 

Vasa hovrätts domkrets 25 700 24 651 -4 % 310,3 312,2 1,9 18 597 300 19 444 710 4,6 % 83 79 -5 % 724 789 9 % 

709 Idensalmi 1 991 1 948 -2 % 25,6 27,2 1,6 1 761 100 1 814 861 3,1 % 78 72 -8 % 885 932 5 % 

713 Joensuu 4 413 4 369 -1 % 47,3 46,6 -0,6 2 806 500 2 767 960 -1,4 % 93 94 0 % 636 634 0 % 

717 Kajana 2 138 2 201 3 % 28,0 28,8 0,8 1 624 700 1 684 730 3,7 % 76 76 0 % 760 766 1 % 

726 Kuopio 5 164 5 108 -1 % 63,5 63,4 -0,1 3 522 600 3 665 506 4,1 % 81 81 -1 % 682 718 5 % 

736 S:t Michel 2 570 2 707 5 % 32,5 32,5 0,0 1 875 300 1 986 282 5,9 % 79 83 5 % 730 734 1 % 

740 Nurmes 886 889 0 % 16,0 16,0 0,0 883 000 893 367 1,2 % 55 56 0 % 997 1 005 1 % 

744 Pieksämäki 1 167 1 014 -13 % 14,0 14,7 0,7 821 500 879 332 7,0 % 83 69 -17 % 704 867 23 % 

756 Nyslott 1 468 1 340 -9 % 17,5 18,0 0,5 1 071 900 1 125 192 5,0 % 84 74 -11 % 730 840 15 % 

767 Varkaus 1 246 1 238 -1 % 15,0 15,5 0,5 949 200 1 020 044 7,5 % 83 80 -4 % 762 824 8 % 

Östra Finlands hovrätts do 21 043 20 812 -1 % 259,4 262,6 3,3 15 315 800 15 837 275 3,4 % 81 79 -2 % 728 761 5 %

Bilaga 8 

TINGSRÄTTERNAS ARBETSMÄNGD, ÅRSVERKEN, OMKOSTNADER, PRODUKTIVITET OCH LÖNSAMHET 2008 17.2.2009 

Utafallet för de tingsrätter som indragits under 2008 ingår i de mottagande ämbetsverkens siffror. Mottagande ämbetsverk är den tingsrätt dit största delen av den indragna tingsrättens kommuner har a 

*) Arbetsmängd= antalet arbetsmängdsvägda avgjorda ärenden. Siffran har räknats ut genom att de ärenden som avgjorts inom olika ärendekategorier har satts i relation till deras beskaffenhet 

och svårighetsgrad. 

TR Underrätt Arbetsmängd (* Antal årsverken (1 Omkostnader (gemens. ansv.omr. i boksl.) Produktivitet Lönsamhet 

kod Uppsk. Utfall Avvik. Uppsk. Utfall Avvik. Uppsk. Utfall (2 Avvik. Uppsk. Utfall Avvik. Uppsk. Utfall Avvik. 

Sammanlagt 175 449 175 685 0 % 2 099 2 129 30 128 035 000 134 607 403 5,1 % 84 83 -1 % 730 766 5 % 

1) Ålands tingsrätt har två årsverken för förvaltningsärenden (ingår i den gemensamma summan för hela landet). 

2) Den gemensamma summan innehåller också de utgifter som noterats för det gemensamma ansvarsområdet 

702 Esbo 6 525 6 822 5 % 78,0 78,0 0,0 4 784 200 5 148 032 7,6 % 84 87 5 % 733 755 3 % 

706 Helsingfors 24 440 23 599 -3 % 330,0 342,0 12,0 22 548 400 23 732 282 5,3 % 74 69 -7 % 923 1 006 9 % 

748 Borgå 3 261 3 102 -5 % 32,0 31,6 -0,4 1 785 600 1 926 282 7,9 % 102 98 -4 % 548 621 13 % 

763 Tusby 3 639 3 573 -2 % 44,0 43,9 -0,1 2 600 000 2 671 479 2,7 % 83 81 -2 % 714 748 5 % 

766 Vanda 6 446 7 511 17 % 70,0 71,2 1,2 4 563 400 4 771 764 4,6 % 92 105 15 % 708 635 -10 % 

Helsingfors hovrätts domk 44 312 44 607 1 % 554,0 566,7 12,7 36 281 600 38 249 839 5,4 % 80 79 -2 % 819 857 5 % 

707 Hyvinge 2 557 2 538 -1 % 29,0 29,7 0,7 1 504 400 1 603 937 6,6 % 88 86 -3 % 588 632 7 % 

724 Kotka 2 810 2 848 1 % 31,5 31,0 -0,5 1 744 700 1 795 629 2,9 % 89 92 3 % 621 630 2 % 

725 Kouvola 2 902 3 127 8 % 38,6 38,7 0,1 2 371 900 2 479 546 4,5 % 75 81 8 % 817 793 -3 % 

729 Lahtis 7 061 7 159 1 % 89,8 89,8 -0,1 5 457 500 5 610 952 2,8 % 79 80 1 % 773 784 1 % 

731 Villmanstrand 4 164 4 252 2 % 52,5 54,5 2,0 2 978 200 3 110 945 4,5 % 79 78 -2 % 715 732 2 % 

752 Riihimäki 1 887 1 906 1 % 23,0 23,2 0,2 1 230 600 1 258 104 2,2 % 82 82 0 % 652 660 1 % 

Kouvola hovrätts domkret 21 381 21 831 2 % 264,4 266,8 2,3 15 287 300 15 859 114 3,7 % 81 82 1 % 715 726 2 % 

720 Kemijärvi 626 559 -11 % 9,0 9,7 0,7 539 500 577 493 7,0 % 70 58 -17 % 862 1 033 20 % 

727 Kuusamo 1 036 1 209 17 % 16,5 17,0 0,5 912 000 982 685 7,8 % 63 71 13 % 880 813 -8 % 

730 Lappland 1 225 1 402 14 % 14,5 14,7 0,2 901 800 981 548 8,8 % 84 96 13 % 736 700 -5 % 

742 Uleåborg 8 032 8 636 8 % 86,8 87,6 0,8 5 165 000 5 403 350 4,6 % 93 99 6 % 643 626 -3 % 

749 Brahestad 1 492 1 353 -9 % 16,0 15,5 -0,5 946 600 1 015 977 7,3 % 93 87 -6 % 634 751 18 % 

753 Rovaniemi 2 603 2 613 0 % 29,7 30,7 1,0 1 915 400 2 000 993 4,5 % 88 85 -3 % 736 766 4 % 

768 Ylivieska 1 967 1 957 -1 % 26,0 26,0 0,0 1 451 700 1 503 147 3,5 % 76 75 -1 % 738 768 4 % 

771 Kemi-Torneå 2 981 2 490 -16 % 31,0 31,4 0,4 2 023 500 2 109 836 4,3 % 96 79 -18 % 679 847 25 % 

Rovaniemi hovrätts domkr 19 962 20 219 1 % 229,4 232,5 3,1 13 855 500 14 575 028 5,2 % 87 87 0 % 694 721 4 % 

Alla tillsammans 175 449 175 685 0 % 2097,4 2129,5 32,1 128 035 000 134 607 403 5,1 % 84 83 -1 % 730 766 5 %

Bilaga 9 

ANTAL ÄRENDEN OCH BEHANDLINGSTIDER VID TINGSRÄTTERNA 2008 

Utfallet för de tingsrätter som indragits under 2008 ingår i det mottagande ämbetsverkets siffror. Mottagande ämbetsverk är den tingsrätt till vilken största delen av den indragna tingsrättens kommer 

har anslutits. 

TR Underrätt Uppsk. antal ärenden Faktiskt antal ärenden Uppsk. beh.tider mån., lagf. och inteckn. dag Faktiska beh.tider mån., lagf. och inteckn. dag 

Brott- Omf. SummaSkuldBrott- Omf. SummaSkuld- kod Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Anhängiga mål tvistem. riskasan. Lagfart Inteckn. mål tvistem. riskasan. Lagfart Inteckn. 

Sammanlagt 697 591 697 538 707 847 693 111 101 942 3,3 7,6 2,1 5,3 22 11 3,1 8,0 2,0 5,2 25 11 

Median 10 375 10 331 10 287 10 325 1 229 2,5 7,0 2,0 5,5 20 10 2,4 7,4 1,7 5,1 25 12 

Medeltal 13 678 13 677 13 879 13 590 1 999 2,8 7,3 1,9 5,5 22 11 2,7 7,7 1,8 5,3 24 12 

1 703 Forssa-Loimaa 11 080 11 080 11 225 11 136 1 379 2,0 6,0 2,0 5,0 25 14 2,2 5,2 2,0 5,0 26 16 

1 708 Tavastehus 11 290 11 290 12 832 12 468 1 697 2,5 8,0 2,0 5,5 30 10 2,2 7,4 1,6 3,8 30 17 

1 711 Ikalis 6 620 6 620 6 927 6 933 772 1,9 7,0 2,0 6,0 25 20 2,2 8,9 1,7 7,3 38 20 

1 733 Lojo 12 795 12 795 12 025 11 943 1 068 3,0 5,0 1,2 4,7 20 10 2,1 6,4 1,2 5,1 18 9 

1 738 Nystadsregionen 6 690 6 709 6 263 6 079 785 2,5 6,1 2,1 6,0 20 15 2,7 6,1 1,8 4,5 25 19 

1 743 Pargas 5 276 5 293 5 003 4 917 557 4,6 6,8 1,9 6,0 35 11 3,9 11,9 2,1 5,8 21 10 

1 750 Raseborg 13 555 13 565 12 864 12 549 1 839 3,5 9,0 2,5 7,0 20 15 3,4 10,0 2,1 7,6 24 14 

1 751 Raumo 7 331 7 331 7 023 6 979 735 2,5 7,5 1,8 6,0 21 9 2,1 6,2 1,5 4,7 25 11 

1 755 Salo 8 841 8 881 9 283 9 125 1 140 2,8 19,0 2,0 6,5 25 18 2,3 14,3 1,6 9,5 23 15 

1 758 Tammerfors 46 435 46 325 49 402 48 273 7 072 3,0 5,7 1,6 4,0 23 9 3,2 5,8 1,8 4,5 27 15 

1 759 Toijala 6 545 6 545 6 276 6 137 674 2,9 6,0 1,5 5,0 17 13 2,2 7,2 1,4 4,6 14 10 

1 761 Åbo 37 620 37 315 37 508 36 487 6 344 3,5 7,8 2,2 5,5 15 8 3,2 7,4 2,2 4,3 27 15 

1 769 Åland (* 3 959 3 954 4 154 3 947 671 3,6 5,3 2,1 5,0 20 20 4,0 4,2 1,9 5,4 25 18 

Åbo hovrätts domkrets 178 037 177 703 180 785 176 973 24 733 3,0 7,4 1,9 4,9 23 11 2,9 7,1 1,8 5,0 25 14 

2 715 Jyväskylä 19 150 19 150 19 632 19 786 2 989 3,4 7,7 2,0 5,8 30 20 3,2 7,8 2,1 7,7 39 26 

2 716 Jämsä 5 182 5 182 6 049 6 008 527 1,7 5,0 2,0 4,0 20 10 1,8 5,2 1,2 3,6 21 9 

2 718 Kauhajoki 5 660 5 660 5 661 5 591 438 1,7 5,0 1,5 6,0 9 3 1,7 6,8 1,2 4,1 11 6 

2 719 Kauhava 7 277 7 277 7 390 7 262 594 2,4 7,5 2,0 5,0 24 9 1,9 6,1 1,5 4,5 15 8 

2 723 Karleby 9 788 9 788 8 989 8 919 1 019 2,5 7,0 2,0 3,5 21 10 2,5 6,6 1,8 3,6 30 9 

2 737 Korsholm 12 421 12 421 12 847 12 542 1 603 3,0 8,0 2,0 5,0 28 11 2,8 8,0 1,8 4,6 30 13 

2 747 Björneborg 21 885 21 885 20 467 19 814 2 972 2,5 7,5 1,9 6,0 30 15 2,3 9,1 1,9 5,2 29 15 

2 757 Seinäjoki 12 990 12 990 13 310 13 110 1 520 1,8 6,0 2,0 3,5 20 7 1,8 6,8 2,0 3,6 18 9 

2 764 Vasa 9 645 9 645 9 266 9 137 1 515 2,5 6,5 2,5 4,5 20 7 4,0 7,0 2,3 4,7 21 8 

2 770 Äänekoski 8 880 8 880 8 559 8 401 1 097 1,9 7,0 1,9 6,5 27 12 2,4 9,9 2,2 5,9 43 19 

Vasa hovrätts domkrets 112 878 112 878 112 170 110 570 14 274 2,5 7,0 2,0 5,1 25 12 2,6 7,6 1,9 5,1 26 12 

3 709 Idensalmi 10 331 10 331 9 825 9 767 932 2,5 6,8 2,0 7,0 21 6 2,2 7,9 2,0 7,4 27 10 

3 713 Joensuu 17 800 17 800 18 459 18 116 2 027 1,7 4,0 1,8 5,4 12 7 1,9 4,8 2,0 5,9 15 8 

3 717 Kajana 9 313 9 313 9 572 9 330 1 092 3,0 7,0 1,4 6,0 30 20 2,4 5,2 1,3 4,0 26 14 

3 726 Kuopio 21 190 21 190 21 226 20 767 2 847 2,8 7,9 1,5 5,6 29 15 2,4 10,1 1,6 6,7 30 12 

3 736 S:t Michel 11 782 11 782 12 196 11 813 1 308 2,2 6,0 1,5 5,7 15 4 2,3 8,6 1,5 5,9 18 6 

3 740 Nurmes 4 189 4 189 4 367 4 519 303 2,0 5,0 1,5 5,0 33 20 1,6 4,7 1,1 5,9 36 19 

3 744 Pieksämäki 5 225 5 325 4 914 4 938 430 2,0 6,0 1,7 5,0 15 10 3,8 15,7 1,4 9,1 11 5 

3 756 Nyslott 6 888 6 900 6 714 6 701 689 2,7 7,4 1,4 6,8 15 5 3,1 9,6 1,6 4,4 27 14 

3 767 Varkaus 4 630 4 670 4 898 4 817 599 2,5 8,0 2,0 6,0 10 3 2,4 6,5 1,7 5,0 9 4 

Östra Finlands hovrätts domkrets 91 348 91 500 92 171 90 768 10 227 2,4 6,3 1,6 5,7 20 10 2,3 7,6 1,6 5,9 22 10

Bilaga 9 

ANTAL ÄRENDEN OCH BEHANDLINGSTIDER VID TINGSRÄTTERNA 2008 

Utfallet för de tingsrätter som indragits under 2008 ingår i det mottagande ämbetsverkets siffror. Mottagande ämbetsverk är den tingsrätt till vilken största delen av den indragna tingsrättens kommer 

har anslutits. 

TR Underrätt Uppsk. antal ärenden Faktiskt antal ärenden Uppsk. beh.tider mån., lagf. och inteckn. dag Faktiska beh.tider mån., lagf. och inteckn. dag 

Brott- Omf. SummaSkuldBrott- Omf. SummaSkuld- kod Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Anhängiga mål tvistem. riskasan. Lagfart Inteckn. mål tvistem. riskasan. Lagfart Inteckn. 

Sammanlagt 697 591 697 538 707 847 693 111 101 942 3,3 7,6 2,1 5,3 22 11 3,1 8,0 2,0 5,2 25 11 

Median 10 375 10 331 10 287 10 325 1 229 2,5 7,0 2,0 5,5 20 10 2,4 7,4 1,7 5,1 25 12 

Medeltal 13 678 13 677 13 879 13 590 1 999 2,8 7,3 1,9 5,5 22 11 2,7 7,7 1,8 5,3 24 12 

4 702 Esbo 22 960 22 980 23 951 23 357 4 844 5,9 10,3 2,2 6,0 25 15 5,7 11,7 2,1 5,1 35 19 

4 706 Helsingfors 58 050 58 460 63 458 58 762 19 275 5,6 8,8 3,1 5,3 17 6 5,1 9,7 3,1 4,6 15 5 

4 748 Borgå 15 512 15 544 14 320 14 145 1 557 2,0 9,0 1,6 6,2 14 7 3,0 8,7 1,8 7,4 13 7 

4 763 Tusby 16 050 16 050 15 043 14 621 2 179 2,5 6,7 1,8 5,0 15 10 2,2 6,3 2,1 4,2 15 9 

4 766 Vanda 21 000 21 010 23 224 22 631 3 793 3,5 6,4 2,1 4,9 10 5 3,0 8,2 1,8 4,6 13 6 

Helsingfors hovrätts domkrets 133 572 134 044 139 998 133 518 31 648 4,9 8,7 2,6 5,5 16 9 4,4 9,5 2,5 5,0 18 9 

5 707 Hyvinge 10 260 10 270 9 438 9 442 1 229 2,0 8,4 2,0 5,2 15 8 2,3 8,5 2,0 5,1 16 8 

5 724 Kotka 10 375 10 264 10 818 10 687 1 198 2,5 6,5 1,7 3,5 19 10 3,0 7,5 1,5 4,4 16 8 

5 725 Kouvola 12 584 12 584 12 626 12 452 1 389 1,9 5,3 2,0 5,0 20 7 1,7 6,0 1,6 4,8 18 6 

5 729 Lahtis 28 540 28 540 27 731 27 671 2 659 2,3 4,7 1,3 3,8 10 3 2,2 4,6 1,3 4,1 8 3 

5 731 Villmanstrand 17 879 17 879 18 233 18 113 1 852 2,1 5,0 1,8 5,6 40 25 2,0 5,8 1,5 4,9 27 17 

5 752 Riihimäki 8 142 8 242 8 940 8 948 977 2,5 6,5 2,0 7,0 20 8 2,2 5,5 1,7 3,5 24 14 

Kouvola hovrätts domkrets 87 780 87 779 87 787 87 314 9 304 2,2 5,8 1,7 4,7 20 10 2,2 6,0 1,5 4,6 18 9 

6 720 Kemijärvi 2 816 2 849 2 994 3 010 145 2,2 10,7 1,1 4,7 4 1 2,4 7,8 1,2 6,6 4 2 

6 727 Kuusamo 5 460 5 460 6 229 6 269 497 2,1 8,0 1,6 7,7 18 7 2,3 7,4 1,4 5,6 31 14 

6 730 Lappland 7 712 7 712 9 556 9 462 654 2,5 7,0 1,8 6,0 16 6 2,8 8,3 1,6 5,1 22 5 

6 742 Uleåborg 37 702 37 352 37 454 36 972 5 383 4,0 7,5 2,5 5,5 30 13 3,9 8,5 1,8 5,3 32 14 

6 749 Brahestad 6 921 6 921 6 339 6 012 1 355 4,0 9,0 3,0 5,0 40 20 3,7 7,9 3,6 5,2 48 23 

6 753 Rovaniemi 10 950 10 920 10 863 10 563 1 468 3,6 7,5 1,5 7,0 22 11 3,1 7,0 1,6 6,1 28 14 

6 768 Ylivieska 10 615 10 620 10 287 10 325 933 2,9 10,0 2,0 7,0 30 17 2,4 8,8 1,5 5,4 41 13 

6 771 Kemi-Torneå 11 800 11 800 11 214 11 355 1 320 4,5 10,2 1,6 4,5 30 12 4,7 7,4 1,6 5,9 43 17 

Rovaniemi hovrätts domkrets 93 976 93 634 94 936 93 968 11 755 3,6 8,2 2,1 5,9 26 12 3,5 8,1 1,8 5,6 31 13 

Alla tillsammans 697 591 697 538 707 847 693 111 101 941

INKOMNA STRAFFRÄTTSLIGA ÄRENDEN 20.1.2009 

Alla tingsrätter 1.1.2008 - 31.12.2008 

jämförelseperiod 1.1.2007 - 31.12.2007 

Brottskategoriernas underavdelningar 

1.1.2008 - 

31.12.2008 andel 

1.1.2007 - 

31.12.2007 

Förändrin 

g, st. 

Bilaga 10 

% -förändring 

65257 100 % 61607 3650 5,92 % 

A1 Stölder o.d. 4912 8 % 4455 457 10 % 

A2 Olovligt brukande 753 1 % 670 83 12 % 

A3 Rån, utpressning 498 1 % 484 14 3 % 

A4 Skadegörelse 2274 3 % 2128 146 7 % 

A5 Förskingring 597 1 % 512 85 17 % 

A6 Ekonomiska brott o.d. 5186 8 % 4758 428 9 % 

A7 Övriga egendomsbrott 168 0 % 156 12 8 % 

B1 Brott mot liv 308 0 % 292 16 5 % 

B2 Misshandel, vållande av personskada och dödsvå 10497 16 % 9034 1463 16 % 

C1 Sexualbrott 724 1 % 591 133 23 % 

D1 Brott mot offentlig myndighet osv. 1923 3 % 1587 336 21 % 

E1 Äventyrande av trafiken, trafikförseelse o.d. 5985 9 % 6094 -109 -2 % 

E2 Trafikfylleri 10532 16 % 10619 -87 -1 % 

E3 Grovt rattfylleri 13128 20 % 13610 -482 -4 % 

F1 Fridsbrott o.d. 1920 3 % 1022 898 88 % 

F3 Arbets-, tjänste-, miljöbr. kränkn. av immat. rättigh 359 1 % 312 47 15 % 

F4 Narkotikabrott 2555 4 % 2271 284 13 % 

G1 Brott mot alkohollagen 71 0 % 97 -26 -27 % 

H1 Mot andra lagar och förordningar 1355 2 % 1659 -304 -18 % 

F2 Militära brott 339 1 % 291 48 16 % 

F5 Övriga brott mot strafflagen 1173 2 % 965 208 22 %

Bilaga 11 

20.1.2009 

DE INKOMNA CIVILMÅLENS ÄRENDESTRUKTUR 

1.1.2008 - 31.12.2008 

Övriga ansökningsärenden 

Summariska tvistemål Insolvensärende 

n 

Omfattande 

tvistemål 

Jämförelseperiod 

Sammanlagt: 

Övriga 

Skilsmässoärende 

n 

Sammanlagt: 

Ansökn.ärende, 

företagssan. 

Utsökn.besvär 

Konkurs 

Skuldsan. f. 

privatperson 

Sammanlagt: 

Summariska 

Sammanlagt: 

Sep. säkr. åtg. 

Omf. anhängg. 


Andel 

Alla sammanlagt 

Förändring 

% 

1.1.2007 - 31.12.2007 Förändrin 

g 

ÄRENDEKATEGORI 246107 41255 16,8 % 287362 100 % 685 8890 332 9907 233366 233366 3652 3037 1038 361 8088 18286 17715 36001 

1 FAMILJERÄTT 1210 165 13,6 % 1375 0,5 % 1318 1318 6 6 51 51 

2 FÖRMYNDERSKAP 1 1 100,0 % 2 0,0 % 2 2 

3 ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT 202 -12 -5,9 % 190 0,1 % 188 188 2 2 

4 FAST EGENDOM 1100 43 3,9 % 1143 0,4 % 524 524 618 618 1 1 

5 HYRESMÅL 25726 -405 -1,6 % 25321 8,8 % 642 2 644 24673 24673 4 4 

6 LÖS EGENDOM 25573 2906 11,4 % 28479 9,9 % 574 574 27905 27905 

7 IMMATERIELL RÄTT 84 42 50,0 % 126 0,0 % 98 98 28 28 

8 SKULD- EL. FORDRINGSFÖRHÅLLANDE 116791 28769 24,6 % 145560 50,7 % 483 1 484 145072 145072 4 4 

9.1 ANSTÄLLNING OCH JÄMSTÄLLDHET 1348 106 7,9 % 1454 0,5 % 1439 1439 15 15 

9.2 UPPDRAGSAVTAL 25428 8579 33,7 % 34007 11,8 % 1183 1 1184 32823 32823 

10 SJÖRÄTT 33 -4 -12,1 % 29 0,0 % 23 2 25 4 4 

11 FÖRSÄKRINGSAVTAL 128 -1 -0,8 % 127 0,0 % 125 125 2 2 

12 FÖRSÄKRINGSGIVARENS REGRESSRÄTT 337 3 0,9 % 340 0,1 % 19 19 321 321 

13 UTOMOBLIGATORISKT SKADESTÅNDSANSVAR 1129 0 0,0 % 1129 0,4 % 995 995 131 131 3 3 

14 SAMMANSLUTNING OCH STIFTELSE 767 162 21,1 % 929 0,3 % 299 299 629 629 1 1 

1 -1 -100,0 % 0,0 % 

16 KONKURS 209 -7 -3,3 % 202 0,1 % 167 167 2 2 33 33 

17 SKULDSANERING OCH SANERINGSFÖRFARANDE 31 -20 -64,5 % 11 0,0 % 11 11 

18 SÄKRINGSÅTGÄRDER, VRÄKNING OCH HANDRÄCKNING 167 13 7,8 % 180 0,1 % 4 175 179 1 1 

18 SÄKRINGSÅTGÄRDER, VRÄKNING, HANDRÄCKNING 1671 -291 -17,4 % 1380 0,5 % 85 149 234 1137 1137 2 2 7 7 

19 ÖVRIGA TVISTEMÅL 811 -108 -13,3 % 703 0,2 % 608 608 7 7 3 3 85 85 

20 JORDRÄTTSÄRENDEN 593 96 16,2 % 689 0,2 % 682 682 7 7 

21 REGISTRERAT PARTNERSKAP 35 -10 -28,6 % 25 0,0 % 25 25 

25 LAGSTIFTNING OM BARN 2402 102 4,2 % 2504 0,9 % 10 10 2 2492 2494 

26 ÄKTENSKAPSRÄTT 18604 396 2,1 % 19000 6,6 % 1 1 18227 772 18999 

28 FÖRMYNDERSKAPSÄRENDEN 7410 38 0,5 % 7448 2,6 % 2 7446 7448 

29 ARVS-OCH TESTAMENTSRÄTT 1551 -9 -0,6 % 1542 0,5 % 3 3 1539 1539 

30 SKULDSANERING FÖR PRIVATPERSON 3817 -157 -4,1 % 3660 1,3 % 3 3 4 4 3652 3652 1 1 

31 FÖRETAGSSANERING 398 -37 -9,3 % 361 0,1 % 361 361 

32 ÖVRIGA ANSÖKNINGSÄRENDEN 4391 372 8,5 % 4763 1,7 % 3 10 13 2 4748 4750 

33 KONKURSER 2624 411 15,7 % 3035 1,1 % 3035 3035 

34 VERKSTÄLLIGHETSÄRENDEN 444 20 4,5 % 464 0,2 % 10 2 12 3 3 449 449 

35 UTSÖKNINGSÄRENDEN 960 78 8,1 % 1038 0,4 % 7 7 1030 1030 1 1 

36 ÄRENDEN SOM GÄLLER REGISTRERAT PARTNERSKAP 68 0 0,0 % 68 0,0 % 50 18 68 

RUBRIK SAKNAS 63 15 23,8 % 78 0,0 % 34 34 23 23 3 18 21

ÅBO HOVRÄTT 

Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 

Uppsk./ Mål 

2008 Utfall 2008 jfr m. mål% jfr m. f. år% 

Inkomna ärenden 2 831 2 894 2 832 2 800 2 806 0 % -1 % 

Avgjorda ärenden 2 910 2 632 2 426 2 850 2 853 0 % 18 % 

Överförda ärenden 1 341 1 603 2 008 1 958 1 962 0 % -2 % 

Anställda (årsv.) 120 116,3 120,3 115 116,4 1,4 -3,9 

Omkostnadsanslag (euro) 7 919 988 7 760 277 8 091 112 7 975 000 8 390 462 5 % 4 % 

Genomsnittl. beh. tid (mån.) 6,2 6,1 7,5 7,5 9,1 1,6 -5,9 

Huvudförhandlingar 792 706 570 700 757 8 % 33 % 

Andel av avgjorda 27 % 27 % 23 % 25 % 27 % 

Sållningsavgöranden 350 342 229 350 229 -35 % 0 % 


Lönsamhet (€/avg.ärende) 2 722 2 948 3 335 2 798 2 941 5 % -12 % 

Produktivitet (avg.ärenden/årsv 24 23 20 25 25 -1 % 22 % 

VASA HOVRÄTT 


Uppsk./ Mål 


Inkomna ärenden 1 751 1 564 1 501 1 600 1 637 2 % 9 % 

Avgjorda ärenden 1 796 1 759 1 608 1 700 1 564 -8 % -3 % 

Överförda ärenden 925 730 620 520 693 33 % 12 % 

Anställda (årsv.) 66,3 66,4 65,9 65 65,6 0,6 -0,3 


Genomsnittl. beh.tid (mån.) 6,7 6,7 6,1 5,8 5,3 -0,5 -6,6 

Huvudförhandlingar 542 610 625 612 563 -8 % -10 % 


Sållningsavgöranden 343 248 193 211 220 4 % 14 % 


Lönsamhet (€/avg.ärende) 2 418 2 487 2 797 2 659 2 988 12 % 7 % 

Produktivitet (avg.ärenden/årsv 27 26 24 26 24 -9 % -2 % 

Bilaga 12

ÖSTRA FINLANDS HOVRÄTT 


Uppsk./ Mål 


Inkomna ärenden 1 510 1 392 1 271 1 400 1 230 -12 % -3 % 


Överförda ärenden 901 753 530 330 526 59 % -1 % 

Anställda (årsv.) 62,5 61,1 61,6 61 60 -1,0 -1,6 





Sållningsavgöranden 274 194 159 170 87 -49 % -45 % 




HELSINGFORS HOVRÄTT 


Uppsk./ Mål 




Överförda ärenden 2 989 2 604 1 954 1 754 1 739 -1 % -11 % 

Anställda (årsv.) 171,4 169,5 175,3 174,5 172,1 -2,4 -3,2 



Huvudförhandlingar 991 1 008 1 206 1 025 1 209 18 % 0 % 


Sållningsavgöranden 809 558 387 390 298 -24 % -23 % 




Bilaga 12

KOUVOLA HOVRÄTT 


Uppsk./ Mål 




Överförda ärenden 599 542 481 481 450 -6 % -6 % 



Genomsnittl. beh.tid (mån.) 5,1 4,9 4,9 5 4,6 -0,4 -5,3 

Huvudförhandlingar 393 473 470 450 474 5 % 1 % 


Sållningsavgöranden 248 140 108 90 108 20 % 0 % 




ROVANIEMI HOVRÄTT 


Uppsk./ Mål 


Inkomna ärenden 1 252 1 132 1 089 1 150 1 159 1 % 6 % 

Avgjorda ärenden 1 017 1 154 1 201 1 100 1 101 0 % -8 % 

Överförda ärenden 695 673 562 612 619 1 % 10 % 



Genomsnittl. beh.tid (mån.) 5,5 7,1 7,4 7 6,6 -0,4 -0,8 



Sållningsavgöranden 208 231 239 230 229 0 % -4 % 



Produktivitet (avg.ärenden/årsv 24 25 26 24 24 0 % -8 % 

Bilaga 12

Fördelningen av 

hovrätternas 

behandlingstider 2006- 


Jämförelse mellan hovrätterna 

Bilaga 13

Fördelningen av hovrätternas behandlingstider i fråga om alla ärenden 2006-2008 

Helsingfors hovrätt 

Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 

Östra Finlands hovrätt 

Kouvola hovrätt 

Rovaniemi hovrätt 

Samtliga hovrätter 


Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 





2006, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

< 3 mån. 3-6 mån. 6-9 mån. 9-12 mån. 12-18 mån. > 18 mån. 

2007, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


2008, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


Bilaga 13

Bilaga 13 

Fördelningen av hovrätternas behandlingstider i fråga om huvudförhandlingsärenden 2006-2008 


Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 





Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 




2006, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


2007, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 



0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

K 

< 3 mån. 3-6 mån. 6-9 mån. 9-12 mån. 12-18 mån. > 18 mån.

Bilaga 13 

Fördelningen av hovrätternas behandlingstider i fråga om huvudförhandlingsärenden (brottmål) 2006-2008 


Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 





2006, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


2007, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 



0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


Fördelningen av hovrätternas behandlingstider i fråga om ärenden som avgjorts på föredragning 

2006-2008 


Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 





2006, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


2007, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 



0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


Bilaga 13

Bilaga 13 

Fördelningen av hovrätternas behandlingstider i fråga om ärenden som avgjorts på föredragning (brottmål) 

2006-2008 


Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 






Åbo hovrätt 

Vasa hovrätt 





2006, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


2007, % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 



0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 


Fördelningen av 

behandlingstiderna i 

hovrätterna 2006- 


Bilaga 14

Helsingfors hovrätt 2006-2008 

Fördelningen av behandlingstiderna i fråga om alla 

ärenden, % 

2008 < 3 mån. 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

2007 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

2006 

> 18 mån. 

0 20 40 60 80 100 

Fördelningen av behandlingstiderna i fråga om 

huvudförhandlingsärenden, % 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 


huvudförhandlingsärenden, brottmål % 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 


ärenden som avgjorts på föredragning, % 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

Fördelningen av behandlingstiderna i fråga om ärenden 

som avgjorts på föredragning, brottmål % 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Åbo hovrätt 2006-2008 


2007 

2006 


ärenden, % 

0 20 40 60 80 100 



< 3 mån. 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

Fördelningen av behandlingsärenden i fråga om 

ärenden som avgjorts på föredragning, brottmål % 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Vasa hovrätt 2006-2008 


ärenden, % 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

< 3 mån. 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Östra Finlands hovrätt 2006-2008 


ärenden, % 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

< 3 mån. 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Kouvola hovrätt 2006-2008 


2007 

2006 


ärenden, % 

0 20 40 60 80 100 



< 3 mån. 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Rovaniemi hovrätt 2006-2008 


2007 

2006 


ärenden, % 

0 20 40 60 80 100 



< 3 mån. 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 


ärenen som avgjorts på föredragning, % 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Samtliga hovrätter 2006-2008 


ärenden, % 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 



3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 


2007 

2006 

0 20 40 60 80 100 

3-6 mån. 

6-9 mån. 

9-12 mån. 

12-18 mån. 

> 18 mån. 

Bilaga 14

Uppgifter som beskriver hovrätternas verksamhet 

Uppgifter om tvistemål 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Åbo 

Tvistemål i hovrätterna 2008 

- tvistemålens andel av avgjorda ärenden 

-behandlingssättens andelar av respektive hovrätts avgöranden 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Tvistemålens andelar enligt hovrätt % 

16 % 

18 % 

14 % 

22 % 

14 % 

17 % 

19 % 

13 % 

16 % 

Huvudförhandlingar % 

15 % 

18 % 

18 % 

Andel tvistemål % 


Huvudförhandlingar på 

reseting % 

Sållningsavgöranden % 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Bilaga 15


Uppgifter om brottmål 

Huvudförhandlingar på reseting % 

42 

* Obs. Inga reseting i Helsingfors (värde 0) 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

11 

0 

7 

7 

50 


15 % 

31 % Åbo 

15 % 

12 % 

9 % 

18 % 

Brottmål i hovrätterna 2008 

- andel av avgjorda ärenden 

- behandlingssättens andelar av respektive HR:s avgöranden 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Andel brottmål % 



reseting % 


Bilaga 15


Brottmålens andelar enligt hovrätt % 

67 

72 

57 


42 

39 

Huvudförhandlingar på reseting % * 

61 


27 

20 

4 

0 

14 

68 

74 

28 

40 

58 

71 

40 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Bilaga 15


Uppgifter om alla ärenden 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


24 

9 

Alla avgöranden i hovrätterna 2008 

- relationstalen jämförda med antalet ledamöter 

- behandlingssättens andelar 

Åbo 

Vasa 


11 

Helsingfors 

9 

Kouvola 

8 

17 

Rovaniemi 

Antalet ärenden avgjorda på reseting 2008* 

157 


87 

19 

0 

89 

316 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Antalet avgöranden/antalet 

ledamöter 



reseting % 


Åbo 

Vasa 

Rovaniemi 

Kouvola 


Helsingfors 

Bilaga 15


2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Åbo 

Antalet reseting / antalet ledamöter 2008 

9,8 

4,8 

0,9 

0 

2,2 

13,7 

Avgjorda ärenden, vilkas behandling räckt 12-18 mån. 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Sammanlagt 

Avgjorda äreden, vilkas behandling räckt över 18 mån. 

Åbo 

Vasa 


Helsingfors 

Kouvola 

Rovaniemi 

Sammanlagt 

Åbo 

Vasa 

Rovaniemi 

Kouvola 


Helsingfors 

Bilaga 15


80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Hovrätt 

Åbo 

Helsingfors 

Östra 

Finland 

Antalet 

avgöranden / 

antalet 

ledamöter 

Anmärkningar 

72 Andelen huvudförhandlingar låg, andelen reseting rätt låg, andelen sållningar låg 

Kouvola 71 Andelen huvudförhandlingar hög, skäligt antal reseting, andelen sållningar låg 

Vasa 68 

Rovaniemi 67 

Andelen huvudförhandlingar hög, andelen reseting hög, andelen sållningar 

medelnivå 

Andelen huvudförhandlingar låg, andelen reseting hög, andelen sållningar hög 

64 Andelen huvudförhandlingar rätt hög, inga reseting, andelen sållningar låg 

57 Andelen huvudförhandlingar hög, andelen reseting låg, andelen sållningar låg 

Andelen som dröjt över ett år av alla avgöranden, % 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Turku 

Åbo 

Vaasa 

Antalet avgöranden per antalet ledamöter 

Vasa 



Helsinki 

Kouvola 

Helsingfors 

Rovaniemi 

Kouvola 

Sammanlagt 

Rovaniemi 

12-18 mån., andel % 

Över 18 mån., andel % 

Bilaga 15

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

1997 

1997 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1997 

Inkomna tviste- och brottmål till 

samtliga hovrätter 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

TVISTE BROTT 

2005 

2006 

Helsingfors hovrätt - inkomna 

tviste- och brottmål 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

TVISTE BROTT 

2005 

2006 

Östra Finlands hovrätt - 

inkomna tviste- och brottmål 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

TVISTE BROTT 

2005 

2006 

2007 

2007 

2007 




Bilaga 16 

ÅR TVISTE BROTT 

1997 5042 7364 

1998 4244 7116 

1999 3441 7505 

2000 3106 8129 

2001 2950 8624 

2002 2975 8871 

2003 3155 8356 

2004 3125 8565 

2005 3074 8591 

2006 2753 8191 

2007 2642 7882 

2008 2790 7621 


1997 1573 2170 

1998 1307 1943 

1999 1167 2125 

2000 1076 2431 

2001 1013 2666 

2002 1030 2727 

2003 1231 2444 

2004 1183 2501 

2005 1051 2306 

2006 937 2192 

2007 906 2177 

2008 957 1961 


1997 517 928 

1998 430 932 

1999 345 1034 

2000 273 1071 

2001 282 1140 

2002 289 1136 

2003 310 1147 

2004 314 1166 

2005 321 1099 

2006 240 1075 

2007 234 958 

2008 242 914

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Kouvola hovrätt - inkomna tviste- 

och brottmål 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


TVISTE BROTT 

Rovaniemi hovrätt - inkomna 

tviste- och brottmål 

TVISTE BROTT 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


Åbo hovrätt - inkomna tviste- 

och brottmål 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


TVISTE BROTT 

Bilaga 16 


1997 471 895 

1998 409 910 

1999 294 930 

2000 317 984 

2001 281 996 

2002 284 987 

2003 239 1032 

2004 281 977 

2005 289 1066 

2006 251 983 

2007 261 926 

2008 284 841 


1997 424 559 

1998 342 558 

1999 282 587 

2000 228 578 

2001 216 546 

2002 167 668 

2003 214 717 

2004 203 732 

2005 259 913 

2006 240 821 

2007 220 783 

2008 233 831 


1997 1378 1785 

1998 1216 1810 

1999 954 1851 

2000 783 1968 

2001 721 2209 

2002 794 2186 

2003 772 1960 

2004 757 1912 

2005 771 1948 

2006 738 2016 

2007 710 1954 


1500 

1000 

500 

0 

Vasa hovrätt - inkomna tviste- och 

brottmål 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


TVISTE BROTT 

Bilaga 16 


1997 679 1027 

1998 540 963 

1999 399 978 

2000 429 1097 

2001 437 1067 

2002 411 1167 

2003 389 1056 

2004 387 1277 

2005 383 1259 

2006 347 1104 

2007 311 1084 


Bilaga 17 

Figurer över den utredning om ekobrottsprocessernas totala längd som gjorts vid högsta 

domstolen 

Längd ( dagar ) 

2190 

1825 

1460 

1095 

730 

365 

0 

Helsingfors Åbo Vasa Rovaniemi Östra 

Finland 

Kouvola 


Hovrätten 

Tingsrätten 

Åklagaren 

Polisen 

Figur 1. 

Fördelning av den totala processlängden enligt hovrätternas domkretsar 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

377 

509 

224 

349 

389 

433 

Figur 2. 

Tingsrättsbehandlingens genomsnittliga längd jämförd med hovrättsförfarandets 

genomsnittliga längd 

295 

400 

Längd TR (dagar) 

Längd HR (dagar) 

246 

348 

Helsingfors Åbo Vasa Rovaniemi Östra 

Finland 

174 

260 

Kouvola

MIN 

MED 

MAX 

0 365 730 1095 1460 1825 2190 2555 2920 3285 

Polisens inledande undersökning 

Förhör och annan undersökning 

Åtalsprövning 

TR: Analys av 

stämningsansökningarna 

TR: Delgivningsfas 

TR: Skriftlig förberedelse 

TR: Ordnande av 

huvudförhandling och ev. muntlig 

förberedelse 

TR: Huvudförhandling 

TR: Domsprövning 

HR: Skriftlig förberedelse 

Bilaga 17 

Figur 3. 

De totala behandlingstiderna enligt fas för de 10 längsta, de 10 kortaste och 10 medianmål 

i undersökningsmaterialet 

Åbo 

Kouvola 

Helsingfors 

0 365 730 1095 1460 1825 2190 

Polisens inledande undersökning 

Förhör och annan undersökning 

Åtalsprövning 

TR: Analys av 

stämningsansökningarna 

TR: Delgivningsfas 

TR: Skriftlig förberedelse 

TR: Ordnande av 

huvudförhandling och ev. muntlig 

förberedelse 

TR: Huvudförhandling 

TR: Domsprövning 

HR: Skriftlig förberedelse 

Figur 4 

De totala behandlingstiderna enligt fas för hovrättsmål inom Åbo, Kouvola och Helsingfors 

domkrets

Bilaga 18 

Antalet sammanträdesdagar i ekobrottmål i hovrätterna 

100 % 

90 % 

över 10 

sammantr.d. 

6-10 

sammantr.d. 

3-5 

sammantr.d. 

2 sammantr.d. 

80 % 

70 % 

60 % 

1 sammantr.d. 

Ej 

huvudförhand. 

50 % 

40 % 

30 % 

Kategorins andel i procent 

20 % 

10 % 

0 % 

Helsingfors Åbo Vasa Rovaniemi Kouvola Östra Finland

Bilaga 19 

Inkomna ärenden från hovrätterna till högsta domstolen 2003 

- 2008 

År Helsingfors Åbo Vasa Östra Finland Kouvola Rovaniemi Sammanlagt 

2003 753 678 375 280 231 153 2 470 

2004 845 565 348 326 233 182 2 499 

2005 823 578 392 275 197 161 2 426 

2006 824 496 264 239 227 188 2 238 

2007 862 474 321 296 219 259 2 431 

2008 840 489 310 244 241 193 2 317 

Inkomna ärenden till högsta domstolen från 

hovrätterna 2003-2008 

Helsingfors 

Åbo 

Vasa 


Kouvola 

Rovaniemi 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008

Bilaga 19 

besvärstill- 

%-andel av 

%-andel av 

Inkomna %-andel av stånd besvärstill- 

%-andel av opubli- %-andel av avgöranden avgörandena i 

Hovrätt 

(st.) inkomna (st.) stånden 

publicerad publicerade cerade opublicerade i sak sak 

Helsingfors 840 36 % 52 40 % 39 39 % 18 38 % 57 39 % 

Östra Finland 244 11 % 14 11 % 13 13 % 3 6 % 16 11 % 

Kouvola 241 10 % 17 13 % 9 9 % 6 13 % 15 10 % 

Rovaniemi 193 8 % 10 8 % 2 2 % 4 8 % 6 4 % 

Åbo 489 21 % 28 21 % 26 26 % 15 31 % 41 28 % 

Vasa 310 13 % 10 

Helsingfors 


Kouvola 

Rovaniemi 

Åbo 

Vasa 

45 % 

40 % 

35 % 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

%-andel av avgörandena i sak 

%-andel av opublicerade 

%-andel av publicerade 

%-andel av besvärstillstånden 

%-andel av inkomna

Bilaga 19 


2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


0 5 

10 

15 

20 

25 

30 

35 

40 

45 

50 

%-andel av 

%-andel av %-andel av 

%-andel av besvärstill - %-andel av opublice- avgöraninkomna 

stånden publicerade rade dena i sak 

2003 31 39 33 37 35 

2004 34 37 32 39 35 

2005 34 37 38 30 34 

2006 37 41 44 44 44 

2007 35 37 35 39 37 

2008 36 40 39 38 39 

År 

%-andel av avgöranden... 



%-andel av besvärstills... 

%-andel av inkomna 


25 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


20 

15 

%-andel av %-andel av %-andel av 

%-andel av besvärstill - %-andel av opublice- avgöran- 

inkomna stånden publicerade rade dena i sak 

2003 11 12 12 9 10 

2004 13 15 11 16 13 

2005 11 11 14 20 17 

2006 11 7 9 12 10 

2007 12 11 10 11 11 

2008 11 11 13 6 11 

År 

10 

5 

0 

%-andel av avgörande.. 



%-andel av besvärstil... 

%-andel av inkomna

Bilaga 19 


20 

15 

%-andel av 


%-andel av besvärstill- %-andel av opublice- avgöraninkomna 


2003 9 12 10 9 9 

2004 9 15 13 5 9 

År 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


10 

5 

0 

2005 8 11 6 8 7 

%-andel av avgöranden... 



%-andel av besvärstills... 


7 

2006 10 

9 2 4 

2007 9 8 8 5 7 

2008 10 13 9 13 10 


12 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


10 

8 


%-andel av besvärstill- %-andel av opublice- avgöran- 


2003 6 5 7 2 5 

2004 7 6 7 8 7 

2005 7 6 2 6 4 

2006 8 5 6 5 6 

2007 11 4 8 4 6 

2008 8 8 2 8 4 

År 

6 

4 

2 

%-andel av avgörandena.. 



%-andel av besvärstillst... 

%-andel av inkomna

Bilaga 19 

Åbo hovrätt 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

%-andel av 


%-andel av besvärstill - %-andel av opublice- avgöraninkomna 


2003 27 25 25 38 31 

2004 23 24 25 24 25 

2005 24 27 27 22 25 

2006 22 26 22 28 25 

2007 19 29 24 28 26 

2008 21 21 26 31 28 

År 






Vasa hovrätt 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 


%-andel av besvärstill - %-andel av opublice- avgöran- 


2003 15 9 13 5 10 

2004 14 14 12 9 10 

2005 16 12 12 14 13 

År 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 







13 9 11 

14 

2006 12 

11 

2007 13 

15 14 14 

2008 13 8 11 4 9

Bilaga 20 

Fördelningen av högsta domstolens behandlingstider i ärenden där besvärstillstånd beviljats 2006- 

Tvistemål 

Brottmål 



Tvistemål 

Brottmål 



Tvistemål 

Brottmål 



Behandlingstider 2008, avgöranden i sak 

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 



Behandlingstider 2007, avgöranden i sak 

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 



Behandlingstider 2006, avgöranden i sak 

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 


12-15 mån. 15-18 mån. över 18 mån.

DE ALLMÄNNA DOMSTOLARNA OCH ARBETSDOMSTOLEN 2008 ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?