Nr 5 - Ultunesaren

5/2005
Årgång 67
LTUNESARE
uLTUNESARE
u

nr5 nr
Nu har jag suttit en bra stund och funderat över vad
denna spalt ska handla om. Framför mig gapar det
stora intet i form av ett tomt Word-dokument och
jag kan inte riktigt komma på något ämne som inte
tillhör de alldeles uppenbara för en spalt vid denna
tid på året-gruppen. Jag kunde skriva om sommaren
– det verkar dock lite inaktuellt, men håll med
om att det vore lite överraskande. Ett inte fullt lika
häpnadsväckande ämne är den annalkande julen.
Jag kunde till exempel nämna hur alla ljusen tindrar
i fönstren, att snart samlas klapparna under granen
och alla är glada och snälla mot varandra. Människor
äter peppar kakor, dricker glögg och sitter och
myser i soffan framför någon klassiker på TV:n.
För att inte förstöra den höga mysfaktorn som jag
hittills har lyckats åstadkomma bör jag inte nämna
något om ekonomi och konfl ikter. Jag bör inte
nämna att vår julhögtid snarare har blivit en ekonomisk
hjulhögtid med allt orimligare proportioner.
Inte heller bör jag nämna att den stund när släkt och
vänner samlas för att ha trevligt för vissa kan bli ett
rent helvete då gammalt groll kommer upp till ytan
genom det ovanligt intensiva umgänget som julen
trots allt innebär.
Det jag skulle kunna skriva om är alla dessa
människor som faktiskt inte fi rar jul, som inte sitter
bänkade framför TV:n klockan tre 24 december och
som inte klämmer i sig kopiösa mängder med mat.
Det skulle säkert vara en intressant läsning, men
mitt utrymme här i tidningen räcker inte till detta.
Egentligen är det ganska löjligt att ha en speciell
högtid då man ska vara snäll mot sina medmänniskor.
Det skulle ge större effekt om vi ägnade oss åt
denna verksamhet varje dag som vi tillbringar på
detta klot. Det krävs inte mycket för att göra vardagen
lite bättre – ibland räcker det med ett leende
för att glädja någon annan. Detta må låta klyschigt
och det har sagts mången gång förr, men likväl är
det sant, så sant.
Till sist vill jag tacka för mig. Detta är min sista
spalt som redaktör för Ultunesaren. Det har varit ett
år med gropar och toppar av alla de slag. Jag sänder
ett stort tack till redaktionen – tidningen skulle inte
bli till utan er. Dessutom skickar jag även ett lika
stort tack till alla läsare – utan er skulle allt arbete
ha varit förgäves.
Ha en bra dag!
Ida Widnersson, redaktör för Ultunesaren 2005
2 u:n 5/05
Smått & gott s. 3
Ordföranden har ordet s. 4
Waiting for Christmas. 4
Jägarexamen på Ultuna s. 6
Vinterfavoriter hos ... s. 10
Jynsens jul s. 12
Hörjagruppen s. 13
epost ultunesaren@stud.slu.se
adress Box 7074, 750 07 Uppsala
besöksadress Duhrevägen 6
telefon 018-67 15 51
fax 018-67 10 80
hemsida www.ultunesaren.se
REDAKTIONEN 2005
Uppe i fönstret (från vänster): Daniel Lundberg, Tim Gustafsson.
Längre ner i fönstret (från höger): Annika Carlborg, Karin Thedeén,
Jenny Sandberg, Michaela Baumgardt, Helena Magnusson, Virginia
Günes, Ida Widnersson.
Cornell University s. 13
Klurendrejeriet 2006 s. 15
Dikthörnan s. 18
Växtodlingsklubben s. 19
ULLA testar s. 20
Ett ovetenskapligt kryss s. 22
omslagsbild SnowCrystals.com
repro Fyris-Tryck AB, Uppsala
tryck idétryck Grafi ska Uppsala AB
upplaga 3 300
nästa manusstopp 15 januari 2006
nästa annonsstopp 15 januari 2006
redaktör/layout Ida Widnersson
stf. redaktör/tävlingsansvarig Daniel Lundberg
layout/hemsida Tim Gustafsson
skribenter Virginia Günes, Helena Magnusson, Jenny Sandberg
foto Annika Carlborg, Karin Thedéen
annonsjägare Michaela Baumgardt
oberoende organ för Ultuna Studentkår

SMÅTT & GOTT
KulU:s kakbakstävling
Tävlingen är avgjord! Den
vinnande kakan blev julcheesecake, bakad
av Manda Karlsson, Hanna Linde och Theres
Sundqvist som alla går första året på landska
psarkitektprogrammet. Receptet kommer du
kunna läsa i nästa nummer av Ultunesaren
tillsammans med bilder på skapelsen.
Aron Westerlunds kamratstipendium
samt ULS & FSB:s kårstipendium
Under novemberkårmötet valdes stipendiater till
kamrat- samt kårstipendiet. Aron Westerlunds
kamratstipendium utdelas till någon som har
varit en extra god kamrat under det gångna året.
Anna Sääf utsågs till årets kamratstipendiat på
kårmötet. Kårstipendiet delas ut till ambitiösa
kårfunktionärer som gjort något extra bra av sitt
förtroendeuppdrag i kåren. Årets stipendieter
blev Maria Fermvik, Ida Grimlund, Ida Widnersson
och Johan Stenson. Stipendierna kommer att
delas ut i samband med Luciabalen 10 december.
Lösningen till korsordet i nr 2 och 3 2005.
Allt måla vitt är stort,
att måla gult är större.
0660 - 22 00 22
krukmakeri.halle@telia.com
Klurendrejeriets sponsor
Hälle Krukmakeri har ny
webbadress. Numera hittar
ni Klurens släktingar på:
www.skra.se
The solution of the English version
of the crossword in issue N o 3 2005.
Tryckfärgsnissen målar vitt,
brett, rutigt och siffrigt!
Den vackra gula färgen föll
bort från två kryssrutor i Dags att
RENoVERA! (u:n 4-2005). Rutorna som
förblev vita är de med ljusgrå färg i
hörnen på denna rättelse. Dessutom
fick två ledtrådar fel siffa framför sig
i tabellen! Det ska stå V11 (inte V5)
och V14 (inte V6). Denna övnining bör
underlätta bildandet av det
hemliga lösen som ska skickas
in. Lycka till!
Renoveringen fortsätter!
Du har väl fått extranumret
av Ultunesaren? Där får du
reda på allt du behöver veta
om den förestående kårhusrenoveringen
och hur du kan
hjälpa till.
Internetauktionen där man
kan lägga bud på tio olika
exklusiva saker är i full gång
på kårens hemsida. Läs tidningen
så får du veta mer!
Äntligen! Sommarens stora kryss med Lindeman-tema har
fått en vinnare har fått en vinnare. Rätt lösen var Svenska
Ord (se lösning här intill), HasseåTages klassiska bolag.
Vinnare blev Ingrid Lundberg, Järved. Gratulationer och en
t-shirt kommer med posten.
Please remain seated until the crossword has come to a
complete stop! The solutions to the bilingual crossword
in issue No 3 of Ultunesaren are shown below. The lucky
winner among the record number of participants was
Anders Larsson, Uppsala. The code word was SAS Braathens,
abbreviated BU in air traffic lingo.
Lösningen till den svenska versionen
av korsordet i nr 3 2005.
5/05 u:n 3

ORDFÖRANDEN HAR ORDET
Ultunesare!
Vändningen i SLU:s ekonomi har gått mycket snabbare än vad
någon kunnat ana. För ett år sedan så befann sig SLU i en mycket
svår sits. Under den besparingstid som varit har SLU minskat personalstyrkan
från ca 3000 till 2700. Fler än väntat av de uppsagda
har hittat andra anställningar vilket hållit nere SLU:s uppsägningskostnader.
Det är bland annat det som gjort att vändningen
skett så snabbt. Nu är problemet det omvända, att SLU ackumulerar
för mycket pengar! Nu är det alltså läge att börja satsa igen
men att göra det strategiskt och långsiktigt hållbart. Det arbete
som pågår med att omforma SLU:s utbildningar kommer att fortskrida
under våren 2006. Hösten 2007 kommer att innebära att
en del nya program startas på Ultuna och förhoppningsvis kan
det locka fler studenter hit och framförallt innebära förbättringar
i innehåll och upplägg.
En hel del arbete för oss i styrelsen har under året varit riktat
inåt mot kårens organisation vilket har varit nödvändigt men samtidigt
negativt i den bemärkelsen att vi inte synts så mycket utåt
mot er studenter. Vi har dock under året kommit underfund med
en hel del och de förändringar vi gjort kan med stor sannolikhet
göra kårens arbete mer effektivt under kommande år.
Snart är Julen här med en massa god mat, julklappar, samvaro
med nära och kära samt förhoppningsvis lite väl behövd vila. Det
är alltså snart dags för mig och övriga styrelseledamöter att överräcka
stafettpinnen till en ny och entusiastisk styrelse. Det är förövrigt
många andra poster som byts nu och jag vill rikta ett stort
tack till alla er som engagerat er under detta år. Vill också passa
på att hälsa alla nya kårfunktionärer välkomna och hoppas att ni
får ett lärorikt och intressant år.
Jag vill slutligen tacka för att jag fick förtroendet att leda kåren
under ett år. Det har gett mig enormt mycket. Jag hoppas även att
jag har gett kåren och er studenter något bestående. Och så vill jag
naturligtvis önska er alla en riktigt god jul!
Joakim Ugander
kårordförande, Ultuna studentkår 2005
Waiting for Christmas …
Woah, stop the presses! I just received an e-mail with some very disturbing
news – a date has been set for my dissertation! I’m apparently
supposed to defend my thesis on the 19 th of May next year, and this in
turn means that the thesis is supposed to have been completed before
that, the papers should preferably have been published (not to mention
written!), the data should have been evaluated and the lab work finished
as well … I’m shaken!
This was truly unexpected; it appears that I have associated myself so
strongly with the notion of being a postgraduate student that I couldn’t
possibly imagine it being just a transient phase of my life. I feel like the
pig that has just been informed about Christmas. One wonders: when
did my identity become so intertwined with my Ph.D. project and why?
What was it among the many challenging and difficult tasks that seduced
my otherwise so picky and indecisive mind into making this connection
between my self-image of me and the man performing all this work?
Wait a minute! It’s not that strange after all – for it is me doing it – and
I am simply like the notion of myself!
Well, hmm …that was maybe not very clear, but the truth is that I
rather enjoy my postgraduate me, as it often gives me a sense of wellbeing
to stray into the department (at ten or so; a.m.) and I don’t really
mind sometimes spending time there when I really shouldn’t (after ten
or so; p.m.). There are many aspects to the project work: reading and
planning, sampling and experimenting, analysing and evaluating, and
then finally describing it and putting it into context in an article, thesis
or presentation, and I have to admit that I kind of like them all, or maybe
rather the way I get to be the one linking them all together. Science
can be a very creative process, in fact, a friend and fellow postgraduate
student compared pursuing a Ph.D. to being an artist, and although
I laughed when I envisioned him in the lab with a brush and a French
beret, maybe it is not such a bad analogy.
Of course, the creative atmosphere in which an artist can thrive is
something that all departments should try to achieve if they want postgraduate
students to make “original contributions” to their areas of
expertise like it is stated that they should in the aims of postgraduate
studies at SLU. And somehow I think the requirements must have been
fulfilled in my case (maybe it’s the wonderful people I’m working with
doing the trick– thank you all!) – because right now I’m thriving. And I
will continue to do so at least until Christmas …
Harald Cederlund
President of ULS Post-Graduate Student Council
P.S. I have some additional worries: at the Introduction to postgraduate education
this autumn Dean of the Faculty Lars Rask warned the newcomers that “science
can be addictive!” I wonder if this is true? And if that is the case, can one be
rehabilitated? Does SLU provide us with some post-dissertation programs so that
you can face the outside world again? Can they cure scientific gibberish and an
obsessive interest in issues that clearly are of only academic interest? Or should I
take up painting rather than start looking for a job?

Guldkantade
jordbrukslån
- låg ränta, värdefulla råd
och del av hypotekets överskott.
Det finns en avgörande skillnad mellan
Landshypotek och andra låneinstitut: Vi
finansierar bara jordbruks- och skogsfastigheter.
En mångårig och enveten
specialisering som gör att vi kan kalla
oss experter på jordbruksfinansiering.Vi
kan erbjuda råd och finansieringsupplägg
som är rätt för just din verksamhet
och dina förutsättningar.
Vill du veta mer om det här – gå in på
www.landshypotek.se eller ännu hellre,
ring oss på 020 – 44 00 20.
Jordnära finansieringar

JAKT TEXT JENNY SANDBERG FOTO ANNIKA CARLBORG
Ultunesare siktar mot jägarexamen
För femte året i rad går en jägarexamenkurs här på Ultuna.
Den leds av två tidigare SLU-studenter i samarbete med Studiefrämjandet.
Intresset för kursen har liksom tidigare år varit
högt. Jag är en av de 23 kursdeltagarna som i år valde att ta
chansen att få ut en jägarexamen.
Det är den femte lektionen på jägarkursens teoridel som går här på
Ultuna denna höst. Nu återstår det endast 4 veckor till uppskrivningen
som äger rum på självaste luciadagen. Vi är nog många
kursdeltagare som grämer oss lite åt det som komma skall. Att
komma ihåg klövviltets brunsttider, känna igen alla fågelarter samt
hålla reda på vapnens alla delar, kan ibland tyckas vara rentav
omöjligt.
Mycket ska läras ut under våra åtta träffar som äger rum på tisdagskvällar.
Våra två instruktörer, Anders och Martin, lägger dock
tyngdpunkten på säkerheten. Dagens lektion handlar om vapnet och
här är säkerheten särskilt viktig. Anders berättar att en bra jägare
ska ha gott omdöme. Säkerheten ska alltid sättas främst. För att få
oss medvetna om hur viktig säkerheten är får vi se en film om vad
som kan hända om man slarvar eller rentav struntar i säkerheten.
Den gör stort intryck på mig och får mig att inse hur stora konsekvenserna
kan bli på grund av bristande säkerhet i vapenhantering.
Säkerheten är verkligen nummer ett i alla jaktsituationer.
Nya Jägarskolan
För Martin är det femte året i rad som instruktör för kursen här på
SLU. Anders har varit instruktör i tre år. Det var deras intresse för
jakt och det faktum att de tycker om att undervisa som fick dem att
börja leda kursen.
- Det är även mycket lärorikt för en själv. Nya frågor dyker ofta
upp som vi tidigare inte tänkt på och man tvingas tänka efter, säger
Anders.
Kursen anordnas i samarbete med Studiefrämjandet. De tillhandahåller
filmer och sköter betalningen av böckerna. I en studiecirkel
som denna ges mycket utrymme för intressanta och
viktiga diskussioner.
Det är första gången som de undervisar i den Nya
Jägarskolan som trädde i kraft i maj 2005. Detta
innebär bland annat att de två teoretiska delproven,
Teoretiskt grundprov och Teoretiskt högviltprov,
ersätts av endast ett teoretiskt prov. Istället för en
kursbok finns sju, varav en är en studiehandledningsbok
med olika jaktberättelser. Det är den som styr
våra lektioner.
- Det är mycket bättre material men mycket kan
förbättras, tillägger Anders.
Böckerna innehåller en del tryckfel, vilket man
kanske får räkna med i en första upplaga. Men ibland
kan det kännas som om att hela processen med att
skriva dessa böcker har gått lite väl hastigt till.
Kuligt värre!
6 u:n 5/05
En bra grund
Trots den stora risken vapenhantering innebär, sker det väldigt
få jaktolyckor i Sverige. Om detta beror på ren tur eller att den
svenska jägarkåren är duktig och har gott omdöme kan man bara
spekulera i. Anders och Martin påpekar dock att jägarexamen har
blivit bättre och bättre och fler krav ställs på eleverna. Trots detta är
man inte en fulländad jägare efter examen, men man får i alla fall
en bra grund att stå på.
För oss närmar sig teoridelen sitt slut. Sedan återstår den praktiska
skyttedelen. Tidigare år har Anders och Martin även lett den.
I år är det osäkert om det blir så. Martin kommer nämligen att
doktorera i mars. Detta gör också att hela kursens framtid är osäker.
Min förhoppning är ändå att kursen blir kvar. Det är en fantastisk
möjlighet för oss studenter att i samband med studierna även kunna
ta jägarexamen.
Mitt betyg av kursen så här långt är mycket högt. Stämningen
på våra träffar är avslappnad och bra diskussioner förs. Det gör det
lättare att smälta det man läser i böckerna. För er som har funderat
Martin och Anders håller i både kurs och gevär!
En av de nya böckerna.

på att ta jägarexamen kan jag starkt rekommendera att gå med i en
studiecirkel eller liknande. Man tar lättare till sig informationen i
böckerna och med kunniga instruktörer minskar risken att man lär
sig dåliga attityder. Läser man in teoridelen på egen tror jag risken
är stor att man missar viktiga delar. Att vara jägare innebär trots allt
ett enormt stort ansvar gentemot sina jaktkamrater, allmänheten och
inte minst viltet.
”Mitt bästa jaktminne är när jag sköt min första älg”
Namn: Martin Odensten
Bor: Tidö utanför Västerås
Yrke: Husdjursagronom och doktorand på HUV
(Husdjurens utfodring och vård).
SLU-anknytning: Doktorand på Ultuna efter examen
Hund: Wachtelhundarna Wilma 5 år, Norma 4½ månader och
jaktlabradoren Celine 3½ år.
Bästa hundrasen: Wachtel
”En wachtel är en bra allroundhund”
Namn: Anders Broby
Bor: Gottsunda
Yrke: Lärare på Jälla naturbruksgymnasium.
Utbildad mark/växt-agronom.
SLU-anknytning: Studerat på SLU
Hund: Wachteln Ådi, 8 år
Detta tar jag alltid med på jakt: Snikkoppen (en
sådan där hopfällbar kopp i plast). Då kan jag tigga
kaffe av andra.
Mattias Persson
Mark/växt-agronom, inskriven 2005
Varför vill du ta jägarexamen?
Jag tar den för att kunna jaga med min
kompis Marcus som redan har examen.
Vad tycker du om kursen så här långt?
Den är jättebra! En lagom stor grupp och
tempot är också lagom högt. Bra lärare!
Fakta om jägarexamenkursen
Helena Gidlund
Husdjursagronom, inskriven 2004
Varför vill du ta jägarexamen?
Jag vill kunna jaga så småningom.
Vad tycker du om kursen så här långt?
Den är bra!
• Skogis hade från början som tradition att erbjuda
jägarexamenskurs till sina studenter.
• År 2001 försvann skogsvetarprogrammet från Ultuna,
men intresset att få börja kursen var dock mycket högt
bland övriga studenter och därmed fortsatte kursen.
Alla studenter var nu välkomna.
• Höstterminen 2005 var kursavgiften för teoridelen
1200 kr och på det tillkommer 200 kr i uppskrivningsavgift
samt litteratur (ca. 1400 kr).
• Kursen är en kvällskurs som genomförs på Ultuna i
samarbete med Studiefrämjandet.
Sara Rosén
Mark/växt-agronom, inskriven 2005
Varför vill du ta jägarexamen?
Jag tar examen för att lära mig mer om
djuren och hur det går till att jaga. Eventuellt
vill jag jaga i framtiden.
Vad tycker du om kursen så här långt?
Den är bra, intressant och allmänbildande.

Vinterfavoriter hos redaktionen 2005
Mormors inlagda sill
inläggningssill (1 burk)
hackad rödlök
några kryddpepparkorn
två skivade morötter
lag
1 dl ättika
1 dl ättiksprit
3 dl vatten
2 dl socker
gör så här
Skölj sillfi léerna i kallvatten och skär dem i lagom stora
bitar. Blanda ihop lagen. Tillsätt sillen och de övriga ingredienserna
till lagen. Låt stå i två, tre dagar - ät och njut!
Vegansk viltgryta (eller Vild vegangryta)
2½ dl sojakött (grytbitsvarianten)
½ dl svartvinbärssaft (koncentrat)
1 dl vatten
2 dl sojagrädde
1 tärning grönsaksbuljong
5 krossade enbär
1 tsk timjan
1 msk soja
gör så här
Koka sojaköttet 5 minuter och stek sedan på högsta värme,
salta och peppra. Rör ihop alla ingredienser och koka 5-10
minuter Servera med svartvinbärsgelé och potatis.
10 u:n 5/05
Tjälknöl
(6-8 portioner)
2 kg otinat urbenat rådjurslår, benfritt älgkött eller nötkött.
saltlag
1 liter vatten
1 dl salt
1 tsk socker
1 msk timjan
2-3 vitlöksklyftor
svartpeppar
gör så här
Lägg det otinade köttet i en ugnsform och placera det på
gallret i nedersta delen av ugnen. Sätt ugnen på 100 ºC.
Efter 1-2 timmar bör du kunna få in en termometer i köttbiten.
När termometern visar 60-65 ºC är köttet rosa inuti och
därmed är det dags att ta ut köttet. Detta tar ca 4-8 timmar.
Mot slutet av stektiden kokar du upp vattnet till lagen.
Pressa vitlöken och tillsätt den till lagen tillsammans med
salt, socker och kryddor. Låt koka 5 minuter. Lägg den färdiga
steken i en bunke och häll över det heta spadet så att
hela köttbiten täcks. Ibland måste ytterligare en halv sats
lag tillredas. Täck över och ställ kallt i 5 timmar. Om kylskåpet
är fullproppat är mitt tips att ställa ut köttet utanför
dörren. Se dock upp för hungriga djur och eventuella hustomtar!
Vegetarisk sill
1 aubergine
1 vitlöksklyfta
2 dl grädde
1 tsk sambal oelek
3 msk chilisås
gör så här
Skala auberginen och skär den i strimlor (som tunna sillbitar).
Koka strimlorna i kraftigt saltat vatten till de blir mjuka
och sladdriga. Låt dem rinna av. Pressa vitlöken och rör ihop
med de övriga ingredienserna. Lägg sist i auberginestrimlorna.
Färdigt att ätas till potatis och annat på julbordet!

Österrikiska Rumkugeln
140g strösocker
140g hasselnötter
60g mörk blockchoklad
1 äggvita (eller 25 g margarin + lite vatten)
2 msk rom (alternativt kaffe eller vatten)
strössel eller hackade nötter
ggör
så här
Riv nötterna och chokladen. Tillsätt strösocker, äggvita och
rom. Forma till bollar. Rulla sedan i hackade nötter eller
strössel och lägg dem i knäckformar. Guten Appetit!
Tant Ella Ks lussigaste bullar
(35 stycken)
50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
250 g Kesella (fetthalt efter samvete)
1 g saffran
1,5 dl socker
½ tsk salt
c:a 17 dl vetemjöl
russin
1 ägg
gör g så här
Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull.
Tillsätt mjölken och värm till 37 ºC. Häll degspadet över
jjästen
och rör om så att den löser sig. Tillsätt kesella, saffran,
socker, salt, russin och det mesta av mjölet. Arbeta
degen tills den blir blank och smidig. Låt jäsa övertäckt c:
a 30 min. Arbeta ut degen på mjölat bakbord och forma till
35 lussiga bullar. Lägg dem på bakplåtspapper på plåtar och
garnera gärna med extra russin. Låt bullarna jäsa övertäckta
en andra gång 20-30 min. Sätt ugnen på 225 ºC. Pensla
med uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen i 5-7 min. Låt
svalna på galler.
Limekola
100 g smör
2 dl vispgrädde
3 dl socker
1 dl ljus sirap
1 tsk vaniljsocker
rivet skal av 2 lime
gör så här
Smält smöret. Blanda alla ingredienser och koka blandningen.
Testa om kolan är klar genom att droppa lite grann
i kallt vatten. Kolan är klar när det går att forma en kula av
smeten. Häll ut på bakplåtspapper och ställ svalt. Dela i bitar
och slå in i smörpapper.
Tobias’ tyska yogite
vatten
Milch (helst 3% eller gammaldags)
honüng
krüddblandning
2 påsar hel kanel, Zimt ja! (34 g)
1 påse hel krüddpeppar (30 g)
1 påse nejlikor (11 g)
½ påse kardemümmakärnor (6 g)
½ påse getorkad ingefära, hel (5 g)
5-20 Schwarzpepparkörnchen
gör så här
Skär ingefäran i halbzentimeterstora bitar och blanda sedan
alla ingredienser. Krossa alltsammans grovt mit der Hammare,
mortel eller elektrisch kaffekvarn. Slå över i en lufttät
burk. Sätt 1-1½ msk av krüddblandningen till 1 liter vatten,
ja, koka upp och låt sjuda i minst 15 minüter. Tillsätt 1 liter
Milch och värm upp igen, ja. Sila upp i en stor mügg tillsammans
med honüng efter smak. Krüddblandningen, framförallt
Schwarzpepparen ja, bör fi njusteras så att den passar ens
egen Geschmack.
5/05 u:n 11

JULHISTORIK TEXT & KÄLLFORSKNING DANIEL LUNDBERG & VIRGINIA GÜNES
Jynsens jul
eller Svartvit sanning i spräckt granit
Greppa en burk med kryddiga pepparkakor, öppna dina sinnen och förbered dig på en
julsaga som tar dig bortom historieböckernas oförstånd. Denna historia förtäljer inte
enbart vad Zlatan och Jyns hade gemensamt förutom deras långa hårsvall, utan skildrar
även julgranens föregångare på Ultuna och Jynsens ännu ouppklarade familjeförhållanden.
Ungefär samtidigt som faraonernas hieroglyfer
konstruerades och jordbruk bedrevs i det
då grönskande Sahara, låg Ultuna flera meter
under vattenytan. Ni förstår ungefär hur långt
bakåt i tiden vi sträcker oss – det var en tid
fri från sms, sportgalor och sjukskrivningar på
grund av utbrändhet – och kanske var det då
Jynsens förfäder beslöt sig för att fira jul för
första gången. Föga anade nämligen Ultunarevet
att det snart skulle komma att upphöjas
ur vattenmassorna och bli till en ståtlig ås,
ungefär lika lite som saharaagrarerna insåg
att deras åkrar snart skulle torka ut och istället
översvämmas av sten, grus och sand. Det slutgiltiga
införandet av julfirandet drog dock ut
på tiden, men trägen vinner som det heter.
Mot slutet av bronsåldern hade delar av
Ultunaområdet hamnat över vattenytan, vilket
i mångt och mycket underlättade jakten på ett
lämpligt träd att hänga dåtidens pynt i. Dekorationerna
bestod till stor del av bråte som flutit
iland på kobbar och holmar, som en hyllning
till havet och dess till synes oändliga rikedomar.
Trädet i sin tur var en anspelning på skogens
allestädes närvarande existens i naturen,
något som gäller än idag. Bronsålderns jul var
således relativt lik vår nuvarande jul på så sätt
att den representerade någonting helt annat än
det man egentligen firade – tänk på det när du
öppnar dina klappar! Naturligtvis är det omöjligt
att säga vilket år det första julfirandet ägde
rum på Ultuna, men det borde ha skett någon
gång i slutet av bronsåldern. Ett par bevis finns
att beskåda på Ultuna och i de närliggande
områdena och det är från dessa som historien
om Jynsens jul har växt fram ...
iuns : auk + iespiþ þair let
raistu + stein þina eftir
kleidhu askur + sith, at
faþur sin eystein. þorgun
risti: || : han fial + i
urusti + austr + i + karþum:
Jyns och Jespith(?) lät resa denna sten efter
(de) beklätt sitt vinterträd, för sin fader Östen.
Torgun ristade. Han föll i strid i Gårdarike.
Östenens runor (Upplands runinskrifter
Ux931) är förmodligen det första beviset
på att jul firades i någon egentlig mening på
Ultuna. Av innehållet att döma är det inte
12 u:n 5/05
första gången, så tanken att klä ett träd har funnits
sedan före Torgun knackade in budskapet.
Tillägget om faderns bortgång i öster är skrivet
på ett annorlunda sätt och har möjligen ristats
av en lärling eller i alla fall en inte lika van
inristare. Det är ännu osäkert vem Jespith var,
men enligt runorna står han som bror till Jyns,
trots att Jyns var den enda barnet. Det var inte
ovanligt att trälar som räddat livet på sin husbonde
togs upp i familjen som en likvärdig
medlem och på så vis fick sin träldom avskaffad.
Avsaknaden av fler runinskriftsförekomster
på Jespiths existens pekar på att även han
(eller hon) drog österut i jakt på lyckan. Den
latinska formen av namnet Jespith är Jesus,
något som uppmärksammats av mången forskare
i litteraturen.
Inskriften på Östenen anses vara i högsta
grad representativ. På vikingatiden blomstrade
Ultuna med hamn och en omfattande
bebyggelse och det var då Jyns levde gott på
de ägor han och hans fru Ulla fått till skänks.
Då andra vikingar, som Jynsens far och Ullas
bror Ragvald, dragit österut i handelssyfte,
stannade några kvar och odlade marken som
var bördig efter alla år under havsytan. Ordet
viking betyder ju människa från viken och det
är en passande beskrivning på Jyns och hans
närmaste hirder Björnulf, Ulfbjörn och Ylva.
Jyns och hans kumpaner hade själva varit ute
på såväl rövartåg som rena handelsfärder och
de hade kanske därigenom inspirerat sina egna
fäder att göra likadant. Deras skepp seglade
för det mesta i österut över Östersjön, genom
floderna i Ryssland, till färdmålet Miklagård.
Oavsett hur mycket Jyns än gillade det kärva
och ibland brutala livet som upptäckare befann
han sig alltid på Ultuna under en speciell
högtid, jól. Firandet blev ännu mer betydelsefullt
då han väl blivit landfast. Jynsens jól var
en offerfest som ägde rum vid vintersolståndet
i slutet på december för att få gudarnas väl-
signelse över den kommande groende grödan.
Den viktigaste offergåvan ansågs vara nio
fullvuxna bävrar som skulle vaka över skörden
fram till nästa jól. Det betydde dock otur
att dräpa bävrar som levde inom sitt eget lands
gränser, vilket kan förklara varför bävrarna i
Danmark och nuvarande Schleswig-Holstein
så småningom kom att utrotas. I övrigt offrade
man det som fanns tillhanda, däribland husdjur,
frukt, båtar och halmhattar. Att det aldrig
förekom ett år med dålig skörd förrän kristendomens
införande var ett av huvudargumenten
för jólens återinförande under tidigt 1200-tal!
Förmodligen influerades Jyns av de kulturella
intrycken från hans resor och de ultunesiska
resenärerna bidrog även till viss påverkan
i de annars högstående kulturerna. Det
tydligaste tecknet är sedan 1913 fotbollslagets
Beşiktaş färger, som de delar med såväl Juventus
som Landskrona BoIS. Vid den första
ankomsten till Svarta havets kust bar nämligen
alla fyra ultunesare svartvita kläder, den
finaste kombinationen man kunde äga under
vikingatiden. Om denna klädsel likt Ulfbjörn
härstammar från trakterna kring Landskrona är
däremot fortfarande omdebatterat. Dessutom
vet man inte heller om Jyns och hans följeslagare
hade vägarna förbi Turin, men detta utesluter
naturligtvis inte en viss influens från det
ottomanska riket. En sedvänja som vikingarna
tog med sig från Mindre Asien var användandet
av de kryddor som vi normalt förknippar
med julen, bl.a. kanel, kryddpeppar, nejlikor
och ingefära, som alla ingår i den pepparkaka
du nog fortfarande knaprar på. Innan kakorna
tar slut, vill vi göra er uppmärksamma på att
det ännu finns sanningar därute som ingen bok
förtäljer. Sanningar som är inristade i granit,
spridda över haven eller möjligtvis tovar sig i
tomtens skägg. Vi kan inget annat än att ånyo
uppmana dig till att öppna dina sinnen. Lär
dig acceptera att saker och ting inte alltid är
som man tror att de är och att de definitivt inte
föreligger som andra försöker få dig
att tro. Goþr jól!
källor: Ultunabiblioteket,
Östenen (förstörd 1905),
Wikipedia (Yule), Visste
du att? Traditioner &
riter, Svenska runinskrifter
(www.runor.se),
Beşiktaş Jimnastik
Kulübü

Åter till svunna tider …
Hörjagruppen - en ultunesisk akademi
eller I döda kaniners sällskap
FÖR 24 ÅR SEDAN började en liten samling av
jordbruksvetenskapsmän samlas på Bäckagården
i Hörja i Skåne, för att diskutera
frågor av vikt för det svenska jordbruket och
för kamratlig samvaro. Hörjagruppen samlades
alltid i februari på Bäckagården. Vid
alla sammankomster förekom ett föredrag
av markforskaren Sven L. Jansson, varpå
det följde en livlig diskussion. Menyn var
alltid densamma. Första kvällen kalops och
krusbärskräm, som jag medförde. Andra
dagen erbjöds sik som Sven Gesslein hade
med sig och hade rökt på tunet. Alla deltagare
kom dock med bidrag till måltiderna;
en flaska vin, en god ost etc.
Många ägnade sig åt kaninjakt på förmiddagarna
och resten följde med för att få frisk
luft och motion. Vi kallade oss ofta på skämt
för Kaninjägarna. De bästa skyttarna var
Måns Berg, Sven Gesslein, Sven V. Jonsson
och Olof Olsson. Vid ett tillfälle var W. Weibull
AB:s VD, konsul Widar Weibull, inbjuden
som gäst och även akademijägmästaren
Mårten Smedberg har varit inbjuden. Båda
trivdes väl. Som värd medförde jag gevär,
en så kallad hanabössa som jag hade fått av
min svärfar, men jag var en dålig skytt. En
gång träffade jag dock en kanin. Det kunde
bevisas, eftersom jag hade grövre hagel än
vad de moderna gevären hade. Vid detta tillfälle
kom det från Paul Olvegård en replik
Studentutbytet med Cornell University 50 år
SOMMAREN 1955 kom George LaMont till
Ultuna som den förste utbytesstudenten
från Cornell University, Ithaca, USA. Årskurs
1952, som befann sig på studieresa till
bl.a. Holland och Tyskland, träffade honom
i Hamburg där han anslöt för att sedan åka
med till Uppsala/Ultuna. George tillbringade
sommaren som praktikant vid Ultuna
Lantbruksskola varefter studier och kårliv
började. Snabbt lärde han sig det svenska
språket liksom de ultunesiska vanorna och
traditionerna. Under högtidliga former
döptes han till INDEED, blev en av oss och
deltog flitigt i kårlivet, bl.a. som biträdande
batterichef vid en minnesvärd inomhussalut.
Trots att han aldrig åkt skidor tvekade han
som sent skall glömmas: ”Fajer har träffat
kaninen, men då var den redan död!” När vi
efter ett tiotal år slutade att träffas fick jag
som tack för mitt värdskap titeln Hedersjägare!
Nu är de flesta av Hörjagruppens medlemmar
borta, men vi som är kvar har alla
god kontakt med varandra och tänker ofta
på våra bortgångna vänner. En av oss,
Håkan Aldén, var hovmästare och såg till att
middagsbordet var väl och prydligt dukat.
Jag vill även nämna Nils Ola Hagberth som
övertog ett helt värdelöst genetiskt material
av sina företrädare men lyckades få fram
en havresort, Selma, som odlades över hela
Europa. Nu har min son Sven tagit över den
renoverade Bäckagården. Han deltog för
övrigt också i kaninjakten ett par gånger tillsammans
med en kamrat. Till skillnad mot
sin far är han en mycket god skytt!
Fajer Fajersson
Hörjagruppens medlemmar
Håkan Aldén, hedersledamot KSLA
Måns Berg, ordf. KSLA:s jordbruksavd.
Fajer Fajersson, hedersledamot KSLA
Sven Gesslein, hedersledamot KSLA
Erik Grebäck, ledamot KSLA
Nils Ola Hagberth, agr.dr.h.c.
inte ett ögonblick att kasta sig nedför Silverfallets
backe vid Enaforsholm i utförsåk,
som såg minst sagt vådliga ut.
Cornellstipendiet tillhör de värdefullaste
ULS har att erbjuda och samtidigt är det
uppskattat av Cornellstudenterna. Utbytet
har nu pågått under 50 år och Indeed har
som förste stipendiat varit en god och övertygande
förespråkare för samarbetet.
Birger URAN Svensson
Sven L. Jansson, hedersledamot KSLA
Sven V. Jonsson, ledamot KSLA
Erik Månsson, ledamot KSLA
Olof Olsson, hemmansägare, Hörja
Paul Olvegård, jordbrukskonsulent Skaraborgs län
George INDEED LaMont kom 1955
till Ultuna som den förste utbytesstudenten
från Cornell University.
5/05 u:n 13

Vi tror på en framtid för svenskt jord- och skogsbruk.
Och vi tror att tillsammans med dig kan vi skapa den.
Som medlem i LRF har du större möjligheter att påverka
utvecklingen av de gröna näringarna.
Vi är 160.000 medlemmar som tillsammans skapar vår
framtid. Vi vill bli ännu fler och vi vill bli fler unga.
Är du under 25, betalar du bara 225 kr/år i medlemsavgift.
Oavsett storlek på gård och areal. Tidningen Land,
Land Lantbruk och Skogland ingår.
Och upp till 35 år, får du dessutom 30% rabatt på livförsäkringspremien
hos LRF Försäkring. Från LRF Konsult
får du två timmars gratis rådgivning om du startar ett nytt
företag eller ny verksamhetsgren inom de gröna näringarna.
Tillsammans får vi landet att växa.
Skicka in kupongen, så får du ansökningshandlingar och
mer information om vad medlemskapet ger dig.
Jag vill veta mer om LRF och
alla de fördelar jag får som
medlem.
NAMN
ADRESS
TELEFONNUMMER
POSTNUMMER
POSTADRESS
LRF
Frankeras ej
LRF
betalar portot
Medlemsservice
Svarspost 780 692 500
664 20 Grums

Välkommen till Klurendrejeriet 2006! Precis som i sommarens
tävling håller vintergåtorna samma finurliga klass - en del kunskap,
en del kultur, och en del klurendrejeri. Var inte rädd om du inte
klarar allt - du kan komma till finalen ändå!
REGLER
För att du ska ha chansen att komma till final
behöver du inte kunna besvara alla gåtor, men
möjligheten ökar med ju fler du löser! Skicka
in din svarstalong med ditt namn och telefonnummer
(där du kan nås mellan klockan 12 och
15, söndag 22 januari) i ett förslutet kuvert till
Ultunesaren, Box 7074, 750 07 Uppsala (poststämplat
senast tisdag 17 januari 2006). Endast
ett svar per kuvert godtas och endast ett svar
per person får skickas in. Svar kan även lämnas
in direkt på Ultunesarens redaktion klockan
12-13 eller 18-19, torsdag 19 januari.
Finalen går av stapeln 13:00, söndag 29
januari 2006 någonstans på Ultunaområdet.
Där kommer samtliga finalister enskilt att få
lösa ytterligare några uppgifter för utse årets
vinnare i Klurendrejeriet. Offentlig prisutdelning
sker i samband med Ultuna studentkårs
nästa ordinarie kårmöte i februari. Eventuella
ändringar gällande tävlingen offentliggörs på
Ultunesarens hemsida (www.ultunesaren.se).
POÄNGBERÄKNINGSREGLER
Lyckligtvis betyder inte ”rätt lösning” alla rätt
i Klurendrejeriet! Istället poängsätts gåtorna
på följande sätt: den svåraste frågan (den
som lägst antal deltagare har klarat av) är
värd 20 poäng, den näst svåraste 15 poäng och
sedan i fallande ordning 12, 10, 8, 7, 6, 5, 4,
3, 2, 1 respektive 1 poäng. Varje gåtas svar är
alltså direkt styrd av hur svår den verkligen
är, sett från deltagarnas synvinkel. Maxantalet
är 94 poäng om samtliga frågor är korrekt
besvarade (en vacker bedrift i varje klurendrejares
ögon!). En fråga som ingen deltagare
besvarat (eller gissat) rätt värderas högst och
tilldelas 20 poäng. Om två eller flera frågor
skulle besvaras av lika många deltagare, slås
poängsumman ihop och delas lika mellan dessa
frågor (värdet avrundas till två decimaler).
Alla frågor är således värda minst en (1)
poäng, vilket betyder att varje persons insats
i Klurendrejeriet kommer till god användning!
Med hjälp av denna poängberäkning rangordnas
samtliga deltagares svar där toppskiktet
utgörs av finalisternas bidrag. Tre (3) stycken
1. KLÄMKÄCK LINTOTT?
Vilket är Sveriges mest kända konstverk? Är det
kanske Dardels döende dandy eller månne glaspelaren
mitt i Sergelfontänen? Vi vågar i alla
fall påstå att vi hittat ett som ligger bra till och
som vi visar en del av i de två ramarna på nästa
uppslag. Hur pass stor del av Sveriges befolkning
Official English translation is downloadable at www.ultunesaren.se from December 15.
finalister blir inbjudna till finalen. Om en finalist
inte kan eller vill komma går finalplatsen vidare
till nästa person i ranglistan (detta gäller även
om inte personen går att nå under angiven tid).
Om det tar slut på inskickade svar, fortsätter
dragningen bland Extrachansens deltagare.
EXTRACHANSEN
Utöver ditt inlämnade svar i den ordinarie
tävlingen kan du också vara med i Extrachansen!
Skicka in enligt tidigare angivna tider och
regler de rätta svaren från två (2) valfria gåtor
(ange vilka gåtor du besvarar) i ett slutet kuvert
märkt ”Extrachansen” tillsammans med ditt
namn, adress och telefonnummer, så deltar du i
utlottningen av sidovinster (se prislista för mer
information).
FINALPLATSGARANTI
Är du sugen på en garanterad finalplats? Den
första personen som via SMS skickar in finallösenordet
(se nedan) till det hemliga telefonnumret
nedan får den eftertraktade fjärde finalplatsen.
Om den personen avsäger sig rätten går det till
det andra inkomna SMS:ets avsändare o.s.v. (om
inget SMS inkommer förblir den fjärde finalplatsen
tom). Ingen kan få mer än en finalplats, vilket
betyder att det inskickade svaret från den fjärde
finalisten ignoreras i den ordinarie rangordningen.
Det är dock möjligt att både komma till final och
vinna i Extrachansen. För att finna finallösenordet
som ger dig direktplatsen i finalen gör du
följande:
Fråga 1: Anteckna den sista av bokstäverna.
Fråga 2: Skriv ned andra och fjärde (eller tredje
och femte) bokstaven i det passande
ordet.
Fråga 3: Notera den sista bokstaven i det lägsta
talet större än tre som innehåller den
sökta bokstaven.
Fråga 4: Anteckna den mittersta av bokstäverna i
det sökta namnet.
Fråga 5: Skriv ned den första bokstaven i namnet
på personen vi söker.
Fråga 6: Notera den första bokstaven i det tal
som förknippas med professorn.
Fråga 7: Om första bokstaven i svaret på frågan
är en konsonant annan än T anteckna
den, annars skriver du ned den andra
bokstaven i det engelska namnet på
Publikfavoriten i fråga 12.
Fråga 8: Notera den första bokstaven i det internationellt
gångbara ordet som den
nämnda gruppen förknippas med (sex
bokstäver).
Fråga 9: Anteckna den sista bokstaven i det första
ordet av företagets namn.
Fråga 10: Skriv ned den första bokstaven i
fordonsordet.
Fråga 11: Notera den andra bokstaven i ordet.
Fråga 12: Anteckna den näst sista bokstaven i
namnet på samhället i Publikfavoriten
som har de tre första bokstäverna
gemensamt med det svenska namnet på
den eftersökta personen i fråga 5.
Fråga 13: Skriv ned första bokstaven i personens
förnamn om ordet i fråga 2 består av
färre än fem bokstäver. Om ordet har
fem bokstäver eller fler, lämnar du
blankt här.
Ordna svaren enligt följande:
12-3-11-7-10-13-1-4-5-9-8-6
Bidraget från fråga 2 infogas på lämpligt sätt så
att det slutgiltiga finalsvaret framträder. Skicka
det som SMS med ditt namn och din adress till
följande telefonnummer: 0704 – 595 ??? De tre
sista siffrorna får du fram genom att ta vokalprocenten
(fråga 11) och subtrahera antalet bokstäver
i produkten som såg dagens ljus 1...86 (fråga
9) och därefter multiplicera differensen med det
lägsta positiva talet som börjar med svarsbokstaven
i fråga 3. Lycka till!
Det verkligt finstilta: Tävlingen är öppen för Ultunesarens läsare (av
såväl den tryckta tidningen som internetversionen på hemsidan). Klurendrejeriet
och Ultunesaren kan ej hållas ansvariga för eventuella
problem med postgång, telenät eller andra orsaker som kan försena
eller förhindra inskickade svar. Eventuell vinstskatt betalas av vinnarna.
Om tre (3) finalister inte går att uppbringa eller vid oavgjort
resultat, delas kvarvarande priser/platser ut i fallande ordning till de
först inlämnade svaren i ordinarie tävling. Reservation för eventuella
tryckfel.
som har betraktat verket är naturligtvis omöjligt
att avgöra, men mellan tummen och pekfingret
kan man nog säga att alla har sett det. Längst
uppe på konstverket (som i själva verket är en del
av någonting mycket större) står sex bokstäver.
Anteckna den bokstav som förekommer två gånger.
5/05 u:n 15

2. IS SAKNAS
Nedan ser du en lista med flaggor och bokstäver som
är långt ifrån komplett, men som bevisligen passar
väldigt bra in i Klurendrejeriets text! Frankrikes
bidrag är inte med här och det är ju verkligen komiskt!
Alla rader har någonting gemensamt som ligger
dem nära hjärtat. Vad? Bilda det rätta ordet av de
fem bokstäver som saknas under den svenska flaggan.
FIKORS EIKMOS
3. VÄDERLEK
16 u:n 5/05
BH DGHMOOORU
BG AEEGLNNS AADGIL
Vilken bokstav saknas i raden utanför dörren?
4. PAKETLÖSNING
De tre paketen i vår bild är i själva verket en julklapp
som ska ”läggas ihop” och knytas med svart band, så
att den blir lätt att hitta. Anteckna den första bokstaven
i julklappens namn. Tips: Om du inte kan svaret själv, kan
kanske Roine i Dala-Gusnor eller Carolina i Växjö hjälpa dig.
5. DEN 13/12
Den vi söker nalkas strax före jul. Följd av stjärngosse
(med sin spetsbeprydda pinne), tärna och de
andra i släptåget vandrar personen fram när vinternatten
går tunga fjät. Spridandes sitt ljus och bärandes
en välkänd slingerbult är det är ingen tvekan om
att denna gestalt står i ensamt majestät i sitt kända
sällskap. Enligt en sägen var den eftersökta hjälpsam
trots sin sluga omgivning och man förknippar ofta
ett visst årtal (…04) med den vi söker, då ljuset både
slocknade och tändes. Vilken är den enda vokalen i
personens (förkortade) beteckning?
6. RÄKNEUPPGIFT
Vilket tal skall stå under professorn under bordet?
7. HÖJDEN AV FRÄCKHET!
Fisk är en självklar del av vårt julbord! Slå dig ned
och fundera på detta: vilket är det absolut minsta
antal tändstickor man behöver flytta för att fisken
ska ”simma” åt ett annat håll? Skriv ned siffran.
8. MATTIAS’ FAVORITFÖREMÅL?
Här söker vi två föremål, vi kallar dem den rutiga och
den randiga. Vid första anblicken ser de inte ut att ha
mycket gemensamt, men vid en närmare undersökning
uppdagar sig flera sammanträffanden. Båda visar
rätt ofta samma välkända symbol på en sida, är goda
representanter för sin sak och de har nästan samma
form. De är gjorda av olika material passande för
respektive föremål. En annan besynnerlig egenhet är
att den randiga är i princip en tredjedel så stor som
den rutiga (mätt längs den längsta sidan), samtidigt
som den motsvarar exakt en tredjedel av den grupp
som många förknippar med den rutiga! Som om det
inte var nog ”används” den ena ibland exakt en gång
några sekunder före den andra på väldigt många
ställen runt om i landet (och kanske även i Tjeckien).
Vilken bokstav har de gängse svenska namnen (inget
av dem längre än nio bokstäver) på dessa två föremål
gemensam?
9. DEN RÖDVITA LOGOTYPEN
Ett företag använder logotypen som vi ser
en del av till höger. Företagets kanske mest
omdebatterade ”produkt” kan vi kalla CC.
Produktens logotyp har ett förlängt C som sträcker
sig förbi O:et och de andra bokstäverna. I dagligt tal
säger nog de flesta bara halva namnet på CC och då
uttalas C:et som K (oavsett vilket av de två vi väljer).
Produkten som såg dagens ljus 1…86 och som fortfarande
finns i var och varannan respekterad kiosk
och butik är verkligen företagets kassako. Namnet
på produkten förstås även av en tysk, men det låter
konstigt ställt för en engelsman.
Vad heter den omdiskuterade produkten CC?
10. FLAGGSPEL
Studera den nedersta flaggraden i julgranen. Efter
ett tag runt halsen, bands den på ett fordon. På
vilken typ av fordon (mer än tre bokstäver)? Anteckna
den ovanligaste bokstaven i det gängse svenska ordet
för fordonet. Tips: När vi säger ovanligaste bokstaven menar vi den
bokstav som har lägst antal uppslagsord som börjar med den bokstaven i
Svenska Akademiens ordlista (SAOL), 12:e upplagan.
11. DUBBELGRUBBEL
Vilket ord i svenskan är det mest fulländade? Ett sätt
att mäta det är att beräkna vokalprocenten (antal
vokaler i ordet delat med antal bokstäver i ordet),
där t.ex. mamma får ett resultat på 40 % och kuddkrig
25 %. Vilket ord (med minst två bokstäver) har den
högsta vokalprocenten? Skriv ned den första bokstaven
i ordet. Tips: När vi säger svenskan menar vi bara ord i fetstil
i SAOL. Som vokaler räknas bokstäverna a,e,i,o,u,y,å,ä & ö, även när de
uttalas som en konsonant, som y i t.ex. yard.
Farligt begär?

mmm mmm net tff ss? nte ttf fss
12. PUBLIKFAVORIT
36
Stora delar av svenska folket sitter bänkade framför
TV:n varje gång favoriten visas, för man får ju bara
inte missa en sådan klassiker! Den innehåller några
väldigt skilda avsnitt, där husvagnssemester och restaurangscen
blandas med korthälsning från semestern
och fäktning. Vi återser Musse och Kalle och även
en hund med en tydlig uppmaning (17 bokstäver,
nästsista är ett A) som ”hamnar i klistret”. Favoriter
i favoriten skulle kunna inkludera: alla leksakerna,
scenen med spaghetti och bullen som rullas mellan
det förälskade paret (på restaurangen som ägs av
Vinstlista
1:a pris: Kluren + presentkort 630 kr + bok
2:a pris: presentkort 80 kr + t-shirt
3:e pris: presentkort 80 kr
4:e pris: t-shirt
Samtliga finalister bjuds även på middag.
Extrachansen: 3 stycken böcker
0660 - 22 00 22
www.skra.se
24
4&6
Utmärkelsen Kluren sponsras av:
man som talar svenska med brytning), citatet Varför
leker inte du med de andra små tjurarna och stångas
som dem? och vem kan egentligen glömma männen i
de lustiga hattarna? Vilken är den första bokstaven i
det relativt långa namnet på denna beskrivna favorit?
13. CELLDELARSÅNGER
Mitt på det svartvita golvet iförd röd mössa sitter
han, vår sång- och burfågel. Istället för text har vi
gömt knappa dussintalet ledtrådar (kalendern, glöggen,
vanten, klockan, snön som faller, o.s.v.) i bilden
som bör leda dig rätt. Vad heter han i förnamn?
Böckerna sponsras av:
Presentkorten sponsras av:
018 - 30 26 22
20
½
Finalmiddagen sponsras av:
Dragarbrunnsg. 43A
018 - 14 04 14
2
5/05 u:n 17

Dikthörnan
av HELENA MAGNUSSON
Tycker du om att skriva? Då är du inte ensam. När
Uppsala Stadsbibliotek bad allmänheten att skicka in
dikter fi ck de 450 bidrag. Nu hoppas vi på ett liknande
gensvar!
På Internet frodar skrivarlusten för fullt med dikter och bloggar.
Det fi nns kanske ett behov av att uttrycka sig och bli sedd. Men
många texter ligger säkert hemma i byrålådan utan att bli lästa.
Spindeltrådar spinns
spänns
nässlor bränns
bladens mikroskopiska spjut
slungas ut
offer är du eller jag
det sker varje dag
biologiska vapen
på högsta nivå
brännande het
fi nurlighet
* * * * * * * * * * * * * * * *
Utsikterna skiktar sig
dagens tunna lakan sveps
ser jag sanningen genom pupillerna?
dessa titthål
titta in- titta ut
vi ställer oss nära varann
dina ögon ser in i mig
ser du vad jag tänker?
* * * * * * * * * * * * * * * *
18 u:n 5/05
Du
jag tror inte
på objektivitet
längre
allt ses inifrån
någons ögon
signalerna
går blixtrande fort
i spindelnätet
av erfarenheter
* * * * * * * * * * * * * * * *
Blåröd
solen betyder kyla
isen betyder glöd
glöden som färgas av dagen
blå eller kanske röd
* * * * * * * * * * * * * * * *
När jag frågar folk om de tycker om att skriva svarar många: ”Nej,
jag kan inte skriva”. Har de ens försökt? Om du skriver själv
fi nns inte lärarens röda penna och bockarna som krossat mången
elevs självkänsla. Skicka gärna in dina dikter till Ultunesaren. Här
kommer några dikter från oss:
Du berättar
din tolkning
vitt och brett
absolut rätt
det fi nns inget annat sätt
att se på det som skett
dina tankemönster
är som fi ngeravtryck
på grumliga fönster
fast
fastkedjad
ligger sanningen
vrider och vänder sig
i ditt grepp
* * * * * * * * * * * * * * * *
I’m irs.I’m
runn sta fall
ing the ing
down up down
the ing the
sta runn sta
irs.I’m irs.Nosebleed.

VÄXTODLINGSKLUBBEN 50 ÅR
VÄXTODLINGSKLUBBEN bildades 1955 vid Institutionen för växtodlingslära
på initiativ av laborator Ewert Åberg. Till ordförande
valdes professor Hugo Osvald och till sekreterare respektive källarmästare,
Fajer Fajersson och Sven Gesslein. Syftet var att skapa
nära kontakt mellan institutionen för Växtodlingslära och de som
genomgått högre utbildning i ämnet. Med modernt språkbruk
byggdes således ett nätverk upp. Detta har utan tvekan haft stor
betydelse både för växtodlingsforskningen, undervisningen och
institutionen under de gångna 50 åren.
För att bli invald som medlem krävdes lägst avlagd agr.lic.examen
i ämnet växtodling eller andra framstående insatser för
ämnet och dess forskning. Dessa krav gäller fortfarande. Då klubben
bildades fanns 20 personer i gruppen med högre utbildning
och av dessa hade 3 disputerat för agr.dr-graden.
Huvudpunkterna i klubbens arbete har varit det vetenskapliga
föredraget med efterföljande diskussion samt sommarresorna.
Föredrag har alltid ingått i programmet för klubbens sammankomster.
Ofta har då pågående eller nyligen avslutade forskningsprojekt
presenterats. Detta betyder att många unga forskare inom
växtodlingsområdet fått tillfälle att diskutera sina arbeten och
resultat, en uppmärksamhet, som också innebär uppmuntran och
inspiration.
Varje år utdelar klubben ett stipendium till någon yngre lovande
forskare inom växtodlingens område.Växtodlingsklubben vårdar
naturligtvis den ultunesiska traditionen och då inte minst den
sångliga.
Sommarresorna på 2-3 dagar har ställts till många, för växtodlare
intressanta områden och platser. I början av klubbens historia
var målet att besöka öar såsom Åland, Bornholm, Ven, Visingsö,
Öland etc., men genom åren har också många områden på fast-
Professor Hugo Osvald (Växtodlingsklubbens första ordförande) i
samspråk med Artur Karlsson (vit keps), som på sitt egnahem söder
om Omberg odlade utsädespotatis. Studenterna tillhör årskurserna
1951 och 1952.
Professor Ewert Åberg, initiativtagare till Växtodlingsklubben,
var under perioden 1964-74 även studentkårens inspektor.
landet besökts. Även om en del tid ägnats åt de olika platsernas
historia och kultur har naturligtvis huvudvikten lagts vid den praktiska
växtodlingen. Kombinationen av medlemmarnas teoretiska
kunnande och de erfarenheter, som redovisats från den praktiska
växtodlingens företrädare, har genom åren påverkat såväl forskning
som undervisning mycket positivt.
När nu omorganisation och fl yttning är genomförda för Institutionen
och eftersom SLU även i fortsättningen skall utbilda
agronomer, tycks framtiden vara ljus för såväl institutionen som
Växtodlingsklubben. Namnbytet till Växtproduktionsekologi bör
inte påverka denna bedömning.
Birger URAN Svensson
5/05 u:n 19

Lilla Sunnersta
är ett nybyggt bostadsområde för dig som
studerar vid något av universiteten i Uppsala.
Läget är perfekt. Nära stan och nära naturen.
För dig som har familj erbjuder Lilla Sunnersta
ett bra boende också för barnen. Här finns
lekplats och det är nära till både dagis och skolor.Lediga
Drottninggatan 4 • Postadress: Box 121 751 04 UPPSALA
Telefon: 018-471 75 00 • Telefax: 018-471 75 01
För info om bostadskön: www.uaf.uu.se
ULLA testar
Del 3: VG får VG
Som fisken i vattnet
Hungriga tågade sex ULLOR in på VG:s fiskrestaurang Blå
en sen novemberkväll. Följda av servitrisen vandrar vi, uppför
en trätrappa in i en liten sal upplyst av kristallkronor och
stearinljus och gubbtavleprydda väggar. Gubbarna bligade
bistert på oss där vi satt, men det gjorde inte servitrisen och
strax därefter fick vi syna menyn: minst tre olika förrätter,
huvudrätter med fisk, efterrätter och därtill ett digert ölutbud.
Vi beslöt oss emellertid att dela en flaska vitt vin och fick
snart in förrätten (roquefortsallad) med hembakat bröd och
åt under muntert samtal. Gruppen konstaterande bullernivån
var så pass låg att vi kunde höra varandra utan att ropa över
bordet. Servitriserna tittade till oss allt som oftast, så vi hann
knappast bli hungriga mellan tallrikarna.
Test
Huvudrätterna fick blandad kritik – vacker uppläggning,
men medelmåttig smak tyckte en ULLA, samtidigt som en
annan fick couscous och squash isället för klyftpotatis och
studentlägenheter
för inflyttning
under
vårterminen!

aubergine! Samtliga rätter delade minst
en komponent (sås, couscous etc.) med
någon annan, men kombinationerna var
inte desto mindre smakfulla för det! Till
efterrätt inmundigades äppelbakelse eller
hallonparfait. När notan var betald och
samtalen ebbat ut, vandrade vi mot buss
eller cykel, glada och mätta – men inte
panka!
Betyg [1 (lägst) till 5 (högst)]:
Mysfaktor Mat Pris Personal Ljudnivå Helhetsintryck
4 3 4 5 5 4
Testpanel: Hedvig, Karin, Emelie, Pyrola, Sofia, Martina
5/05 u:n 21

Konstruktör DL
Ett ovetenskapligt kryss
Efter över femtio år i branschen (and still going strong) kan väl ingen
mäta sig med ordkonstnären från U. Var inte rädd för att ta ut svängarna
i detta kvistiga musikaliska verk!
vågrätt
1 latinego
3 efternamnslåt
11 ålder vid första kyss
18 leder till bo och ägg?
20 kidnappad Moro
21 är ofta vitsvansad eller strimmig
22 vid den återfinns en Frankfurt
23 strå
24 gudinnesång och inkassogäng i varsin visa?
28 Kvist eller Fagerlund
29 bär lodrätt 7
30 koj- (prefix)
31 framför Alamein
32 verk med ord (förk.)
33 ö för dansk som för tysk
34 målare (1899-1970)
36 provins i Indonesien
37 Kjells flicka
41 gör sten till blomsterarrangören
43 har namnsdag 9 december
45 delas riket in i
46 kan man låtar
48 dans på Silver Sand
51 slita
52 har motståndarlaget av hemmaklacken?
54 vindskydd
55 är såväl trumslag som osteomanti?
58 skräp enligt många
59 så kom Fyristorg-lådan full
64 gör uppdelat go på Djården till en hit
65 det tyska det
67 anledningen
69 står väl på torget?
70 bör juryn vara
71 formellt so long
73 betalas för .nu-adress?
75 där finns yin och yang
76 neodym
77 positivt svar
79 Göteborgstidningen (förk.)
80 kan man Taj Mahal
82 neon och radon
83 får jamtska kockar se i stjärnorna efter?
85 sällsynt
87 albumin kort
88 trams som dusägare inte håller på med eller
pyramiderna vid Giza?
91 gör ilo (i princip) till en mördare
93 bör den som vinner
97 slottsbyggare
98 remote emitter unit (förk.)
99 “I’m a _” (Leroy Pullins)
100 hittar åt dig
101 doft
104 vilken tönt = en _ _
108 nej (eng.)
109 bolagsförk.
110 kårtidning (förk.)
111 fotbollsspelare
112 vanära
114 förbereda måltid
117 ekar på engelska
119 drottning i skogen?
121 skapar reklamradio?
123 erbium
22 u:n 5/05
124 låttitel (med 143 lodrätt)
126 melodifestivalbidrag
127 huvudstad i Ghana
129 är I, II och III
131 svärs
132 har mången nepalesisk far
135 italienska statstelevisionen (förk.)
136 blir duett med ojoj i slutet
140 måste man i solljus
141 brygd
142 däruppe för en tysk
144 stad i Finland
145 se vågrätt 158
148 måste man norrländsk gran efter jul?
151 avgående redaktör
153 bankförkortning
154 står för naturliga logaritmen
155 betyder högt, men skrivs kort
156 att se franskt
157 Microsofts förk. på större uppdatering
158 lugn hit (med vågrätt 145)
160 är lodrätt 13 med lodrätt 138 enligt utsago
165 hårt vatten
166 uppmanade till att ha en tiger i tanken
167 _, dole, doff
168 all right
169 (den fasta) jorden
170 med The Long fås en värmande låt
171 något repetitiv titel
172 asagud
lodrätt
1 även kallad Korvblues
2 hittar åt andra
3 flygplatskod för Tallahassee, Florida
4 mindre känd sång
5 en tiondels gotländsk mil (förk.)
6 han som baklänges blir engelsk tvekande vilja
7 växer på Vaccinium myrtillus
8 entity data record (förk.)
9 OS-gren
10 är Sverige i kommuner
12 sångflicka (med lodrätt 115)
13 tillförlitlig man (se även vågrätt 160 och lodrätt
138)
14 engelsk mes
15 halvädelsten
16 det har drygt 365 dagar
17 ses med råd
19 sjungen fråga
21 norsk motsvarighet till flicka från centrala
Uppsala
25 Aborignal Youth Council (förk.)
26 någon kort
27 sång och dans för de unga
28 bröstparti
35 en mikrojoule
38 mörk tid
39 så heter Pias danska Albin
40 har medlare
42 självbiografisk reseberättelse?
44 joker
47 Ryssland i väst
49 vitvarukedja
50 instrumental version av vågrätt 126
51 Danish Journal of Natural Industry (förk.)
53 kallas Kanal 8:s Åke?
56 betydelse av et alia lite slarvigt
57 adjektivpluralbildande ändelse
60 sammanfoga
61 vad vore möbeljätten utan Ingvar?
62 rösta amerikanskt!
63 på glänt (eng.)
66 knog, slit
68 kinetic energy ratio (förk.)
71 klassisk tv-spelsfabrikant
72 grusgrävarvisa och karamellåt?
74 koordinerande kemisk förening
78 Oden eller arsenik
79 ligger i vägrenen
81 bonnelva
84 möjl.
86 rabattarbete
89 Euphydryas _ (lappnätfjäril) enligt Nationalnyckeln
90 halvgräs
92 billig flygplanstyp?
94 Rhode Island (förk.)
95 “Mitai na _” (animemusik)
100 sumerisk gudom
102 elektromekanisk komponent
103 Oberlandesgericht, Regensburg (förk.)
105 bokstaven med ring
106 högtidskostyms
107 eng. tisdagsförk.
112 fluor och mangan
113 Rheinischen Ärzteblatt (tidn.förk.)
115 se lodrätt 12
116 “_ through the Years” (Erasure)
118 andra halvan av Domän
120 värdigt Verdi-verk
122 ögrupp
125 alpflod
128 average memory access time (förk.)
130 vodkasort
133 hawaiigura
134 den hala fiskrasen
137 lägga ihop på engelskt manér
138 se lodrätt 13
139 ”Du ba, å hon ba, å vi ba, _ _!”
143 se vågrätt 124
146 Hokkaido
147 litterär åsna
149 är väl säd och hö?
150 slås lodrätt 149 med?
151 _ facto
152 norsk matematiker med pris
153 infogas i Josen för att få honom med pumpen
157 efter konstigt citat
159 om om vi
161 address key register (förk.)
162 ingenting
163 Älvdalens turistbyrå, Idre (förk.)
164 not really interested (chatförk.)

Vill du vara med och tävla? Skicka in det gråfärgade lösenordet
(som många redan drömmer om) till ultunesaren@stud.slu.se
före 31 januari 2006 och du har chansen att vinna andra delen av
Nationalnyckeln (Mångfotingar). Eventuella uppdateringar meddelas
på hemsidan (www.ultunesaren.se). Lycka till!
Boken sponsras av:
kragkejsarfoting Xestoiulus laeticollis, illustration: Jan-Åke Winqvist
pysslingstenkrypare Lithobius microps, illustration: Jan-Åke Winqvist
5/05 u:n 23

POSTTIDNING B03
Avs: ULS
Box 7074, 750 07 UPPSALA
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen på
baksidan.
Sök Sven Johan Perssons arbetsmiljöstipendium
Stipendiet på 15 000 kr delas ut till agronomie studerande nära examen
som studerar frågor rörande lantbrukarens eller lantbruksföretagets
arbetsmiljö eller yngre agronom som redan utfört ett arbete inom detta
ämnesområde.
Stipendiet sponsras av Runstenengruppen AB, i vilket företagen Rekordverken och Akronmaskiner
ingår. Stipendieansökan skall vara inne hos Agronomförbundet senast den 20 januari 2006. Ansökan
skickas till Agronomförbundet, c/o Agrifack, Box 2062, 103 12 Stockholm.
Nominera kandidater till Årets agronom 2006
Agronomförbundet delar årligen ut Agronompriset till en person som är ”en god ambassadör för
agronomkåren”. Mottagaren kan verka på det nationella, internationella eller regionala planet.
Finns det någon speciell agronom som Du skulle vilja se utnämnd till Årets agronom 2006, nominera
denne/denna via info@agronomforbundet.se
Nomineringarna måste senast ha inkommit den den 31 december.
Besök våran hemsida www.agronomforbundet.se