Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Egnahem i Robertsfors<br />
År 1897 övertogs Robertsfors bruk av sågverksägaren<br />
Seth Kempe. Denne företagsamme broder<br />
till MoDo-chefen Frans Kempe lät ganska omgående<br />
igångsätta en rad moderniserings- och utvidgningsarbeten.<br />
Sågverk och mekanisk verkstad genomgick<br />
en ansiktslyftning och kompletterades<br />
med hyvleri och sulfitfabrik. Vidare elektrifierades<br />
järnvägen från bruket till skeppningsplatsen i Sikeå<br />
som också byggdes om.<br />
I anslutning till det snabbt växande industriområdet<br />
i Robertsfors lät Kempe år 1901 planlägga ett<br />
ca 500x700 m stort område. Härifrån skulle tomter<br />
styckas av och säljas till arbetarna vid bruket. Att<br />
Kempe just valde att satsa pä ett egnahemsområde<br />
och inte utökade bolagets eget byggnadsbestånd<br />
har säkert flera förklaringar. En viktig faktor i sammanhanget<br />
torde vara att företaget övergick till<br />
kontantlönesystem och därmed också förlorade<br />
intresset för att ytterligare belasta sina byggnadskonton.<br />
Dessutom låg egnahemsrörelsen i tiden<br />
och betraktades från företagarhåll som ett verksamt<br />
medel både mot socialism och emigration.<br />
»Den räxnar inte stegen och den mäter inte mödorna,<br />
som arbetar för egen räkning» lyder ett berömt<br />
citat från tiden av bruksägaren och statsministern<br />
Arvid Lindman.<br />
Förtroendet att upprätta byggnadsplanen över<br />
egnahemsområdet fick arkiteKten Per Olof Hallman<br />
från Stockholm. Hallman hade trots sin låga ålder,<br />
han var född 1869, vid denna tid redan hunnit göra<br />
sig ett namn som specialist på stadsplanefrågor.<br />
Året innan hade han t ex fullbordat två mycket<br />
moderna planer över det nyetablerade gruvsamhället<br />
Kiruna. Moderna var de på så vis att de bröt<br />
mot det gängse planidealet med linjalritat gatunät<br />
Robertsfors 1900-talshistoria utgör ännu ett oskrivet<br />
kapitel. Den brukshistorik, författad av Bertil Boöthius,<br />
som utgavs 1921 slutar vid sekelskiftet. Några kortare<br />
artiklar i tidskriften Norrland i ord och bild (nr 15/<br />
1928, s 2-5, och nr 13-14/1931, s 199-200) har i stället<br />
kommit till användning. Nämnas bör också tidskriften<br />
VÄSTERBOTTENS temanummer om Robertsfors,<br />
2/79. Vid sidan av människorna och byggnaderna i<br />
och i stället satte konsten och naturen i högsätet.<br />
Kontakterna mellan Hallman och Seth Kempe har<br />
inte varit möjliga att belägga i någon korrespondens,<br />
men kan mycket väl ha gått genom Hallmans<br />
vän och kollega, stadsarkitekten Kasper Salin i<br />
Stockholm. Salin var inte bara en släkting till Seth<br />
Kempe utan hade dessutom själv några år tidigare<br />
arbetat för Kemparna med uppbyggnaden av sågverkssamhället<br />
Norrbyskär.<br />
Platsen som valdes för det nya egnahemsområdet<br />
var ett illa medfaret flackt skogsparti norr om<br />
det gamla bruksområdet. Med hjälp av den förbipasserande<br />
Rickleån och de gamla landsvägarna<br />
passar Hallman in 28 kvarter på en nästan halvcirkelformad<br />
yta. Grönytor är rikligt förekommande<br />
och gatunätet konstfullt utlagt på den vackert akvarellerade<br />
plankartan (se planen på nästa uppslag).<br />
En yttre och en inre ringled utgör, tillsammans med<br />
ett antal tvärgator, de huvudsakliga kommunikationsstråken.<br />
På några ställen vidgar sig gatorna i<br />
små platsbildningar där Hallman ritat in bänkomgärdade<br />
vårdträd. Ytterligare vegetationsinslag i gaturummet<br />
utgör den förgårdsmark om 4,5 meters<br />
bredd som kringgärdar kvarteren. Då och då förekommer<br />
ett brott i förgårdsmonotonin. Det gäller<br />
framför allt i de centrala kvarteren runt det tilltänkta<br />
torget, men också här och var i strategiska gatuhörn.<br />
Dessa gluggar är till för att kunna bjuda på<br />
en och annan fondeffekt. Ide'erna till detta och<br />
mycKet annat hade Hallman fått från wienaren<br />
Camillo Sitte, som genom sitt banbrytande verk<br />
»Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen»<br />
(1889), måste betraktas som en av den moderna<br />
stadsplaneringens förgrundsgestalter. Ett annat<br />
viktigt kännetecken är den klara indelningen av<br />
samhället utgör bruksarkivet (förvarat i Robertsfors<br />
och Örnsköldsvik /MoDo:s arkiv/) den viktigaste källan<br />
till kännedomen om arbetarnas egnahemsområde.<br />
I detta förvaras inte bara fastighetsregister, Hallmans<br />
plankarta och andra senare kartor, utan också t ex köpebrev<br />
och byggnadsritningar. Det 1976 inrättade<br />
bruksmuseet i Robertsfors äger vidare en del intressant<br />
material om samhällsutvecklingen.<br />
249
Change language