Västerbotten • - Västerbottens museum

Vitkasern och Rödkasern samt Harald Burströms gård i Renholmen. I gräset framför husen sitter från vänster Sally Burström,
Rickard Burström, Hildur Burström, obekant samt Harald Burström med fru och barn. Samtliga från Renholmen
Renholmen
Brännfors ångsåg i Renholmen stod klar 1890. Platsen
saknade, med undantag av en fiskestuga, bostadsbebyggelse
och bolaget lät därför samma år
uppföra två ungkarlsbaracker och lika många familjekaserner.
De sistnämnda, Röd- och Vitkasern, var
identiska bortsett från färgsättningen. Till det yttre
avvek de från den tidens arbetarbostäder med sin
småhuskaraktär med frontespiser och tunna sadeltak.
Kasernernas bostadsutrymme kunde dock ej
tillgodose befolkningen i det snabbt växande sågverkssamhället,
som vid sekelskiftet omfattade cirka
100 arbetare. Många anställda bodde därför till
en början i de kringliggande byarna och gick dagligen
mellan hemmen och arbetsplatsen.
Förvaltaren August Högman var den som främst
kom att styra bebyggelseutvecklingen i Renholmen.
I en återblickande tidningsintervju 1923 sade han:
»Då bodde arbetarna i kaserner och deras förtjänst
225