Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Allmänna Brandförsäkringsverket<br />
Allmänna Brandförsäkringsverket startade sin<br />
verksamhet år 1782. Det kallades då Allmänna<br />
Brandförsäkringsfonden. Den hade i första<br />
hand bildats för att åstadkomma en gemensam<br />
inrättning för försäkring av byggnader i städer.<br />
Men även landsbygden kunde komma ifråga.<br />
De små lokala brandstodsbolagen och sockenbrandkassorna<br />
kunde nämligen inte erbjuda<br />
tillfredsställande försäkringar för större och<br />
dyrbarare anläggningar som bruk och verk.<br />
Brandförsäkringsvärdering skulle vad gällde<br />
järnbruken verkställas av en bergmästare med<br />
biträde av två sakkunniga och edsvurna män.<br />
Dessa tre granskade i detalj de byggnader och<br />
byggnadsverk som hade anmälts till försäkring.<br />
Därvid upprättades ett protokoll — en brandförsäkringsvärdering.<br />
Värderingen har ofta formen<br />
av en specificerad redogörelse för vad det<br />
har kostat (skulle kosta) att bygga upp det<br />
som skulle försäkras. I många fall då hela<br />
bruksanläggningar har varit föremål för en sådan<br />
procedur, har man vidare — vid sidan av<br />
den verbala beskrivningen — också upprättat<br />
en plankarta, som bilagts värderingen.<br />
För <strong>Västerbotten</strong> finns ett stort antal värderingar<br />
i Allmänna Brandförsäkringsverkets<br />
arkiv. Nästan alla är helt naturligt tillkomna<br />
efter 1800, vilket dock inte alltid betyder att<br />
planlösningen och till att spiselrummen bör ha varit<br />
lika stora.<br />
»Den tredje byggningen» var såvitt jag kan bedöma<br />
i det närmaste identisk med den ovan rekonstruerade.<br />
I de tre byggnaderna kunde sammantaget åtminstone<br />
18 familjer härbärgeras.<br />
Ett par jämförande exempel<br />
Med bruken kom alltså de utpräglade flerfamiljshusen<br />
till <strong>Västerbotten</strong> — inte bara till Olofsfors utan<br />
även till Robertsfors. Handelshuset Finlay & Jen-<br />
272<br />
viktig information om 1700-talet behöver saknas<br />
— tidiga 1800-talsvärderingar kan vara nog<br />
så pålitliga vad gäller beskrivningar av byggnader<br />
från 1700-talet. Bland de »rena» 1700-talsvärderingarna<br />
bör man särskilt peka på ett par<br />
som rör Strömbäcks glasbruk samt på den nedan<br />
presenterade värderingen för Olofsfors.<br />
Den första brandförsäkringsvärderingen i Allmänna<br />
Brandförsäkringsverket för vart och ett<br />
av länets äldsta och viktigaste järnbruk framgår<br />
av följande lilla sammanställning:<br />
Bruk Privilegierat år Första förs.år (nr)<br />
Robertsfors 1758 1818 (11202)<br />
Olofsfors 1762 1784 (452)<br />
Hörnefors 1775 1804 (4902)<br />
Sävar 1804 1807 (6701-03)<br />
Genom att anläggningarna helt eller delvis<br />
senare kom att om- eller nyförsäkras — enbart<br />
för Olofsfors ägde detta rum ca 15 ggr under<br />
1800-talet — har nya värderingsinstrument<br />
upprättats. Jämförelser mellan dessa kan ge en<br />
god bild av hur bebyggelse har förändrats. Naturligtvis<br />
är beskrivningar av verks- och industribyggnader<br />
de mest omfattande, men även<br />
bebyggelse i övrigt följs upp på ett detaljerat<br />
sätt.<br />
nings, grundare av båda bruken, torde ha fört med<br />
sig byggnadsskicket från Mellansverige. För Norrlands<br />
del är de här anförda exemplen mycket tidiga.<br />
Vid Hörnefors byggdes däremot inga hus för fler<br />
arbetarfamiljer än två. Dessutom hade varje familj<br />
både »stuga och kammare». Ägarnas lokala förankring<br />
kan här ha varit avgörande. Detsamma gäller<br />
när de större finbladiga sågverken tillkom mot århundradets<br />
slut. En brandförsäkringsvärdering för<br />
Bureå kan exempelvis berätta om tre bostadshus<br />
för arbetare, uppförda 1796-99, med två hushåll i<br />
varje.
Change language