05.09.2013 Views

SBB 3/2011 - bergsbruks.se

SBB 3/2011 - bergsbruks.se

SBB 3/2011 - bergsbruks.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

BERGS<br />

&BRUKS<br />

BERGMATERIAL<br />

UNDERMARKSTEKNIK<br />

BERGSPRÄNGNING<br />

GEOTEKNIK<br />

INFRASTRUKTUR<br />

STEN<br />

STÅL & METALLER<br />

3<strong>2011</strong><br />

ÅRGÅNG 90<br />

SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING


Nu är det hög tid att skrota skroten i betydel<strong>se</strong>n av ett ställe där det<br />

samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.<br />

En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar<br />

man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat,<br />

och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.<br />

Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resur<strong>se</strong>r jorden<br />

redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre<br />

luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen.<br />

Rena guldgruvan för miljön.<br />

MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60 www.metallvarden.<strong>se</strong>


Svensk<br />

BERGS-&BRUKS<br />

tidning<br />

Årgång 90 • Nr 3/<strong>2011</strong><br />

Svensk<br />

Bergs- & Brukstidning<br />

•<br />

Adress:<br />

Box 6040<br />

200 11 Malmö<br />

•<br />

Tel.<br />

040-611 06 90<br />

•<br />

Telefax<br />

040-797 37<br />

•<br />

E-post:<br />

svenskbergs-bruks<br />

@bjinv.<strong>se</strong><br />

•<br />

Bankgiro<br />

305-6488<br />

•<br />

Plusgiro<br />

65 31 31-3<br />

•<br />

Helårsprenumeration:<br />

233:- (inkl. moms)<br />

•<br />

Ansvarig<br />

utgivare:<br />

Jörgen Dahlquist<br />

•<br />

I redaktionen:<br />

Reinhold Andefors<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Kjell Duberg<br />

Jan Hallonqvist<br />

•<br />

Årgång 90<br />

•<br />

Tryckt hos<br />

Carlshamns<br />

Tryck & Media AB,<br />

Karlshamn<br />

•<br />

ISSN: 0039-6435<br />

•<br />

Omslagsfoto:<br />

Kjell Duberg<br />

Lejonstaden som blev<br />

tigerekonomi<br />

Republiken Singapore var första anhalten vid<br />

BEF:s studieresa till Asien i våras. Singapore<br />

består av en huvudö och 64 mindre öar. Totala<br />

landytan är inte större än halva Öland, ändå har<br />

den lilla republiken över fem miljoner invånare. Tre<br />

av fyra är kine<strong>se</strong>r och de dominerar näringsliv och<br />

politik. Efter Japans ekonomi är Singapores den<br />

starkaste i Sydostasien.<br />

Borrning i Förbifarten med FAB<br />

När Föreningen för<br />

Avancerad Borrning<br />

höll sitt vårmöte<br />

handlade det mycket<br />

om Förbifart Stockholm,<br />

där byggstart<br />

väntas tidigast 2012.<br />

Vid mötet tilldelades<br />

Tomas Christen<strong>se</strong>n<br />

utmärkel<strong>se</strong>n ”Årets<br />

Borrare”.<br />

Jan Hallonqvist rapporterar.<br />

CBI:s informationsdag<br />

CBI Betonginstitutets<br />

årliga informationsdag<br />

samlar forskare,materialutvecklare,konsulter,<br />

projektörer och<br />

entreprenörer inom<br />

betong- och bergmaterial<strong>se</strong>ktorerna.<br />

Vid årets sammankomst<br />

välkomnades<br />

den nye ordföranden<br />

Fredrik Winberg.<br />

Sid. 36<br />

Sid. 16<br />

Drömgräns pas<strong>se</strong>rad<br />

Årets MaskinExpo nådde den magiska grän<strong>se</strong>n<br />

30 000 besökare med råge. Tomas Wirenholt,<br />

Carina Tegelberg och Kie Wirenholt kunde också<br />

glädja sig åt ett stort intres<strong>se</strong> från medierna.<br />

Sid. 42<br />

Sid. 24<br />

RICCARDO SCARDIGLI ÄR DÖD<br />

Förlagets trogne och uppskattade<br />

italienske medarbetare Riccardo har<br />

gått ur tiden, endast 49 år gammal . . . . 4<br />

Råstålsproduktionen<br />

fortsätter att öka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />

METALLMARKNADEN:<br />

Den som är satt i skuld<br />

är inte fri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

Ny provanläggning<br />

hos Fredrik Mogen<strong>se</strong>n . . . . . . . . . . . . . 12<br />

Examen vid Bergsskolan . . . . . . . . . . . 52<br />

BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 55<br />

Annon<strong>se</strong>ra<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

040-611 06 90


REDAKTIONEN TVINGAS att med<br />

stor sorg och smärta meddela<br />

att Riccardo Scardigli, vår italienske<br />

medarbetare <strong>se</strong>dan<br />

många år, är död. Jämfört med<br />

förlagets ilsksinte redaktör var<br />

Riccardo, åldersmässigt, en pojkvasker.<br />

Han skulle ha fyllt 50 i<br />

höst och påbörjat andra halvlek<br />

i sitt liv och i sin karriär. Men<br />

ondskans makter ville annorlunda.<br />

Riccardo kämpade nästan<br />

ett helt år mot sin svåra<br />

tumörsjukdom. Men kampen<br />

förlorades. Och nu lämnar han<br />

ett stort tomrum efter sig, här i<br />

Sverige naturligtvis, men givetvis<br />

framförallt hos familjen i Lam-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Riccardo Scardigli är död<br />

porecchio, hans trogna livsledsagarinna<br />

Kristina Wallin och<br />

barnen Axio och Pamisio (9<br />

och 6 år). Och lilla hunden<br />

Petronella.<br />

I närmare 15 år har Kristina<br />

och Riccardo rapporterat från<br />

Italien, här i Svensk Bergs- &<br />

Brukstidning om infrastruktur<br />

av alla de slag, men också i vår<br />

systertidskrift Elbranschen om<br />

italiensk energipolitik och om<br />

de många turerna runt kärnkraften,<br />

.<br />

En etrusk med<br />

skärpa i lin<strong>se</strong>n<br />

Riccardo föddes i december<br />

4<br />

1961 i en liten stad mellan Florens<br />

och Pisa. Han brukade<br />

skämtsamt säga att han var<br />

etrusk i rakt nedstigande led<br />

eftersom hans familj aldrig flyttade<br />

längre bort än några kilometer.<br />

Efter gymnasieingenjör<strong>se</strong>xamen<br />

provade Riccardo på<br />

olika yrken innan han på 1980talet<br />

landade i fotografbranschen<br />

och så småningom öppnade<br />

egen modefotostudio. När<br />

han mötte sin Kristina blev det<br />

alltmer reportage men hans<br />

absolut starkaste sida var porträttfotografi.<br />

Riccardo lyckades<br />

få bl.a. sådana storheter som<br />

Luciano Pavarotti att slappna<br />

av, med unika bilder som resultat.<br />

Den som lä<strong>se</strong>r (och sparar)<br />

vårt förlags tidskrifter kan<br />

bläddra tillbaka i årgångarna<br />

och konstatera att porträtten av<br />

olika industriella och politiska<br />

storheter är förträffliga.<br />

Men nu har Riccardos kameraslutare<br />

stängts för sista gången<br />

och minnena och bilderna från<br />

ett långt samarbete får tjäna<br />

som tröst, om än en klen sådan.<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Redaktör och ansvarig utgivare<br />

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


REDAKTIONEN TVINGAS att med<br />

stor sorg och smärta meddela<br />

att Riccardo Scardigli, vår italienske<br />

medarbetare <strong>se</strong>dan<br />

många år, är död. Jämfört med<br />

förlagets ilsksinte redaktör var<br />

Riccardo, åldersmässigt, en pojkvasker.<br />

Han skulle ha fyllt 50 i<br />

höst och påbörjat andra halvlek<br />

i sitt liv och i sin karriär. Men<br />

ondskans makter ville annorlunda.<br />

Riccardo kämpade nästan<br />

ett helt år mot sin svåra<br />

tumörsjukdom. Men kampen<br />

förlorades. Och nu lämnar han<br />

ett stort tomrum efter sig, här i<br />

Sverige naturligtvis, men givetvis<br />

framförallt hos familjen i Lam-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Riccardo Scardigli är död<br />

porecchio, hans trogna livsledsagarinna<br />

Kristina Wallin och<br />

barnen Axio och Pamisio (9<br />

och 6 år). Och lilla hunden<br />

Petronella.<br />

I närmare 15 år har Kristina<br />

och Riccardo rapporterat från<br />

Italien, här i Svensk Bergs- &<br />

Brukstidning om infrastruktur<br />

av alla de slag, men också i vår<br />

systertidskrift Elbranschen om<br />

italiensk energipolitik och om<br />

de många turerna runt kärnkraften,<br />

.<br />

En etrusk med<br />

skärpa i lin<strong>se</strong>n<br />

Riccardo föddes i december<br />

4<br />

1961 i en liten stad mellan Florens<br />

och Pisa. Han brukade<br />

skämtsamt säga att han var<br />

etrusk i rakt nedstigande led<br />

eftersom hans familj aldrig flyttade<br />

längre bort än några kilometer.<br />

Efter gymnasieingenjör<strong>se</strong>xamen<br />

provade Riccardo på<br />

olika yrken innan han på 1980talet<br />

landade i fotografbranschen<br />

och så småningom öppnade<br />

egen modefotostudio. När<br />

han mötte sin Kristina blev det<br />

alltmer reportage men hans<br />

absolut starkaste sida var porträttfotografi.<br />

Riccardo lyckades<br />

få bl.a. sådana storheter som<br />

Luciano Pavarotti att slappna<br />

av, med unika bilder som resultat.<br />

Den som lä<strong>se</strong>r (och sparar)<br />

vårt förlags tidskrifter kan<br />

bläddra tillbaka i årgångarna<br />

och konstatera att porträtten av<br />

olika industriella och politiska<br />

storheter är förträffliga.<br />

Men nu har Riccardos kameraslutare<br />

stängts för sista gången<br />

och minnena och bilderna från<br />

ett långt samarbete får tjäna<br />

som tröst, om än en klen sådan.<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Redaktör och ansvarig utgivare<br />

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


STIG-GÖRAN NILSSON<br />

ÖREBRO HAR UTVECKLATS till<br />

ett kompetenscentrum för<br />

Atlas Copcos gruv- och anläggningsteknik<br />

och företaget har<br />

1 500 anställda i närkesmetropolen.<br />

Därför var det naturligt<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Spännande andra halvlek <strong>2011</strong><br />

NÄR DETTA SKRIVES i slutet av augusti är det full turbulens på bör<strong>se</strong>rna världen över. Ner 4-5<br />

procent ena dagen och upp lika mycket dagen efter. Sverige har gått i täten med ett tapp på en<br />

god bit över 20 procent <strong>se</strong>dan årsskiftet.<br />

Men råstålsproduktionen har fram t.o.m. juni fortsatt att visa stigande siffror, globalt <strong>se</strong>tt. Produktionen<br />

i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev i juni 128 miljoner<br />

metric tons (mmt), 8 procent högre än motsvarande månad 2010. Och för första halvåret<br />

<strong>2011</strong> kan vi konstatera en ökning med 7,6 procent jämfört med första halvan förra året. Återstår<br />

att <strong>se</strong> vad s.k. skuldkri<strong>se</strong>r och andra finansiella manipulationer kan komma att innebära för<br />

andra halvåret.<br />

Första halvåret landade produktionssiffran på 757,8 mmt och alla stålproducerande regioner<br />

visade ökning.<br />

För juni gäller att Kina ökade sin produktion med 11,9 procent, till 59,9 mmt jämfört med<br />

motsvarande månad förra året. I övriga Asien tappade Japan 5 procent (till 8,9 mmt) medan<br />

Indien och Sydkorea ökade (Sydkorea med hela 19 procent).<br />

I Europa, med betydligt blygsammare produktion än den i Asien, ökade Tyskland med 0,2 procent<br />

(till 3,9 mmt), Italien med 15,2 procent (till 2,6 mmt) och Spanien med 4,5 procent (till<br />

1,5 mmt) medan däremot Frankrike tappade 6,1 procent (till 1,4 mmt).<br />

På andra sidan Atlanten pekar det svagt uppåt. USA producerade i juni 7,2 mmt, en ökning<br />

med 1,7 procent jämfört med juni 2010. Brasilien ökade med 3,9 procent till 3,0 mmt.<br />

Kapacitetsutnyttjandet i de länder som rapporterar till the World Steel Association var i juni<br />

82,8 procent, 1,2 procent högre än juni förra året. <br />

Parad genom Örebro centrum där 200 Atlas Copco-chefer anfördes av riddare till häst, trumslagare och trumpetare.<br />

Paraden väckte stor uppmärksamhet bland örebroarna. Infällda bilden: Många av CMT-dagarnas föreläsningar<br />

hölls i den anrika Rikssalen på Örebros medeltida slott.<br />

Atlas-chefer från 53 länder<br />

att 200 chefer från 53 länder<br />

samlades just här i juni för<br />

CMT-dagarna (Construction<br />

and Mining Technique).<br />

Detta möte hålls vart fjärde<br />

år med syfte att fördjupa kon-<br />

6<br />

RAPPORT:<br />

JAN HALLONQVIST<br />

takterna mellan de ledande<br />

cheferna. Föreläsningarna hölls<br />

i bl.a. Rikssalen på Örebro slott<br />

och temat för året kretsade<br />

kring olika aspekter på kundrelationer.<br />

Mötet bjöd också på produktdemonstrationer<br />

och utställningar<br />

men också avkoppling<br />

i form av middagar i det<br />

fria och en parad genom stadens<br />

gator.


Orica Sweden AB Tel. 0587 850 00<br />

Gyttorp Fax. 0587 255 35<br />

713 82 Nora info.gy<strong>se</strong>@orica.com<br />

Vi har teknik för<br />

effektivare drift<br />

Tid är pengar<br />

www.oricamining<strong>se</strong>rvices.com


METALLKRÖNIKÖR:<br />

ANDERS OHLSSON<br />

Presslagd 11-08-10<br />

GREKLANDS FINANSIELLA HÄRD-<br />

SMÄLTA tycks åtminstone när<br />

detta skrives vara undanröjd<br />

och en ny tuff budget har antagits<br />

av parlamentet. Oroligheterna<br />

på gatorna fortsätter<br />

men Grekland ger just nu inget<br />

nämnvärt avtryck på de finansiella<br />

marknaderna. Nya moln<br />

drar dock fram i Euroland och<br />

både Spanien och Italien är<br />

ruggigt nära att hamna i samma<br />

prekära situation. I USA har<br />

politikerna visat sina allra<br />

sämsta sidor och gjort partiprestige<br />

viktigare än landets<br />

välbefinnande. Inte förrän i allra<br />

sista stund kunde republikaner<br />

och demokrater enas om en<br />

budget och med det undvika<br />

en snabbt annalkande kollaps.<br />

Från AAA till AA+<br />

Det dröjde dock inte länge förrän<br />

nästa kris var ett faktum.<br />

Kris är kanske inte riktigt rätt<br />

Guld<br />

Koppar<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

METALLMARKNADEN<br />

Den som är satt<br />

i skuld är inte fri!<br />

ord, utan snarare chock för den<br />

smäll som Standard & Poor<br />

levererade knockade nog<br />

mången amerikan. När S&P<br />

sänkte ratingen för USA rubbades<br />

världsbilden för många.<br />

Det är första gången <strong>se</strong>dan<br />

1917 som ratingen försämrats,<br />

d.v.s. det är första gången<br />

<strong>se</strong>dan första världskriget. Man<br />

frågar sig således om den amerikanska<br />

ekonomin nu är i<br />

sämre skick än den var under<br />

den stora depressionen. S&P<br />

an<strong>se</strong>r tydligen det och det är<br />

klart att skulderna i USA nu<br />

troligtvis är större procentuellt<br />

<strong>se</strong>tt än de var på den tiden,<br />

även om mannen på gatan<br />

drabbades värre då. Det är helt<br />

enkelt andra tider nu, och man<br />

kan inte riktigt jämföra. Håll<br />

dock med om att det känns<br />

konstigt att ratingen nu är<br />

sämre än under depressionen!<br />

Aktiebör<strong>se</strong>rna tappar och när<br />

detta skrives är Stockholmsbör<strong>se</strong>n<br />

ner 23 procent <strong>se</strong>dan<br />

årsskiftet. Det är därför lite<br />

konstigt att metallerna klarat av<br />

att hålla nivåerna så väl. Tittar<br />

vi på LME:s flaggskepp koppar<br />

så är den bara ner 4 procent på<br />

8<br />

En vän i nöden.<br />

året, och märk väl att detta är<br />

efter ett tapp på nästan 10 procent<br />

de första dagarna i<br />

augusti. Det känns inte riktigt<br />

logiskt och många förklarar det<br />

med att Asien fortfarande går<br />

starkt. Jag är den förste att<br />

hålla med om att Asien går<br />

starkt, men med brasklappen<br />

att detta på intet sätt återspeglas<br />

i de globala råvarubalan<strong>se</strong>rna.<br />

Det är inte så att<br />

börslagren på metall drastiskt<br />

har justerats ner, snarare visar<br />

de på en hyfsat balan<strong>se</strong>rad<br />

marknad och då vet vi inte hur<br />

mycket lager som ligger dolt.<br />

Elaka rykten gör gällande att<br />

vissa aktörer håller stora volymer<br />

dolt lagrade, och om så är<br />

fallet kan marknaderna mycket<br />

väl vara i överskott. Om så, varför<br />

handlas då koppar bara 10<br />

procent under all time high?<br />

Inte enbart fysisk<br />

efterfrågan<br />

Det är så mycket pengar som<br />

kommer in i dessa marknader<br />

numera att gamla sanningar<br />

inte längre gäller. Efterfrågan<br />

kan inte längre bara definieras<br />

som fysisk efterfrågan/behov<br />

av metall, utan måste korrigeras<br />

med efterfrågan från investerarkollektivet.<br />

På samma sätt är<br />

det med tillgången, men här<br />

blir det svårare för fram till nu<br />

tycks investerarna ha följt en<br />

enkelriktad väg och köpt mer<br />

än de har sålt. Någon gång<br />

kanske det ändras men än så<br />

länge har försäljningarna mest<br />

haft karaktären av korrigeringar<br />

av riskprofil i takt med att riskaptiten<br />

skiftar.<br />

Det bästa måttet på riskaptit<br />

är guldet och i takt med att<br />

aktiebör<strong>se</strong>rna har fallit tillbaka<br />

har guld samtidigt stärkts och<br />

noterats till nya all time highs<br />

över 1 900 USD/oz. Det anmärkningsvärda<br />

med det är att<br />

det skett samtidigt som dollarn<br />

faktiskt har stärkts (trots alla<br />

problem). Guldet är upp mer<br />

än 14 procent <strong>se</strong>dan början av<br />

juli och man kan anta att riskaptiten<br />

i dessa tider är närmast<br />

obefintlig.<br />

Man kan också anta att den<br />

negativa finansiella rapporteringen<br />

ligger nära en peak och<br />

att läget därmed börjar bli<br />

intressant från ett råvaruperspektiv.<br />

Basmetallerna är inne i<br />

en korrigeringsfas och riskaptiten<br />

är låg. Kortsiktigt talar<br />

mycket för lägre pri<strong>se</strong>r, men<br />

kanske inte så mycket lägre<br />

ändå. Tittar vi framåt så kan<br />

manegen mycket väl vara krattad<br />

för ett starkt fjärde kvartal.<br />

Vad som behövs är lite nyhetstorka<br />

på den negativa fronten<br />

så att riskviljan återkommer, då<br />

kan koppar återigen testa mot<br />

nya höjder. Glöm inte att innan<br />

det vände var koppar bara 4<br />

procent från all time high,<br />

detta trots både sommartider<br />

och finansiell turbulens. <br />

Annon<strong>se</strong>ra<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

040-611 06 90


Nu finns<br />

Auktori<strong>se</strong>rade<br />

Bergsprängare på riktigt!<br />

Varför chansa?<br />

www.bef.nu


FREDRIK MOGENSEN AB grundades<br />

1947 av dr. Fredrik<br />

Mogen<strong>se</strong>n, som efter många<br />

års efterforskningar och stor<br />

uppfinningsrikedom kom på<br />

idén med lutande siktdäck.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Provanläggningen består av SEL0556, G0554, TSM1200/3 samt bandtransportör och skopelevator.<br />

Ny provanläggning hos Fredrik Mogen<strong>se</strong>n<br />

Denna idé ligger fortfarande<br />

till grund för dagens siktmaskiner.<br />

Fredrik Mogen<strong>se</strong>n AB designar,<br />

tillverkar och säljer siktutrustning<br />

till industrier över<br />

12<br />

hela världen. Sedan 1952 har<br />

man levererat utrustning som<br />

används till över 400 olika<br />

material.<br />

Företagets starka position<br />

bygger på bred erfarenhet och<br />

stor teknisk kunskap i kombination<br />

med kontinuerlig produktutveckling<br />

och hög <strong>se</strong>rvicenivå.<br />

Målet är att alltid<br />

leverera en komplett och bra<br />

lösning till kunderna och det är<br />

mycket därför som man har<br />

valt att satsa på den nya provanläggningen.<br />

Sedan 1995 ingår<br />

Fredrik Mogen<strong>se</strong>n AB i den<br />

tyska koncernen Allgaier Werke<br />

GmbH.<br />

Avsikten med den nya provanläggningen<br />

är att kunder i<br />

större utsträckning ska kunna<br />

få sitt material provkört och<br />

analy<strong>se</strong>rat för att <strong>se</strong>dan kunna<br />

få ut bästa möjliga resultat av<br />

maskinen när den väl är på plats<br />

i den egna fabriken. Eftersom<br />

det nu finns möjlighet att köra<br />

med cirkulerande last, så är<br />

Drygt två meter uppe i<br />

luften i en truckkorg<br />

klippte vd Sonja Johansson<br />

och näringslivschef<br />

Christina Mustajärvi av<br />

det blågula bandet.


CHARGING AND<br />

SERVICE TRUCK<br />

Experience and innovation are the keys<br />

to our successful products – the right<br />

equipment for mining and tunnelling<br />

made by GIA, Sweden.<br />

• ANFO Charge-Up Trucks<br />

• Utility & Service Trucks<br />

• Scaling Trucks<br />

• Cable Bolter<br />

• SwedVent Axial High Pressure Fans<br />

• SwedVent High Pressure PVC Ducting<br />

• Häggloader<br />

• Shuttlecar<br />

• Kiruna Electric Truck<br />

• Die<strong>se</strong>l Locomotive<br />

• Rescue Chamber<br />

GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: info@gia.<strong>se</strong>, Internet: www.gia.<strong>se</strong><br />

EXPLOSIVT PARTNERSKAP<br />

MAXAM finns repre<strong>se</strong>nterat i ett 20-tal europeiska länder<br />

med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör<br />

MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.<br />

MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter<br />

kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte<br />

att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.<br />

Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplat<strong>se</strong>r innebär<br />

snabbare och billigare transporter.<br />

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13<br />

Pl 8902, 653 46 Karlstad.<br />

Sverige AB<br />

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75<br />

Breds Skälby, 745 95 Enköping.


långa testkörningar genomförbara<br />

på både lång- och kortdäckade<br />

siktar och på rundsiktar.<br />

Invigningen av provanläggningen<br />

ägde rum på försommaren<br />

med ett 40-tal specialinbjudna<br />

gäster från Sverige,<br />

Norge, Holland och Tyskland.<br />

Bland deltagarna fanns kolleger<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Dietmar Kneis<strong>se</strong>l förklarar vad som händer med materialet vid siktning med en TSM 1200/3. I bakgrunden<br />

kollegan Thomas Oberer. Båda herrarna kommer från Allgaier Werke Gmbh i Uhingen. På bilden till höger<br />

förelä<strong>se</strong>r försäljningsingenjör Johan Larsaeus om Sizer-teknik.<br />

Lunchbuffé dukades upp i svetslokalerna. Inte varje dag man <strong>se</strong>r linnedukar och blommor här!<br />

från Allgaier, slutkunder och<br />

återförsäljare samt företagets<br />

egen personal.<br />

Evenemanget inleddes med<br />

tal av försäljningschef Anders<br />

Thor<strong>se</strong>ll, vd Sonja Johansson<br />

och Christina Mustajärvi,<br />

näringslivschef i Hjo kommun.<br />

Efter bandklippningen tog<br />

de två upphovsmännen till<br />

14<br />

provanläggningen, Carl-Anders<br />

Asker och Johan Larsaeus, vid<br />

och berättade om bakgrunden<br />

till den nya anläggningen och<br />

vad man vill få ut av den.<br />

Man gjorde en provkörning i<br />

den långdäckade sikten,<br />

Mogen<strong>se</strong>n SEL0556, där man<br />

körde krossad diabas i sorteringen<br />

0-1mm, 1-2mm, 2-<br />

4mm samt 4-8mm. Vid rundvandring<br />

i produktionslokalerna<br />

kunde man bl.a. <strong>se</strong> fördelen<br />

med lägesställarna i svetsavdelningen.<br />

I monteringen<br />

demonstrerades hur smidigt<br />

och lätt det är att ta av och<br />

sätta på sizerlocken. Det fanns<br />

också möjlighet att få mer<br />

information om siktduksövervakningen.<br />

Senare gjordes en andra<br />

provkörning och denna gång<br />

på den tyska rundsikten,<br />

TSM1200/3, med siktning till<br />

sorteringarna 0-0,2 mm, 0,2-<br />

0,5 mm samt 0,5-1,0 mm.<br />

Vid eftermiddagens <strong>se</strong>ssion<br />

på Hotell Bellevue fanns möjlighet<br />

att delta i fyra olika<br />

<strong>se</strong>minarier om Sizer-teknik,<br />

TSM-teknik, Torkteknik samt<br />

provkörnings- och siktningsresultat<br />

från förmiddagens<br />

körningar. Föreläsare var försäljningschef<br />

Dietmar Kneissler,<br />

dipl. ingenjör Thomas<br />

Oberer från Allgaier Werke<br />

GmbH och de båda försäljningsingenjörerna<br />

Carl-Anders<br />

Asker och Johan Larsaeus från<br />

Fredrik Mogen<strong>se</strong>n AB. <br />

Efter några intensiva timmar med mycket<br />

information var det dags att gå ombord på den<br />

gamla ångbåten S/S Trafik som låg och väntade vid<br />

kajen i Hjo hamn.


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

16


STYRELSEN I FAB har sju ordinarie<br />

ledamöter och en suppleant.<br />

Peter Hedenstedt fortsätter<br />

som ordförande och Johan<br />

Barth som kassör. Jonas Ekestubbe,<br />

Sweco, ersätter Olof<br />

Andersson. I övrigt kvarstår<br />

Göran Risberg, Sören Linnman,<br />

Mikael Berglund och<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

På stora bilden till vänster den Onram 2000 som används vid kärnborrningen i Märsta. Styrhytten syns till<br />

höger i bilden. På bilden ovan informerar Mikael Berglund, Drillcon, med Johan Barth som intres<strong>se</strong>rad åhörare<br />

i bakgrunden framför styrhytten.<br />

FAB:s vårmöte<br />

Mycket om borrning<br />

i Förbifarten<br />

FAB, Föreningen för Avancerad Borrning, höll i år sitt vårmöte med stämma i Atlas Copcos<br />

testgruva i Sickla. Föreningens uppgift att vara ett nätverk för de 71 medlemmarna underströks<br />

och det gångna årets projekt redovisades. Ny styrel<strong>se</strong> valdes enligt valberedningens<br />

förslag och ”Årets Borrare” utnämndes.<br />

David Johansson som ordinarie<br />

ledamöter, samt Göran Bäck<br />

som suppleant.<br />

Utmärkel<strong>se</strong>n ”Årets Borrare”<br />

tilldelades i år Tomas Christen<strong>se</strong>n<br />

från Hercules Grundläggning<br />

AB. Bland lovorden i<br />

motiveringen konstateras att<br />

”han behärskar borrad grund-<br />

17<br />

RAPPORT:<br />

JAN HALLONQVIST<br />

läggning till fullo” samt att<br />

”hans positiva inställning till<br />

omgivningen gör honom väldigt<br />

uppskattad bland kolleger,<br />

arbetsgivare, kunder och leverantörer”.<br />

En kort rundfrågning bland<br />

medlemmarna visade en mycket<br />

ljus bild för branschen med<br />

god sys<strong>se</strong>lsättningsgrad och bra<br />

orderingång. Medaljens baksida<br />

är svårigheten att rekrytera<br />

kvalificerad arbetskraft.<br />

Frågan om en ändring av<br />

föreningens namn väcktes. För


att få en bredare uppslutning<br />

skulle kanske ”Föreningen för<br />

Aktiva Borrare” vara attrakti-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

FAB:s styrel<strong>se</strong> <strong>2011</strong> fr.v. David Johansson, Jonas Ekestubbe, Johan Barth, Göran Risberg, Mikael Berglund,<br />

Sören Linnman och ordföranden Peter Hedenstedt.<br />

Kjell Windelhed, Trafikverket.<br />

vare. Den inarbetade förkortningen<br />

av föreningens namn,<br />

FAB, skulle då kunna behållas.<br />

Namnfrågan ska behandlas<br />

<strong>se</strong>nare, liksom frågan om att<br />

förlägga 2012 års höstmöte till<br />

en mer exotisk plats, t.ex. Sydafrika,<br />

där många givande studiebesök<br />

skulle kunna arrangeras.<br />

För höstmötet <strong>2011</strong> föreslogs<br />

Garpenberg som mötesplats<br />

(vilket när detta skrives är<br />

fastställt till 27-28 oktober.<br />

Förbifart Stockholm<br />

med dyr för<strong>se</strong>ning<br />

Först ut bland föredragshållarna<br />

var Kjell Windelhed från<br />

18<br />

Trafikverket, som berättade om<br />

Förbifart Stockholm. Efter<br />

bakgrundsinformation om det<br />

nya Trafikverkets organisation<br />

redogjorde han för behovet av<br />

”en ny E4:a”. Med den explosionsartade<br />

tillväxten i Stockholmsregionen<br />

finns ingen<br />

möjlighet för Essingeleden att<br />

framdeles svälja trafikflödena.<br />

En ny förbifart måste helt<br />

enkelt byggas. Och den ska<br />

bilda en ringled tillsammans<br />

med Norrortsleden och Södertörnsleden<br />

och binda samman<br />

norr och söder och flera av de<br />

regionala stadskärnorna.<br />

Den upphandling av teknik-<br />

konsulter som gjordes förra<br />

året har varit föremål för överklaganden.<br />

Detta riskerar att<br />

för<strong>se</strong>na bygget och bli synnerligen<br />

kostsamt. Man inväntar<br />

alltså beslut i frågan från Kammarrätten<br />

innan bygghandlingsprojekteringen<br />

på allvar kan<br />

börja. Även andra prövningar<br />

återstår; leden löper genom<br />

miljökänsliga områden som<br />

kräver stor aktsamhet. Byggtiden<br />

beräknas till 8-10 år, och<br />

byggstart väntas bli tidigast<br />

2012. Vägsträckningen blir<br />

drygt 21 km, varav 18 km i<br />

tunnel. Tre körfält i vardera<br />

riktningen och trafikflödet 2035<br />

uppskattas till 140 000 fordon<br />

per dygn. Kostnaden beräknas<br />

(i 2009 års prisnivå) till 28 miljarder<br />

kr, till stor del finansierad<br />

av träng<strong>se</strong>lskatt. Passagen<br />

under Mälaren kräver ett tunneldjup<br />

på 60 meter.<br />

Separata tunnelrör<br />

Kjell Windelhed poängterade<br />

vikten av en trygg trafikmiljö i<br />

Tomas Christen<strong>se</strong>n tar<br />

emot utmärkel<strong>se</strong>n Årets<br />

Borrare. FAB:s ordförande<br />

Peter Hedenstedt<br />

(t.h.) gratulerade.


Nitro Consult söker en regionchef i Stockholm<br />

Nitro Consult AB är ett helägt dotterbolag till världskoncernen Orica Mining Services.<br />

Nitro Consult är i denna koncern ett oberoende konsultbolag med tjänster inom berg- spräng- och<br />

vibrationsteknik såsom projektering, byggledning, vibrationskontroll, besiktningar m.m. I Stockholm arbetar vi<br />

med flera stora uppdrag inom bygg och infrastruktur vid exempelvis Norra Länken och Citybanan. Se även vår<br />

hemsida www.nitroconsult.<strong>se</strong>.<br />

Till huvudkontoret i Stockholm söker vi nu en ny regionchef eftersom vår nuvarande går mot nya uppgifter inom<br />

Orica-koncernen.<br />

Bra kontakter med branschen, god teknisk och ekonomisk utbildning, social förmåga samt känsla för<br />

personalansvar är värdefulla kompeten<strong>se</strong>r.<br />

Är du intres<strong>se</strong>rad och önskar ytterligare upplysningar kan du vända dig direkt till vår VD Donald Jonson<br />

08-681 43 00 eller mobil 0708-8140 00.<br />

Vi vill ha din ansökan snarast och den kan skickas på mail till VD Donald Jonson på Nitro Consult<br />

donald.jonson@nitroconsult.<strong>se</strong> eller till postadres<strong>se</strong>n Box 32058, 126 11 Stockholm.


tunneln. Därför blir det <strong>se</strong>parata<br />

tunnelrör utan mötande<br />

trafik och även i övrigt liknar<br />

säkerhetstänkandet det som<br />

gäller i Södra Länken. Spårbunden<br />

trafik får inte plats i<br />

systemet, men väl kollektivtrafik<br />

i form av snabba bussförbindel<strong>se</strong>r<br />

med närhet till tunnelbanestationer.<br />

Vid tunneldrivningen måste<br />

stora bergmassor transporteras<br />

bort; detta görs genom sju<br />

arbetstunnlar. Man har uppdraget<br />

att minimera dessa transporter<br />

på vägnätet, och i stället<br />

ska man titta på lösningar med<br />

utlastning på båt. I enlighet<br />

med det planeras tre provisoriska<br />

hamnar med transportbandslösningar,<br />

bl.a. vid trafikplats<br />

Lovön.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Mikael Berglund, Drillcon, och på bilden till höger Fredrik Persson, Züblin.<br />

Speciellt intressant är den<br />

schaktborrning som planeras<br />

för eldriftsutrymmen – 15<br />

schakt med diameter 1,6 m,<br />

totalt 759 m – och för ventilation<br />

37 schakt med diameter<br />

5,5 m, totalt 2 326 m. Vid själva<br />

tunneldrivningen kommer man<br />

att använda konventionell teknik<br />

med borrning och sprängning;<br />

detta beroende på bergets<br />

beskaffenhet.<br />

Kjell berättade slutligen om<br />

de undersökningar av berget<br />

som gjorts och görs för att<br />

skaffa så mycket information<br />

som möjligt innan tunnelbygget<br />

påbörjas. I Mälarpassagerna<br />

har man med ett flertal metoder<br />

sökt detaljerad information<br />

kring de förkastningszoner<br />

man finner där, inte minst för<br />

20<br />

att förut<strong>se</strong> nödvändiga injekteringsinsat<strong>se</strong>r.<br />

Kärnborrningar för bestämning<br />

av bergsvackor och bergkvalitet<br />

har utförts från ponton<br />

i Mälarpassagerna, men på tre<br />

borrplat<strong>se</strong>r är man nu i full färd<br />

med styrd kärnborrning längs<br />

tunneldragningen. Borroperatör<br />

är Drillcon och för styrningen<br />

svarar norska Devico.<br />

Erfarenheter av<br />

styrd borrning<br />

Mikael Berglund, Drillcon, informerade<br />

om pågående styrd<br />

kärnborrning vid Lovön. Syftet<br />

är att undersöka bergkvaliteten<br />

där tunneln ska pas<strong>se</strong>ra under<br />

vatten. Från land borrar man<br />

sig 300-450 m ut under vatten.<br />

Borrstart sker i ungefär 45 graders<br />

vinkel, varefter man styr<br />

till 0 grader på stipulerad tunnelnivå.<br />

Rekommenderad krökning<br />

på borrhålet är 9 grader<br />

per 30 m, varför man uppnår<br />

horisontell nivå efter 150-170<br />

m. Man använder en Onram<br />

2000-maskin och NQ standard<br />

borrsträng för den styrda borrningen.<br />

Styrutrustning och<br />

tekniker hyrs in från Devico.<br />

Vid varje kärnupptag får man<br />

information om hålets lutning<br />

via ett så kallat ”Onboard survey<br />

tool”.<br />

Den första 420 meter långa<br />

borrningen vid Lovön var klar<br />

före årsskiftet. Den relativt<br />

långa tid som åtgick berodde<br />

på det hårda berget, som kräver<br />

mycket av utrustningen. Borrkronornas<br />

livslängd var kort<br />

och produktiveteten låg. Ett<br />

annat problem har varit de<br />

höga krav som ställts på vattenoch<br />

kaxhantering. Vid det nu<br />

aktuella provhålet i Sätra står<br />

man i princip mitt i ett vattenskyddsområde,<br />

varför man t.ex.<br />

inte kan smörja borrsträngen<br />

med några additiver utan måste<br />

använda rent vatten. Separationen<br />

av kax och vatten måste på<br />

grund av utrymmesbrist här ske<br />

i enkubikscontainrar.<br />

Ett allvarligare sabotage mot<br />

borrmaskinens kraftaggregat<br />

med två veckors stopp som<br />

följd har gjorts. Andra incidenter<br />

betecknar Mikael som pojkstreck.<br />

En mycket informativ film<br />

om styrd kärnborrning avslutade<br />

Mikaels framställning<br />

Under andra dagens studiebesök<br />

fick deltagarna tillfälle att<br />

ingående studera Drillcons<br />

arbete på borrplat<strong>se</strong>n i Märsta.<br />

Erfarenheter från Norra<br />

Länken och Södertunneln<br />

Fredrik Persson, Züblin, förflyttade<br />

auditoriet virtuellt till<br />

Norra Länken, entreprenad 31:<br />

Bellevue. Detta tunnelbygge<br />

torde enligt Persson vara ett av<br />

de dyraste per meter någonsin i<br />

Sverige. Züblin driver entre-<br />

Sören Linnman, projektledare i Garpenberg.


prenaden i konsortieform tillsammans<br />

med byggföretaget<br />

Pihl. I stället för att bygga en<br />

traditionell betongtunnel föreslog<br />

Züblin en <strong>se</strong>kantpålelösning.<br />

Tekniken är ny i Sverige,<br />

eftersom metoden hittills inte<br />

har varit godkänd som permanent<br />

konstruktion. Sekanttekniken<br />

går ut på att det på båda<br />

sidor om det som ska bli tunneln<br />

borras och gjuts så kallade<br />

<strong>se</strong>kantpålar. Fogrör med 1 200<br />

mm diameter roteras ner i marken<br />

från ytan, medan jorden<br />

grävs ur röret som <strong>se</strong>dan fylls<br />

med betong. Sekantpålarna bildar<br />

en vägg på bägge sidor om<br />

det som ska bli tunneln. Därefter<br />

gjuts taket och till sist går<br />

man in i tunneln och driver ut<br />

lera och <strong>se</strong>diment.<br />

I de s.k. <strong>se</strong>kundärpålarna<br />

armeras betongen genom att<br />

armeringskorgar (upp till 18 m<br />

långa) sänks ner före gjutningen.<br />

Arbetet påbörjades<br />

2008, och vid årsskiftet 2009-<br />

2010 hade locket gjutits. I<br />

våras pågick utschaktning och<br />

bakåtförankring av <strong>se</strong>kantpålarna.<br />

En entreprenad som Züblin<br />

driver i egen regi är Södermalmstunneln,<br />

som innebär<br />

flera tekniska utmaningar.<br />

Fredrik berättade om SS1, som<br />

är en passage under en stor avloppstunnel<br />

med endast en halv<br />

meters bergtäckning, och hur<br />

man har säkrat upp denna passage.<br />

En annan känslig passage<br />

finns under Maria Magdalena<br />

kyrka, där det är dålig bergtäckning<br />

på en sträcka av 40<br />

meter som kräver stor försiktig-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

het. I våras hade man pas<strong>se</strong>rat<br />

SS1 och skulle då börja med<br />

spilingborrning under kyrkan.<br />

Ny gruva öppnas<br />

i Garpenberg<br />

Sören Linnman berättade om<br />

projektet Expansion Garpenberg<br />

som innebär en investering<br />

på 3,9 miljarder kr och en<br />

kapacitetsökning från 1,4 till<br />

2,5 miljoner ton malm per år.<br />

Allt ska stå färdigt 2015 med<br />

nya underjordsanläggningar,<br />

nytt anrikningsverk och ny<br />

infrastruktur. Från de nya<br />

krossanläggningarna kommer<br />

malmen att skippas upp till<br />

ytan. Malmen beräknas räcka<br />

åtminstone till år 2030.<br />

I den ekonomiska kalkylen<br />

ligger en minskad produktionskostnad<br />

med cirka 25 procent<br />

per ton, och på miljösidan<br />

eftersträvas lägre energiförbrukning<br />

och minskad vattenanvändning<br />

per ton producerad<br />

malm. Man vill också uppnå<br />

lägre bullernivåer för närliggande<br />

samhälle. Nytt miljötillstånd<br />

är inlämnat i februari<br />

<strong>2011</strong>.<br />

Den viktiga Dammsjöfyndigheten<br />

hittades 2002 och är<br />

känd från 500 till 1 500metersnivån.<br />

Malmkroppen varierar<br />

från 15 till 110 m bredd<br />

och en längd av 400 m.<br />

– Så det är en skaplig klump,<br />

konstaterade Sören Linnman.<br />

Problem som måste lösas är<br />

läckage från sjön.<br />

I Delprojekt Gruva, där<br />

Sören är aktiv, vill man åstadkomma<br />

produktionsökningen<br />

genom nybyggnad av bl.a. personschakt<br />

med fem avstig-<br />

21<br />

Johannes Lindholm, LTU.<br />

ningsnivåer, nytt uppfordringsschakt,<br />

två krosstationer med<br />

tillhörande bandnivåer och<br />

dessutom ventilations- och vattenuppfordringssystem.<br />

Man<br />

har inlett pilotborrning i person-<br />

och bergschakt; ortdrivning<br />

går enligt plan.<br />

Linnman avslutade med att<br />

redovisa en pågående kärnborrning<br />

med Drillcon som entreprenör.<br />

Man vill ta reda på hur<br />

geologin <strong>se</strong>r ut i tidigare svåråtkomliga<br />

områden och samtidigt<br />

undersöka potentiella<br />

minerali<strong>se</strong>ringar. På 870-metersnivån<br />

borras ett geologiskt<br />

långhål. I utgångsläget används<br />

76 mm diameter, och efter<br />

1 400 m ämnar man ta ut vanlig<br />

56 mm kärna.<br />

FAB:s medlemmar får möjlighet<br />

att stifta närmare bekantskap<br />

med projektet vid studiebesöket<br />

i Garpenberg nu i<br />

oktober.<br />

Vatten eller luft<br />

– det är frågan...<br />

Johannes Lindholm från Luleå<br />

Tekniska Universitet har gjort<br />

ett examensarbete på Wassara<br />

och jämfört kostnader och<br />

trender vid luft- respektive vattenborrning.<br />

Två borrprojekt – Spånga<br />

och Häs<strong>se</strong>lby – där man har<br />

borrat med luft och vatten<br />

parallellt ligger till grund för<br />

arbetet. Johannes har intervjuat<br />

branschfolk om deras<br />

uppfattning av kostnadsskillna-<br />

Jan-Erik Rosberg, Lunds universitet.<br />

der mellan de olika metoderna<br />

och jämfört med det faktiska<br />

kostnadsutfallet. När det gäller<br />

die<strong>se</strong>lförbrukning per borrad<br />

meter stämmer tro och vetande<br />

väl. Vad gäller totalkostnad tror<br />

branschen att vattenborrning<br />

är 2,8 ggr dyrare, medan<br />

Johannes kommit fram till försumbara<br />

skillnader mellan<br />

systemen. Med vattenborrning<br />

är hammarkostnaden procentuellt<br />

hög, medan die<strong>se</strong>lkostnaden<br />

vid luftborrning är den<br />

stora kostnadsbäraren. Med stigande<br />

die<strong>se</strong>lpris torde vattenborrning<br />

bli alltmer lönsamt.<br />

Geovetenskaplig<br />

storsatsning<br />

Leif Bjelm och Jan-Erik Rosberg,<br />

Lunds universitet, kunde<br />

berätta om ett anslag från<br />

Vetenskapsrådet (VR) på hela<br />

25,8 miljoner kr, vilket har<br />

gjort det möjligt att skapa en<br />

nationell resurs i form av ett<br />

komplett system för djup kärnborrning.<br />

Pengarna har investerats i en<br />

mycket kvalificerad borrigg<br />

från Atlas Copco, och kontrakt<br />

på denna skrevs dagen före årsmötet.<br />

Maskinen, en CT20,<br />

och alla dess fördelar beskrevs i<br />

lyriska ordalag av projektledaren<br />

Jan-Erik Rosberg. Som<br />

exempel på kraftfullheten kan<br />

nämnas en borrkapacitet på<br />

2 500 meter med NQ-storlek<br />

och en lyftkapacitet på 20 ton.<br />

Riggen kommer att monteras


Leif Bjelm och Jan-Erik Rosberg, Lunds universitet,<br />

kunde berätta om ett anslag från Vetenskapsrådet<br />

(VR) på hela 25,8 miljoner kr. Pengarna har investerats<br />

i denna mycket kvalificerade borrigg från Atlas<br />

Copco.<br />

på en 11,5 meter lång lastbil<br />

och således vara mobil. All<br />

modern utrustning kommer<br />

också att finnas till hands.<br />

Geovetenskapliga borrningar<br />

med riggen kommer att göras i<br />

Åre nästa år men riggen kommer<br />

även att vara tillgänglig för<br />

andra ändamål. Planen är att<br />

ställa upp riggen i ett stenbrott<br />

för att den där ska fungera som<br />

testbänk för borrteknik och utrustning.<br />

Alla med intres<strong>se</strong> för<br />

att använda utrustningen för<br />

egen forskning hälsades välkomna.<br />

MeetingPoints Mining<br />

– ett SIDA-projekt<br />

Jan Olof Arnbom, SGU, berättade<br />

om projektet Meeting-<br />

Points Mining, ett uppdrag<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

som SGU har fått av SIDA<br />

(och som Bergs & Bruks tidigare<br />

har rapporterat om vid ett<br />

antal tillfällen). Projektet är<br />

tänkt som en aktörsamverkan<br />

inom gruv- och mineral<strong>se</strong>ktorn,<br />

där syftet är att ”stimulera<br />

till och stärka framväxten av<br />

självbärande relationer av öm<strong>se</strong>sidigt<br />

intres<strong>se</strong> mellan svenska<br />

aktörer och aktörer i samarbetsländerna”,<br />

som i detta<br />

fall betyder Sydafrika, Namibia<br />

och Botswana. Jan Olof beskriver<br />

dessa länder som relativt<br />

rika med god infrastruktur och<br />

utbyggt internet. Verksamheten<br />

ska bidra till minskad fattigdom,<br />

en rättvis och hållbar<br />

global utveckling samt skapa<br />

förutsättningar för fler jobb i<br />

fler och växande företag; en<br />

Jan Olof Arnbom,<br />

SGU.<br />

22<br />

Grundläggningsarbeten för järnvägsbron i Årsta. Mitt<br />

i bilden guiden Fredrik Persson..<br />

annan typ av bistånd än det<br />

gäng<strong>se</strong>.<br />

Mycket prospektering pågår i<br />

dessa länder, man kan utan<br />

vidare tala om en gruvboom.<br />

Behovet av utbildning är stort<br />

och alla ska känna sig välkomna<br />

att hjälpa till såväl med detta<br />

som med uppbyggnaden av<br />

branschkontakter och gemensamma<br />

projekt. Efter att bestående<br />

kommersiella kontakter<br />

har knutits kan SIDA dra sig<br />

tillbaka från uppdraget.<br />

Jan Olof berättade om vad<br />

man gör och har gjort under de<br />

två år projektet har pågått. Han<br />

nämnde möten med institutioner<br />

och företag, utställningar,<br />

besök hos myndigheter och<br />

geologiska undersökningar m.m.<br />

På sistone har en del projekt<br />

inletts t.ex. inom kros<strong>se</strong>ktorn<br />

– mycket finmaterial behövs<br />

för byggnation och infrastruktur,<br />

och naturgrus är en bristvara.<br />

Intressanta studiebesök<br />

Andra dagens förmiddag var<br />

avsatt för en busstur med studiebesök<br />

vid några borrarbetsplat<strong>se</strong>r.<br />

Första stoppet var i<br />

Sätra Varv, där Drillcons/Devi-<br />

Ordföranden Peter<br />

Hedenstedt hälsade välkommen<br />

till kvällens<br />

middag.<br />

cos styrda kärnborrning inspekterades.<br />

Mikael Berglund kunde<br />

berätta att kärnborrningen<br />

startar i 45 graders vinkel, varefter<br />

man styr till horisontell<br />

nivå, som uppnås på 60 meters<br />

djup. Därefter följer man tunnelns<br />

sträckning.<br />

Züblin bygger som underleverantör<br />

till Pihl en 1,4 km<br />

lång järnvägsbro över spårområdet<br />

i Årsta, från norr om<br />

Årstabergs station till strax<br />

söder om Älvsjö godsbangård.<br />

Från 2017, när Citybanan invigs,<br />

kommer alla Stockholms<br />

pendeltåg att köra på denna<br />

nya bro. Guide på plat<strong>se</strong>n var<br />

Fredrik Persson.


GÖR TANKEEXPERIMENTET att<br />

hela Sveriges befolkning skulle<br />

bo på Öland. Det motsvarar<br />

folktätheten i Singapore. Då<br />

förstår man varför nästan hälften<br />

av Singapores yta är be-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Lejonstaden som<br />

Republiken Singapore var första anhalten vid BEF:s studieresa till Asien i våras.<br />

Singapore består av en huvudö och 64 mindre öar. Totala landytan är inte större<br />

än halva Öland, ändå har den lilla republiken över fem miljoner invånare. Tre av<br />

fyra är kine<strong>se</strong>r och de dominerar näringsliv och politik. Efter Japans ekonomi är<br />

Singapores den starkaste i Sydostasien.<br />

byggd och att det finns en<br />

tanke bakom höga bötesbelopp<br />

för nedskräpning. Inför<strong>se</strong>l och<br />

bruk av tuggummi är förbjudet<br />

och den som skräpar ner får<br />

betala 5 500 kronor i böter.<br />

24<br />

Blir man haffad en andra gång<br />

bestraffas man med 11 000<br />

kronor i böter och straffarbete,<br />

man får plocka skräp i<br />

parker iklädd en speciell jacka<br />

och lokalpres<strong>se</strong>n inbjuds att<br />

rapportera om syndarna.<br />

För att kompen<strong>se</strong>ra den<br />

undanträngda regnskogen har<br />

man anlagt och anlägger en<br />

mängd fantastiska re<strong>se</strong>rvat,<br />

trädgårdar och parker. Genom


ett intensivt arbete med att förvandla<br />

hav till land, ”land reclamation”,<br />

har man ökat Singapores<br />

landyta med 22 procent<br />

<strong>se</strong>dan 1960.<br />

Rafflande utveckling i<br />

djungelomgiven fiskeby<br />

När Sir Stamford-Raffles landsteg<br />

här 1819 fanns bara en<br />

okänd fiskeby med 300 invånare.<br />

Han insåg genast plat<strong>se</strong>ns<br />

strategiska läge och grun-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

blev tigerekonomi<br />

dade helt utan våld en handelsstation<br />

som snart övertogs av<br />

brittiska Ostindiska kompaniet.<br />

Ön bestod då till största delen<br />

av djungel fylld med moskiter,<br />

giftormar och inte minst tigrar<br />

och lejon. Singapura betyder<br />

lejonstaden på Sanskrit. Invånarantalet<br />

ökade snabbt med stark<br />

invandring från Kina och Indien.<br />

Singapore var ockuperat av<br />

Japan 1942-45. Efter kriget<br />

blev området en brittisk kron-<br />

25<br />

koloni med självstyre. Helt<br />

självständigt blev Singapore<br />

först 1965.<br />

Sedan dess har Singapore utvecklats<br />

snabbt och landet har<br />

numera Asiens högsta levnadsstandard.<br />

Trots konjunkturavmattningen<br />

fortsätter tillväxten<br />

om än i något lägre takt.<br />

Men det kostar att bo här.<br />

Hyran för en lägenhet med bra<br />

läge ligger på 50 000 kr/mån<br />

och en ny mindre Volvo kostar<br />

från en miljon kronor och<br />

uppåt. Myndigheterna vill begränsa<br />

bilismen. För att få tillstånd<br />

att köra bil måste man<br />

köpa ett tioårigt certifikat på<br />

auktion. Pri<strong>se</strong>t är nu uppe i<br />

över 350 000 kronor.<br />

Underverk för<br />

40 miljarder<br />

Komplexet Marina Bay Sands,<br />

kallat världens åttonde underverk,<br />

invigdes i juni 2010.


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Rapport från Singapore: Kjell Duberg<br />

På kvällen blir Singapore en fantastisk ljusstad.<br />

På norra sidan av Singapore River står <strong>se</strong>dan 1972 Sir Stamford-Raffles med blicken vänd mot Emperess Palace Building, numera Asian<br />

Civilisations Mu<strong>se</strong>um. Det är en kopia i pure-white poly-marble efter originalstatyn i mörk brons från 1887. Plat<strong>se</strong>n kallas Raffles Landing<br />

Site. I bakgrunden på andra sidan floden ligger finansdistriktet. På bilden till höger Malcom Kohs konstverk ”A Great Emporium” framför<br />

Asian Civilisations Mu<strong>se</strong>um. Det illustrerar hur stranden vid Singapore River var hjärtat för handeln i området. En europeisk och en kinesisk<br />

köpman förhandlar, medan en kinesisk och en indisk kuli bär fram varorna. På 1800-talet handlade man vanligen med bomull och kryddor<br />

för att på 1900-talet övergå till gummi, tenn och kopra. Européerna gjorde goda affärer här men det var de kinesiska handelsmännen<br />

som lade grunden till Singapores välstånd.<br />

26<br />

Raffles entré t.v. och på bilden ovan välkomnar<br />

entrévärden två vackra damer.


Totalkostnaden uppgick till 40<br />

miljarder svenska kronor.<br />

Framför de tre hotellskraporna<br />

med sammanlagt 2 561 rum<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Vid Raffles Longbar dricker man av tradition Singapore Sling och kastar jordnötter på golvet. Helt emot alla gällande regler på denna<br />

välstädade ö. Äkta Singapore Sling har många ingredien<strong>se</strong>r men det finns en förenklad variant som består av 4 cl gin, 2 cl cherry heering,<br />

2 cl pressad citron, en citronskiva och sodavatten. Dekorera med ett rött cocktailbär.<br />

Singapore ligger bara ca 13 mil från ekvatorn. En vanlig dag börjar ofta med en disig morgon. När solen kommer fram vid middagstid<br />

stiger temperaturen året runt upp emot 36 grader. Man uppehåller sig då gärna i luftkonditionerade lokaler. På eftermiddagen kommer<br />

ofta ett våldsamt åskregn som upphör efter någon timme…<br />

…och följs av en behaglig<br />

afton på krogen.<br />

och sviter ligger ett antal tillhörande<br />

byggnader, kasinon,<br />

kon<strong>se</strong>rt- och teaterlokaler,<br />

mu<strong>se</strong>er och shoppingcentra.<br />

27<br />

Dessutom finns sju restauranger<br />

i världsklass, trädgårdar och en<br />

konstfryst skridskobana. Flytande<br />

paviljonger är under<br />

byggnad. Ovanpå de tre 57<br />

våningar höga hotellbyggnaderna<br />

har man uppfört världens<br />

största konsolbyggda platt-


form, en 340 meter lång takterrass,<br />

kallad Sky Park, dimensionerad<br />

för 3 900 personer.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Hotellet Marina Bay Sands i kvällssol. Framför hotellet ligger från vänster <strong>se</strong>tt det blomformade Art Science Mu<strong>se</strong>um med en<br />

amfiteater på taket, en kon<strong>se</strong>rthall med två teatrar, LVS Casino med 1 000 bord och 1 600 spelautomater och ett magnifikt shoppingcenter<br />

med egen vattenkanal där man kan åka båt mellan affärerna. Längst till höger skymtar Expo & Convention Centre med en<br />

utställningsyta på 120 000 kvadratmeter.<br />

Överhänget över den nordligaste hotellskrapan är 57 meter. Härifrån har man en hisnande utsikt åt alla väderstreck.<br />

Rakt mot norr ligger världens enda flytande fotbollsplan, 120 x 83 meter. Den är genomgående av stål och klarar vikten av 9 000 personer.<br />

Läktaren har 30 000 sittplat<strong>se</strong>r. Arenan är av<strong>se</strong>dd för alla typer av evenemang. Den spektakulära gångbron Helix Bridge som böjer av mot stadion<br />

fullbordade 2010 promenadstråket runt hela Marina Bay. På bilden till höger mot nordost Kallang Basin, en del av vattenre<strong>se</strong>rvoaren. Singapore<br />

Flyer är världens största pari<strong>se</strong>rhjul med 150 meter i diameter. En rotation tar 37 minuter. Till höger om hjulet Formula One Pit Stop Building.<br />

Överhänget över den nordligaste<br />

hotellskrapan är 57 meter.<br />

Den som vill få en snabb<br />

28<br />

översikt över Downtown Singapore<br />

har god nytta av utsikten.<br />

Här på 200 meters höjd ligger<br />

världens största ”luftburna”<br />

swimmingpool. Den löper 150<br />

meter utmed den västra sidan


Mångpoliga<br />

kontaktdon<br />

Robusta kontaktdon<br />

för kraft- eller signalöverföring<br />

med kåpor<br />

av pressgjuten aluminium<br />

och fjädrande<br />

låsbyglar av rostfritt<br />

stål.<br />

Från 3 till 216 poler.<br />

Elproflex T<br />

extremt vrid- och böjtålig kabel<br />

Elproflex T är utvecklad för användning vid<br />

installationer där stora krav på både vrid-<br />

och böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/<br />

vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.<br />

Denna unika kabel finns både för signal-<br />

och kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.<br />

Gruvkabel 1 kV<br />

Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel<br />

4x10-150 mm 2 . Manteln har överläg<strong>se</strong>n<br />

mekanisk tålighet.<br />

Specialkabel - vår specialitet<br />

Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70<br />

141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48<br />

www.elproman.<strong>se</strong> info@elproman.<strong>se</strong>


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Mot sydväst <strong>se</strong>r man Singapores finanscentrum och på bilden till höger hamnen. Singapore har 18 skyskrapor som är högre än Turning Torso<br />

i Malmö.<br />

The Marina Barrage ger Singapore en 10 000 hektars sötvattensre<strong>se</strong>rvoar och en effektiv barriär mot tidvattnet. På båda sidor om flodens<br />

utlopp pågår utbyggnaden av trädgårdsprojektet Gardens By the Bay. Till höger pumphu<strong>se</strong>t med kapacitet att per minut pumpa ut vatten<br />

motsvarande en simbassäng med olympiska mått.<br />

I Marina Bay Sands Sky Park kan hotellgästerna njuta av en simtur på 200 meters höjd. En 150 meter lång pool utmed västra kanten har en<br />

fantastisk utsikt mot staden och hamnen. På östra sidan ligger ett antal jacuzzier med en utsikt av det ovanliga slaget.<br />

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong><br />

30


in mot staden. Ett antal jacuzzier<br />

har placerats på östra kanten<br />

med utsikt över havet, flodmynningen<br />

med Marina Barrage,<br />

Singapores kända golfbana,<br />

Marina South Gardens<br />

och alla fartyg som ligger och<br />

väntar på redden. Stora landytor<br />

på båda sidor om flodmynningen<br />

är ”reclaimed land”.<br />

Ny damm säkrar<br />

vattenförsörjningen<br />

I november 2008 invigdes The<br />

Marina Barrage, en 350 m lång<br />

damm tvärs över Singapore<br />

Rivers utlopp i havet, The Marina<br />

Channel. Barriären mot havsvattnet<br />

ger Singapore en väl<br />

tilltagen friskvattenre<strong>se</strong>rvoar,<br />

the Marina Re<strong>se</strong>rvoir. Det är<br />

Singapores femtonde re<strong>se</strong>rvoar<br />

men den första inne i staden.<br />

Med upptagningsytan 10 000<br />

hektar, en sjättedel av Singapo-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Linbanan tilll nöjesparadi<strong>se</strong>t Sentosa Island. Vy mot Resorts World Sentosa med hotell, ett 15 000 kvadratmeters kasino, Universal Studios<br />

Theme park och Marine Life Park med världens största oceanarium. Bilden till höger: utsikt från linbanan över Sentosa Island visar legio av<br />

byggprojekt.<br />

En tjugondel av världens containertrafik går över Singapore.<br />

Vid projektet Reclamation of Jurang Island pha<strong>se</strong> 4 och Tuas view extension har 230 miljoner kubikmeter<br />

sand tillförts. Sex miljoner kubikmeter har muddrats och fyllts, 22 miljoner kubikmeter har kompakterats<br />

och 11 kilometer strandkant har lagts. Sju öar ska länkas ihop med Jurang Island för att skapa en oljeoch<br />

kemikaliecentral med två kajer för VLCC oljefartyg. Med projektet ökas Singapores yta med 1 510<br />

hektar.<br />

res storlek, är det den största.<br />

Tillsammans med två andra<br />

nybyggda re<strong>se</strong>rvoarer klarar<br />

31<br />

den upp emot två tredjedelar<br />

av republikens behov. Projektet<br />

kostade en dryg miljard<br />

svenska kronor.<br />

Dammen fungerar dessutom<br />

som en tidvattenbarriär som


hindrar översvämningar i stadens<br />

lågt liggande områden i<br />

Chinatown, Boat Quay, Jalan<br />

Besar och Geylang. Vid häftiga<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Kajkanterna säkras med spontrör eller casing beroende på markförhållandena. Kajkanterna består av betongkasuner som fylls med sand.<br />

På bilden till höger: Kees Reijngoudt, Site Technician, Wicks/Van Oord, berättar om projektet för intres<strong>se</strong>rade BEF:are.<br />

Kompaktering med vibrator. Sanden sjunker ihop och hjullastaren fyller upp. På bilden till höger tillfällig dränering som håller grundvattnet<br />

borta när den permanenta dräneringen läggs tvärs över området, sammanlagt 2,2 km.<br />

regn förs överskottsvatten ut i<br />

havet med två metoder. Vid<br />

lågvatten räcker det att sänka<br />

dammluckorna men vid hög-<br />

Prefabricated vertical drain, PVD, avvattnar i detta projekt 70 miljoner löpmeter.<br />

32<br />

vatten måste överskottsvattnet<br />

pumpas ut. Pumphu<strong>se</strong>ts kapacitet<br />

är hög, man klarar att<br />

pumpa ut motsvarande en sim-<br />

bassäng med olympiska mått<br />

per minut.<br />

Ett konstant vattenstånd året<br />

runt gynnar naturligtvis också


Tel. 0587-145 45<br />

www.norab.com


alla vattenrelaterade rekreationsaktiviteter.<br />

Alla som sysslar<br />

med båtar, kajaker, drakbåtar<br />

och vindsurfing har fått en<br />

betydligt enklare tillvaro.<br />

På båda sidor om Marina<br />

Barrage byggs Gardens by the<br />

Bay, ett 101 hektar stort rekreationsområde<br />

med tre botaniska<br />

trädgårdar, som knyts ihop<br />

med gångbroar. Bland annat<br />

byggs där ett stort antal spektakulära,<br />

25-50 meter höga<br />

svampliknade byggnader, s.k.<br />

supertrees. Dessa ska fungera<br />

som ”vertikala trädgårdar”<br />

med planteringar för sällsynta<br />

växter från hela världen. Regn-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Montering av dränen som sitter på rullen. När man har nått fullt djup skärs den av för hand med kniv. På bilden till höger förflyttning till ny<br />

dränplats, cirka 1 x 1 m rutor mellan dränerna.<br />

vattnet fångas upp för bevattning<br />

och solpaneler klarar energibehovet.<br />

Singapore är <strong>se</strong>dan 2005<br />

världens ledande hamn för containertrafik.<br />

Förra året omsattes<br />

over 28 miljoner enheter, en<br />

ökning med nästan 10 procent.<br />

Dock har Shanghai för tillfället<br />

övertagit ledningen med 29<br />

miljoner enheter. Från restaurangen<br />

på Prima Tower kunde<br />

BEF:arna överblicka containertrafiken.<br />

Sandvik Distribution Hub<br />

År 2006 invigde Sandvik South<br />

East Asia Pte. Ltd sitt nya<br />

34<br />

logistiska centrum intill Singapores<br />

flygplats, en investering<br />

på 115 miljoner kronor. Området<br />

heter the Airport Logistics<br />

Park of Singapore (ALPS).<br />

Läget innebär ”next day delivery”<br />

till kunder i Asia Pacific.<br />

Flygplat<strong>se</strong>n Changi är en av<br />

Asiens största med kapacitet att<br />

hantera 70 miljoner passagerare<br />

per år.<br />

Beilei Hu, Business Dev &<br />

Intelligence Manager, SMC<br />

Construction, berättade om<br />

Sandviks distribution och visade<br />

kalkyler för framtiden där Kina,<br />

Indien och Asien kommer att<br />

spela en dominerande roll.<br />

Lee Kheng Ng , Director<br />

Logistics APAC, SMC-Logistics,<br />

visade runt i komplexet<br />

där all Sandviks verksamhet i<br />

Singapore är samlad. Här<br />

hanteras distributionen för<br />

Sandvik Tooling och för SMC<br />

och här finns även Sandviks<br />

regionala huvudkontor för Sydostasien.<br />

Van Oord ökar<br />

Singapores landyta<br />

Invånarantalet på Singapores<br />

begränsade landyta ökar oavbrutet.<br />

Allt som kan bebyggas<br />

är bebyggt. Enda sättet att expandera<br />

markytan är att fylla ut<br />

havet, ”land reclamation”,<br />

med egen jord, sand från sjöbottnar<br />

och material från närliggande<br />

länder. Som ett resultat<br />

har man ökat från 581 km 2<br />

1960 till 710 km 2 förra året.<br />

Man räknar med att fylla ut<br />

ytterligare 100 km 2 fram till<br />

2033. Land som utvinns är färdigt<br />

att tas i bruk efter ett till<br />

tre år. <br />

Sandviks nya logistiska centrum är byggt med hjälp av den <strong>se</strong>naste teknologin, miljö- och energimässigt. På bilden till höger Lee Kheng Ng,<br />

Director Logistics APAC SMC-Logistics, Stefan och Roland, Beilei Hu, Business Dev & Intelligence Manager, SMC Construction.


CBI BETONGINSTITUTET AB,<br />

bildat 2007, är ett dotterbolag<br />

till SP – Sveriges Tekniska<br />

Forskningsinstitut. Det ägs till<br />

60 procent av SP som i sin tur<br />

ägs av näringsdepartementet<br />

genom RISE Holding AB<br />

(Re<strong>se</strong>arch Institutes of Sweden<br />

Holding AB).<br />

Resterande 40 procent ägs av<br />

stiftel<strong>se</strong>n med det långa namnet<br />

Svenska forskningsinstitutet<br />

för cement och betong vid<br />

KTH i Stockholm – före bolagsbildningen<br />

identiskt med CBI<br />

– ett av Sveriges första industri-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

CBI Betonginstitutets informationsdag<br />

Ingvar Börtemark, styrel<strong>se</strong>ordförande, Ann-Thérè<strong>se</strong> Söderquist, informationsassistent, och Johan<br />

Silfwerbrand, vd CBI Betonginstitutet, välkomnar till den årliga informationsdagen.<br />

BETONG OCH BERGMATERIAL<br />

I INNOVATIONSKEDJAN<br />

CBI Betonginstitutets årliga informationsdag samlar forskare, materialutvecklare,<br />

konsulter, projektörer, beställare, ägare, förvaltare, tillverkare, och entreprenörer inom<br />

betong- och bergmaterial<strong>se</strong>ktorerna. Här utbyts idéer och här knyts kontakter. De <strong>se</strong>naste<br />

rönen inom forskning och utveckling och intressanta konsultuppdrag pre<strong>se</strong>nteras. Stor<br />

vikt läggs vid att ge tid för diskussion efter varje föredrag.<br />

forskningsinstitut från 1942.<br />

Stiftel<strong>se</strong>ns tre huvudmän är<br />

Konsortiet för finansiering av<br />

grundforskning inom betongområdet,<br />

CBI:s intres<strong>se</strong>ntförening<br />

och KTH.<br />

En innovation bör<br />

komma till användning<br />

Ingvar Börtemark, styrel<strong>se</strong>ordförande<br />

<strong>se</strong>dan 2004, berättade<br />

i sitt välkomstanförande att<br />

CBI Betonginstitutet år 2010<br />

hade 68 medarbetare: 35 i<br />

Stockholm, 29 i Borås och 4 i<br />

Lund. Omsättningen uppgick<br />

36<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

till 70 miljoner kronor, en<br />

ökning med åtta procent från<br />

föregående år. Ett positivt<br />

resultat uppvisades, vinstmarginalen<br />

var tre procent. Under<br />

<strong>2011</strong> blir det ytterligare ökad<br />

statlig medverkan i forskningen.<br />

Orderingången och beläggningen<br />

är god.<br />

– Årets tema har vi kallat<br />

”Betong och bergmaterial i<br />

innovationskedjan”, förklarade<br />

Johan Silfwerbrand, vd CBI.<br />

En nyhet bör komma till<br />

användning om den ska kallas<br />

innovation. CBI är ett oberoende<br />

industriforskningsinstitut<br />

som arbetar för att skapa,<br />

tillämpa och sprida kunskap<br />

inom betong-, ballast-,<br />

cement- och naturstensområdena.<br />

Vi arbetar med grundforskning,<br />

tillämpad forskning,<br />

utveckling, materialprovning,<br />

konsultverksamhet och utbildning<br />

inom betongområdet,<br />

d.v.s. med alla länkar inom<br />

innovationskedjan. Konsultverksamheten<br />

är en viktig del


och handlar ofta om provning<br />

och analys.<br />

Profilering av<br />

verksamhetsområden<br />

En nyhet på årets informationsmöte<br />

var att institutets<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Robert Melander, moderator, samlar här sina mannar, Otto Durling, Tor Powell<br />

och Kristian Tammo, inför <strong>se</strong>minariet ”Simma lugnt – problem och lösningar för<br />

simbassänger”.<br />

Bror Gustafsson, driftingenjör och vattenrening<strong>se</strong>xpert Stockholms stad, är väl<br />

insatt i statu<strong>se</strong>n för Stockholms 76 bassänger. Bilden han visar är Eriksdalsbadet<br />

vars utomhusbad byggdes till sim-EM 1962.<br />

fyra verksamhetsområden –<br />

Konstruktioner, Teknikspridning,<br />

Material och Provning/certifiering<br />

– höll var sitt<br />

förmiddagspass. Alla pre<strong>se</strong>nterade<br />

färska innovationer: nya<br />

tätskikt, sprutbetongssimula-<br />

37<br />

torer, solceller för korrosionsskydd<br />

och nyheter inom<br />

certifiering. Det fungerade<br />

tidsmässigt genom att <strong>se</strong>minarierna<br />

hölls parallellt två och<br />

två och publiken fick alltså göra<br />

ett val. (Bergs & Bruks repor-<br />

ter missade därför två av <strong>se</strong>minarierna,<br />

men dokumentation<br />

finns på CBI:s hemsida.)<br />

Robert Melander, gruppchef<br />

Konstruktioner, var moderator<br />

för <strong>se</strong>minariet ”Simma lugnt,<br />

problem och lösningar för simbassänger”.<br />

Han påpekade att<br />

Sverige har ungefär 470 offentliga<br />

bad med en sammanlagd<br />

nybyggnadskostnad på 47 miljarder,<br />

ett fastighetsbestånd<br />

man bör ta hand om på bästa<br />

sätt. Konstruktionsavdelningen<br />

på CBI har besökt ett åttiotal<br />

av dem och har fått god erfarenhet<br />

av tillståndsbedömning<br />

för den typen av anläggningar.<br />

Budgeten för nybyggnation<br />

av offentliga bad för<br />

åren 2009/10 var 2,8 miljarder.<br />

Reparationskostnaderna<br />

ligger på 250-500 miljoner per<br />

år.<br />

Problem med offentliga<br />

badanläggningar<br />

Bror Gustafsson, driftingenjör<br />

och vattenrening<strong>se</strong>xpert hos<br />

Stockholms stad, arbetar med<br />

underhåll och förvaltning av<br />

Stockholms offentliga badanläggningar.<br />

Han delgav <strong>se</strong>minariet<br />

sina iakttagel<strong>se</strong>r och sin<br />

syn på bassängernas framtid i<br />

Stockholm. Området har totalt<br />

74 bassänger, varav 17 utomhus.<br />

Många är byggda under<br />

1960- och 70-talen. Sedan dess<br />

har man höjt vattentemperaturen<br />

från 23 till 28-32 grader,<br />

något som kraftigt har ökat<br />

populariteten och antalet användare.<br />

Bassängerna byggdes<br />

inte för så höga temperaturer<br />

och så stark genomströmning<br />

av vatten. Följden är ökat läckage,<br />

korrosion, vittring och<br />

avlagringar. Även små läckage<br />

påverkar armeringen. Teknikutrymmen<br />

under bassängerna<br />

får vatten på golvet och pelarna<br />

tar stryk. De nybyggda bassängerna<br />

och de äldre tycks<br />

vara bättre byggda och har klarat<br />

sig bättre.<br />

Problemen som Bror Gustafsson<br />

beskrev hade Kristian<br />

Simma lugnt-panelen<br />

frågas ut av publiken.


Tammo, Tor Powell, och Otto<br />

During, alla från Konstruktion<br />

på CBI, lösningar till i sina<br />

föredrag.<br />

Kristian, som har disputerat<br />

vid LTH med en avhandling<br />

om sprickors betydel<strong>se</strong> för korrosionsrisken,<br />

berättade om<br />

nya reparationsmetoder för<br />

betongkonstruktioner i badhus.<br />

Tor, byggnadsingenjör med<br />

flerårig erfarenhet av entreprenadverksamhet<br />

och som nu<br />

arbetar med skadeutredningar,<br />

beskrev metoder för tillståndsbedömningar,<br />

undersökningar<br />

och analy<strong>se</strong>r.<br />

Otto, civilingenjör från KTH<br />

och specialist på LCA, utredde<br />

badhu<strong>se</strong>ns livscykelanalys.<br />

Miljonprogrammet är i<br />

stort behov av renovering<br />

Jan Trädgård, gruppchef Mate-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Otto Durling, CBI, gav livscykelperspektiv på badhu<strong>se</strong>n. Tor Powell, CBI,<br />

pre<strong>se</strong>nterade nya reparationsmetoder för betongkonstruktioner i badhus. Längst<br />

till höger: Kristian Tammo, CBI, beskrev metoder för undersökning, analy<strong>se</strong>r och<br />

tillståndsbedömningar<br />

Jan Trädgård, gruppchef Material, moderator för avsnittet ”Miljonprogram och<br />

miljöprogram – renovering och passivhus”. Eva-Lotta Kurkinen, SP Energiteknik,<br />

redovisade tänkbara betongkoncept för passivhus. Längst till höger Tang Luping,<br />

CBI, beskrev varför Covercrete med solcellsdrift har visat sig vara en innovativ<br />

lösning med många fördelar för skydd av armeringsjärn.<br />

Ylva Edwards, CBI, utredde frågan om skydd av<br />

betong i kemiskt aggressiva miljöer. Johan Silfwerbrand,<br />

vd CBI, var programledare vid eftermiddagens<br />

program.<br />

rial, var moderator för <strong>se</strong>minariet<br />

”Miljonprogram och miljöprogram<br />

– renovering och<br />

38<br />

passivhus”. Jan är fil.lic. i mineralogi<br />

med kompetensområde<br />

ballast, betongs beständighet<br />

och mikrostruktur samt cementkemi<br />

och hårdnad betongs<br />

struktur och egenskaper. Han<br />

påminde om att det under<br />

miljonprogrammet byggdes<br />

800 000 lägenheter varav<br />

650 000 är i stort behov av<br />

renovering. Här behövs nya<br />

kreativa lösningar.<br />

Kristian Tammo, CBI, framträdde<br />

återigen och hade nu<br />

lösningar för renovering och<br />

underhåll med hjälp av bland<br />

annat textilarmerade sandwichelement<br />

för icke bärande<br />

delar och tekocrete – tekniska<br />

textiler för tunna och självrengörande<br />

betongfasader. En textil<br />

armering är ickekorrosiv och<br />

kan därför göras tunnare och<br />

lättare. Den har också längre<br />

livslängd.<br />

Eva-Lotta Kurkinen, SP Energiteknik,<br />

redovisade tänkbara<br />

betongkoncept för passivhus.<br />

Betongens värmelagrande<br />

egenskaper minskar uppvärmningsbehovet<br />

och ger en jämn<br />

innetemperatur. Man kan ytterligare<br />

förstärka värmelagringen<br />

genom att isolera betongen utvändigt<br />

och få ännu bättre lagring<br />

av solvärmen. Kombinationen<br />

betong, solfångare på<br />

taket och ett markvärmelager,<br />

från vilket en värmepump återför<br />

värmen vintertid, har gett<br />

goda resultat.<br />

Polymertextil skyddar<br />

armeringsjärn<br />

Tang Luping, CBI, som forskar<br />

kring bl.a. armeringskorrosion,<br />

kloriddiffusion och permeabilitet,<br />

jämförde olika sätt att<br />

skydda armeringsjärn. Covercrete<br />

med solcell är en innovativ<br />

lösning med många fördelar.<br />

Jämfört med vanligt<br />

katodskydd kan man använda<br />

ett betydligt billigare anodnät<br />

med polymertextil i stället för<br />

kostsamt titan. Textilen förstärker<br />

dessutom betongytan och<br />

är självjusterande vid ojämnheter<br />

och sprickbildning.<br />

Den låga strömstyrka som<br />

krävs, < 2 mA/m 2 i stället för<br />

10-30 mA/m 2 , ökar livslängden.<br />

Cementhalten kan hållas<br />

låg, man sparar 30-60 procent<br />

cement.<br />

Ylva Edwards, CBI, tekn dr.<br />

har disputerat på KTH inom<br />

vägbyggnad, bitumenba<strong>se</strong>rade<br />

material. Hon jämförde olika<br />

tätskikt och orienterade om<br />

forskning, specifikationer och<br />

krav för skydd av betong i<br />

kemiskt aggressiva miljöer samt


Vi tillverkar siktutrustning för<br />

storlekssortering av olika material<br />

Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!<br />

Tfn 0503 – 323 40<br />

www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong>


arbetet med ny metodik för att<br />

utföra prov i korrekt miljö.<br />

Från grundforskning<br />

till praktisk nytta<br />

Eftermiddagens program var<br />

gemensamt för alla deltagare.<br />

Johan Silfwerbrand, vd CBI,<br />

var utmärkt programledare och<br />

pre<strong>se</strong>ntatör.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Björn Lagerblad, CBI, <strong>se</strong>niorforskare och gästprofessor vid KTH Betongbyggnad, annon<strong>se</strong>rade ett genombrott<br />

för krossballast av<strong>se</strong>dd för betong. I projektet har Hans-Erik Gram, Cementa, utvecklat ett proportioneringsprogram.<br />

Mats Emborg, professor vid LTU och utvecklingschef på Betongindustri AB, arbetar för förnyel<strong>se</strong><br />

i betong<strong>se</strong>ktorn med hjälp av LEAN (filosofi hur resur<strong>se</strong>r hanteras) och SKB (självkompakterande<br />

betong), med vilken man kan fylla en form utan vibrator. Agneta Wargsjö, strateg på Trafikverket, beskrev hur<br />

man med hjälp av FoU och innovation ska angripa strategiska utmaningar. Längst till höger Anna Sander, vd<br />

vid IQ Samhällsbyggnad, beskrev arbetet i den nystartade organisation för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.<br />

Anna har ett förflutet på KTH, NCC och miljödepartementet.<br />

Magnus Dö<strong>se</strong>, CBI, kunde berätta hur två av CBI:s forskningsprojekt inom EU, TEAM och I-STONE, kommit till<br />

användning hos slutkund och förbättrat säkerheten för fasader. Robert Melander, CBI, berättade om ett<br />

uppdrag för Ericsson där CBI medverkat mycket aktivt i framtagande av en ny typ av sändarmast, Tower Tube,<br />

av<strong>se</strong>dd för områden som saknar elnät. Den byggs helt i betong och har egenproducerad vindkraftsdriven<br />

strömförsörjning. Anders Selander, CBI, redogjorde för sin doktorsavhandling ”Impregnering av betongkonstruktioner”.<br />

Längst till höger Carsten Vogt, CBI, också nybliven doktor, avhandlade ”Partikelpackning i<br />

betong”.<br />

En högtidsdag för<br />

cement- och betongfolket.<br />

Den kunniga och<br />

intres<strong>se</strong>rade publiken<br />

fick rika tillfällen att<br />

ställa inträngande<br />

frågor.<br />

– Föreläsarna repre<strong>se</strong>nterar<br />

statliga verk, organisationer,<br />

företag, högskola och institut.<br />

40<br />

Det viktiga är att de ger var sin<br />

länk i den kedja som utgör<br />

innovationsproces<strong>se</strong>n och över-<br />

bryggar gapet mellan grundforskning<br />

och praktisk nytta.<br />

Ett industriforskningsinstitut


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Johan Silfwerbrand (t.v.) överräckte blommor och pre<strong>se</strong>nter till avgående<br />

ordföranden Ingvar Börtemark…<br />

…och välkomnade efterträdaren Fredrik Winberg (nedan).<br />

SNABBA<br />

LEVERANSER!<br />

41<br />

kan inte arbeta isolerat, det<br />

måste samverka med näringsliv,<br />

högskola och övriga delar<br />

av den offentliga <strong>se</strong>ktorn,<br />

underströk Silfwerbrand.<br />

Han tryckte också på att<br />

innovationskedjan – skapa,<br />

sprida och tillämpa – inte ska<br />

vara enbart produktorienterad.<br />

Det sker innovationer<br />

även inom kursverksamheten<br />

med nya sätt att lära ut, inom<br />

forskningsmetodiken och vid<br />

utveckling av nya provningsmetoder.<br />

Skifte på<br />

ordförandeposten<br />

I samband med informationsdagen<br />

avtackades Ingvar Börtemark<br />

som innehaft posten<br />

<strong>se</strong>dan 2004. Johan Silfwerbrand<br />

uppmärksammade Ingvars<br />

tre olika roller: företags-<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB<br />

ledare, äkta teknologie doktor<br />

– inte bara hedersdoktor som<br />

många andra i samma position<br />

– och rätt man för att leda fusionen<br />

med SP när CBI blev<br />

bolaget CBI Betonginstitutet<br />

AB.<br />

– Ingvar har utmärkt sig<br />

som en idealisk ordförande<br />

med god ordning, <strong>se</strong>tt till att<br />

alla har fått uttrycka sin<br />

mening och skicklig på att<br />

sammanfatta diskussioner,<br />

något som jag som ständig<br />

<strong>se</strong>kreterare haft god nytta av,<br />

betonade Johan. Han är också<br />

en utpräglad humanist, en<br />

klippa och mycket underhållande<br />

vid sammanträdena i<br />

nomenklaturkommittén. Där<br />

har vi under åren definierat<br />

över 1 500 termer. Ingvar har<br />

deltagit i CBI:s informationsdagar<br />

<strong>se</strong>dan 1975.<br />

Ingvar tackade alla medarbetare<br />

för ett bra jobb, något som<br />

har varit grunden för bolagets<br />

framgångar de <strong>se</strong>naste åren.<br />

Uppgiften har hela tiden varit<br />

intressant och sammanhållningen<br />

synnerligen god.<br />

Därefter välkomnades efterträdaren<br />

Fredrik Winberg<br />

som nyligen har slutat som vd<br />

på Cementa.<br />

– Fredrik är ingalunda en ny<br />

bekantskap för oss, han har<br />

varit med i CBI:s styrel<strong>se</strong> <strong>se</strong>dan<br />

1991, förklarade Johan Silfwerbrand.<br />

– Jag <strong>se</strong>r fram emot min nya<br />

uppgift och gläder mig åt det<br />

fina gäng som finns i institutet.<br />

All denna potential av kunnigt<br />

folk gäller det att utnyttja så att<br />

tillväxten fortsätter, sa Fredrik<br />

Winberg när han tackade för<br />

förtroendet. <br />

Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin<br />

Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12<br />

Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor<br />

Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32<br />

Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.<strong>se</strong> • E-post: info@cme.<strong>se</strong>


MaskinExpo <strong>2011</strong><br />

Mässrapportör: Kjell Duberg<br />

EFTER SEX ÅR PÅ BARKARBY flyttar<br />

nu mässan till Sigtuna kommun.<br />

MaskinExpo AB har köpt<br />

Skepptuna Golfbana med en<br />

mängd ändamål<strong>se</strong>nliga byggna-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

DRÖMGRÄNS PASSERAD<br />

Årets MaskinExpo nådde den magiska grän<strong>se</strong>n 30 000 besökare med råge. Kie<br />

Wirenholt, vd, Carina Tegelberg, marknadschef, och Tomas Wirenholt, ekonomi,<br />

kunde också glädja sig åt ett stort intres<strong>se</strong> från medierna. Bland annat gjorde<br />

TV4 Nyhetsmorgon flera inslag från mässan under lördagens sändning,<br />

sammanlagt 30 minuter.<br />

der och en campingplats. Dessutom<br />

kan en 9-håls golfbana<br />

inom området behållas. Området<br />

är på 630 000 kvm, dubbelt<br />

så stort som Barkarby.<br />

42<br />

Landskapet är mycket böljande<br />

och vackert och Carina menar<br />

att det kan bli norra Europas<br />

vackraste mässområde. Namnet<br />

är bestämt till Stockholm Out-<br />

Tomas Wirenholt, Carina Tegelberg och Kie Wirenholt.<br />

door Exhibition Area (STOXA).<br />

En viktig anledning till valet av<br />

område är närheten till Stockholm,<br />

Uppsala och Arlanda<br />

flygplats.


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Global Drilling ökar sin foku<strong>se</strong>ringen på maskinförsäljning. Man erbjuder ett brett program med bland annat IR-kompressorer, grundläggningsriggar,<br />

pallmaskiner, borrmaskiner och Montabert hydraulhammare. Christer Wretman och Bos<strong>se</strong> Bäckgren pratar affärer med Ulf och<br />

Tord Carlsson, AB Mullsjö Brunnsborrningar. I bakgrunden den nya multimaskinen MDT 230B.<br />

På bilden till höger har Torsten Bonde från Falun för<strong>se</strong>tt rättviksbon Mats Eriksson, Ma<strong>se</strong>s Spräng & Mark AB, med den rätta huvudbonaden.<br />

Rickard Persson, Peal Mineral Processing, framför delar av en tvättanläggning med vattenåtervinning som ska levereras till Ballast i Södra<br />

Sandby för framställning av 0-2 betongmaterial. Andelen finmaterial i den ingående VSI-krossade fraktionen minskas från 15 till 5 procent.<br />

Till vänster skymtar dammbekämparen Akkuajet 35S som med hjälp av en 3 kW fläkt blå<strong>se</strong>r ut en fin vattendimma från 64 munstycken.<br />

På bilden till höger Jonas Segerdahl och Theré<strong>se</strong> Liljegren, Hundprofil, med de belgiska vallhundarna Uggla och Vanja som visade sina<br />

färdigheter på mässan. Jyckarna är BEF-auktori<strong>se</strong>rade dol-hundar som kan spåra och markera sprängämnen och pyroteknik. Uggla är också<br />

utbildad narkotikahund. Hundprofil var först på marknaden med hundar som söker efter droger och pyrotekniska artiklar.<br />

Utdelning av BEF:s och Sandviks pris till bästa sprängelev har blivit en tradition på MaskinExpo. Årets pristagare heter Mathias Kangas från<br />

Spångbergsgymnasiet i Filipstad och Richard Olsson från Kista Gymnasium. Pri<strong>se</strong>t är en check på 10 000 kronor och en studieresa med<br />

Sandvik till Tammerfors. Båda an<strong>se</strong>r att de har valt ett intressant yrke med goda framtidsutsikter. Richard hade redan före examen lovats<br />

anställning som borrare på Enjis Bergsprängning. Ceremonin ägde rum i montern som delades av BEF och Geotec.<br />

43


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Sindeqs mässbemanning runt Cofamasts Exterminator, ett borrsystem för styrd borrning i miniformat och lätt att transportera. Används<br />

exempelvis för rördragning under vägbankar eller slangdragning till värmebrunnar. När man har kommit igenom till mottagarschaktet sätter<br />

man på en rymmare med expander där slang monteras och dras tillbaka genom hålet. Hålet har då borrats och rymts och en slang är<br />

placerad utan att markytan påverkats. Med ett mätinstrument kan man följa var och på vilket djup borrkronan befinner sig.<br />

Från vänster Lars-Erik Cedermalm, Sindeq, Nicolo Zenga, IMT (italiensk tillverkare av bl.a. augerborrsystem för kontinuerlig borrning ner till<br />

ca 90 m), Signor Comacchio (en av delägarna till Comacchiofabriken), Chatarina Lundqvist, Torbjörn Mårtensson och Las<strong>se</strong> Aman, Sindeq,<br />

och längst till höger Flavio Durigan, Comacchio.<br />

AB Vulkekonomi i Bålsta säljer och <strong>se</strong>rvar transportband i Mellansverige. Mattias Green och Fredrik Stenberg visade sin <strong>se</strong>rvicebuss och<br />

betonade företagets goda tillgänglighet och snabba <strong>se</strong>rvice. Man tillhandahåller även drivtrummor, vändtrummor, avskrapare och slitgummi.<br />

Lagret är väl tilltaget med alla tillbehör för <strong>se</strong>rvice, montage och skarvning. Till höger: OJ:s vågsystem visade sina produkter hos Möckeln<br />

Svenska. Kristian Ribbnäs berättade att OJ konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av krossar, siktar och transportörer. Genom<br />

direkt <strong>se</strong>riell kommunikation med PC, Ethernet eller via GSM-modem kan man effektivt avläsa aktuellt flöde, produktionstid och bandstatus.<br />

På 2000 kvadratmeters utställningsyta visade Fredheim Maskin AS ett mycket stort sortiment krossar och sorteringsverk från Keestrack. Bland<br />

annat visades en komplett krosslinje med käft- och konkross och sorteringsverk för <strong>se</strong>x fraktioner. Per Fredheim konstaterade nöjt att<br />

storsatsningen på MaskinExpo verkligen har lönat sig. Bilden till höger: Framför Oricas sprillans nya SSE-bil (Site Sensiti<strong>se</strong>d Emulsion) står<br />

stationsföreståndare från hela Sverige. Från vänster: Kai Delås, Kållered, Jan Harju, Bastuträsk, Bengt-Arne Bengtsson, Lönsboda Skåne, Dennis<br />

Edh, Aneby, och Stefan Pettersson, Gyttorp. SSE-bilarna levererar ett sprängämne med högre energiinnehåll och därmed ökad sprängkraft.<br />

Den nya Euromastern kompletterar flottan av SME-bilar.<br />

44


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Stefan Svensson, Atlas Copco, vid en prototyp av den nya mobila borriggen SmartROC T 35 som nu lan<strong>se</strong>ras. Med steglös reglering av<br />

kompressorn och optimerad användning av dammsugare och kylfläkt får man ner bränsleförbrukningen med upp till 50 procent. Ett helt nytt<br />

hydraulsystem med hälften så mycket slangar ger mycket god <strong>se</strong>rviceåtkomlighet.<br />

Färdig för leverans är nya FlexiROC T 20, storebror till T15, fyrhjulsdriven, fullt radiostyrd och för<strong>se</strong>dd med ett rotationshuvud som ökar täckarean<br />

markant. En ny högfrekvent borrmaskin ger förbättrad borrsjunkning.<br />

Björn Myhr, Atlas Copcos produktchef för krossverk och siktar, i färdigställning vid sin minsta käftkross, PC 1055, av<strong>se</strong>dd för skogsbilvägar.<br />

Atlas Copco har minimalt med elektronik på sina mobila krossar. De manövreras utan hjälp av datorkraft, den elektronik som finns är enbart<br />

till för säkerhetsvakterna som finns monterade på kros<strong>se</strong>n. Man satsar på enkel sköt<strong>se</strong>l och hög driftsäkerhet där operatören klarar <strong>se</strong>rvicen<br />

på egen hand.<br />

45


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

46<br />

Metso hade sverigepremiär<br />

för två nya mobila siktar,<br />

ST272 på en tvådäckad grovsorterare<br />

med lamellmatare<br />

för tre fraktioner och<br />

Lokotrack ST 4.8, en tredäckad<br />

finsorterare med egen<br />

matare. Metso använder sin<br />

nya typbeteckning på ST 4.8.<br />

Den första siffran anger<br />

antalet slutprodukter som<br />

produceras och den andra<br />

siffran arean på det översta<br />

siktdäcket i kvadratmeter.<br />

Eskil Krantz, E. Krantz AB,<br />

står på marken. Niklas Angel,<br />

teknik/produktionschef hos E.<br />

Krantz AB, Björn Lindberg och<br />

Juha Ekholm, säljare hos<br />

Metso, har klättrat upp på<br />

verket. E. Krantz AB hade<br />

dagarna före mässan fått<br />

krossanläggningen LT110C<br />

levererad från Metso.<br />

Borrargossar från Sverige, Norge och Danmark samlades på mässan. Från vänster Johan Barth, Geotec, Einar Østhas<strong>se</strong>l, Maskinentreprenørenes<br />

Forbund, Christian Christian<strong>se</strong>n, Foreningen af Danske Brøndborere, Rikard Lie, Østfold Brønnboring AS, Jon H. Skattebo,<br />

Valdres Brønnboring AS, och Rolf Borrås, Geotec.<br />

Svensk Geoenergi och Geotec arrangerade under mässan ett välbesökt teknik<strong>se</strong>minarium om nyheterna inom geoenergi. Johan Barth hoppas<br />

att MaskinExpo på sikt ska bli en given samlingsplats för hela borrningsbranschen och utvecklas till Nordens största borrmässa.<br />

Anders Jonsson, Vendig, berättade att man nu har 95 olika skrapor<br />

på lager. LKAB är största kunden. På bilden visar han en mycket<br />

slitstark hårdmetallskrapa med en volframlegering ingjuten i polyuretanet.<br />

Skrapor är den största produkten med export till elva<br />

länder, men företaget säljer även rullar, siktdukar, sållgaller och<br />

trummor. En eldrivtrumma med inkapslad motor och växellåda har<br />

visat sig mycket hållbar och <strong>se</strong>rvicevänlig. De tidigaste kunderna har<br />

under 35 år bara behövt byta olja var 10 000:de timme (30 000<br />

med syntetolja). Det är dansken John Kirkegaards uppfinning (JoKi<br />

drum motor) som började tillverkas 1953.


Ove Adolfsson, Fritz Kildal,<br />

Sture Ludvigsson och Andreas<br />

Arne<strong>se</strong>n, Scandia Maskin AS,<br />

premiärvisade ScandiBelts<br />

mobila transportörer med<br />

kombinerad die<strong>se</strong>l- och eldrift<br />

och hydraulisk låsning på<br />

cylindern. När transportören<br />

är på plats driver elmotorn<br />

bandet. Den böjda armen gör<br />

att man får matfickan högre<br />

upp mot kros<strong>se</strong>n med mindre<br />

slitage och bättre justeringsmöjligheter<br />

som resultat.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Maxams Mikael Dahl omgiven av kunnigt branschfolk. T.v. Östen Johansson, en mycket känd sprängarprofil och t.h. Thord Norell, Järvsö.<br />

Östen är glad att Maxam åter säljer Riogel och nu har ett bättre pris än tidigare. Han får huvudvärk av Dynamit och han har därför använt<br />

Riogel. Mikael framhöll också Riogur, en vattentålig, lättanvänd och säker produkt, speciellt lämpad för tätsömmar och förspräckning.<br />

En nyhet som har väckt berättigad uppmärksamhet är en ny, mycket prisvärd tändapparat, MICKO 1 Dual från Nitrex. Den tänder både eloch<br />

noneltändare.<br />

På bilden till höger: I samarbete med Maxbro Powertilt lan<strong>se</strong>rar SB Grävtillbehör en helt ny tiltrotator från HELAC. Den saknar utstickande<br />

hydraulcylindrar och den stora vridvinkeln får man genom att en hydraulkolv förskjuts över en högervriden och en vänstervriden spårning<br />

(spline). Kompaktheten gör att hela tiltrotatorn går ner i smala schakt. T.v. Rolf Mannbro, Maxbro, och t.h. Billy Hölscher, SB Grävtillbehör.<br />

47


Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Rupert Crabtree, Försäljning Siktmedia, Stockholms Plåt- & Gummiperforering, med intres<strong>se</strong>rad publik. Y-länken som SPG tillverkar har blivit<br />

en stor succé. Den håller siktduken ren när materialet är fuktigt. Utställningssikten visar produktsortimentet med modulsystem, spännduk<br />

och stålgaller. SPG är Sveriges ledande producent av siktmedia för gruv- och grusindustrin. Ett annat verksamhetsområde på frammarsch är<br />

industriprodukter, d.v.s. sträckmetall, perforerad plåt, galler, svetsade galler och filter.<br />

På bilden till höger: Tore Lind, Anders Fahlström och Allan Algotsson på besök hos Ari Kainulainen och Thomas Geidby i Forcit Swedens<br />

monter.<br />

– Vi är starka under jord men nu ska vi öka vår marknadsandel ytterligare, säger Ari. Nästa utmaning blir att ge sig ut på marknaden ovanjord.<br />

Forcit Sweden har råvarustationer i Karlskoga, Lyck<strong>se</strong>le och Aitik. Ytterligare en station är planerad.<br />

– Årets MaskinExpo har varit den bästa eftersom brunnsborrarna är med. Och så har jag haft besök av kunder från Finland, säger en mycket<br />

nöjd Keijo Månqvist som behärskar både göteborgska och finska. Vår hydrauliskt drivna slipmaskin för stiftborrkronor är etta på marknaden.<br />

Den är effektiv, snabb och enkel att använda och den betalar sig själv snabbt. Atlas Copco har just köpt ett stort antal. På bilden fr.v.<br />

Christian Has<strong>se</strong>lgren, Peter Hernberg och Keijo Månqvist.<br />

På bilden till höger: Rubber Companys största produkter är transportband och industrigummiprodukter. Eric Boda, distriktsansvarig i Växjö,<br />

berättade också om företagets vulk<strong>se</strong>rvice på plats hos kunderna. Rubber säljer transportband från holländska Dunlop Conveyorbelting,<br />

världens största tillverkare av transportband. Huvudkontoret ligger i Vallentuna men lager, verkstad, <strong>se</strong>rvicepersonal och säljare finns också i<br />

Umeå, Växjö, Sundsvall och Karlstad.<br />

Vågab Tamtron Sverige AB pre<strong>se</strong>nterade bland annat en modifierad hjullastarvåg, dumpervågar med utökade möjligheter, nyförvärvet Loadmaster<br />

timmerkransvågar och Siemens industrivågar. En helt ny radar från Siemens med ett mycket attraktivt pris kan på 100 meters avstånd<br />

mäta nivån i bland annat asfaltfickor, lagerfickor, silor för cement, betong eller grus. Under fredagen hölls <strong>se</strong>minarier om vägning, informationsöverföring<br />

mellan lastare och kontor via internet och kontroll (kröning) av vågar.<br />

I Vågabs monter fr.v. Anders Wallerius, <strong>se</strong>rvicechef, Sandra Wahlsberg, säljare, Sven-Åke Kvaldén, vd, Conny Karlsson, säljare, Susanne<br />

Aronsson, administration, Michael Karlsson, Mikael Hulander och Odd Johansson, säljare.<br />

48


Boken om Sveriges okända storindustri,<br />

Berg för byggande – om bergmaterialindustrin , berättar på<br />

drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.<br />

Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges<br />

Bergmaterialindustri www.sbmi.<strong>se</strong> och beställs på<br />

Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .<br />

Beställ den nu!


ROBERT RUNDBERGET<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

Lennart Wiker, Wikers i Filipstad, vid sin ytterligare förbättrade grävmaskinsvagn. Den är nu helgalvani<strong>se</strong>rad och har fått större däck. Bärigheten<br />

har ökat från 5 till 6 ton. Den klarar även 7 ton om maskinen placeras så att motvikten kommer över hjulaxeln. Den går som traktorvagn<br />

men har bakljus och blinkers. Huvudinriktningen för Wikers är bränsleförsörjning till entreprenad-, skogs- och lantbruksmaskiner i<br />

områden utan infrastruktur och tankanläggningsstationer. Die<strong>se</strong>lstölder gör att intres<strong>se</strong>t är stabilt för mindre die<strong>se</strong>ltankar som man tar med i<br />

bilen. Under 450 liter krävs inte skylten farligt gods.<br />

Till höger: Ruba Gummi AB är Sveriges största tillverkare av sprängmattor. I produktionen går det åt ungefär 800-1 200 utslitna lastbilsdäck<br />

varje vecka. Mattornas vikt varierar mellan 40 och 1 500 kilo. Björn Skoog är nöjd med mässan.<br />

– Gamla kunder jag träffat har i en del fall kommit med mycket bra tips på hur vi kan förbättra mattorna. Det finns plats för utveckling även i<br />

den här branschen, säger Björn.<br />

50<br />

Andreas Junghage, Stenteknik, berättade entusiastiskt att företaget<br />

verkligen vädrar morgonluft för maskinläggning av marksten.<br />

– Det är ett starkt alternativ till asfalt för tungt belastade ytor såsom<br />

hamnar, kombiterminaler, stora centrallager och flygfält. I jämförel<strong>se</strong><br />

med asfalt är det ett både billigare och hållbarare alternativ.<br />

På stora ytor kan vi med S:t Eriks Hexasten komma ner i 35-40<br />

kr/kvm. Asfalt håller vanligen 10-15 år innan det är dags att lappa<br />

och laga. Hexastenen håller 30 år oberoende av stark kyla eller<br />

värme. Den kan dessutom återanvändas vid lagningar.<br />

– När vi lade 71 000 kvm på Umeås bangård klarade en maskin att<br />

stensätta 2 040 kvm på 13 timmar. Normal hastighet är 70 kvm/tim.<br />

Metoden är mycket vanlig i Tyskland där det finns 2 000 maskiner,<br />

medan vi här i Sverige bara har några få. Det finns också en förberedande<br />

grusutläggarmaskin för finjustering av bärlager och<br />

utläggning av sättsand. Den klarar att lägga en bädd på 8 000 kvm<br />

per dag. Det viktigaste för oss är att visa att metoden finns och det<br />

är vad vi gör här på MaskinExpo. Intres<strong>se</strong>t är stort, väldigt mycket<br />

folk stannar och tittar, framhöll Andreas.<br />

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –<br />

S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda<br />

Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60<br />

Hemsida: www.kontrollmetod.<strong>se</strong><br />

• Siktar<br />

• Vågar<br />

• Skakapparater<br />

• Värmeskåp<br />

• Neddelningsapparater mm<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

51<br />

Bilden till vänster: Liftbolaget, som <strong>se</strong>dan 2007 ingår i den norska<br />

storkoncernen Malthus AS, har bytt namn till Malthus Lift & Maskin<br />

AB. Företaget finns i Gävle, Falkenberg, Stockholm och Malmö.<br />

Längst till vänster: Göran Janko, säljchef Syd, Stephan Larsson (i blå<br />

skjorta), säljchef Nord, och längst till höger Jonas Berlin, säljare.<br />

I bakgrunden bland annat die<strong>se</strong>ldrivna ledbomsliften JLG 1250 AJP<br />

med arbetshöjd 40,3 meter.<br />

Ovan: Jan Forsmark, platschef BNT Nordic AB, och There<strong>se</strong><br />

Hjalmarsson, Office Assistant, bland slit- och re<strong>se</strong>rvdelar till krossar,<br />

re<strong>se</strong>rvdelar till transportörer och siktdukar. Det växande Gävleföretaget<br />

exporterar till gruv- och anläggningsindustrin i stora delar<br />

av världen.<br />

Griper Griper B däckskydd<br />

däckskydd<br />

För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.<br />

343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35<br />

www.nyvab.<strong>se</strong>


TRADITIONSENLIGT inleddes avslutningen<br />

med att studenterna<br />

visade sina anhöriga runt på<br />

Bergsskolan och därefter vidtog<br />

fotografering framför skolans<br />

entré.<br />

Avslutningsceremonin hölls i<br />

kyrkan eftersom skolans aula<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Examen vid Bergsskolan<br />

I vackert väder examinerades den 9 juni rekordmånga elever från Bergsskolan i Filipstad.<br />

Hela 50 ingenjörer och tekniker avslutade då sin utbildning.<br />

inte längre räcker till. Efter<br />

intåg och musik gratulerade<br />

skolans tf rektor Björn Hellqvist<br />

eleverna till examen och<br />

önskade dem lycka till. Professor<br />

Rob Hellingwerf höll en<br />

betraktel<strong>se</strong> över studenternas<br />

kommande yrkesliv, <strong>se</strong>tt genom<br />

52<br />

en geologs ögon och därefter<br />

intogs buffélunch i Bergmästargården.<br />

Där hade skolans<br />

grundare Franz von Schéele sin<br />

tjänstebostad som nu bl.a. tjänar<br />

som kårhus.<br />

Ett stort antal stipendier och<br />

premier utdelades avslutningsvis.<br />

Med inriktning berg och anläggningsteknik<br />

examinerades<br />

24 ingenjörer och 14 tekniker,<br />

med inriktning mot metall 5<br />

ingenjörer och 7 tekniker. Dessutom<br />

har drygt 20 elever läst<br />

det tekniska basåret och kvalificerat<br />

sig för högre studier. <br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Metso har ingått avtal på fem<br />

år med Northland Resources<br />

AB av<strong>se</strong>ende kvarnfoder<strong>se</strong>rvice<br />

och inspektionsprogram för<br />

projektet Kaunisvaara i norra<br />

Sverige. Avtalet kompletterar<br />

order som tillkännagavs tidigare<br />

i år.<br />

Ordern är värd 19 miljoner<br />

euro och är inkluderad i<br />

Mining and Construction Technologys<br />

orderingång andra<br />

kvartalet <strong>2011</strong>.<br />

Metsos program för Life-<br />

Cycle Services (LCS) i Kaunisvaara<br />

omfattar både leverans<br />

och installation av kvarninfodring<br />

samt tekniskt underhållsstöd<br />

för en <strong>se</strong>mi-autogen kvarn<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Metso levererar till Northland Resources<br />

Dannemora Mineral AB har<br />

tecknat avtal med Sandvik<br />

Mining and Construction Sverige<br />

AB om leverans av mobila<br />

gruvmaskiner till ett värde av<br />

cirka 70 miljoner kronor.<br />

Maskinerna är av<strong>se</strong>dda för<br />

Dannemoras nya järnmalms-<br />

i processlinjen i Tapuli. Metsos<br />

<strong>se</strong>rviceteam på plats kommer<br />

också att genomföra inspektioner<br />

av infodringen för att maximera<br />

utrustningens tillgänglighet.<br />

Avtalsperioden inleds när<br />

installationen av processlinjen<br />

är klar i Tapuli i slutet av 2012.<br />

– Vi är nöjda med att ha ingått<br />

detta avtal eftersom det<br />

maximerar tillgängligheten i<br />

vår kvarnlinje, säger Shane<br />

Williams, Vice President Projects,<br />

Northland Resources AB.<br />

Eftersom detta avtal bygger på<br />

kostnad per ton, kommer vi att<br />

kunna förut<strong>se</strong> våra kostnader<br />

över längre perioder. Det kommer<br />

att bli ett mycket använd-<br />

gruva som planeras starta produktionen<br />

andra kvartalet<br />

2012. Leveran<strong>se</strong>rna påbörjas<br />

från och med produktionsstarten.<br />

Utöver maskinerna kommer<br />

Sandvik även att ansvara<br />

för det löpande underhållet och<br />

<strong>se</strong>rvice av maskinparken.<br />

53<br />

bart verktyg med tanke på den<br />

totala projektinvesteringen.<br />

– Vi välkomnar möjligheten<br />

att vidga samarbetet med<br />

Northland genom ett femårigt<br />

LCS-engagemang, säger João<br />

Ney Colagrossi, chef för affärsområdet<br />

Services inom Metso.<br />

– Den fart med vilken verksamheten<br />

vid Kaunisvaara går<br />

framåt är imponerande och vi<br />

<strong>se</strong>r fram emot ett givande<br />

samarbete med Northland<br />

Resources.<br />

Avtalet omfattar, inom ramen<br />

för LCS-programmet vid<br />

Kaunisvaara, Metso Poly-Met<br />

kvarninfodring, liner handler<br />

och för arbetet nödvändiga<br />

– Sandviks produktportfölj och<br />

erfarenhet passar mycket bra<br />

för produktionen i Dannemora.<br />

Återöppnandet av Dannemoragruvan<br />

är en milstolpe<br />

för svensk gruvindustri och förhoppningsvis<br />

början av en ny<br />

era för Bergslagen som viktig<br />

verktyg, tekniskt stöd, inklusive<br />

underhållsplanering samt<br />

månatliga revisioner och årlig<br />

besiktning av kvarnen i Tapulilinjen.<br />

Northland Resources är som<br />

bekant ett gruvbolag som<br />

bedriver prospektering och<br />

utveckling av en portfölj av<br />

järnmalmsprojekt i norra Sverige<br />

och Finland. I Kaunisvaara<br />

kommer man att bryta magnetitfyndigheter<br />

för att för<strong>se</strong> en<br />

multi-line processanläggning i<br />

Sverige. Proces<strong>se</strong>n ger ett högvärdigt<br />

magnetitkoncentrat av<br />

god kvalitet. <br />

Sandviks mobila gruvmaskiner till Dannemora<br />

gruvregion i Sverige. Det är<br />

även roligt att få ytterligare en<br />

gruva med storskalig produktion<br />

i närområdet, säger Lars<br />

Jo<strong>se</strong>fsson, chef för affärsområdet<br />

Sandvik Mining and Construction.<br />

<br />

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Med målet att erbjuda marknadens<br />

bästa <strong>se</strong>rvice till kunder i<br />

stockholmsområdet bygger nu<br />

Atlas Copco och Dynapac ett<br />

gemensamt <strong>se</strong>rvicecenter.<br />

Det nya centret kommer att<br />

ansvara för <strong>se</strong>rvice av Atlas<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 3/<strong>2011</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Atlas Copco och Dynapac öppnar nytt gemensamt <strong>se</strong>rvicecenter i Stockholm.<br />

Atlas Copco och Dynapac<br />

öppnar nytt gemensamt <strong>se</strong>rvicecenter i Stockholm<br />

Copcos kompressorer och<br />

generatorer, utrustning för<br />

gruv- och anläggningsarbeten<br />

samt Dynapacs produkter för<br />

vägarbeten.<br />

– Genom att bygga ett<br />

gemensamt <strong>se</strong>rvicecenter i nya<br />

54<br />

ändamål<strong>se</strong>nliga lokaler med<br />

högsta möjliga utrustningsnivå<br />

ökar vi kvalitén på vår <strong>se</strong>rvice<br />

till kunderna i regionen, säger<br />

Mikael Deremo, projektledare<br />

vid Atlas Copco.<br />

Det nya <strong>se</strong>rvicecentret kom-<br />

mer att ligga i Slagsta, söder<br />

om Stockholm vid E4:an. Med<br />

byggstart hösten <strong>2011</strong> planeras<br />

inflyttningen till oktobernovember<br />

2012. <br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Bandtransportörer<br />

BANDTRANSPORTÖRER,<br />

TRANSPORTUTRUSTNING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Bergborrutrustning<br />

Atlas Copco CMT Sweden AB<br />

Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46<br />

www.atlascopco.<strong>se</strong><br />

Utrustning för<br />

bergborrning & prospekteringsborrning<br />

Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor<br />

Borrör – Borrstänger – Helstångsborr<br />

Dia-Team AS<br />

Boden +46 921-163 16,<br />

Trondheim +47 72 56 38 90<br />

We repre<strong>se</strong>nt<br />

&<br />

www.diateam.no<br />

BRANSCHENS LEVERANTÖ RER<br />

Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />

Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />

Borrkas<strong>se</strong>tter<br />

GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />

Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />

www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />

Gruvteknik AB<br />

Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,<br />

re<strong>se</strong>rvdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom<br />

bygg-, gruv- och stenindustrin.<br />

Vi utför även reparationer på era maskiner.<br />

Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika<br />

Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58<br />

Lager: Tel. 0240-370 01<br />

E-post: info@gruvteknik.com<br />

www.gruvteknik.com<br />

Utrustning för bergborrning<br />

såväl ovan som under jord<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Berg- och sprängtekniska<br />

konsulter<br />

NITRO CONSULT AB<br />

Box 32058, 126 11 Stockholm<br />

Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36<br />

www.nitroconsult.<strong>se</strong><br />

E-post: stockholm@nitroconsult.<strong>se</strong><br />

Spräng- och bergteknisk rådgivning<br />

Riskanalys, utredning, syneförrättning<br />

Projektledning, byggledning och kontroll<br />

Vibrationsmätning<br />

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,<br />

Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro<br />

Berg- och sprängteknisk<br />

utbildning<br />

Box 31, 185 21 Vaxholm<br />

Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84<br />

E-post: berg@bergutbildarna.<strong>se</strong><br />

www.bergutbildarna.<strong>se</strong><br />

• ADR - Förarintyg<br />

• Bergborrningscertifikat<br />

• Sprängteknisk behörighet<br />

• Undermarksbyggande<br />

• Miljöpåverkan


Borrning och<br />

prospektering<br />

Industrivägen 2, 713 93 Nora<br />

Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95<br />

www.drillcon.<strong>se</strong><br />

Bulkhantering<br />

IFESYSTEM AB<br />

Box 368, 551 15 Jönköping<br />

Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07<br />

E-post:info@ife-system.<strong>se</strong> • www.ife-system.<strong>se</strong><br />

Die<strong>se</strong>lmotorer<br />

Die<strong>se</strong>lmotorer, <strong>se</strong>rvice och<br />

re<strong>se</strong>rvdelar.<br />

Distributör för Sverige och Danmark.<br />

Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus<br />

Tel. 08-564 707 00<br />

www.die<strong>se</strong>lmotornordic.com<br />

Die<strong>se</strong>ltankar<br />

Die<strong>se</strong>ltankar 200 liter-50 m 3<br />

WIKERS I FILIPSTAD AB<br />

www.wikers.<strong>se</strong> • info@wikers.<strong>se</strong><br />

Tel. 0590-152 90<br />

Gruv- och tunnellampor<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT<br />

Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50<br />

Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.<strong>se</strong><br />

www.cme.<strong>se</strong><br />

Grävutrustning<br />

Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA<br />

Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping<br />

Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65<br />

www.sbgab.<strong>se</strong><br />

Hydraulhammare<br />

– Hydraulhammare – Bomsystem<br />

– Betongsaxar – Re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Pulvri<strong>se</strong>rare – Service<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Industrigummi<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Kabel och kontaktdon för<br />

för grus- och gruvindustri<br />

• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV<br />

• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV<br />

upp till 240 mm 2<br />

Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />

info@cavotec.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />

Gummi- och PUR-mantlad<br />

kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV,<br />

samt kontaktdon till dessa.<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />

Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48<br />

info@elproman.<strong>se</strong> • www.elproman.<strong>se</strong><br />

Kontaktdon 10-800 A,<br />

230-15 kV, 1-64 poler<br />

Kabel med gummi- eller PUR-mantel<br />

1-24 kV, t.o.m. 240 mm 2<br />

Mobil Elteknik Sverige AB<br />

Lovi<strong>se</strong>bergsvägen 13, 141 32 Huddinge<br />

Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01<br />

E-post: info@mets.nu<br />

www.mets.nu


Kalk<br />

Nordkalk AB<br />

Box 901<br />

731 29 Köping<br />

Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71<br />

E-post: info@nordkalk.com<br />

www.nordkalk.com<br />

Konsulter<br />

Geologi, geofysik, geokemi,<br />

miljökon<strong>se</strong>kvensbeskrivningar, projektledning.<br />

Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.<br />

Box 275, 751 05 Uppsala.<br />

Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.<br />

Bergkonsulterna<br />

www.petroteam.<strong>se</strong><br />

info@petroteam.<strong>se</strong><br />

Bengt Ludvig 031-31 31 643<br />

MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,<br />

MKB OCH UTREDNING<br />

Buller och vibration • Täktplan • Visuali<strong>se</strong>ring<br />

Radon • Yt- och grundvatten<br />

Förorenad mark<br />

Helsingborg 042-444 40 00<br />

Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00<br />

Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50<br />

Kalmar 0480-44 92 00<br />

www.wspgroup.<strong>se</strong><br />

Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund<br />

Krossar och re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Krossar – Slitgummi<br />

– Siktar – Dammkapsling<br />

– Matare – Slit och re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Automationssystem – Service<br />

– Siktmedia<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Allt till krossanläggningar<br />

• Slitgods • Siktar<br />

• Re<strong>se</strong>rvdelar • Siktmedia<br />

• Krossar • Service<br />

• Matare<br />

• Bandtransportörer<br />

Scandia Maskin Sverige<br />

Göteborg 076-62 77 881<br />

Karlstad 070-65 40 115<br />

www.scandiamaskin.<strong>se</strong><br />

Lågfriktionsmaterial<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10


Radiostyrning<br />

Radiostyrning och kommunikationssystem<br />

för krävande applikationer inom bergmaterialindustri,<br />

gruvor, stålverk och offshore<br />

Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />

Box 159, 453 24 Ly<strong>se</strong>kil<br />

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />

info@cavotec.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />

Siktelement<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Siktgaller<br />

Tel<br />

0371-<br />

150 35<br />

Telefax<br />

0371-154 56<br />

Sikt- och sorteringsgaller för<br />

grusindustrin samt skyddsoch<br />

inbrottsgaller<br />

AB PETERSON & DUHR<br />

ANDERSTORP<br />

www.peterson-duhr.<strong>se</strong><br />

Siktningsmaskiner<br />

Slitgods<br />

DIN SAMARBETS -<br />

PARTNER PÅ SIKTMEDIA<br />

Vi på SPG är Sveriges ledande producent av<br />

siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan<br />

starten 1973 har vi i stort <strong>se</strong>tt levererat våra<br />

produkter till alla före kommande aktörer inom<br />

gruv- och grus näringen.<br />

Tel växel: 08–504 106 00<br />

Fax: 08–504 106 10<br />

E-post: info@spgab.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.spgab.<strong>se</strong><br />

Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge<br />

Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge<br />

Box 78, 544 21 HJO<br />

Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78<br />

www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />

E-post: info@mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />

SLITGODS FÖR INDUSTRIN<br />

E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING<br />

TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12<br />

E-POST jan karlsson@sabel.<strong>se</strong> HEMSIDA www.sabel.<strong>se</strong><br />

Slitgummi, slitelement av<br />

gummi för stup, matare<br />

godsfickor, etc.<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Slutväxlar<br />

Slutväxlar & re<strong>se</strong>rvdelar<br />

till alla sorters entreprenadmaskiner<br />

och svängkranar<br />

www.bobcat-orestad.com<br />

The Charon Company AB<br />

Tel. 0708-927 927<br />

040-15 78 19<br />

e-post: info@bobcat-orestad.com


Specialcement<br />

Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby<br />

Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25<br />

Kalciumaluminater: cement och fluss<br />

www.<strong>se</strong>car.net<br />

www.cimentfondu.com<br />

Sprängmattor<br />

Ruba Gummi AB<br />

690 45 Åsbro<br />

Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50<br />

Aktivt stödjande partner till<br />

Bergsprängning<strong>se</strong>ntreprenörernas Förening<br />

Sprängämnen<br />

www.epc-group.<strong>se</strong><br />

Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77<br />

Göteborg: Tel. 031-56 03 00<br />

Komplett leverantör av sprängmedel<br />

för alla applikationer.<br />

FORCIT SWEDEN AB<br />

Box 6, SE-713 21 NORA<br />

Tel. 07-220 003 01<br />

www.forcit.<strong>se</strong><br />

Sprängmedel direkt från<br />

egna fabriker. Leveran<strong>se</strong>r och ladd<strong>se</strong>rvice<br />

över hela Sverige.<br />

Karlstad, tel. 054-53 53 10<br />

Enköping, tel. 0171-44 31 80<br />

Göteborg, tel. 031-270 260<br />

Tel. 0587-145 45<br />

Spräng<strong>se</strong>rvice med både Bulk- och Anfobilar<br />

Direktleveran<strong>se</strong>r över hela landet<br />

www.norab.com<br />

Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00<br />

Systemlösningar<br />

KOMPLETTA<br />

LÖSNINGAR INOM<br />

BULKHANTERING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Transportband och<br />

slitgummi<br />

TRANSPORTBAND • SLITGUMMI<br />

TRANSPORTÖRTILLBEHÖR<br />

HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA<br />

TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51<br />

www.vulkekonomi.<strong>se</strong><br />

E-post: support@vulkekonomi.<strong>se</strong>


Transportband och<br />

tillbehör<br />

Transportband & tillbehör<br />

Styrningssystem<br />

Avskrapningssystem<br />

Transmissionsprodukter • Slang<br />

ContiTech Scandinavia AB<br />

Box 38, 164 93 KISTA<br />

Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66<br />

www.contitech.<strong>se</strong><br />

– Bandrullar – Bandrensare<br />

– Rullbanerullar – Sidotätningar<br />

– Rullställ – Spännskruvar<br />

– Trummor – Säkerhetssystem<br />

– Valsar – Gummeringar<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

Box 812, 953 28 Haparanda<br />

Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09<br />

www.sandvik.com<br />

Transportband • Slitgummi<br />

Rep. material • Remlås • Vulkpressar<br />

Industrigatan 8, 619 32 Trosa<br />

Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25<br />

E-post: support@primogum.<strong>se</strong> • www.primogum.<strong>se</strong><br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

TRANSPORTBAND – SLITGUMMI<br />

Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65<br />

Järnringen 17, 433 30 Partille<br />

Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32<br />

www.sigab.net<br />

Bandavskrapare<br />

Bandstöd<br />

Bärrullar & Returrullar<br />

El-drivtrummor<br />

Driv- & vändtrummor<br />

Slit- & kantlistgummi<br />

Sållgaller & gummisiktduk<br />

Huvar & Metalldetektorer<br />

Bullerdämpning<br />

Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30<br />

www.vendig.<strong>se</strong><br />

®<br />

Allt för din transportör<br />

TRANSPORTBAND<br />

INDUSTRIGUMMI, M.M.<br />

Växjö tel. 0470-72 98 40<br />

Fax 0470-72 98 20<br />

www.vulkproff<strong>se</strong>n.com<br />

Gummilabor transportband<br />

Vågar<br />

TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE<br />

Vi har det mesta inom vägning!<br />

Specialité: Bandvågar.<br />

Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand<br />

Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96<br />

070-675 66 77, 070-685 66 77<br />

E-post: oj.s@vagsystem.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.vagsystem.<strong>se</strong><br />

S-E-G Svenska AB<br />

Box 11143. 161 11 Bromma<br />

Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00<br />

www.s-e-g.com<br />

Vågar för alla behov<br />

Rikstäckande <strong>se</strong>rvice<br />

Tel. 054-69 08 40<br />

www.vagab.com


Tunga argument för<br />

mobila enheter i världsklass<br />

Sandviks Heavy range-<strong>se</strong>rie mobila krossar och siktar kombinerar hög mobilitet med hög<br />

produktivitet, samtidigt som de är flexibla i sin användning i anläggningen eller projektet.<br />

Enheterna presterar på topp var och en för sig, men är konstruerade för att dockas ihop för<br />

produktion av olika fraktioner ur ett enda krossled. En hög grad av automati<strong>se</strong>ring gör att<br />

en eller flera enheter kan styras av en enda operatör.<br />

Vill du veta mer? Läs om vårt produktutbud och hitta kontaktuppgifter till våra säljare på<br />

mc.sandvik.com/<strong>se</strong><br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.<br />

LOKALKONTOR: BOLLNÄS TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,<br />

KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00<br />

mc.sandvik.com


Posttidning B Svensk Bergs-& Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!