05.09.2013 Views

Västerbotten • - Västerbottens museum

Västerbotten • - Västerbottens museum

Västerbotten • - Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Bostad nr 18, ett av de symmetriska dubbelhusen för arbetare.<br />

Foto Bo Sundin 1978.<br />

vars tak också fungerade som balkong. Nr 23 var<br />

även den byggd i två plan, men inrymde i stället<br />

fyra lägenheter om tre rum och kök på 72,4 m2.<br />

Bostäder fanns också uppe vid gruvan. De låg på<br />

industriområdet, inte långt från kontorsbyggnaderna.<br />

Det var s k ungkarlsbaracker med enkelrum på<br />

ömse sidor om en lång korridor. En av dessa baracker,<br />

annex nr tre, var monterbar och hade 14 rum.<br />

Dessa förläggningar var först och främst avsedda<br />

för den tillfälliga arbetskraften.<br />

Vid det gamla marketenteriet fanns också ett mindre<br />

bostadsområde kallat »Vällingby». Det bestod av<br />

små hus på ca 30 m2 med eluppvärmning. Även de<br />

var tänkta som ungkarlsbostäder.<br />

Byggarna<br />

Bostäder och industribyggnader sattes upp i gruvförvaltningens<br />

regi med statliga pengar. Byggandet<br />

sköttes på den tiden från bolagets konstruktionskontor<br />

i Stockholm. En ständigt anlitad arkitekt<br />

var John Åkerlund (1884-1961). Han var tidigt engagerad<br />

i egnahemsrörelsen och från 1916 sekreterare<br />

i Samfundet för hembygdsvård. Hans tidigare<br />

verk omfattade många skolor, turiststationerna i<br />

Vålådalen och Sylarna samt Norrbackainstitutet i<br />

Planskiss över en av lägenheterna i arbetarbostäderna 17-18,<br />

20-21. Balkongen låg mellan våningarna på förstukvistens<br />

tak. Detalj efter en uppmätningsritning från 1961.<br />

Stockholm. Senare ritade han bostadsbebyggelse i<br />

Boliden och Rönnskär. Han blev med tiden Bolidenbolagets<br />

mest anlitade arkitekt och ritade bl a<br />

merparten av bostäderna i Kristineberg. De flesta<br />

av Adakgruvans bostäder, som till största delen är<br />

typhus och överensstämmer med dem i Kristineberg,<br />

har John Åkerlund som upphovsman. Åkerlunds<br />

produktion utgörs till stor del av trähus, och<br />

han ritade t ex även arbetarbostäder efter samma<br />

maner för Svenska Metallverken i Skultuna.<br />

Peder Clason (1894-1956) var en arkitekt som<br />

anlitades i ett senare skede. Han ritade både industrianläggningar<br />

och bostäder åt bolaget efter 1944<br />

och så även till Adakgruvan.<br />

De s k ungkarlsbostäderna som låg inne på industriområdet<br />

i Adakgruvan förekom också på andra<br />

håll som manskapshus. AB Svenska Trähus gjorde<br />

både ritningar och levererade de monteringsfärdiga<br />

typerna. Även på konstruktionskontoret i<br />

Stockholm har man framställt ritningar till arbetarbaracker.<br />

Hugo Burvall i Norsjö var flitigt anlitad som<br />

byggmästare åt bolaget och han byggde större delen<br />

av bostäderna både i Kristineberg och Adakgruvan.<br />

En av de sista byggnaderna av hans hand var<br />

Folkets Hus i Adakgruvan. Han blev senare permanent<br />

anställd av Bolidenbolaget.<br />

223

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!