Västerbotten • - Västerbottens museum

More documents

Recommendations

Info

1945 i Tegskasernen. Där hade arbetarna en annan förmån som flitigt utnyttjades: ett eget trädgårdsland stort nog att dryga ut kosthållet för familjen. GIMONÄS OCH SOFIEHEM Vid Sågställargatan i stadsdelen Gimonäs i Umeå ligger ännu 1980 en arbetarkasern med fyra lägenheter om vardera ett rum och kök. Varje lägenhet har sin egen förstukvist och runt huset ligger trädgårdsland och ett uthus. Så kunde en arbetarbostad från 1920 te sig. Sex likadana hus fanns här ursprungligen i detta samhälle som uppstod vid Gimo-österbybruks ångsåg och kolplats. Men längtan att bo i egen stuga fanns uppenbarligen hos många arbetare. 1920-talet blev egnahemsbyggandets decennium för industriarbetare i Umeå såväl som på andra håll i länet. Som närmaste granne norr om Gimonäsbebyggelsen lades ett egnahemsområde ut efter en avstyckningsplan från 1926. Marken tillhörde AB Scharin & söner, som 1926 startat ett nytt träsliperi vid älven strax nedanför. Området låg i en relativt stenig backe snett ovanför fabriken. Det delades in i kvarter med gator och gränder. Tomternas storlek varierade, men var i regel ca 700 m 2 . Mellan 1926 och 1931 avstyckades 67 tomter, som såldes av bolaget framförallt till de egna arbetarna för ca 200 kronor. Arbetarna sökte sedan egnahemslån hos egnahemsnämnden vid hushållningssällskapet. I låneakterna finns uppgifter om vilka som bosatte sig här i Sofiehem och hur de byggde sina hus. Det förefaller inte som om tomterna såldes till arbetarna efter sociala hänsyn. Flera egnahemsbyggare är nygifta och barnlösa — en inte mer än 24 år och ogift. Husen var inte identiska, utan varierade till typ och utseende. De allra flesta hade den vanliga, nära nog kvadratiska egnahemsplanen med fyra rumsenheter samlade kring en central murstock. Detta gav i bottenvåningen en lägenhet om kök, kammare och sal samt tambur med garderob och trappa till övervåningen. Denna var ofta inredd till en lägenhet om 1-2 rum och kök, lämplig för uthyrning. <strong>•</strong> Andra typer är tvåvåningshuset med samma plan som den förut beskrivna, men med två lika lägenhe- 256 ter på varandra. En tredje typ är torpstugan — enkelstugan med farstu, kök och kammare och ibland vinkelställt trapphus till vindsrum. Ingen av dessa typer är specifik för Sofiehem, även om ritningarna ofta bär signaturer från faktor K Lindahl vid fabriken. Samma hus kommer igen på egnahemsnämndens typritningar och uppfördes vid samma tid på andra håll i länet. Takformen kan variera — såväl brutet tak som sadeltak förekommer. Fasaderna är enkla, symmetrisk fönstersättning är regel. Panelen ofta stående. I arbetsbeskrivningarna står att husen byggs med stomme av stolpverk med utvändig och invändig panel med sågspån i mellanrummet. Taken täcks gärna med papp. Ännu eldades med kakelugnar och järnspis, men också radiatorer installerades på 1920-talet, uppvärmda med vatten från »värmespis» i köket. WC saknas — avträde finns i uthusen. Installationer för vatten och avlopp finns inte upptagna i arbetsbeskrivningarna under de första åren. Området har i dag kvar mycket av sin karaktär. Tomterna präglas av de gångna femtio årens skötsel och vård. I augusti, då detta skrivs, är det en fröjd att se blomsterprakten och bärbuskarnas dignande grenar. Husen är välhållna, de flesta har moderniserats, men måttligt. Ägaren bor nu i allmänhet i hela huset, vilket ger en bostad om 4-5 rum och kök — en standard som räcker för de flesta. Ett användbart bostadsbestånd med kulturhistoriska och miljömässiga värden att ta tillvara! Karin Eriksson
Foton: Anne Eriksson. 257
Page 1 and 2: Västerbotten • Arbetarbostäder
Page 3 and 4: Mexico City, världsstad med femton
Page 5 and 6: Malmfyndigheterna i Skelleftefälte
Page 7 and 8: — ^tyrbofrvr^inst^^r' 1 700-talet
Page 9 and 10: Vy från genomfartsgatan mot väst.
Page 11 and 12: Till karaktären erinrade samhälle
Page 13 and 14: Bostad nr 18, ett av de symmetriska
Page 15 and 16: Vitkasern och Rödkasern samt Haral
Page 17 and 18: Kaffebord dukat hemma hos sågverks
Page 19 and 20: Gårdarna i Renholmen var byggda av
Page 21 and 22: f u r b t ^ c ^ r Boliden På det o
Page 23 and 24: arbetare som tecknade sig för egna
Page 25 and 26: Egnahemsområde i Boliden. Foto fr
Page 28 and 29: f u r b offtsrk 01 tttd^r Sävenäs
Page 30 and 31: 240 Äldre bild av arbetarkasern i
Page 32 and 33: Örviken Driften vid örvikens ång
Page 34 and 35: nya industrin gav sågverksarbetarn
Page 36 and 37: spisrum, eftersom huset enligt 1799
Page 38 and 39: Under 1800-talet tillkom 20 nya arb
Page 40 and 41: F L n N TOR. BEByq^TTNDE VID •RQB
Page 42 and 43: kvarteren i olika zoner (sk zonerin
Page 44 and 45: 254 Här finns mer att läsa Om Vä
Page 48 and 49: Västerbacken i Holmsund Ett av lä
Page 51 and 52: Foto från Holmsund 1914 tillhörig
Page 53 and 54: 263
Page 55 and 56: Bostadshus för arbetare. Planritni
Page 57 and 58: Bostadsgatan på Långgrundet. Bost
Page 59 and 60: Arbetarbostad i form av s k dubbelh
Page 61 and 62: Olofsfors Källmaterial om arbetarb
Page 63 and 64: Miljön omkring Vid Robertsfors lå
Page 65: Bland våra besökare finns de änn
Page 69 and 70: Bilden ovan är från utställninge
Page 71 and 72: För vilken etnisk befolkning plane
Page 73 and 74: S t u r & M e i j e r 1979 hade Stu
Page 75 and 76: 285
Page 77 and 78: • BASUTSTÄLLNINGARNA kring Väst

Västerbotten • - Västerbottens museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?