Västerbotten • - Västerbottens museum

arbetare som tecknade sig för egnahemslån var i åldern
25-40 år och kom från olika delar av Västerbotten,
men främst från skelleftebygden.
Bolaget kontrollerade den privata bebyggelsen
och granskade alla byggnadsritningar, vilket kommenterades
på följande sätt av förste provinsialläkaren
vid ett besök 1932: »I övrigt må anmärkas, att
den stränga kontroll, som gruvbolaget ägnar åt alla
ritningar för nya hus även de som uppföras av enskilda,
är värd allt erkännande. Allt oskönt och disharmoniskt
i byggnadsväg blir härigenom så vitt
möjligt är från första början uteslutet. Besökaren
får också, vart han vänder sin blick, ett bestående
intryck av ordning och harmoni.» I bolagets kontrakt
med tomtköparna stod också, att de var skyldiga
att inom två år uppföra bostadslägenhet på
tomten. Uppfylldes inte kraven, fick de erlägga ett
vite av samma storlek som köpesumman.
Bostäderna lades av trafiksäkerhetsskäl vid vägkanten,
med ingångarna vända från gatan. Husen
uppfördes nästan genomgående i en våning med inredd
vind och med de ungefärliga måtten 8x9 m.
Stommen utgjordes av resvirkesväggar med sågspånsfyllning
på en sockel av cement. Ett par egnahem
byggdes av cementtegel, som tillverkades i
Strömfors. Utvändigt kläddes trähusen med stående
locklistpanel, som målades med ljus oljefärg eller
rödfärgades. Fönstren var för det mesta sexdelade,
ingångarna försedda med förstukvistar och ta-
ken papptäckta sadeltak.
Huvuddelen av byggnaderna hade en plan med
fyra rum kring en centralt placerad murstock. I
bottenvåningen fanns två rum, kök och förstuga
med trappa till övervåningen, som rymde ett par
rum, vanligen för uthyrning. Källarvåningen inreddes
ofta med tvättstuga, matkällare och vedbod.
I köksstandarden ingick järnspis med värmepanna,
diskbänk, vedbänk, skafferi och skåp. Uppvärmningen
av husen skedde med varmvattenspannor
och radiatorer. WC fanns i flertalet hus, medan endast
ett fåtal hade badrum.
Egnahemshusens byggnadsritningar var vanligen
osignerade. Många fastighetsägare utnyttjade typritningar
från Statens Byggnadsbyrå. Ibland anlitade
man självlärda byggnadsritare, som hemmansägare
J T Åberg i Nyholm.
Endast ett fåtal uthus uppfördes på egnahemstomterna,
eftersom husen var utrustade med WC
och källarförråd. I sin strävan att få Boliden till ett
trädgårdssamhälle, försökte bolaget få egnahemsägarna
intresserade av trädgårdsskötsel och utlyste
under flera år pristävlingar, där vinnaren var den
som hade den mest välskötta tomten.
Bolidens bostadskvarter har bibehållit sin trädgårdskaraktär
och sitt öppna byggnadssätt än i dag.
Bostadshusen har dock genomgått omfattande renoveringar,
och numera återstår endast ett fåtal hus
som kan uppvisa ursprungliga fasader.
Annika Hallinder
Arbetaren Nestor Lindmans bostadshus från 1933.
Ritningen signerad JT Åberg, Nyholm.
233