Västerbotten • - Västerbottens museum

More documents

Recommendations

Info

f y r b t^nyK^ (r^ttld^r Norrbyskär Mo & Domsjö AB anlade i början av 1890-talet en ångsåg på ett par öar utanför Norrbyn. Arbetarna rekryterades i huvudsak från bolagets äldre sågverk i Mo och Domsjö i Ångermanland samt från det närbelägna Håknäs. För dem planerade bolagsledningen något av ett idealsamhälle. Först byggdes en kilometerlång gata på den största ön, Långgrundet. På dess östra sida med gavlarna mot gatan byggdes 1894 22 bostadshus. En andra bostadsgata anlades senare på Stuguskär och kantades med 12 bostadshus. Långgrundsgatan avgränsades i norr av sågen och i söder av skolan, medan Stuguskärsvägen i söder drogs vid sidan av herrgården och kontoret. Norrbyskärs arbetarbostäder fick en förhållandevis hög bostadsstandard, och kom att avvika från de bostadstyper för arbetare som hittills varit vanliga i <strong>Västerbotten</strong>. Husen ritades av stockholmsarkitekten Kasper Sahlin som, inspirerad av amerikansk byggnadsstil, utformade villaliknande flerfamiljshus. Lägenheternas ingångar förlades på husens norra långsidor. Vindsvåningarna nåddes via trappor mitt på husen. På ömse sidor om dem fanns förstukvistar med ingångar till bottenvåningens bostäder. Byggnaderna uppfördes dock inte helt enligt ritningarna. Bland annat försågs husens övervåningar utvändigt med stående panel i stället för spån. Bottenvåningen fick däremot planenligt liggande fasspontpanel. Husen målades efter ett par år med en ljusgrå engelsk stenfärg och detaljerna ströks med en något mörkare färgnyans. Vid 1890-talets slut uppfördes Stuguskärshusen efter samma ritning, men denna gång ej i timmer utan i tegel, vilket ansågs varmare och kräva mindre reparation. Bostadshusen var ursprungligen planerade för två lägenheter på nedre våningen och fyra rum på 264 vindsvåningen. Man insåg docic snart, att husen måste utformas för fyra lägenheter om vardera ett rum och kök. Bottenvåningens lägenheter omfattade vardera ca 75 m 2 . Vindsvåningen var till ytan något mindre. Husen gavs en fyrdelad plan, där det mindre och nordligaste rummet blev kök. Bakom detta låg en väl genomtänkt planering av företagsägaren Frans Kempe, som även hade rådfrågat ett par läkare för att beakta de hygieniska synpunkterna. Han ansåg nämligen, att en arbetarlägenhet måste bestå av två rum för att förhindra det ohälsosamma i att köket användes till sovrum. I de ordningsregler, som anslogs i varje lägenhet på Norrbyskär, betonades också, att »köken få icke användas till sofrum utom i de fall då endast ungkarlar vistas uti de samma och ingen matlagning eger rum». Det stora rummet placerades mot söder för att solljuset ansågs döda bakterier och på så sätt kunde uppkomsten av smittosamma sjukdomar förebyggas. Uppvärmningen av lägenheterna skedde med kakelugn och spis med gemensam murstock i husets mitt. Garderober delade byggnaden i en nord-sydlig mittaxel och placeringen hade troligen även ljudisolerande syfte. Strax intill bostadshusen uppfördes uthus för åtta familjer. Bakom uthusen byggdes fristående avträden. Till varje lägenhet hörde också en trädgårdstäppa och ett potatisland. Fri bostad var en förmån på Norrbyskär och arbetarna tilldelades lägenheter av bolaget. Sålunda avgjorde man inte själv i vilken av husens lägenheter man skulle bo. Närheten till arbetet spelade en viktig roll, och hyvelpersonalen fick exempelvis bo i husen närmast hyvleriet på Tannskär. Under sågverkets mest produKtiva år fram till omkring 1930 var antalet arbetare ca 400. Expansionen medförde en uttalad bostadsbrist på Norrbyskär och därför uppfördes ett par baracker i första hand för ungkarlar, men de fick även till en del fungera som familjebostäder. Från 1930-talet böljade dock driften successivt att avvecklas på grund av rationaliseringar, och 1952 avstannade sågen för gott. Barackerna och flertalet uthus har sedan dess försvunnit. De 34 bostadshusen står emellertid alltjämt kvar. De fungerar nu delvis som sommarbostäder. Annika Hallinder
Bostadshus för arbetare. Planritning av Kasper Sahlin 1891-92. Hus nr 17 med lägenhetsinnehavare. ggg^r 265
Page 1 and 2:
Västerbotten • Arbetarbostäder
Page 3 and 4: Mexico City, världsstad med femton
Page 5 and 6: Malmfyndigheterna i Skelleftefälte
Page 7 and 8: — ^tyrbofrvr^inst^^r' 1 700-talet
Page 9 and 10: Vy från genomfartsgatan mot väst.
Page 11 and 12: Till karaktären erinrade samhälle
Page 13 and 14: Bostad nr 18, ett av de symmetriska
Page 15 and 16: Vitkasern och Rödkasern samt Haral
Page 17 and 18: Kaffebord dukat hemma hos sågverks
Page 19 and 20: Gårdarna i Renholmen var byggda av
Page 21 and 22: f u r b t ^ c ^ r Boliden På det o
Page 23 and 24: arbetare som tecknade sig för egna
Page 25 and 26: Egnahemsområde i Boliden. Foto fr
Page 28 and 29: f u r b offtsrk 01 tttd^r Sävenäs
Page 30 and 31: 240 Äldre bild av arbetarkasern i
Page 32 and 33: Örviken Driften vid örvikens ång
Page 34 and 35: nya industrin gav sågverksarbetarn
Page 36 and 37: spisrum, eftersom huset enligt 1799
Page 38 and 39: Under 1800-talet tillkom 20 nya arb
Page 40 and 41: F L n N TOR. BEByq^TTNDE VID •RQB
Page 42 and 43: kvarteren i olika zoner (sk zonerin
Page 44 and 45: 254 Här finns mer att läsa Om Vä
Page 46 and 47: 1945 i Tegskasernen. Där hade arbe
Page 48 and 49: Västerbacken i Holmsund Ett av lä
Page 51 and 52: Foto från Holmsund 1914 tillhörig
Page 53: 263
Page 57 and 58: Bostadsgatan på Långgrundet. Bost
Page 59 and 60: Arbetarbostad i form av s k dubbelh
Page 61 and 62: Olofsfors Källmaterial om arbetarb
Page 63 and 64: Miljön omkring Vid Robertsfors lå
Page 65: Bland våra besökare finns de änn
Page 69 and 70: Bilden ovan är från utställninge
Page 71 and 72: För vilken etnisk befolkning plane
Page 73 and 74: S t u r & M e i j e r 1979 hade Stu
Page 75 and 76: 285
Page 77 and 78: • BASUTSTÄLLNINGARNA kring Väst
show all

Västerbotten • - Västerbottens museum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?