Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sågverksarbetaren Erik Lundkvists gård i Sandviken, Renholmen. Foto Herman Fahlgren<br />
var ej större än de med knapp nöd kunde bärga sig.<br />
Jag har emellertid lagt an på att försöka vara dem<br />
behjälpliga med egnahem. Visserligen blevo de skyldiga<br />
strax, men jag anser, att en arbetare helt enkelt<br />
måste ha ett eget hem inom vars dörrar han är den<br />
bestämmande.»<br />
Sågverksarbetarna i Renholmen förvärvade med<br />
hjälp av bolaget små fastigheter, som avsöndrades<br />
av privat och bolagsägd mark, och byggde egna gårdar.<br />
Denna småhusbebyggelse bestod av enstaka<br />
hus längs landsvägen till Åbyn samt av ett koncentrerat<br />
bostadsparti söder om sågverket. Inom det<br />
sistnämnda området byggdes ett 50-tal hus, varav<br />
cirka 20 redan under 1890-talet. Tre gator genom-<br />
226<br />
korsade den tätt bebyggda platsen och på så sätt<br />
bildades små bostadskvarter, där alla gårdar inhägnades<br />
av staket.<br />
Bostadshusen uppfördes av timmer eller resvirke.<br />
Byggnadsmaterialet inköptes billigt av bolaget. Det<br />
förekom också att man köpte en timrad stuga i någon<br />
av grannbyarna och flyttade till Renholmen.<br />
Husen var med få undantag traditionella enkelstugor<br />
i en våning med vind. De bestod av kök,<br />
kammare och förstuga med trappskrubb. Den oinredda<br />
vinden fungerade sommartid som barnens<br />
sovplats. Husets väggar kläddes utvändigt med locklist-<br />
eller fasspontpanel, som mestadels rödfärgades,<br />
medan fodren målades vita. Fönstren var sexdelade