Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Västerbotten • - Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bostad nr 12. Ett exempel från Adakgruvan på de tvåfamiljshus<br />
som på 1940-talet kallades »det växande huset».<br />
Foto Bo Sundin, februari 1978.<br />
finnas två sovrum på vinden — fler sovrum »har en<br />
arbetarfamilj sällan behov av eller råd till, och det<br />
skulle även bli svårt för husmodern att hinna städa<br />
ett så stort hus». Så sades det i en utredning från<br />
1940-talets början om arbetarbostädernas utformning.<br />
Tanken var att ett extra sovrum på vinden<br />
skulle erbjuda en ostörd sovplats för skiftesarbetaren.<br />
Det kunde hyras ut i början när familjen var<br />
liten, för att senare tas i bruk av den växande familjen.<br />
År 1978 uppgick kallhyran för tvårummaren till<br />
275 kr.<br />
Den andra bostadstypen var tvåvåningshus byggda<br />
1948-49 (nr 17-18, 20-21). Husen var symmetriskt<br />
uppbyggda med fyra lika stora lägenheter och två<br />
trapphus. Varje lägenhet omfattade två rum och<br />
kök fördelade på 54 m2, och var alltså betydligt<br />
större än den föregående typen. Ändå ligger storleken<br />
på gränsen till vad som på 1940-talet betraktades<br />
.som minimiyta för en normalfamilj. Ytan på<br />
ett vardagsrum rekommenderades till minst 14 m2,<br />
här var den 14,6. Å andra sidan var ett rum och<br />
kök fortfarande den vanligaste bostadsformen för<br />
industriarbetarfamiljer i landet.<br />
Månadshyran uppgick på 1940-talet till omkring<br />
50 kr för en lägenhet i de här husen. Det var något<br />
222<br />
Planskiss bottenplan, arbetarbostäderna 11-16. På vinden<br />
fanns ytterligare ett sovrum avsett för en skiftgångsarbetare,<br />
som där kunde sova ostört.<br />
Efter en uppmätningsritning från 1960.<br />
under genomsnittet för vanliga privatägda hyreslägenheter<br />
på mindre orter. Detta tillsammans med<br />
det faktum att gruvarbetarna hade bland de högsta<br />
industriarbetarlönerna, gjorde bostäderna populära.<br />
Den tredje typen byggdes 1952 som den sista av<br />
bostäder i Adakgruvan (nr 23). Exteriört påminner<br />
den mycket om den föregående modellen, men var<br />
något större samtidigt som fönsterytorna hade blivit<br />
mindre. Den hade samma typ av förstukvistar,<br />
Interiör från någon av arbetarbostäderna med tvårumslägenheter.<br />
Foto från slutet av 1940-talet.
Change language