Nr 5 - Ultunesaren

JULHISTORIK TEXT & KÄLLFORSKNING DANIEL LUNDBERG & VIRGINIA GÜNES
Jynsens jul
eller Svartvit sanning i spräckt granit
Greppa en burk med kryddiga pepparkakor, öppna dina sinnen och förbered dig på en
julsaga som tar dig bortom historieböckernas oförstånd. Denna historia förtäljer inte
enbart vad Zlatan och Jyns hade gemensamt förutom deras långa hårsvall, utan skildrar
även julgranens föregångare på Ultuna och Jynsens ännu ouppklarade familjeförhållanden.
Ungefär samtidigt som faraonernas hieroglyfer
konstruerades och jordbruk bedrevs i det
då grönskande Sahara, låg Ultuna flera meter
under vattenytan. Ni förstår ungefär hur långt
bakåt i tiden vi sträcker oss – det var en tid
fri från sms, sportgalor och sjukskrivningar på
grund av utbrändhet – och kanske var det då
Jynsens förfäder beslöt sig för att fira jul för
första gången. Föga anade nämligen Ultunarevet
att det snart skulle komma att upphöjas
ur vattenmassorna och bli till en ståtlig ås,
ungefär lika lite som saharaagrarerna insåg
att deras åkrar snart skulle torka ut och istället
översvämmas av sten, grus och sand. Det slutgiltiga
införandet av julfirandet drog dock ut
på tiden, men trägen vinner som det heter.
Mot slutet av bronsåldern hade delar av
Ultunaområdet hamnat över vattenytan, vilket
i mångt och mycket underlättade jakten på ett
lämpligt träd att hänga dåtidens pynt i. Dekorationerna
bestod till stor del av bråte som flutit
iland på kobbar och holmar, som en hyllning
till havet och dess till synes oändliga rikedomar.
Trädet i sin tur var en anspelning på skogens
allestädes närvarande existens i naturen,
något som gäller än idag. Bronsålderns jul var
således relativt lik vår nuvarande jul på så sätt
att den representerade någonting helt annat än
det man egentligen firade – tänk på det när du
öppnar dina klappar! Naturligtvis är det omöjligt
att säga vilket år det första julfirandet ägde
rum på Ultuna, men det borde ha skett någon
gång i slutet av bronsåldern. Ett par bevis finns
att beskåda på Ultuna och i de närliggande
områdena och det är från dessa som historien
om Jynsens jul har växt fram ...
iuns : auk + iespiþ þair let
raistu + stein þina eftir
kleidhu askur + sith, at
faþur sin eystein. þorgun
risti: || : han fial + i
urusti + austr + i + karþum:
Jyns och Jespith(?) lät resa denna sten efter
(de) beklätt sitt vinterträd, för sin fader Östen.
Torgun ristade. Han föll i strid i Gårdarike.
Östenens runor (Upplands runinskrifter
Ux931) är förmodligen det första beviset
på att jul firades i någon egentlig mening på
Ultuna. Av innehållet att döma är det inte
12 u:n 5/05
första gången, så tanken att klä ett träd har funnits
sedan före Torgun knackade in budskapet.
Tillägget om faderns bortgång i öster är skrivet
på ett annorlunda sätt och har möjligen ristats
av en lärling eller i alla fall en inte lika van
inristare. Det är ännu osäkert vem Jespith var,
men enligt runorna står han som bror till Jyns,
trots att Jyns var den enda barnet. Det var inte
ovanligt att trälar som räddat livet på sin husbonde
togs upp i familjen som en likvärdig
medlem och på så vis fick sin träldom avskaffad.
Avsaknaden av fler runinskriftsförekomster
på Jespiths existens pekar på att även han
(eller hon) drog österut i jakt på lyckan. Den
latinska formen av namnet Jespith är Jesus,
något som uppmärksammats av mången forskare
i litteraturen.
Inskriften på Östenen anses vara i högsta
grad representativ. På vikingatiden blomstrade
Ultuna med hamn och en omfattande
bebyggelse och det var då Jyns levde gott på
de ägor han och hans fru Ulla fått till skänks.
Då andra vikingar, som Jynsens far och Ullas
bror Ragvald, dragit österut i handelssyfte,
stannade några kvar och odlade marken som
var bördig efter alla år under havsytan. Ordet
viking betyder ju människa från viken och det
är en passande beskrivning på Jyns och hans
närmaste hirder Björnulf, Ulfbjörn och Ylva.
Jyns och hans kumpaner hade själva varit ute
på såväl rövartåg som rena handelsfärder och
de hade kanske därigenom inspirerat sina egna
fäder att göra likadant. Deras skepp seglade
för det mesta i österut över Östersjön, genom
floderna i Ryssland, till färdmålet Miklagård.
Oavsett hur mycket Jyns än gillade det kärva
och ibland brutala livet som upptäckare befann
han sig alltid på Ultuna under en speciell
högtid, jól. Firandet blev ännu mer betydelsefullt
då han väl blivit landfast. Jynsens jól var
en offerfest som ägde rum vid vintersolståndet
i slutet på december för att få gudarnas väl-
signelse över den kommande groende grödan.
Den viktigaste offergåvan ansågs vara nio
fullvuxna bävrar som skulle vaka över skörden
fram till nästa jól. Det betydde dock otur
att dräpa bävrar som levde inom sitt eget lands
gränser, vilket kan förklara varför bävrarna i
Danmark och nuvarande Schleswig-Holstein
så småningom kom att utrotas. I övrigt offrade
man det som fanns tillhanda, däribland husdjur,
frukt, båtar och halmhattar. Att det aldrig
förekom ett år med dålig skörd förrän kristendomens
införande var ett av huvudargumenten
för jólens återinförande under tidigt 1200-tal!
Förmodligen influerades Jyns av de kulturella
intrycken från hans resor och de ultunesiska
resenärerna bidrog även till viss påverkan
i de annars högstående kulturerna. Det
tydligaste tecknet är sedan 1913 fotbollslagets
Beşiktaş färger, som de delar med såväl Juventus
som Landskrona BoIS. Vid den första
ankomsten till Svarta havets kust bar nämligen
alla fyra ultunesare svartvita kläder, den
finaste kombinationen man kunde äga under
vikingatiden. Om denna klädsel likt Ulfbjörn
härstammar från trakterna kring Landskrona är
däremot fortfarande omdebatterat. Dessutom
vet man inte heller om Jyns och hans följeslagare
hade vägarna förbi Turin, men detta utesluter
naturligtvis inte en viss influens från det
ottomanska riket. En sedvänja som vikingarna
tog med sig från Mindre Asien var användandet
av de kryddor som vi normalt förknippar
med julen, bl.a. kanel, kryddpeppar, nejlikor
och ingefära, som alla ingår i den pepparkaka
du nog fortfarande knaprar på. Innan kakorna
tar slut, vill vi göra er uppmärksamma på att
det ännu finns sanningar därute som ingen bok
förtäljer. Sanningar som är inristade i granit,
spridda över haven eller möjligtvis tovar sig i
tomtens skägg. Vi kan inget annat än att ånyo
uppmana dig till att öppna dina sinnen. Lär
dig acceptera att saker och ting inte alltid är
som man tror att de är och att de definitivt inte
föreligger som andra försöker få dig
att tro. Goþr jól!
källor: Ultunabiblioteket,
Östenen (förstörd 1905),
Wikipedia (Yule), Visste
du att? Traditioner &
riter, Svenska runinskrifter
(www.runor.se),
Beşiktaş Jimnastik
Kulübü