SBB 3/2011 - bergsbruks.se
SBB 3/2011 - bergsbruks.se
SBB 3/2011 - bergsbruks.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
prenaden i konsortieform tillsammans<br />
med byggföretaget<br />
Pihl. I stället för att bygga en<br />
traditionell betongtunnel föreslog<br />
Züblin en <strong>se</strong>kantpålelösning.<br />
Tekniken är ny i Sverige,<br />
eftersom metoden hittills inte<br />
har varit godkänd som permanent<br />
konstruktion. Sekanttekniken<br />
går ut på att det på båda<br />
sidor om det som ska bli tunneln<br />
borras och gjuts så kallade<br />
<strong>se</strong>kantpålar. Fogrör med 1 200<br />
mm diameter roteras ner i marken<br />
från ytan, medan jorden<br />
grävs ur röret som <strong>se</strong>dan fylls<br />
med betong. Sekantpålarna bildar<br />
en vägg på bägge sidor om<br />
det som ska bli tunneln. Därefter<br />
gjuts taket och till sist går<br />
man in i tunneln och driver ut<br />
lera och <strong>se</strong>diment.<br />
I de s.k. <strong>se</strong>kundärpålarna<br />
armeras betongen genom att<br />
armeringskorgar (upp till 18 m<br />
långa) sänks ner före gjutningen.<br />
Arbetet påbörjades<br />
2008, och vid årsskiftet 2009-<br />
2010 hade locket gjutits. I<br />
våras pågick utschaktning och<br />
bakåtförankring av <strong>se</strong>kantpålarna.<br />
En entreprenad som Züblin<br />
driver i egen regi är Södermalmstunneln,<br />
som innebär<br />
flera tekniska utmaningar.<br />
Fredrik berättade om SS1, som<br />
är en passage under en stor avloppstunnel<br />
med endast en halv<br />
meters bergtäckning, och hur<br />
man har säkrat upp denna passage.<br />
En annan känslig passage<br />
finns under Maria Magdalena<br />
kyrka, där det är dålig bergtäckning<br />
på en sträcka av 40<br />
meter som kräver stor försiktig-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />
het. I våras hade man pas<strong>se</strong>rat<br />
SS1 och skulle då börja med<br />
spilingborrning under kyrkan.<br />
Ny gruva öppnas<br />
i Garpenberg<br />
Sören Linnman berättade om<br />
projektet Expansion Garpenberg<br />
som innebär en investering<br />
på 3,9 miljarder kr och en<br />
kapacitetsökning från 1,4 till<br />
2,5 miljoner ton malm per år.<br />
Allt ska stå färdigt 2015 med<br />
nya underjordsanläggningar,<br />
nytt anrikningsverk och ny<br />
infrastruktur. Från de nya<br />
krossanläggningarna kommer<br />
malmen att skippas upp till<br />
ytan. Malmen beräknas räcka<br />
åtminstone till år 2030.<br />
I den ekonomiska kalkylen<br />
ligger en minskad produktionskostnad<br />
med cirka 25 procent<br />
per ton, och på miljösidan<br />
eftersträvas lägre energiförbrukning<br />
och minskad vattenanvändning<br />
per ton producerad<br />
malm. Man vill också uppnå<br />
lägre bullernivåer för närliggande<br />
samhälle. Nytt miljötillstånd<br />
är inlämnat i februari<br />
<strong>2011</strong>.<br />
Den viktiga Dammsjöfyndigheten<br />
hittades 2002 och är<br />
känd från 500 till 1 500metersnivån.<br />
Malmkroppen varierar<br />
från 15 till 110 m bredd<br />
och en längd av 400 m.<br />
– Så det är en skaplig klump,<br />
konstaterade Sören Linnman.<br />
Problem som måste lösas är<br />
läckage från sjön.<br />
I Delprojekt Gruva, där<br />
Sören är aktiv, vill man åstadkomma<br />
produktionsökningen<br />
genom nybyggnad av bl.a. personschakt<br />
med fem avstig-<br />
21<br />
Johannes Lindholm, LTU.<br />
ningsnivåer, nytt uppfordringsschakt,<br />
två krosstationer med<br />
tillhörande bandnivåer och<br />
dessutom ventilations- och vattenuppfordringssystem.<br />
Man<br />
har inlett pilotborrning i person-<br />
och bergschakt; ortdrivning<br />
går enligt plan.<br />
Linnman avslutade med att<br />
redovisa en pågående kärnborrning<br />
med Drillcon som entreprenör.<br />
Man vill ta reda på hur<br />
geologin <strong>se</strong>r ut i tidigare svåråtkomliga<br />
områden och samtidigt<br />
undersöka potentiella<br />
minerali<strong>se</strong>ringar. På 870-metersnivån<br />
borras ett geologiskt<br />
långhål. I utgångsläget används<br />
76 mm diameter, och efter<br />
1 400 m ämnar man ta ut vanlig<br />
56 mm kärna.<br />
FAB:s medlemmar får möjlighet<br />
att stifta närmare bekantskap<br />
med projektet vid studiebesöket<br />
i Garpenberg nu i<br />
oktober.<br />
Vatten eller luft<br />
– det är frågan...<br />
Johannes Lindholm från Luleå<br />
Tekniska Universitet har gjort<br />
ett examensarbete på Wassara<br />
och jämfört kostnader och<br />
trender vid luft- respektive vattenborrning.<br />
Två borrprojekt – Spånga<br />
och Häs<strong>se</strong>lby – där man har<br />
borrat med luft och vatten<br />
parallellt ligger till grund för<br />
arbetet. Johannes har intervjuat<br />
branschfolk om deras<br />
uppfattning av kostnadsskillna-<br />
Jan-Erik Rosberg, Lunds universitet.<br />
der mellan de olika metoderna<br />
och jämfört med det faktiska<br />
kostnadsutfallet. När det gäller<br />
die<strong>se</strong>lförbrukning per borrad<br />
meter stämmer tro och vetande<br />
väl. Vad gäller totalkostnad tror<br />
branschen att vattenborrning<br />
är 2,8 ggr dyrare, medan<br />
Johannes kommit fram till försumbara<br />
skillnader mellan<br />
systemen. Med vattenborrning<br />
är hammarkostnaden procentuellt<br />
hög, medan die<strong>se</strong>lkostnaden<br />
vid luftborrning är den<br />
stora kostnadsbäraren. Med stigande<br />
die<strong>se</strong>lpris torde vattenborrning<br />
bli alltmer lönsamt.<br />
Geovetenskaplig<br />
storsatsning<br />
Leif Bjelm och Jan-Erik Rosberg,<br />
Lunds universitet, kunde<br />
berätta om ett anslag från<br />
Vetenskapsrådet (VR) på hela<br />
25,8 miljoner kr, vilket har<br />
gjort det möjligt att skapa en<br />
nationell resurs i form av ett<br />
komplett system för djup kärnborrning.<br />
Pengarna har investerats i en<br />
mycket kvalificerad borrigg<br />
från Atlas Copco, och kontrakt<br />
på denna skrevs dagen före årsmötet.<br />
Maskinen, en CT20,<br />
och alla dess fördelar beskrevs i<br />
lyriska ordalag av projektledaren<br />
Jan-Erik Rosberg. Som<br />
exempel på kraftfullheten kan<br />
nämnas en borrkapacitet på<br />
2 500 meter med NQ-storlek<br />
och en lyftkapacitet på 20 ton.<br />
Riggen kommer att monteras
Change language