Västerbotten • - Västerbottens museum

More documents

Recommendations

Info

hållandena inom Västerbottens län. Han ställer frågan: »Vilka styrningsmedel har man, och vilka sitter vid spakarna? Vem styr i Borgafjäll, Kultsjödalen, Kittelfjälldalen, vid Gäuta och i Ammarnäs?» (Med Gäuta avser författaren trakten kring Tärnaby). Svaret kommer omgående: »Det är Västerbottens läns fjällkommuners förtroendevalda: Kommunalråden, byggnadsingenjören, skolstyrelserna, socialnämnderna». Turismen berörs i sammanhanget i en typiskt mankoksk fotnot: »Fastighetsägarna i fjällen styckar upp sina inägor och tidigare kulturmark dussinvis. Ibland blir formerna för stadsbornas exploatering grotesk. 'Gammel- Amons-gården', 'Pers gården', de första nybyggarnas timmerhus har sålts av ättlingarna, rivits och flyttats till direktörens väl valda tomt och står nu med portal... Scotersafarierna marodera i fjällen.» Mankok menar att det med nuvarande utveckling inte finns någon räddning för den samiska språkgruppen inom Västerbottens län. För överlevnad skulle det krävas tätagglomerationer som i Finnmarken. Domen över hemkommunen Vilhelmina blir hård. Den sägs inte vilja veta av någon korporativistisk syn när det gäller samisk kultur. »Om samekulturen ej kan kommersialiseras för turister från utlandet. Och inget tal om 'kulturhus'. Ett 'sa- 282 miskt bibliotek' på sin höjd i centralorten, som kan kommersialiseras. Vad planerar man för?» Tillkomsten av en samisk avdelning på biblioteket i Vilhelmina karakteriseras som en »kuliss» för att vilseleda den allmänna opinionen. »Därmed har kommunens socialvärdande representanter satt en mindervärdighetsstämpel på samerna.» Det må vara att andra insatser kunde ha prioriterats, men nog tycker jag att Mankok här är väl onyanserad i sin kritik. Biblioteket med dess samlingar är givetvis också en stor tillgång för samerna i området. Inom sameområdet på svensk sida torde det inte vara möjligt att hitta någon motsvarighet till sameavdelningen vid biblioteket i Vilhelmina. Alltnog. För de sydsamiska dialekternas del anser Mankok möjligheterna små att »överleva i sin urform från kåtakulturen och fiskarlivet». Men, framhåller han vidare: »Även svenskan har väl en gång i tiden varit ett primitivt språk, som sedan utvecklats till ett kommunikationsmedel för differentierade yrkesgrupper. Våra sydliga minoritetsmunarter bör också kunna utvecklas. Här torde om en generation befolkningsunderlaget för munarterna ha gått ut. Av rent kulturintresse borde vi emellertid se till att munarterna bevaras till eftervärlden, i litteratur.» I detta arbete har Mankok själv svarat för betydande insatser så- som »Svensk-Sydsamisk ordlista Vilhelmina-Vefsen», 1976, Här märker man också ambitionen att finna samiska ord som något så när täcker storsamhällets begreppsvärld. Sålunda står tsasse för »bracka», reäjnoe för »jäkt». I deklarationssammanhang står erettjuollte för »avdragsgill» osv. För vilka planeras det då? Mankok förklarar: »Hittills ha sakkunniga och sameutredningar i regering och riksdag, då de talat om samisk kultur, vanligen avsett renskötarstadiets kultur. Man har helt förbisett att den växande bildade medelklass, som också identifierar sig som samer, räknar med en kultur. Det är här meningarna delar sig. För den aboriginala renskötarkategorien finns det redan institutioner med allmänt stöd... För de differentierade finns inga institutioner. Det ogynnsamma läget för de differentierade kan bero på att sakkunniga och statsmakterna icke räknar med de individer som kommit bort från renskötseln som samer. De är svenskar helt enkelt. Tolkningen av samisk kultur bör ges en större flexibilitet. Kultur är icke förstening utan nyskapande, sprungen ur olika miljöer. En som identifierar sig som same skapar samisk kultur.» Den sista meningen stämmer väl in på Mankok själv! Det hindrar inte att många inom samernas led ställer sig frågande inför hans analys av »the lappish dilemma».
S t u r & M e i j e r 1979 hade Sture Meijer en uppmärksammad utställning, SENT OM HÖSTEN, i Västerbottens museum. Vi avsåg att visa några teckningar i sista häftet 1979 men de har fått anstå p.g.a. utrymmesbrist tills nu när utställningsrubriken på nytt känns aktuell. 283
Page 1 and 2:
Västerbotten • Arbetarbostäder
Page 3 and 4:
Mexico City, världsstad med femton
Page 5 and 6:
Malmfyndigheterna i Skelleftefälte
Page 7 and 8:
— ^tyrbofrvr^inst^^r' 1 700-talet
Page 9 and 10:
Vy från genomfartsgatan mot väst.
Page 11 and 12:
Till karaktären erinrade samhälle
Page 13 and 14:
Bostad nr 18, ett av de symmetriska
Page 15 and 16:
Vitkasern och Rödkasern samt Haral
Page 17 and 18:
Kaffebord dukat hemma hos sågverks
Page 19 and 20:
Gårdarna i Renholmen var byggda av
Page 21 and 22: f u r b t ^ c ^ r Boliden På det o
Page 23 and 24: arbetare som tecknade sig för egna
Page 25 and 26: Egnahemsområde i Boliden. Foto fr
Page 28 and 29: f u r b offtsrk 01 tttd^r Sävenäs
Page 30 and 31: 240 Äldre bild av arbetarkasern i
Page 32 and 33: Örviken Driften vid örvikens ång
Page 34 and 35: nya industrin gav sågverksarbetarn
Page 36 and 37: spisrum, eftersom huset enligt 1799
Page 38 and 39: Under 1800-talet tillkom 20 nya arb
Page 40 and 41: F L n N TOR. BEByq^TTNDE VID •RQB
Page 42 and 43: kvarteren i olika zoner (sk zonerin
Page 44 and 45: 254 Här finns mer att läsa Om Vä
Page 46 and 47: 1945 i Tegskasernen. Där hade arbe
Page 48 and 49: Västerbacken i Holmsund Ett av lä
Page 51 and 52: Foto från Holmsund 1914 tillhörig
Page 53 and 54: 263
Page 55 and 56: Bostadshus för arbetare. Planritni
Page 57 and 58: Bostadsgatan på Långgrundet. Bost
Page 59 and 60: Arbetarbostad i form av s k dubbelh
Page 61 and 62: Olofsfors Källmaterial om arbetarb
Page 63 and 64: Miljön omkring Vid Robertsfors lå
Page 65: Bland våra besökare finns de änn
Page 69 and 70: Bilden ovan är från utställninge
Page 71: För vilken etnisk befolkning plane
Page 75 and 76: 285
Page 77 and 78: • BASUTSTÄLLNINGARNA kring Väst
show all

Västerbotten • - Västerbottens museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?