Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Umeå<br />
SCHARINS ARBETARKASERNER I UMEÅ<br />
Umeå stads första större industri var det Scharinska<br />
träsliperiet som startade 1909. Fabriken ligger ännu<br />
kvar vid älven i östra stadsdelen. På samma område<br />
låg också byggnadsfirman Jakobsson & Erikssons<br />
äldre anläggning med såg, snickerifabrik, mekanisk<br />
verkstad och gjuteri.<br />
Vid umeinventeringen 1973 kunde konstateras<br />
att byggmästare Per Eriksson i de intilliggande kvarteren<br />
Bävern och Braxen hade byggt en mängd arbetarbostäder<br />
till sina anställda. Dessa hade senare<br />
övertagits av Scharinska firman och moderniserats.<br />
På kvarteret Bävern nr 6 står också en av detta företag<br />
nybyggd kasern från 1918 kvar, ombyggd till<br />
bl a samlingssal. Om denna och en liknande kasern<br />
på Scharinska varvstomten strax intill kyrkbrons<br />
fäste på Tegsstranden, står att läsa i en artikel i<br />
<strong>Västerbotten</strong>s-Kuriren den 23 augusti 1920.<br />
Artikeln är översvallande entusiastisk och berömmer<br />
det framsynta och ansvarskännande företagets<br />
nya hygieniska och estetiskt tilltalande arbetarbostäder.<br />
Vad skiljer då dessa kaserner från de äldre<br />
vid sågverken i t ex Obbola och Holmsund? Jo, särskilt<br />
prisas lägenheternas indelning i rum och kök<br />
samt dess biutrymmen — garderob, skafferi och<br />
tambur. Likaså de stora fönstren. Dessutom fanns<br />
vedbod och matbod i källaren och ett vindskontor<br />
för vaije lägenhet. Husen hade också gemensam<br />
tvättstuga i källaren och torkvind.<br />
Åtta likadana lägenheter rymdes i husens båda<br />
våningar, men annars skilde kasernerna sig från varandra<br />
både till det yttre och till planen.<br />
Kasernen på Bävern hade en nyhet och finess<br />
som livligt uppskattades av de boende. Alla åtta lä-<br />
<strong>•</strong><br />
genheterna hade egen ingång med förstukvist, och<br />
dessutom fanns det separat vinds- och källaringång.<br />
Efter exemplet Norrbyskär hade man eftersträvat<br />
att i de mindre kasernerna ge varje boende egen ingång<br />
utifrån. Att lösa detta för en åttafamiljskasern<br />
i två våningar kunde ha sina svårigheter.<br />
Ingenjören Erik Eriksson som signerat byggnadsritningarna<br />
har lagt ner särskild omsorg på fasaderna<br />
för att bryta kaserntypens enformiga yttre, som<br />
man så starkt börjat reagera mot vid denna tid. Huset<br />
har fått brutet tak som på en svensk 1700-talsherrgård.<br />
På långsidorna har taklinjen brutits upp<br />
av två breda frontespiser över ingångarna. Förstukvistarna<br />
har svarvade stöd och drag av svensk allmogebebyggelse.<br />
De är av en modell man finner<br />
många exempel på i samtida mönsterböcker för egnahemshus.<br />
Också Tegskasernen har brutet tak. Den breda<br />
brutna gavel som från början prydde husets mitt på<br />
fasaden mot älven finns dock inte kvar efter 40-talets<br />
renovering. Planen visar att byggnaden hade<br />
ungefär samma utrymmesstandard som kasernen<br />
på umesidan, men här finns bara fyra ingångar —<br />
två familjer måste samsas om varje farstu. Hörnlägenheterna<br />
nås via trapphus på gavlarna.<br />
Den tekniska standarden var dock i dessa lovprisade<br />
bostadskaserner inte särskilt hög, men skilde<br />
sig å andra sidan inte från den som var gängse i<br />
Umeå under denna tid. Man eldade med kakelugn<br />
och vedspis, vatten och avlopp i Köken saknades,<br />
WC fick man först på 1950-talet i Bävern, omkring<br />
255
Change language