Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
samlas två och två eller fyra och fyra kring mitt i<br />
huset placerade spismurar som leder rakt upp till<br />
en skorsten på husets nock. Eftersom standarden<br />
ofta var ett rum per familj, fick inget rum vara genomgångsrum.<br />
Kommunikationen löstes vanligen<br />
genom att rummen placerades vid en eller flera korridorer<br />
eller förstugor genom husets hela bredd. I<br />
denna tvärkorridor fanns också ofta trappa till övervåningen<br />
eller vind samt lägenheternas skafferier<br />
och garderober.<br />
I 1800-talets industrisamhällen i länet dominerar<br />
arbetarkasernerna helt. De växer också till längden<br />
och på höjden och får allt flera rum. I Sävenäs finns<br />
1860 en kasern med plats för 14 familjer i spisrum,<br />
i Robertsfors byggs 1874 en kasern med 12 spisrum,<br />
i Håknäsbacken 1875 en med 16. Obbola ångsågs<br />
kaserner »Ettan» och »Tvåan» från 1889 slår<br />
västerbottniskt rekord — här fanns spisrum i två våningar<br />
och på vinden med plats för 20 familjer.<br />
Arbetarnas bostadshus blev först i slutet av 1800talet<br />
en uppgift för arkitekter i Sverige. Försök till<br />
förnyelse och förbättring av bostadsstandarden<br />
gjordes från flera håll. Idéer i den riktningen hämtades<br />
bl a från Tyskland, där Kruppbolaget på<br />
1870-talet byggde mönsterbostäder för sina arbetare.<br />
En nöjd arbetarkår uppfattades av arbetsgivarna<br />
som det bästa botemedlet mot den socialism som<br />
höll på att slå rot. En frisk och sund arbetare utförde<br />
för övrigt ett bättre arbete.<br />
I <strong>Västerbotten</strong> är Norrbyskär det första exemplet<br />
på ett samhälle med arbetarbostäder formade<br />
med estetiska och sociala ambitioner. De arbetarbostadshus<br />
som växte upp vid den nya ångsågen på<br />
1890-talet var resultatet av ett fruktbart samarbete<br />
mellan företagsledaren Frans Kempe och stockholmsarkitekten<br />
Kaspar Sahlin.<br />
En standardhöjning i länets arbetarbostäder slog<br />
igenom efter sekelskiftet 1900 och tog sig uttryck i<br />
större lägenheter - varje familj fick nu lägenhet om<br />
ett rum och kök. Bruken förefaller ha legat i täten<br />
med att införa denna förbättring. Ett led i standardhöjningen<br />
är också att man i görligaste mån sökte<br />
ge varje lägenhet egen förstukvist och förstuga, vilket<br />
tedde sig märkligt i kaserner med åtta lägenheter<br />
eller mer.<br />
En källa som berättar om bostadsförhållandena<br />
vid industrierna är de årsberättelser som upprättades<br />
av länets provinsialläkare efter inspektionsresor<br />
216
Change language