K2 – ett förtalat och underskattat regelverk - Ekonomisverige.se
K2 – ett förtalat och underskattat regelverk - Ekonomisverige.se
K2 – ett förtalat och underskattat regelverk - Ekonomisverige.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>K2</strong> <strong>–</strong> <strong>ett</strong> <strong>förtalat</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>underskattat</strong> <strong>regelverk</strong><br />
<strong>K2</strong> för aktiebolag publicerades av BFN redan 2008 1 <strong>och</strong><br />
motsvarande <strong>regelverk</strong> för ekonomiska föreningar publicerades<br />
2009 2 . <strong>K2</strong> har <strong>se</strong>dan dess fått en hel del kritik för att<br />
det är <strong>ett</strong> alltför fyrkantigt <strong>regelverk</strong> <strong>och</strong> att det inte skulle<br />
ge en rättvisande bild. I denna artikel förklarar Caisa Drefeldt<br />
<strong>och</strong> Eva Törning hur <strong>K2</strong> fungerar <strong>och</strong> bely<strong>se</strong>r en del<br />
av dess styrkor <strong>och</strong> svagheter.<br />
<strong>K2</strong> är <strong>ett</strong> frivilligt <strong>regelverk</strong> för de aktiebolag<br />
<strong>och</strong> ekonomiska föreningar som<br />
är mindre företag enligt definitionen i<br />
ÅRL 3 vilket utvecklas i BFNAR 2006:1<br />
om gränsvärden. Det är många som har<br />
missuppfattat <strong>K2</strong>s roll i den framtida kompl<strong>ett</strong>erande<br />
normgivningen <strong>och</strong> tror att <strong>K2</strong><br />
är tvingande för mindre företag, men så är<br />
inte fallet. Allt bygger på frivillighet. När<br />
K3, det nya huvud<strong>regelverk</strong>et vid upprättande<br />
av årsredovisning, publiceras <strong>se</strong>nare i<br />
år kommer frågan om vilket <strong>regelverk</strong> som<br />
ska väljas att aktuali<strong>se</strong>ras för de mindre<br />
företag som måste upprätta årsredovisning<br />
<strong>och</strong> är aktiebolag eller ekonomiska<br />
föreningar. K3 kommer att vara huvud<strong>regelverk</strong>et<br />
men mindre företag får frivilligt<br />
tillämpa <strong>K2</strong> som blir alternativ<strong>regelverk</strong>et.<br />
K3 kommer att vara <strong>ett</strong> principba<strong>se</strong>rat<br />
<strong>regelverk</strong>, vilket är den typ av <strong>regelverk</strong><br />
som vi är vana vid eftersom den normgivning<br />
som vi har tillämpat hittills har<br />
varit principba<strong>se</strong>rad. K1 <strong>och</strong> <strong>K2</strong> är dock<br />
regelba<strong>se</strong>rade normer. Vi behöver därför<br />
vänja oss vid regelba<strong>se</strong>rade normer <strong>och</strong><br />
då framför allt i lite mindre företag. Ett<br />
exempel kan åskådliggöra skillnaden:<br />
Enligt det principba<strong>se</strong>rade synsättet ska<br />
alla vä<strong>se</strong>ntliga poster periodi<strong>se</strong>ras. Det är<br />
således tillåtet att inte periodi<strong>se</strong>ra ovä<strong>se</strong>ntliga<br />
poster. Enligt <strong>K2</strong> gäller också huvudregeln<br />
att det ska göras en periodi<strong>se</strong>ring.<br />
Här ges dock <strong>ett</strong> undantag för periodi<strong>se</strong>-<br />
ring på 5 000 kronor per post. Det spelar<br />
därmed ingen roll huruvida beloppet är<br />
vä<strong>se</strong>ntligt eller inte, regeln anger <strong>ett</strong> specifikt<br />
belopp som gäller för alla företag som<br />
tillämpar <strong>K2</strong> oavs<strong>ett</strong> företagets storlek. En<br />
sådan regel gör att en enmanskonsultbyrå<br />
får låta bli att periodi<strong>se</strong>ra fakturor som är<br />
relativt stora i förhållande till företagets<br />
verksamhet medan en storleksgräns på<br />
5 000 kronor för <strong>ett</strong> företag som ligger<br />
nära grän<strong>se</strong>n mellan större <strong>och</strong> mindre<br />
företag inte spelar så stor roll. I det<br />
<strong>se</strong>nare fallet hade företaget troligen inte<br />
periodi<strong>se</strong>rat enligt K3 eftersom periodi<strong>se</strong>rat<br />
belopp är ovä<strong>se</strong>ntligt <strong>och</strong> därför inte<br />
behöver göras.<br />
Strukturen på <strong>K2</strong>-K3<br />
<strong>K2</strong> är <strong>ett</strong> allmänt råd som omfattar hela<br />
det <strong>regelverk</strong> som mindre företag kan förväntas<br />
tillämpa. Det innebär att den som<br />
upprättar sin årsredovisning enligt <strong>K2</strong> inte<br />
kan förväntas söka bland andra normer. De<br />
företag som i dag upprättar årsredovisning<br />
<strong>och</strong> inte frivilligt har valt att upprätta sin<br />
årsredovisning enligt <strong>K2</strong>, måste göra <strong>ett</strong><br />
antal val angående vilken normgivning de<br />
vill tillämpa. I praktiken tillämpar dock de<br />
allra flesta Bokföringsnämndens allmänna<br />
råd. (I denna artikel har vi exkluderat de<br />
företag som enligt EG-förordningen måste<br />
följa IASBs <strong>regelverk</strong>, vardagligt benämnd<br />
IFRS-redovisning.)<br />
nummer 5/2012 BALANS<br />
Fördjupning<br />
ÅRL <strong>–</strong> Årsredovisningslagen<br />
BFNAR <strong>–</strong> Bokföringsnämndens allmänna råd<br />
URA <strong>–</strong> Uttalanden från Redovisningsrådets akutgrupp<br />
IASB <strong>–</strong> International Accounting Standards Board<br />
IFRS <strong>–</strong> International Financial Reporting Standards<br />
Nuvarande kompl<strong>ett</strong>erande normgivning<br />
förutom <strong>K2</strong><br />
I dag finns det en nästan heltäckande normering<br />
från Redovisningsrådet, nämligen<br />
RR 1-29. Redovisningsrådets rekommendationer<br />
hade som syfte att utgöra<br />
normering huvudsakligen för företag på de<br />
svenska bör<strong>se</strong>rna men även för företag av<br />
stort allmänt intres<strong>se</strong>. Bokföringsnämnden<br />
gav under åren 2000 till 2003 ut tolkningar<br />
av hur dessa rekommendationer<br />
skulle tillämpas av icke-noterade företag.<br />
Bokföringsnämnden hann dock bara<br />
omarbeta fem av dessa, nämligen rekommendationerna<br />
om varulager, leasing, inkomstskatter,<br />
materiella anläggningstillgångar<br />
<strong>och</strong> intäkter. De allmänna råd som<br />
Bokföringsnämnden har g<strong>ett</strong> ut av<strong>se</strong>ende<br />
årsredovisningsfrågor är med andra ord<br />
långt från heltäckande. Tabell 1 visar de<br />
områden där Redovisningsrådet respektive<br />
Bokföringsnämnden har publicerat<br />
normer <strong>och</strong> råd av<strong>se</strong>ende balansräkningen.<br />
Till dessa ska läggas uttalanden från<br />
Redovisningsrådets akutgrupp (URA)<br />
<strong>och</strong> uttalanden från Bokföringsnämnden<br />
i detaljfrågor rörande enskilda tillgångar<br />
eller skulder.<br />
Tabell 1 visar att varken Redovisningsrådets<br />
eller Bokföringsnämndens<br />
äldre normgivning är heltäckande. D<strong>ett</strong>a<br />
innebär, som beskrivits ovan, att företag<br />
som väljer att upprätta sin årsredovisning<br />
enligt Bokföringsnämndens allmänna råd<br />
<strong>och</strong> uttalanden måste söka sig till Redovisningsrådets<br />
rekommendationer för att<br />
få vägledning av<strong>se</strong>ende de poster som inte<br />
är reglerade av Bokföringsnämnden. Då<br />
dessa inte finns samlade <strong>och</strong> det förekommer<br />
dubbla regleringar innebär d<strong>ett</strong>a <strong>ett</strong><br />
problem för företagen. Dessutom, om det<br />
inte heller där finns vägledning, kan steget<br />
över till IFRS behöva tas.<br />
Enligt ÅRL ska <strong>ett</strong> företag upplysa om<br />
principerna för värdering av tillgångar,<br />
29
Fördjupning<br />
30<br />
Snabbavveckling<br />
Vi förvärvar bolaget <strong>och</strong> Ni<br />
erhåller likvid omgående!<br />
Säljaren får köpeskillingen<br />
direkt, utan att behöva vänta<br />
på en fullbordad likvidation.<br />
www.kkmmissiknnn n ...<br />
Redovisningsbyrå/Revisionsbyrå<br />
övertas<br />
Vi är en byrå i Malmö med målsättningen<br />
att växa ytterligare i Malmö - Lund med<br />
omnejd. Vi är idag ca 15 pers. <strong>och</strong> arbetar<br />
både med redovisning <strong>och</strong> revision.<br />
Vi söker nu en redovisningsbyrå eller en<br />
revisionsbyrå med 1-5 anställda. Vi söker<br />
även dig som redan har en klientstock <strong>och</strong><br />
vill pröva på något nytt eller trappa ner.<br />
Svar till ”övertag”<br />
bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong><br />
Selective Business AB<br />
Lützengatan 8<br />
115 20 Stockholm<br />
• Vi köper ditt bolag<br />
• Du slipper vänta på pengarna<br />
• Styrel<strong>se</strong>n byts ut<br />
• Vi avvecklar bolaget<br />
Kkmmissiknnn n fff kkkHbblagsnn nn n<br />
.ednn 1897<br />
Laa abblaa<br />
HHHH HHH<br />
LagerboLag • Likvidation • SnabbavveckLing<br />
FuSion & FiSSion • boLagSJuridik • SkatteJuridik<br />
www.formabolag.<strong>se</strong><br />
Pri<strong>se</strong>xempel<br />
Värde: 100.000 kr. Vi betalar: 88.000 kr.<br />
Värde: 250.000 kr. Vi betalar: 237.000 kr.<br />
Värde: 500.000 kr. Vi betalar: 482.000 kr.<br />
Värde: 1.000.000 kr. Vi betalar: 971.000 kr.<br />
Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 010-762 45 00 Fax: 060-17 11 35<br />
O60--5 37 70<br />
NYTÄNDNING<br />
På jakt efter nytt jobb<br />
eller nya medarbetare?<br />
Gå in på ekonomisverige.<strong>se</strong>
avsättningar <strong>och</strong> skulder. Ett mindre<br />
företag bör som minimum redovisa vilka<br />
redovisningsprinciper som använts av<strong>se</strong>ende<br />
följande poster:<br />
Intäktsredovisning<br />
Materiella <strong>och</strong> immateriella anläggningstillgångar<br />
inklusive av- <strong>och</strong> nedskrivningar<br />
Aktivering av lånekostnader<br />
Pågående arbeten<br />
Finansiella instrument<br />
Leasing<br />
Varulager<br />
Avsättningar<br />
Fordringar <strong>och</strong> skulder i utländsk<br />
valuta<br />
Är företaget <strong>ett</strong> större företag enligt<br />
ÅRL <strong>och</strong> dessutom moderföretag i en<br />
koncern <strong>och</strong> därmed måste upprätta en<br />
koncernredovisning, finns ingen normering<br />
från Bokföringsnämnden. Redovisningsrådet<br />
har här publicerat RR 1:00 Koncernredovisning,<br />
RR 13 Intres<strong>se</strong> företag, RR 15<br />
Joint ventures, RR 8 Redovisning av effekter<br />
av ändrade valutakur<strong>se</strong>r, som reglerar omräkning<br />
av utländska dotter företag, samt,<br />
av<strong>se</strong>ende den obligatoriska kassaflödesanaly<strong>se</strong>n,<br />
RR 7 Redovisning av kassaflöden.<br />
Sammanfattningsvis innebär d<strong>ett</strong>a<br />
”lapptäcke” att det har varit en hel del<br />
letande för att hitta den delen av den<br />
kompl<strong>ett</strong>erande normgivningen som<br />
skulle tillämpas. Det har också inneburit<br />
en risk att företagen <strong>och</strong> deras revisorer<br />
<strong>och</strong> rådgivare inte varit medvetna om att<br />
normer finns. Hur många har exempelvis<br />
läst BFN U 92:4 om förbättringsutgifter på<br />
annans fastighet?<br />
Är <strong>K2</strong> lösningen?<br />
För många mindre företag är <strong>K2</strong> lösningen<br />
för att förenkla hanteringen <strong>och</strong> framtagningen<br />
av en årsredovisning. Eftersom<br />
<strong>regelverk</strong>et, liksom vad vi förväntar oss av<br />
K3, är heltäckande så är en av de absolut<br />
viktigaste förenklingarna att det är <strong>ett</strong><br />
<strong>och</strong> samma <strong>regelverk</strong>. Företagen behöver<br />
därmed inte söka i andra normer efter<br />
vägledning.<br />
En annan förenkling är att de redovisningsprinciper<br />
som företaget ska upplysa<br />
om är färre: att årsredovisningen har upprättats<br />
enligt ÅRL <strong>och</strong> BFNAR 2008:1,<br />
hur materiella <strong>och</strong> immateriella anläggningstillgångar<br />
skrivs av, hur omräkning<br />
av fordringar <strong>och</strong> skulder i utländsk valuta<br />
har sk<strong>ett</strong> samt, i förekommande fall, vilken<br />
metod företaget har använt för redovisning<br />
av pågående arbeten. Övriga poster<br />
i uppräkningen ovan behöver alltså inte<br />
redogöras för eftersom <strong>K2</strong> reglerarar hur<br />
redovisningen av dessa poster ska ske,<br />
det vill säga det finns inga alternativa<br />
redovisningssätt. Det blir alltså upp till den<br />
som använder årsredovisningen att sätta sig<br />
in i vad <strong>regelverk</strong>et innebär eftersom det<br />
bara finns <strong>ett</strong> sätt att värdera posterna på.<br />
Därför behövs ingen beskrivning i årsredovisningen.<br />
Av tabell 2 framgår dessutom att delarna<br />
<strong>och</strong> dess inbördes ordning i årsredovisningen<br />
har styrt över strukturen i <strong>K2</strong> vilket<br />
förenklar tillämpningen av <strong>K2</strong> ytterligare.<br />
Kritik mot <strong>K2</strong><br />
Sedan Bokföringsnämnden fattade beslut<br />
om <strong>K2</strong> har det framförts en hel del kritik.<br />
Dels att det är <strong>ett</strong> <strong>regelverk</strong> som upplevs<br />
som fyrkantigt, dels att det inte är tilllåtet<br />
att välja andra lösningar än de <strong>K2</strong><br />
föreskriver.<br />
Till <strong>K2</strong>s försvar kan anföras att det är<br />
<strong>ett</strong> förenklat <strong>regelverk</strong>, vilket innebär att<br />
<strong>regelverk</strong>et beskriver exakt hur företaget<br />
ska göra i stället för att lämna frågan öppen<br />
för olika bedömningar. Det är korrekt att<br />
företag som valt <strong>K2</strong> ska hålla sig inom<br />
d<strong>ett</strong>a, men i de allra flesta fall innebär det<br />
att hanteringen blir förenklad. Att d<strong>ett</strong>a<br />
<strong>se</strong>s som fyrkantigt <strong>och</strong> begränsande tror<br />
vi mest beror på att vår utgångspunkt i<br />
bedömningen av <strong>K2</strong> är <strong>ett</strong> principba<strong>se</strong>rat<br />
resonemang.<br />
Ytterligare kritik som framförts är att<br />
Tabell 1. Redovisningsrådet/Bokföringsnämnden<br />
Post i balansräkningen<br />
RR<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Varulager <strong>och</strong> pågående arbete<br />
Övriga omsättningstillgångar<br />
Eget kapital<br />
Avsättningar<br />
Skulder<br />
Tabell 2. <strong>K2</strong><br />
Årsredovisningens delar<br />
Förvaltningsberättel<strong>se</strong><br />
Resultaträkningen intäkter <strong>och</strong> kostnader<br />
Tillgångar<br />
Eget kapital <strong>och</strong> obeskattade re<strong>se</strong>rver<br />
Avsättningar<br />
Skulder<br />
Ställda panter <strong>och</strong> ansvarsförbindel<strong>se</strong>r<br />
Tilläggsupplysningar<br />
nummer 5/2012 BALANS<br />
Fördjupning<br />
<strong>K2</strong> begränsar ÅRLs tillämpning. Vissa<br />
valmöjligheter som finns i ÅRL tillåts inte<br />
i <strong>K2</strong>. För att förenkla <strong>K2</strong> <strong>–</strong> valmöjligheter<br />
innebär ju att en initierad bedömning av<br />
de olika tillvägagångssätten måste göras<br />
<strong>och</strong> då behövs både tid <strong>och</strong> kunskap. Men<br />
ingen är tvingad att följa <strong>K2</strong> utan d<strong>ett</strong>a<br />
sker på frivillig basis. Ett företag som vill<br />
tillämpa en valmöjlighet som är stängd<br />
i <strong>K2</strong> har därmed full frihet att tillämpa K3.<br />
Kritik har också framförts mot att<br />
det inte går att tillämpa <strong>K2</strong> på mindre<br />
fastighetsföretag på grund av låsningen<br />
till bland annat den kostnadsslagsindelade<br />
resultaträkningen <strong>och</strong> dess innehåll (funktionsindelad<br />
resultaträkning är inte tillåten<br />
i <strong>K2</strong>). Kritiken ter sig något märklig om<br />
man beaktar den utveckling som sk<strong>ett</strong> av<br />
hur vissa fastighetsföretag upprättar sin<br />
resultaträkning. Den är ofta en blandning<br />
mellan den funktionsindelade <strong>och</strong> den<br />
kostnadsslagsindelade resultaträkningen.<br />
D<strong>ett</strong>a är inte tillåtet enligt ÅRL <strong>och</strong><br />
därför har vi svårt att förstå kritiken4 . En<br />
missuppfattning är att <strong>ett</strong> företag inte får<br />
anpassa de uppställningsformer som finns<br />
i <strong>K2</strong> av<strong>se</strong>ende resultat- <strong>och</strong> balansräkningen.<br />
Så är dock inte fallet <strong>–</strong> <strong>ett</strong> företag får<br />
ändra rubriceringen på raden. Exempelvis<br />
är raden n<strong>ett</strong>oomsättning inte särskilt<br />
förklarande för <strong>ett</strong> fastighetsföretag, <strong>och</strong> då<br />
går det utmärkt att i stället kalla den raden<br />
för <br />
hyresintäkter.<br />
En annan missuppfattning är att alla<br />
RR 15<br />
RR 12<br />
RR 6:99<br />
RR 21<br />
RR 24<br />
RR 17<br />
RR 27<br />
RR2:02<br />
RR 16<br />
RR 9<br />
RR 29<br />
RR 29<br />
BFN<br />
BFN R1<br />
BFNAR 2001:2<br />
BFNAR 2000:4<br />
BFNAR 2000:3<br />
BFNAR 2001:1<br />
Regler i <strong>K2</strong><br />
Kapitel 5<br />
Kapitel 6, 7, 8<br />
Kapitel 9,10, 11, 12, 13, 14<br />
Kapitel 15<br />
Kapitel 16<br />
Kapitel 17<br />
Kapitel 18<br />
Kapitel 19<br />
31
BALANS nummer 5/2012<br />
Fördjupning<br />
förenklingsregler i <strong>K2</strong> måste följas. Men så<br />
är inte fallet. De allra flesta förenklingsregler<br />
är inte tvingande utan är ”får”-regler.<br />
I tabell 3 redogör vi för de viktigaste<br />
förenklingsmöjligheterna <strong>och</strong> i tabell 4<br />
redogör vi för de förenklingsregler som är<br />
tvingande.<br />
Avtal<strong>se</strong>nliga sociala avgifter som exempelvis<br />
Alecta <strong>och</strong> Fora/AMF får inte heller<br />
ingå i anskaffningsvärdet på egenupparbetade<br />
tillgångar. Inte heller ska re<strong>se</strong>rvering<br />
för dessa avtal<strong>se</strong>nliga sociala avgifter<br />
ske av<strong>se</strong>ende upplupna löneskulder <strong>och</strong><br />
<strong>se</strong>mester löneskulder.<br />
Förutom det vi redogjort för i tabell 3<br />
<strong>och</strong> 4 innehåller <strong>K2</strong> även andra regler som<br />
mer eller mindre är god redovisnings<strong>se</strong>d<br />
redan i dag, exempelvis en beskrivning av<br />
hur schabloner ska tillämpas <strong>och</strong> en regel<br />
som säger att tvister med myndigheter<br />
eller i domstol värderas till det belopp som<br />
beslutats av den <strong>se</strong>naste instans som prövat<br />
ärendet.<br />
Stoppregler i <strong>K2</strong><br />
<strong>K2</strong> innehåller också regler som begränsar<br />
ÅRLs tillämpningsområden. Bokföringsnämnden<br />
har gjort bedömningen att klara<br />
regler i d<strong>ett</strong>a fall är att föredra <strong>och</strong> har<br />
därför av förenklingsskäl infört stoppregler<br />
enligt tabell 5.<br />
En stoppregel som debatterats en hel del<br />
är begränsningsregeln om uppskrivning<br />
till högst taxeringsvärdet. Vad kritikerna<br />
missar är att en sådan uppskrivning inte<br />
ska kombineras med en avsättning uppskjuten<br />
skatt. I <strong>och</strong> med att taxerings värdet<br />
ska motsvara cirka 75% av marknadsvärdet<br />
blir det i princip en redovisning efter skatt,<br />
inte fullt ut men en god bit på väg. Ett<br />
exempel som bygger på d<strong>ett</strong>a antagande<br />
om taxeringsvärde finns redovisat i anslutning<br />
till tabell 5. Skillnaden mellan att<br />
tillämpa <strong>K2</strong> <strong>och</strong> K3 är i d<strong>ett</strong>a exempel<br />
224 000 <strong>och</strong> inte 750 000 som det <strong>se</strong>r ut vid<br />
en första anblick.<br />
Sammanfattning<br />
Vid en bedömning av <strong>K2</strong> som <strong>regelverk</strong><br />
måste hänsyn tas till att det är, <strong>och</strong> är tänkt<br />
att vara, en regelba<strong>se</strong>rad normgivning.<br />
Vi behöver därför vänja oss vid att frågor<br />
hanteras på <strong>ett</strong> annat sätt i en regelba<strong>se</strong>rad<br />
normgivning jämfört med i en principba<strong>se</strong>rad<br />
sådan. Det betyder inte att det ena<br />
är bättre eller sämre än det andra <strong>–</strong> det är<br />
bara annorlunda. Den stora utmaningen<br />
för företagen är i stället att välja rätt <strong>regelverk</strong>.<br />
Med tanke på den lite fyrkantiga<br />
redovisningen i <strong>K2</strong> är vår bedömning att<br />
alla företag som får tillämpa <strong>K2</strong> inte bör<br />
32<br />
Tabell 3 Förenklingsregler i <strong>K2</strong>:<br />
Punkt i <strong>K2</strong> Beskrivning<br />
2.4 Poster under 5 000 kronor behöver inte periodi<strong>se</strong>ras.<br />
2.9 Schablonmässig värdering får göras om det är svårt att få fram<br />
korrekta uppgifter.<br />
7.9 Årligen återkommande utgifter behöver inte periodi<strong>se</strong>ras.<br />
8.5 Utdelning från noterade andelar får intäktsredovisas när betalning erhålls.<br />
10.4 Direkt kostnadsföring av inventarier av mindre värde får göras.<br />
10.5 Direkt kostnadsföring av 3-årsinventarier får göras.<br />
10.19 Periodi<strong>se</strong>ring av avskrivningar efter innehavstid behöver inte göras.<br />
10.23 Nyttjandeperioden för maskiner, inventarier <strong>och</strong> immateriella<br />
tillgångar får bestämmas till 5 år.<br />
10.24 Nyttjandeperioden för investering i annans fastighet får bestämmas<br />
enligt reglerna i skattelagstiftningen.<br />
10.26 Nyttjandeperioden för markanläggning får bestämmas enligt<br />
reglerna i skattelagstiftningen.<br />
10.27 Nyttjandeperioden för byggnader får bestämmas enligt reglerna<br />
i skattelagstiftningen.<br />
11.17 Nedskrivning behöver ej göras av finansiella anläggningstillgångar<br />
som understiger det lägsta av 25 000 kronor <strong>och</strong> 10% av IB eget<br />
kapital.<br />
12.5 Varulagret får bestämmas till 97% av anskaffningsvärdet.<br />
16.6 Avsättning behöver inte göras om den understiger det lägsta<br />
av 25 000 kronor <strong>och</strong> 10% av IB eget kapital.<br />
16.10 Andra avsättningar än pensioner som förfaller inom 10 år<br />
behöver inte nuvärdesberäknas.<br />
20.12 Utdelning från dotterföretag får anteciperas.<br />
Tabell 4 Förenklingsregler som är tvingande:<br />
Punkt i <strong>K2</strong> Beskrivning<br />
2.5 Jämförel<strong>se</strong>tal vid byte om princip ska inte räknas om.<br />
9.1 Ett företag ska redovisa tillgångar som de äger (innebärande att<br />
leasade tillgångar inte kan redovisas som anläggningstillgång).<br />
11.2 Värdepapper <strong>och</strong> fondandelar som innehas för riskspridning ska<br />
klassificeras som värdepappersportfölj.<br />
11.7 Långfristig fordran i utländsk valuta som säkrats med <strong>ett</strong><br />
terminskontrakt ska värderas till terminskurs.<br />
11.11 Vid avyttring av aktier av samma slag ska anskaffningsvärdet<br />
beräknas enligt genomsnittsmetoden.<br />
11.12 Skatteverkets anskaffningsutgift för aktie ska användas om<br />
sådan finns.<br />
12.10 Indirekta tillverkningskostnader får inte räknas in i anskaffningsvärdet<br />
för egentillverkade varor.<br />
13.5 Kortfristig fordran i utländsk valuta som säkrats med <strong>ett</strong> termins -<br />
kontrakt ska värderas till terminskurs.<br />
14.8 Vid avyttring av aktier av samma slag ska anskaffningsvärdet beräk-<br />
nas enligt genomsnittsmetoden.<br />
14.9 I de fall Skatteverket har g<strong>ett</strong> ut allmänna råd om anskaffningsvärdet<br />
ska dessa användas.<br />
17.8 Skuld i utländsk valuta som säkrats med <strong>ett</strong> terminskontrakt<br />
ska värderas till terminskurs.<br />
göra det. Faktorer som måste beaktas när<br />
valet görs är exempelvis antal ägare, typ<br />
av verksamhet, externa styrel<strong>se</strong>ledamöter,<br />
dålig lönsamhet, stora temporära skillnader<br />
<strong>och</strong> stort antal periodi<strong>se</strong>ringsposter på<br />
balansdagen.<br />
Vår generella bedömning är att ju<br />
närmare grän<strong>se</strong>n för större företag som<br />
det aktuella företaget är desto större<br />
anledning att tillämpa K3 just för att<br />
verksamheten kräver högre kvalitet på<br />
redovisningen.
Fotnoter<br />
1) BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre<br />
aktiebolag.<br />
2) BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre<br />
ekonomiska föreningar.<br />
3) Ett mindre företag enligt ÅRL har de<br />
två <strong>se</strong>naste räkenskapsåren inte överträtt mer<br />
än en <strong>och</strong> samma av följande gränsvärden:<br />
50 anställda, 40 mkr i balansomslutning samt<br />
80 mkr i n<strong>ett</strong>oomsättning.<br />
4) Vi vill här åter betona att vi inte behandlar<br />
redovisning enligt IFRS som inte är lika<br />
formellt styrande som ÅRL exempelvis vad<br />
gäller uppställningsformer som här är starkt<br />
regelstyrt.<br />
CAISA DREFELDT är auktori<strong>se</strong>rad revisor<br />
<strong>och</strong> redovisningsspecialist på KPMG.<br />
EvA TöRNINg är redovisningsspecialist<br />
på Grant Thornton.<br />
Tabell 5 Stoppregler i <strong>K2</strong>:<br />
nummer 5/2012 BALANS<br />
Fördjupning<br />
Punkt i <strong>K2</strong> Beskrivning<br />
10.3 Ej tillåtet att aktivera internt genererade immateriella anläggningstillgångar.<br />
10.37 Ej tillåtet att skriva upp andra anläggningstillgångar än fastigheter.<br />
10.38 Ej tillåtet att skriva upp fastigheter till <strong>ett</strong> högre värde än<br />
taxeringsvärdet.<br />
11.6 Ej tillåtet att värdera finansiella instrument till verkligt värde.<br />
16.4 Ej tillåtet att redovisa uppskjutna skatter.<br />
kap 16 Ej tillåtet att redovisa pensionsåtagande inom linjen.<br />
17.7 Skulder får inte nuvärdesberäknas.<br />
Exempel på begränsningsregel om uppskrivning<br />
till högsta taxeringsvärde:<br />
Byggnad <strong>K2</strong> K3 Skillnad<br />
Redovisat värde 1 000 000 1 000 000<br />
Taxeringsvärde 2 250 000<br />
Marknadsvärde 3 000 000<br />
Uppskrivning brutto 1 250 000 2 000 000 750 000<br />
Uppskjuten skatt 26,3% 0 -526 000 526 000<br />
Uppskrivning n<strong>ett</strong>o 1 250 000 1 474 000 224 000<br />
Skattehu<strong>se</strong>ts Utlandskonferen<strong>se</strong>r 2012<br />
Turkiet<br />
15-22 <strong>se</strong>pt & 22-29 <strong>se</strong>pt<br />
Teneriffa<br />
14-21 okt<br />
Argentina<br />
30 okt <strong>–</strong> 7 nov<br />
Boka nu!<br />
Anmälan via hemsidan<br />
www.skattehu<strong>se</strong>t.com<br />
Kambodja<br />
16-24 nov<br />
Skattehu<strong>se</strong>t i Göteborg AB • Tel 031-711 68 98 • Fax 031-711 45 90 • info@skattehu<strong>se</strong>t.com • www.skattehu<strong>se</strong>t.com<br />
33
Change language