05.09.2013 Views

sinirististä suveen 1918 1939 - Posti

sinirististä suveen 1918 1939 - Posti

sinirististä suveen 1918 1939 - Posti

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>sinirististä</strong><br />

<strong>suveen</strong> <strong>1918</strong><br />

<strong>1939</strong><br />

Från Finlands flagga <strong>1918</strong> till sommaren <strong>1939</strong><br />

The Blue Cross from <strong>1918</strong> to the summer of <strong>1939</strong>


<strong>Posti</strong>museo<br />

Helsinki 1999


• Teksti • Text • Text Olavi Alkio<br />

• Översättning Birgit Fortelius-Tuomi<br />

• Translation Marjut Särkkälä & Jyri Turunen<br />

• Ulkoasu • Layout • Layout Jarmo Niinimäki<br />

• Kustantaja <strong>Posti</strong>museo<br />

• Förläggare Postmuseum<br />

• Publisher Post Museum<br />

• Näyttelyn yhteistyökumppanit <strong>Posti</strong>museo & Suomen <strong>Posti</strong>korttiyhdistys Apollo ry<br />

• Utställningens samarbetspartner Postmuseum & Finlands Postkortsförening Apollo rf<br />

• Partners of the Exhibition Post Museum & Apollo ry, the Finnish Postal Card Association<br />

• Paino • Tryckeri • Printing Kirjapaino Tapo Oy<br />

ISBN 952-5249-03-4


Sinirististä <strong>1918</strong> <strong>suveen</strong> <strong>1939</strong><br />

Från Finlands flagga <strong>1918</strong> till sommaren <strong>1939</strong><br />

The Blue Cross from <strong>1918</strong> to the summer of <strong>1939</strong><br />

• Näyttely <strong>Posti</strong>museossa 15.10.1999 - 19.3.2000 ja internetissä 1.11.1999 alkaen<br />

• Utställning i Postmuseum 15.10.1999 - 19.3.2000 och i internet från 1.11.1999<br />

• Exhibiton in Post Museum 15.10.1999 - 19.3.2000 and in the internet from 1.11.1999<br />

• Näyttelyssä on postikortteja seuraavien henkilöiden kokoelmista:<br />

• Utställningen omfattar postkort ur följande personers samlingar:<br />

• The exhibition contains postcards from the collections of the following people:<br />

Alkio Olavi<br />

Danska Martti<br />

Etäsalo Matti<br />

Friman Paavo<br />

Halleen Åke<br />

Honkanummi Hilkka<br />

Johanson Erik<br />

Jokinen Olavi<br />

Kiljunen Reijo<br />

Kolppanen Matti<br />

Kuusjärvi Raili ja Ahti<br />

Könönen Leena ja Lasse<br />

Lehtinen Sinikka<br />

Lindfors Kaija<br />

Pirhonen Anneli<br />

Polón Keijo<br />

Pylvänäinen Ilmo<br />

Rahikainen Mikko<br />

Raita Sointu<br />

Saarinen Björn-Eric<br />

Saarinen Markku<br />

Sipari Matti<br />

Skugström Kurt<br />

Sotamaa Pentti<br />

Tyhtilä Olli<br />

Uusi-Eskola Reijo<br />

von Hertzen-Reinikainen Else


JOHDANTO<br />

Suomi oli vuodesta 1809 autonominen osa keisarillista Venäjää. Pitkän<br />

myönteisen kehityskauden jälkeen välit emämaahan alkoivat 1800luvun<br />

loppupuolella kiristyä. Alkoivat sortovuodet, joiden tarkoituksena<br />

oli vähitellen lakkauttaa Suomen erityisasema ja liittää alue keisarikunnan<br />

kiinteäksi osaksi. Syntyi vastarintaliike, joka suotuisissa yleispoliittisissa<br />

oloissa johti Suomen itsenäistymiseen.<br />

Näistä vaiheista kertoi <strong>Posti</strong>museon ja Suomen <strong>Posti</strong>korttiyhdistys<br />

Apollo ry:n yhteistoimin järjestämä postikorttinäyttely “Sorrosta siniristiin”,<br />

joka osana itsenäisyytemme 75-vuotisjuhlallisuuksia oli esillä<br />

useissa museoissa vuonna 1992. Nyt samoin voimin koottu postikorttinäyttely<br />

“<strong>1918</strong> <strong>sinirististä</strong> <strong>suveen</strong> <strong>1939</strong>” on suora jatko edelliselle. Tämä<br />

näyttely kertoo itsenäisyytemme ensimmäisestä rauhan kaudesta <strong>1918</strong>-<br />

<strong>1939</strong>.<br />

INLEDNING<br />

Finland var från år 1809 en autonom del av kejsardömet Ryssland.<br />

Efter en lång period av positiv utveckling började relationerna mellan<br />

Finland och moderlandet i slutet av 1800-talet bli mer ansträngda.<br />

Ofärdsåren tog vid med avsikten att gradvis göra slut på Finlands<br />

särställning och införliva området som en fast del av kejsardömet. En<br />

motståndsrörelse uppstod, som i de rådande gynnsamma allmänpolitiska<br />

förhållandena ledde till att Finland blev självständigt.<br />

Om dessa skeden berättade postkortsutställningen ”Från ofärd till<br />

självständighet”, som arrangerades i samarbete mellan Postmuseum och<br />

Finlands Postkortsförening Apollo rf och som utgjorde en del av festligheterna<br />

i samband med vår självständighets 75-års jubileum. Utställningen<br />

presenterades på många museer under år 1992. Utställningen<br />

”Från Finlands flagga <strong>1918</strong> till sommaren <strong>1939</strong>” har samma arrangörer<br />

och utgör en direkt fortsättning på den ovannämnda utställningen. Den<br />

här utställningen berättar om den första fredsperioden under vår självständighet<br />

under åren <strong>1918</strong> – <strong>1939</strong>.<br />

• 6 •


INTRODUCTION<br />

Finland became an autonomous Grand Duchy of the Russian Empire in<br />

1809. After a long period of amicable relations, tension began to develop<br />

between Finland and Russia at the end of the 19 th century. The aim of<br />

the two eras of Russian oppression that followed was to gradually<br />

obliterate Finland’s privileged position and to abolish its autonomy. I n<br />

response to the oppression, a resistance movement emerged, and once<br />

the general political climate became more favourable for Finland, the<br />

country gained its independence.<br />

These times are depicted in the postcard exhibition “From oppression to<br />

independence” organised by the Post Museum and Apollo ry, the Finnish<br />

Postal Card Association. The exhibition was displayed in several museums<br />

as a part of the country’s 75 th Independence Day celebrations in<br />

1992. The postcard exhibition entitled “The Blue Cross from <strong>1918</strong> to<br />

the summer of <strong>1939</strong>”, arranged by the same two organisations, is a<br />

direct continuation of the first one. It depicts the first period of peace<br />

during Finland’s independence, the period between <strong>1918</strong> and <strong>1939</strong>.<br />

• 7 •


TASAVALLAN KIVIJALKA LASKETAAN 1919-24<br />

• Senaatin päätöksen 9.6.<strong>1918</strong> mukainen Suomen lippu.<br />

• Finlands flagga enligt senatens beslut den 9.6.<strong>1918</strong>.<br />

• The Finnish flag according to the Senate’s resolution on<br />

June 6 <strong>1918</strong>.<br />

Finlands självständighet uppstod inte på ett ögonblick<br />

och inte heller i ett vakuum. Den var resultatet<br />

av en lång process med rötter t.o.m. mycket djupt i<br />

historien. Processen gestaltade sig i slutskedet som<br />

en uppgång för nationalitetsidén, som motstånd mot<br />

förtrycksåtgärderna och till slut som <strong>1918</strong> års<br />

skärseld.<br />

Efter allt detta var Finland redo att bli självständigt.<br />

Finlands ställning som en autonom del av det stora<br />

kejsardömet Ryssland hade ju redan inneburit en<br />

relativt stor intern frihet.<br />

Efter år <strong>1918</strong> förfogar Finland redan över så gott<br />

som alla kännetecken på en självständig stat: statsskick,<br />

statsmaskineri, regional- och lokalförvaltning,<br />

vapen, flagga, valuta, frimärken etc. Däremot<br />

saknar landet ännu egen lagstiftning och officiella<br />

förbindelser till utländska stater. Även efterspelet till<br />

händelserna år <strong>1918</strong> kräver utredning: Folket är<br />

fortfarande tudelat. I fängelserna och i fånglägren<br />

försmäktar fortfarande tiotusentals fångna rödgard-<br />

• 8 •<br />

Suomen itsenäisyys ei syntynyt hetkessä eikä tyhjiöön.<br />

Se oli tulos pitkästä prosessista, jonka juuret<br />

ovat hyvinkin syvällä historiassa. Viime vaiheissa se<br />

muotoutui kansallisuusaatteen nousuna, sortotoimien<br />

herättämänä vastarintana ja lopulta vuoden <strong>1918</strong><br />

kiirastulena.<br />

Kaiken tämän jälkeen Suomi oli valmis itsenäistymään.<br />

Olihan sillä ollut suhteellisen suuri sisäinen<br />

vapaus autonomisena osana suurta Venäjän Keisarikuntaa.<br />

Vuoden <strong>1918</strong> jälkeen Suomella on valmiina jo<br />

suunnilleen kaikki itsenäisen valtion tunnusmerkit:<br />

valtiomuoto, valtiokoneisto, alue- ja paikallishallinto,<br />

vaakuna, lippu, raha, postimerkit jne. Sen sijaan<br />

oma lainsäädäntö ja viralliset yhteydet ulkovaltoihin<br />

odottavat vielä toteutustaan. Samoin odottavat<br />

ratkaisuaan vuoden <strong>1918</strong> jälkiselvittelyt: Kansa on<br />

edelleen kahtiajakautunut. Vankiloissa ja vankilei-<br />

GRUNDSTENEN TILL REPUBLIKEN MURAS 1919 – 24<br />

ister. De första fem åren innebär förutom uppgiften<br />

att skapa de formella, grundläggande funktionerna<br />

för en ny stat också ett hårt arbete för att uppnå en<br />

inre enhet, en nationalkänsla.<br />

Landets och folkets styrka finns på landsbygden.<br />

Den rådande livsstilen är agrar, familjecentrerad och<br />

religiöst präglad.<br />

STATSSKICKET FÅR ETT<br />

INNEHÅLL<br />

Det självständiga Finlands första riksdagsval ordnas<br />

redan de första dagarna i mars 1919. Det socialdemokratiska<br />

partiet får 86, Agrarförbundet 42,<br />

Samlingspartiet 28, Framstegspartiet 26, Svenska<br />

folkpartiet 22 och Kristliga arbetarförbundet två<br />

riksdagsmandat. Med undantag av den yttersta<br />

vänstern verkar partierna genast etablera sin ställning.<br />

En klar majoritet i riksdagen förkastar i april<br />

monarkin.


eillä viruu edelleen kymmeniätuhansia punavankeja.<br />

Ensimmäiset viisi vuotta ovatkin paitsi uuden<br />

valtion muodollisten perustoimintojen aloittamista,<br />

myös täyttä työtä sisäisen yhtenäisyyden, kansallistunnon<br />

luomiseksi.<br />

Maan ja kansan voima on maaseudulla. Talonpoikainen,<br />

perhekeskeinen ja uskonnollisesti sävyttynyt<br />

elämäntapa on vallitseva.<br />

VALTIOMUOTO SAA SISÄLLÖN<br />

Itsenäisen Suomen ensimmäiset eduskuntavaalit<br />

järjestetään jo maaliskuun alkupäivinä 1919.<br />

Sosialidemokraattinen puolue saa 86, Maalaisliitto<br />

42, Kokoomuspuolue 28, Edistyspuolue 26, Ruotsalainen<br />

kansanpuolue 22 ja Kristillinen työväenliitto<br />

kaksi kansanedustajaa. Äärivasemmistoa lukuun<br />

ottamatta puolueet näyttävät heti vakiinnuttavan<br />

asemansa. Eduskunnan selvä enemmistö hylkää<br />

huhtikuussa monarkian.<br />

THE FOUNDATION STONE OF THE REPUBLIC IS<br />

LAID 1919-24<br />

Finland did not become independent overnight, nor<br />

in a vacuum, instead, gaining independence was a<br />

result of a long process deeply rooted in history. In<br />

the final stages, the struggle for independence<br />

expressed itself as rising nationalism, resistance<br />

aroused by Russian oppressive measures and finally<br />

the purgatory of <strong>1918</strong>.<br />

After these developments, Finland was ready to<br />

become independent. It had, after all, enjoyed<br />

relatively extensive freedom as an autonomous part<br />

of the great Russian Empire.<br />

After <strong>1918</strong>, Finland carried almost all the signs of<br />

an independent state: it had a form of government,<br />

government institutions, regional and local administration,<br />

a coat of arms, a flag, a currency, stamps<br />

etc. Legislation and official contacts with foreign<br />

powers were still to be established. Furthermore, the<br />

consequences of the <strong>1918</strong> civil war remained unsolved:<br />

the nation was still divided into two camps.<br />

• 9 •<br />

• Pelastusarmeija on tehnyt arvokasta kristillissosiaalista<br />

työtä. Etenkin vuoden <strong>1918</strong> jälkeen ja 1930-luvun lamaaikana<br />

Pelastusarmeijan toiminta eri sosiaalisilla<br />

alueilla sai paljon tunnustusta.<br />

• Frälsningsarmén har utfört värdefullt kristligt-socialt<br />

arbete. I synnerhet åren efter <strong>1918</strong> och under<br />

depressionen på 1930-talet fick Frälsningsarméns<br />

verksamhet inom olika sociala områden mycket<br />

erkännande.<br />

• The Salvation Army has done valuable christian-social<br />

work. Especially after the year <strong>1918</strong> and during the<br />

recession of the 1930’s, the operations of the Salvation<br />

Army in different social sectors received a lot of<br />

recognition.<br />

Tens of thousands of “red”, or pro-Russia, prisoners<br />

of war still languished in prisons and detention<br />

camps. In the first five years of independence, the<br />

basic functions of the new state were established and<br />

a national unity and national spirit were created.<br />

The countryside was the strength of the country and<br />

its people. The prevailing lifestyle was agricultural,<br />

family-centred and religious.<br />

FORM OF GOVERNMENT<br />

ESTABLISHED<br />

The first parliamentary elections in independent<br />

Finland were organised as early as in March 1919.<br />

The Social Democratic Party got 86 representatives,<br />

the Agrarian Party 42, the Coalition Party 28,<br />

Progressive Party 26, the Swedish People’s Party 22<br />

and the Christian Labour Union 2. Except for the<br />

extreme left, parties seemed to consolidate their<br />

position immediately. In April, a clear majority of


Ratsuväenkenraali Gustaf Mannerheim vahvistaa<br />

valtionhoitajana tasavaltalaisen hallitusmuodon ja<br />

ensimmäiseksi presidentiksi valitaan K. J. Ståhlberg.<br />

Tasavallan vakiintumattomuutta osoittaa omalta<br />

osaltaan se, että hallitukset ja ministerit vaihtuvat<br />

suhteellisen usein. Vaihdokset tapahtuvat kuitenkin<br />

perustuslakien mukaisesti.<br />

TALOUS LUO KEHITYKSELLE EDEL-<br />

LYTYKSIÄ<br />

Maan talous on joutunut <strong>1918</strong> taistelujen aikana<br />

rappiolle. Se alkaa kuitenkin nopeasti kohentua.<br />

Maa- ja metsätalouden ohella kehitetään voimakkaasti<br />

kauppaa ja teollisuutta. Useiden maiden<br />

kanssa solmitaan kauppasopimuksia. Tuotantoelämän<br />

käynnistymistä häiritsevät kuitenkin toistuvat<br />

lakot, joita oli esim. 1920 kaikkiaan 146. Luku jää<br />

tämän ensimmäisen rauhankauden ennätykseksi.<br />

Generalen av kavalleriet Gustaf Mannerheim stadfäster<br />

som riksföreståndare republiken som regeringsform<br />

och K.J. Ståhlberg väljs till landets första<br />

president.<br />

Ett tecken på republikens instabilitet är de täta<br />

regerings- och ministerskiftena. Trots allt sker dessa<br />

skiften i enlighet med grundlagarna.<br />

EKONOMIN SKAPAR<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR<br />

UTVECKLINGEN<br />

Landets ekonomi har under striderna <strong>1918</strong> råkat i<br />

förfall. Den börjar emellertid nu snabbt repa sig. Vid<br />

sidan av lant- och skogsbruket är handeln och<br />

industrin föremål för en kraftig utveckling. Man<br />

knyter handelsavtal med många olika länder.<br />

Produktionslivet vill emellertid inte komma i gång<br />

till följd av upprepade strejker, vilka t.ex. under år<br />

1920 var inalles 146 till antalet. Denna siffra förblir<br />

rekordet under den första fredsperioden.<br />

• 10 •<br />

• Tasavallan valtionhoitaja<br />

Gustaf Mannerheim työhuoneessaan<br />

Eteläesplanadi<br />

kuudessa. (Nykyinen Valtioneuvoston<br />

juhlahuoneisto.)<br />

Mannerheim oli valtionhoitajana<br />

vuosina <strong>1918</strong>-1919.<br />

• Republikens riksföreståndare<br />

Gustaf Mannerheim i sitt<br />

arbetsrum på Södra<br />

Esplanaden 6. (Nuvarande<br />

festvåning för Statsrådet.)<br />

Mannerheim var<br />

riksföreståndare under åren<br />

<strong>1918</strong>-1919.<br />

• The regent Gustaf Mannerheim<br />

in his office at Eteläesplanadi<br />

6. (currently the Government<br />

Banquet Hall.) Mannerheim<br />

was the regent between <strong>1918</strong>-<br />

1919.<br />

• Suomen ensimmäinen<br />

presidentti Kaarlo Juho<br />

Ståhlberg 1919-1925.<br />

• Finlands första president<br />

Kaarlo Juho Ståhlberg<br />

1919-1925.<br />

• The first President of<br />

Finland Kaarlo Juho<br />

Ståhlberg 1919-1925.<br />

Så tidigt som 1919 grundas Finlands Utrikeshandelsförbund.<br />

Följande år ordnas i Helsingfors den<br />

första internationella mässan, Finlands mässa.<br />

Samma år (1920) grundas även Finlands industriförbund<br />

och nästa år arrangeras en egen industriutställning<br />

på mässan i Milano.<br />

Trafikförhållandena förbättras, vilket skapar förutsättningar<br />

för utvecklingen av ekonomin. Järnvägar<br />

och landsvägar byggs. Aero Oy grundas år 1923.<br />

En flygrutt både till Reval och till Stockholm öppnas<br />

för trafik 1924. Även telekommunikationerna<br />

utvecklas. Vänstertidningarna börjar även de<br />

återhämta sig. De första regelbundna rundradiosändningarna<br />

inleds i Tammerfors 1923.<br />

Turismen har ännu inte trampat ur barnskorna, men<br />

också den börjar utvecklas: bl.a. i Koli börjar man<br />

bygga ett högklassigt turisthotell.


Jo vuonna 1919 perustetaan Suomen Ulkomaankauppaliitto.<br />

Seuraavana vuonna järjestetään<br />

Helsingissä ensimmäiset kansainväliset Suomen<br />

Messut. Samana vuonna (1920) perustetaan myös<br />

Suomen Teollisuusliitto ja seuraavana vuonna<br />

Milanon messuille järjestetään oma teollisuusnäyttely.<br />

Taloudelliselle kehitykselle luo edellytyksiä liikenneolojen<br />

parantaminen. Rauta- ja maanteitä rakennetaan.<br />

Aero Oy perustetaan 1923. Lentoreitti sekä<br />

Tallinnaan että Tukholmaan avataan 1924. Myös<br />

tietoliikenne kehittyy. Vasemmistolaisetkin lehdet<br />

alkavat taas elpyä. Ensimmäiset säännölliset yleisradiolähetykset<br />

aloitetaan Tampereella 1923.<br />

Matkailu on vielä lapsenkengissään, mutta sitäkin<br />

aletaan elvyttää: mm. Kolille rakennetaan tasokas<br />

matkailuhotelli.<br />

the parliament rejected monarchy as the form of<br />

government.<br />

The regent, general Gustaf Mannerheim, confirmed<br />

that Finland was to be a republic, and K. J. Ståhlberg<br />

was elected its first President.<br />

Governments and ministers changed quite often,<br />

which was an indication of parliamentary instability<br />

in the new republic. However, changes took place in<br />

accordance with the constitution.<br />

STEADY GROWTH OF ECONOMY<br />

The Finnish economy was devastated during the civil<br />

war in <strong>1918</strong>, but it quickly began to recover. In<br />

addition to agriculture and forestry, determined<br />

efforts were made to boost trade and industry. Trade<br />

agreements were signed with several countries.<br />

Frequent strikes, however, disrupted Finland’s<br />

economic life. In 1920, the number of strikes totalled<br />

146, marking a record in the first period of peace.<br />

• 11 •<br />

• Tukkien lajittelua Tornionjoella 1920-luvulla.<br />

• Sortering av stockar i Torne älv på 1920-talet.<br />

• Sorting the logs on river Tornionjoki in the 1920’s.<br />

• Paperinkuormausta Helsingin Länsisatamassa 1920-luvun lopulla.<br />

Kuormaus tapahtui miesvoimin ja palkkaa sai vain kun lastaustyötä<br />

oli.<br />

• Lastning av papper i Västra hamnen i Helsingfors i slutet av 1920talet.<br />

Lastningen skedde med mannakraft och lön fick man bara då<br />

det fanns lastarbete.<br />

• Loading paper in the West Port of Helsinki in the end of 1920’s.<br />

Loading took place manually and the men were paid upon the<br />

loading work available.<br />

The Finnish Foreign Trade Association was founded<br />

as early as 1919. The first international trade fair<br />

was organised in Helsinki the following year. The<br />

same year (1920) marked the establishment of the<br />

Association of Finnish Industries, and the following<br />

year, Finnish industrial sectors were exhibited at the<br />

Milan trade fair.<br />

Traffic and transport were improved to provide<br />

better opportunities for economic development.<br />

Railways and highways were built. Aero Oy airline<br />

was established in 1923. Airline services to Tallinn<br />

and Stockholm were introduced in 1924, and data<br />

communications were also developing. Left-wing<br />

publications regained popularity. The first regular<br />

radio broadcasts began in the city of Tampere in<br />

1923.<br />

Tourism was still in its infancy, but began to develop:<br />

a high-class hotel was built near the Koli Mountain<br />

in Eastern Finland.


VALTIO HAKEE RAJOJAAN<br />

Suomi joutuu ensimmäisinä itsenäisyysvuosinaan<br />

sekä idässä että lännessä rajaristiriitoihin naapurivaltojen<br />

kanssa.<br />

Itsenäistymisen jälkinäytöksenä ja heimoaatteen<br />

innoittamana pyritään Itä-Karjalan irrottamiseen<br />

Neuvosto-Venäjästä ja sen liittämiseen Suomeen.<br />

Suomalaisten vapaaehtoisten Aunuksen retkikunta<br />

etenee aina Syvärille saakka keväällä 1919. Venäläisten<br />

vastahyökkäys pakottaa suomalaiset jo<br />

muutaman viikon kuluttua vetäytymään takaisin<br />

Suomeen. Viipurin lääniin julistetaan sotatila.<br />

STATEN SÖKER SINA GRÄNSER<br />

Finland råkar under självständighetens första år<br />

både i öster och väster i gränskonflikter med sina<br />

grannländer.<br />

Som ett efterspel till självständigheten och inspirerad<br />

av frändefolksidén strävade man efter att lösgöra<br />

Östkarelen från Sovjetryssland och ansluta området<br />

till Finland. Aunus-expeditionen som företas av<br />

finländska frivilliga rycker fram ända till floden Svir<br />

på våren 1919. En rysk motoffensiv tvingar dock<br />

finländarna att redan efter några veckor dra sig<br />

tillbaka till Finland. Krigstillstånd utlyses i Viborgs<br />

län.<br />

En annan expedition med avsikten att besätta<br />

Petsamo företas av en trupp på 60 män under<br />

ledning av jägarmajor K.M. Wallenius 1920. Även<br />

den blir dock snart tvungen att retirera bakom<br />

gränsen.<br />

Fredsförhandlingar inleds mellan Finland och<br />

Sovjetryssland som slutligen leder till freden i<br />

Dorpat. Finland får Petsamo, men förlorar Repola<br />

och Porajärvi. Den östkarelska frågan förblir emellertid<br />

en permanent orsak till friktion mellan de<br />

båda grannländerna.<br />

I Vitahavskarelen görs med finländskt stöd ett nytt<br />

• 12 •<br />

Myös Petsamoa miehittämään lähtee jääkärimajuri<br />

K. M. Walleniuksen johtama 60-miehinen retkikunta<br />

1920. Sekin joutuu kuitenkin pian perääntymään<br />

takaisin rajan taakse.<br />

Suomen ja Neuvosto-Venäjän välillä aloitetaan<br />

rauhanneuvottelut, jotka vihdoin johtavat Tarton<br />

rauhaan. Suomi saa Petsamon, mutta menettää<br />

Repolan ja Porajärven. Itä-Karjalan kysymys jää<br />

kuitenkin pysyvästi hiertämään naapurusten suhteita.<br />

Vienassa syntyy suomalaisten tuella uudelleen yritys<br />

liittyä Suomeen. Yritys tukahdutetaan ja hankkeeseen<br />

osallistuneet pakenevat suureksi osaksi Suomeen<br />

1922.<br />

försök att ansluta sig till Finland. Försöket kvävs i<br />

sin linda och de flesta som deltagit i det flyr till<br />

Finland 1922.<br />

Händelserna har även inrikespolitiska följder. Den<br />

mest extrema följden av det politiska missnöjet med<br />

sättet att sköta den östkarelska frågan leder till<br />

mordet på inrikesminister Heikki Ritavuori 1922.<br />

Studentkretsar som är besvikna på freden i Dorpat<br />

och på den misslyckade folkresningen i Östkarelen<br />

grundar studentorganisationen Akateeminen Karjala-Seura<br />

(AKS).<br />

Finland försöker förgäves aktivera Nationernas<br />

förbund i Östkarelen-frågan.<br />

Finländska frivilliga deltar också i Estlands frihetskrig<br />

<strong>1918</strong> – 19.<br />

I väster igen börjar Åland utgöra ett problem.<br />

Landskapet självt och Sverige anser Finland efter att<br />

landet blivit självständigt vara tillräckligt svagt för<br />

att Åland skall kunna lösgöras från det övriga riket<br />

och anslutas till Sverige. Sverige föreslår en folkomröstning<br />

i landskapet där invånarna får avgöra till<br />

vilket land de vill ansluta sig. Nationernas förbund<br />

tar upp ärendet till behandling. Finland stiftar en<br />

självstyrelselag för Åland 1920, men detta dämpar<br />

inte diskussionen. Det sägs att Nationernas förbund<br />

fattade sitt enda bestående beslut av betydelse, då


Tapahtumilla on myös sisäpoliittisia seurauksia.<br />

Äärimmillään poliittinen tyytymättömyys Itä-<br />

Karjalan kysymyksen hoitamiseen johtaa sisäministeri<br />

Heikki Ritavuoren murhaan 1922. Tarton<br />

rauhaan ja Itä-Karjalan kansannousun epäonnistumiseen<br />

pettyneet yliopistopiirit perustavat Akateemisen<br />

Karjala-Seuran (AKS).<br />

Suomi yrittää turhaan saada Kansainliittoa aktiiviseksi<br />

Itä-Karjalan asiassa.<br />

Suomalaisia vapaaehtoisia osallistuu myös Viron<br />

vapaussotaan <strong>1918</strong> - 19.<br />

Lännessä taas Ahvenanmaasta muodostuu ongelma.<br />

Maakunta itse ja Ruotsi katsovat Suomen olevan<br />

THE STATE SOUGHT ITS<br />

BOUNDARIES<br />

During the first years of independence, Finland had<br />

border disputes with its neighbouring countries in<br />

both East and West.<br />

Inspired by the newly gained independence and<br />

national spirit, there were efforts to separate Eastern<br />

Carelia from the Soviet Union and to annex it to<br />

Finland. A voluntary troop advanced all the way to<br />

Syväri in Carelia in the spring of 1919, but the<br />

Russian counter-offensive forced the Finns to pull<br />

out in just a few weeks. A state of war was declared<br />

in the province of Vyborg in Carelia.<br />

A voluntary troop of 60 men, lead by the jaeger<br />

officer K. M. Wallenius, started out to conquer<br />

Petsamo in 1920. It, too, was soon forced to retreat<br />

to Finland.<br />

Peace negotiations were held between Finland and<br />

the Soviet Union, eventually leading to the signing of<br />

the Treaty of Tartu. Finland was given the Petsamo<br />

area, but had to give up Repola and Porajärvi. The<br />

issue of Eastern Carelia continued to cause friction<br />

between the countries.<br />

Supported by Finns, another attempt was made in<br />

Viena, Carelia, to join Finland. The attempt was<br />

• 13 •<br />

itsenäistymisen jälkeen tarpeeksi heikon Ahvenanmaan<br />

irrottamiseksi muusta valtakunnasta ja<br />

liittämiseksi Ruotsiin. Ruotsi ehdottaa maakuntaan<br />

kansanäänestystä siitä, kumpaan maahan se itse<br />

haluaa liittyä. Kansainliitto ottaa asian käsiteltäväkseen.<br />

Suomi säätää lain Ahvenanmaan itsehallinnosta<br />

1920, mutta se ei vaimenna keskustelua. Sanotaan,<br />

että Kansainliitto teki ainoan merkittävän<br />

pitävän päätöksensä, kun se ratkaisee Ahvenanmaan<br />

kysymyksen Suomen eduksi. Ahvenanmaan maakuntapäivät<br />

hyväksyvät itsehallintolain 1922.<br />

Nuori tasavalta pyrkii pontevasti tasaveroiseksi<br />

jäseneksi maailman valtioiden joukkoon. Valtionhoitaja<br />

Mannerheim käy virallisella vierailulla Ruotsissa<br />

ja Tanskassa1919. Tasavalta saa puolestaan ensim-<br />

suppressed and most of the participants fled to<br />

Finland in 1922.<br />

These events also carried domestic political consequences.<br />

Political discontent as to how the issue of<br />

Eastern Carelia was being handled culminated in the<br />

murder of Minister of the Interior Heikki Ritavuori<br />

in 1922. Finnish university students, unhappy with<br />

the Treaty of Tartu and with the failure of the<br />

Eastern Carelian uprising, founded the Academic<br />

Carelia Society (AKS).<br />

Finland sought support from the League of Nations<br />

in the issue of Eastern Carelia, to no avail.<br />

Finnish voluntary troops participated in the Estonian<br />

war of independence in <strong>1918</strong> - 1919.<br />

The western border dispute with Sweden concerned<br />

the Åland Islands. Åland and Sweden believed that<br />

once it gained independence, Finland would be weak<br />

enough to allow the Åland islands to be separated<br />

from the rest of the country and annexed to Sweden.<br />

Sweden proposed a referendum allowing the islands’<br />

inhabitants to choose which country they wanted to<br />

belong to. Both countries referred the matter to the<br />

League of Nations. Finland passed a law on the<br />

autonomy of Åland in 1920, but that did not end the<br />

debate. It was said that the League of Nations made<br />

its only significant and lasting decision when it ruled


• Suomen valtionhoitaja Gustaf Mannerheim valtiovierailulla<br />

Tukholmassa 12.2.1919. Mannerheimin isäntänä<br />

oli Ruotsin kuningas Kustaa V.<br />

• Finlands riksföreståndare Gustaf Mannerheim på<br />

statsbesök i Stockholm 12.2.1919. Mannerheims värd<br />

var Sveriges kung Gustav V.<br />

• The regent of Finland Gustaf Mannerheim on a state<br />

visit in Stockholm on February 12 1919. Mannerheim’s<br />

host was Gustaf V the king of Sweden.<br />

det avgör Ålandsfrågan till förmån för Finland. Det<br />

åländska landstinget godkänner självstyrelselagen<br />

1922.<br />

Den unga republiken strävar energiskt efter att bli<br />

en likvärdig medlem bland världens stater. Riksföreståndare<br />

Mannerheim gör officiella besök i Sverige<br />

och Danmark 1919. Den första gästen som kommer<br />

till Finland på statsbesök är Estlands president<br />

Konstantin Päts och detta sker år 1922.<br />

Finland godkänns som medlem av Nationernas<br />

förbund 1920.<br />

MOT ENHET GENOM AMNESTIER<br />

OCH SOCIALPOLITIK<br />

Det kanske största problemet för den unga nationen<br />

är det tudelade folket. I fånglägren råder direkt<br />

hungersnöd och där grasserar många epidemier.<br />

Man strävar efter att snabbt lindra problemet bl.a.<br />

genom att snabbt bevilja massamnestier och genom<br />

att mildra domarna för dem som dömts för delaktighet<br />

i upproret <strong>1918</strong>. Antalet fångna rödgardister<br />

• 14 •<br />

mäisen virallisen valtiovieraan, kun Viron presidentti<br />

Konstantin Päts tulee käymään 1922.<br />

Suomi hyväksytään Kansainliiton jäseneksi 1920.<br />

EHEYTYKSEEN ARMAHDUKSILLA<br />

JA SOSIAALIPOLITIIKALLA<br />

Ehkä kaikkein suurin ongelma nuorelle valtiolle on<br />

kahtiajakautunut kansa. Vankileireillä vallitsee<br />

suoranainen nälänhätä ja niillä raivoavat monet<br />

kulkutaudit. Ongelmaa pyritään nopeasti lieventämään<br />

mm. myöntämällä laajamittaisia armahduksia<br />

ja tuomioiden lievennyksiä <strong>1918</strong> kapinaan osallistumisesta<br />

tuomituille. Punavankien määrä väheneekin<br />

1920-luvulle tultaessa murto-osaan alkuperäisestä.<br />

Vankeudesta vapautuneiden elinehdot ovat yleensä<br />

kehnot. Yleinen elintason nousu mahdollistaa<br />

kuitenkin sangen nopean elintarvikkeiden säännöstelystä<br />

luopumisen. Kansalaisten toimeentuloeroja<br />

pyritään tasoittamaan ja vähimmäiselinehtoja<br />

sjunker i början av 1920-talet till en bråkdel av det<br />

ursprungliga antalet.<br />

Livsvillkoren för de frigivna är i allmänhet dåliga.<br />

Den allmänna levnadsstandarden stiger och detta<br />

möjliggör trots allt mycket snabbt att ransoneringen<br />

av livsmedel kan frångås. Man strävar efter att<br />

utjämna utkomstskillnaderna medborgarna emellan<br />

och efter att säkra minimilevnadsvillkoren genom<br />

kollektivavtalslagen, fattigvårdslagen och Lex<br />

Kallio. Även frivilliga medborgar-organisationer med<br />

socialpolitiska mål som utgångspunkt bildas. Sålunda<br />

grundas på general av kavalleriet Mannerheims<br />

initiativ Mannerheims Barnskyddsförbund 1920.<br />

En av de första lagarna som stiftas i landet är<br />

föreningslagen. I enlighet med föreningsfriheten<br />

tillåter den liberal organisationsverksamhet. Vänstern<br />

utnyttjar tillfället och börjar grunda många<br />

allmännyttiga paralellorganisationer som bygger på<br />

den egna ideologiska grunden. I januari 1919<br />

grundas Arbetarnas idrottsförbund och i september<br />

samma år Arbetarnas bildningsförbund.


turvaamaan mm. työehtosopimuslailla, köyhäinhoitolailla<br />

ja Lex Kalliolla. Myös vapaaehtoisia kansalaisjärjestöjä<br />

perustetaan sosiaalipoliittisin päämäärin.<br />

Niinpä ratsuväenkenraali Mannerheimin aloitteesta<br />

perustetaan Mannerheimin Lastensuojeluliitto<br />

1920.<br />

Ensimmäisten joukossa säädetään maahan yhdistyslaki.<br />

Yhdistymisvapauden mukaisesti se sallii<br />

liberaalin järjestötoiminnan. Vasemmisto käyttääkin<br />

tilaisuutta hyväkseen ja alkaa perustaa omalle<br />

aatepohjalleen monia yleishyödyllisiä rinnakkaisjärjestöjä.<br />

Tammikuussa 1919 perustetaan Työväen<br />

Urheiluliitto ja syyskuussa samana vuonna Työväen<br />

Sivistysliitto.<br />

Kirjallisuudessa vuoden <strong>1918</strong> tapahtumia puretaan<br />

ymmärtäen myös tappiolle jääneen osapuolen<br />

taustoja. F. E. Sillanpää julkaisee Hurskas kurjuus -<br />

romaaninsa, Joel Lehtonen Putkinotkon ja Ilmari<br />

Kianto Ryysyrannan Joosepin.<br />

in favour of Finland in this issue. The Åland Parliament<br />

accepted the law on autonomy in 1922.<br />

The newly established republic of Finland strove for<br />

an equal position among the world’s nations. The<br />

regent Mannerheim paid official state visits to<br />

Sweden and Denmark in 1919. The first state visitor<br />

to Finland was Estonia’s president Konstantin Päts<br />

in 1922.<br />

Finland was accepted a member of the League of<br />

Nations in 1920.<br />

UNIFICATION PROMOTED BY<br />

PARDONS AND SOCIAL POLICY<br />

Perhaps the biggest problem Finland had to deal<br />

with was the dichotomy of the nation. Prisoners in<br />

detention camps suffered from malnutrition and<br />

were plagued by many epidemics. There were efforts<br />

to alleviate this problem by pardoning several<br />

prisoners and by reducing the punishments of those<br />

sentenced for participating in the <strong>1918</strong> rebellion. By<br />

the 20’s, the number of red prisoners had fallen to a<br />

• 15 •<br />

• Siunaukselan orpokoti Viipurissa noin vuonna 1920.<br />

• Siunauksela barnhem för föräldralösa barn i Viborg ca 1920.<br />

• The orphanage of Siunauksela in Vyborg in approx. 1920.<br />

fraction of the original number.<br />

The living conditions of released prisoners were<br />

usually poor. A general rise in the standard of living<br />

soon enabled the abolishment of food rationing.<br />

Income disparity was balanced and minimum<br />

income was guaranteed by passing the Collective<br />

Bargain Act, the Law on Poor Relief and Lex Kallio.<br />

Voluntary non-profit organisations with social<br />

political objectives were also established. The<br />

Mannerheim League for Child Welfare was established<br />

on the initiative of Cavalry General Mannerheim<br />

in 1920.<br />

One of the first laws passed in the country was the<br />

Associations Act. In compliance with the idea of<br />

freedom of association, it allowed liberal organisational<br />

activities. The left wing took the opportunity<br />

and began to establish several charitable organisations<br />

based on its own ideology. The Finnish Workers’<br />

Sports Federation TUL was established in<br />

January 1919, and the Workers’ Educational Association<br />

in September of the same year.


Pinnan alla kuitenkin edelleen kuohuu. Valtiovalta<br />

pyrkii estämään kommunistien paluun politiikkaan.<br />

Äärivasemmisto toimii kuitenkin salaisesti. Toukokuussa<br />

1920 perustetaan Helsingissä Suomen<br />

sosialistinen työväenpuolue.<br />

Vallankumouksellista propagandaa pyritään hillitsemään<br />

ankaran sensuurin avulla. Toimittajille jaellaan<br />

sakkoja, jopa vankeutta ja lehtiä lakkautetaan<br />

määräajoiksi. Esim. Suomen Työmies -lehti saa<br />

1922 yhtenä päivänä peräti 39 painokannetta.<br />

Vastapainona vasemmiston uudelle nousulle perustetaan<br />

Suomen suojelusliitto, jota pidetään Lapuan<br />

liikkeen edeltäjänä.<br />

Vuonna 1923 pidätetään kolmesataa johtavaa<br />

kommunistia, mm. kaikki 27 kansanedustajaa.<br />

I litteraturen behandlas händelserna år <strong>1918</strong> genom<br />

att man uttrycker förståelse även för den förlorande<br />

partens bakgrund. F.E. Sillanpää publicerar sin<br />

roman Hurskas kurjuus (Det fromma eländet, sv.<br />

övers.1920), Joel Lehtonen sin roman Putkinotko<br />

(Ödemarkens barn, sv. övers. 1935) och Ilmari<br />

Kianto Ryysyrannan Jooseppi (Jooseppi från Ryysyranta,<br />

sv. övers. 1955).<br />

Under ytan pyr det dock fortfarande. Statsmakten<br />

försöker hindra kommunisternas återkomst till<br />

politiken. Den yttersta vänstern är trots detta<br />

verksam i hemlighet.<br />

I maj 1920 grundas Finlands socialistiska arbetarparti<br />

i Helsingfors.<br />

Man försöker dämpa den revolutionära propagandan<br />

med hjälp av sträng censur. Journalister döms till<br />

böter och t.o.m. till fängelsestraff och tidningar dras<br />

in för en viss tid. T.ex. tidningen Suomen Työmies<br />

får år 1922 under en enda dag rentav 39 tryckfrihetsåtal.<br />

Som motvikt till vänsterns nya uppgång<br />

grundas Finlands skyddsförbund, som anses vara en<br />

föregångare till Lapporörelsen.<br />

År 1923 anhålls trehundra ledande kommunister,<br />

bl.a. alla 27 riksdagsmän. Även om största delen av<br />

• 16 •<br />

Vaikka suurin osa pian vapautetaankin, merkitsee<br />

tapahtuma alkua sille, että Sosialistisen työväenpuolueen<br />

näkyvä toiminta lopetetaan ja kommunistisen<br />

puolueen johto siirtyy Moskovaan.<br />

ARMEIJA - SUOJELUSKUNTA -<br />

LOTTA SVÄRD<br />

Uuden valtion ensimmäisiä tehtäviä on taata oma<br />

puolustuskykynsä, ts. luoda itselleen armeija. Niinpä<br />

jo helmikuussa 1919 säädetään väliaikainen asevelvollisuuslaki,<br />

jolla yleinen asevelvollisuus määrätään<br />

18 kuukauden pituiseksi.<br />

Venäjän armeija on jättänyt maahan sangen käyttökelpoiset<br />

ulkoiset puitteet armeijalle, kuten kasarmit,<br />

harjoitustilat, kalustoa ja aseistusta. Aseita ja<br />

dem snabbt friges, innebär händelsen början till<br />

slutet på det Socialistiska arbetarpartiets synliga<br />

verksamhet.<br />

Ledningen för det kommunistiska partiet flyttar till<br />

Moskva.<br />

ARMÉN – SKYDDSKÅREN – LOTTA<br />

SVÄRD<br />

En av den nya nationens första uppgifter är att<br />

säkerställa sin egen försvarsförmåga, m.a.o. att få<br />

till stånd en armé. Sålunda stiftas redan i februari<br />

1919 en tillfällig värnpliktslag, som stadgar att den<br />

allmänna värnpliktens längd skall vara18 månader.<br />

Den ryska armén har lämnat kvar ytterst användbara<br />

yttre omständigheter för en armé, såsom kaserner,<br />

övningsutrymmen, materiel och vapen. Vapen och<br />

utrustning för striderna år<strong>1918</strong> har man också fått<br />

från Tyskland. Materielen är emellertid mycket<br />

bristfällig och delvis föråldrad.<br />

Officersskolans första kurs (senare Reservofficersskolan)<br />

börjar i Fredrikshamn den 1.4.1920. Genom<br />

värnpliktslagen år 1922 stadgas att värnpliktstidens<br />

längd skall vara ett år. Inom armén finns det en<br />

elitgrupp av kunnig stampersonal som har skaffat


varusteita on saatu vuoden <strong>1918</strong> taisteluihin myös<br />

Saksasta. Kalusto on kuitenkin kovin puutteellista ja<br />

osittain vanhentunutta.<br />

Upseerikoulun (myöh. RUK) 1. kurssi aloittaa<br />

Haminassa 1.4.1920. Asevelvollisuuslailla vuonna<br />

1922 säädetään asevelvollisuusajan pituudeksi<br />

vuosi. Armeijassa on suojeluskuntatoiminnassa,<br />

Saksan jääkäreinä ja myös vuoden <strong>1918</strong> taisteluissa<br />

kouliintunut pätevä kantahenkilökunnan ydinjoukko.<br />

Asevelvollisten vapaa-aikoja varten perustetaan<br />

varuskuntiin sotilaskoteja.<br />

Suojeluskuntajärjestöä oli alettu kehittää 1917<br />

aseelliseksi vastapainoksi venäläiselle sotaväelle ja<br />

Authors also mused on the <strong>1918</strong> events, explaining<br />

with sympathy the background and the fate of the<br />

vanquished. Books depicting the lives of these people<br />

included F. E. Sillanpää’s Hurskas kurjuus (Meek<br />

Heritage), Joel Lehtonen’s Putkinotko, a naturalistic<br />

story of rustic life and human misery in the backwoods,<br />

and Ilmari Kianto’s Ryysyrannan Jooseppi<br />

(Jooseppi from Ryysyranta).<br />

Under the surface, there was considerable political<br />

unrest. Regardless of the government’s efforts to<br />

prevent the communists from returning to political<br />

life, the extreme left carried out clandestine operations,<br />

and the Finnish Socialist Workers’ Party was<br />

established in Helsinki in May 1920.<br />

There were efforts to restrain revolutionary propaganda<br />

by severe censorship. Journalists were given<br />

fines and even sent to prison, and newspapers were<br />

suspended. During one day in 1922, the Suomen<br />

Työmies (Finnish workman) newspaper received as<br />

many as 39 actions for libel. The new rise of communism<br />

prompted the establishment of the Civil<br />

Guard, which is considered to be the forerunner of<br />

the extreme right-wing Lapua movement.<br />

In 1923, three hundred leading communists were<br />

arrested, including all of their 27 members of<br />

• 17 •<br />

• Tykkimiehiä leirillä 1920-luvulla.<br />

• Kanoniärer på läger på 1920-talet.<br />

• Artillerymen on a training camp in the 1920’s.<br />

parliament. Although most of them were released<br />

soon, the Socialist Workers’ Party was later banned<br />

and the leadership of the Communist Party moved to<br />

Moscow.<br />

ARMY– CIVIL GUARD - LOTTA<br />

SVÄRD<br />

The first task of any new state is to secure its defence,<br />

in other words to build up national armed<br />

forces. Consequently, as early as in February 1919,<br />

Finland passed a temporary conscription act setting<br />

the term of compulsory military service at 18<br />

months.<br />

The Russian army had left behind very useful<br />

facilities for the army, like barracks, training facilities,<br />

equipment and weaponry. Germany had also<br />

supplied weapons and equipment for the battles in<br />

<strong>1918</strong>. The equipment was, however, inadequate and<br />

partly obsolete.<br />

The officer school (later reserve officers’ school<br />

RUK) opened in Hamina on 1 April 1920. The<br />

Conscription Act of 1922 set the term of compulsory<br />

military service at 12 months. The highly experienced<br />

regular army staff comprised members of the<br />

Civil Guard, jaegers who had served in Germany and


• Koivulan suojeluskuntalaisia ja lottia Keravalla vuonna 1931.<br />

• Skyddskårister från Koivula och lottor i Kervo 1931.<br />

• Men from the Koivula Civil Guard and women from the Lotta Svärd organization in Kerava in 1931.<br />

sig erfarenhet i skyddskårsverksamheten, som jägare<br />

i Tyskland och också under striderna år <strong>1918</strong>.<br />

Med tanke på de värnpliktigas fritid grundas soldathem<br />

i garnisonerna.<br />

Man hade börjat utveckla skyddskårsorganisationen<br />

år 1917 som en beväpnad motvikt till den ryska<br />

armén och p.g.a. oroligheterna som förekom i<br />

landet. Nu ombildas den med stöd av en förordning<br />

till en frivillig försvarsorganisation, vars uppgift<br />

närmast är att både ge de unga en förberedande<br />

kunskap om försvarets uppgifter och att upprätthålla<br />

reservisternas arméberedskap. Skyddskårsorganisationen<br />

bildar vid sidan av armén en militär<br />

organisation som täcker hela landet. Skyddskårernas<br />

Befälsskola inleder sin verksamhet i Tusby 1921.<br />

Lotta Svärd-organisationens rötter står att söka i<br />

händelserna <strong>1918</strong>. Redan då fick de stridande<br />

avdelningarna stöd av organiserade kvinnoavdelningar,<br />

som skötte truppförbandens förplägning och<br />

utrustning. Officiellt grundas organisationen 1921.<br />

Dess uppgift blir att sköta skyddskårernas sanitets-,<br />

provianterings- och klädvård samt att samla in<br />

medel för sin egen och skyddskårernas verksamhet.<br />

• 18 •<br />

FOLKETS STYRKA LIGGER I DESS<br />

BILDNING<br />

Principen i rubriken som härstammar från tiden för<br />

den nationella väckelsen anammas också av det<br />

unga Finland. Läropliktslagen stiftas 1921. Samma<br />

år börjar biblioteken beviljas betydande statsunderstöd.<br />

Läskunnigheten bland folket är på toppnivå<br />

jämfört med andra länder i världen. Även kulturorganisationen<br />

för ungdomar Nuoren Voiman Liitto<br />

grundas 1921. Redan år 1919 har samfundet<br />

Kalevalaseura grundats. Turun Yliopisto inleder sin<br />

verksamhet 1923.<br />

Baletten Svansjön uppförs 1922 med inhemska<br />

krafter och denna händelse anses allmänt beteckna<br />

balettkonstens födelse i vårt land. Erkki Kaurus<br />

filmer, bl.a. Koskenlaskijan morsian (Forsfararens<br />

brud) och Nummisuutarit (Sockenskomakarna)<br />

uppnår stor popularitet. Urpremiären för den<br />

finländska operan Pohjalaisia (Österbottningar) av<br />

Leevi Madetoja äger rum 1924.


maassa esiintyvien levottomuuksien takia. Nyt siitä<br />

muodostetaan asetuksella vapaaehtoinen maanpuolustusjärjestö,<br />

jonka tehtävä on lähinnä sekä valmistaa<br />

nuoria ennen asevelvollisuutta maanpuolustustehtäviin<br />

että ylläpitää reserviläisten armeijavalmiutta.<br />

Se muodostaa armeijan rinnalle koko maan<br />

kattavan sotilaallisesti järjestäytyneen organisaation.<br />

Suojeluskuntien Päällystökoulu aloittaa Tuusulassa<br />

1921.<br />

Lotta Svärd -järjestön juuret ovat <strong>1918</strong> tapahtumissa.<br />

Jo tällöin taistelevien osastojen tukena oli järjestäytyneitä<br />

naisosastoja, jotka huolehtivat joukkoosastojen<br />

ruuasta ja vaatetuksesta. Virallisesti<br />

järjestö perustetaan 1921. Sen tehtäväksi vakiintuu<br />

suojeluskuntien lääkintä-, muonitus- ja vaatehuolto<br />

sekä varojen keräys omaan ja suojeluskuntien<br />

toimintaan.<br />

soldiers who had fought in the <strong>1918</strong> civil war.<br />

Garrisons set up canteens where servicemen could<br />

spend their leisure time.<br />

The Civil Guard had been established in 1917 to<br />

serve as an armed counterbalance for the Russian<br />

troops and calm down the riots and unrest that<br />

occurred in Finland at the time. A few years later,<br />

the government authorised it to act as a voluntary<br />

civil defence organisation, whose main task was to<br />

prepare young men for national defence duties<br />

before their military service, and to maintain the<br />

defence skills of reserve troops. Along with the<br />

regular army, it was a military organisation that<br />

covered the entire country. The Civil Guard’s Officer<br />

Academy opened in Tuusula in 1921.<br />

The birth of the Lotta Svärd women’s organisation<br />

originated in the war of <strong>1918</strong>. The army troops were<br />

supported by organised groups of women that<br />

provided food and clothing for the military units.<br />

The organisation was officially founded in 1921. Its<br />

duties included providing medicine, food and<br />

clothing for the Civil Guard as well as raising funds<br />

for themselves and the Civil Guard.<br />

• 19 •<br />

KANSAN VOIMA ON SEN SIVIS-<br />

TYKSESSÄ<br />

Kansallisen heräämisen ajoilta olevan otsikon<br />

periaatteen nuori Suomikin omaksuu. Oppivelvollisuuslaki<br />

säädetään 1921. Samana vuonna aletaan<br />

kirjastoille myöntää huomattavaa valtionapua.<br />

Kansan lukutaito onkin maailman huipputasoa.<br />

Myös Nuoren Voiman Liitto perustetaan 1921. Jo<br />

1919 on perustettu Kalevalaseura. Turun yliopisto<br />

aloittaa toimintansa 1923.<br />

Suomalaisen baletin katsotaan syntyneen 1922, kun<br />

Joutsenlampi esitetään kotimaisin voimin. Erkki<br />

Karun elokuvat (mm. Koskenlaskijan morsian ja<br />

Nummisuutarit) saavuttavat suuren suosion. Oopperan<br />

alueella Leevi Madetojan Pohjalaisia esitetään<br />

1924 ja se nousee kansallisoopperan asemaan.<br />

A NATION’S STRENGTH IS IN<br />

EDUCATION<br />

The young republic adopted the idea that dates back<br />

to the national awakening: that education constitutes<br />

a nation’s strength. The Act on Compulsory Education<br />

was passed in 1921. Libraries began to receive a<br />

considerable state subsidy the same year. As a result<br />

of these measures, Finland has one of the highest<br />

literacy rates in the world. The literary youth association<br />

Nuoren Voiman Liitto was also established in<br />

1921. The Kalevala Society was founded as early as<br />

in 1919. The University of Turku was established in<br />

1923.<br />

Year 1922 marked the birth of Finnish ballet, as<br />

Finnish dancers performed Swan Lake. The films of<br />

Erkki Karu, such as Koskenlaskijan morsian (The<br />

Logroller’s Bride) and Nummisuutarit (The Village<br />

Shoemakers), gained widespread popularity. The<br />

first Finnish opera, Pohjalaisia composed by Leevi<br />

Madetoja, was performed in 1924.


KAKSI HIERTYMÄÄ:<br />

KIELTOLAKI JA KIELIKYSYMYS<br />

Kiivaan väittelyn jälkeen maahan säädetään kieltolaki<br />

1919. Sillä ei kuitenkaan saavuteta asetettuja<br />

tavoitteita. Päinvastoin: alkaa laaja viinan salapoltto,<br />

spriireseptien väärinkäyttö ja salakuljetus pääasiassa<br />

Virosta. Algot Niska on kuuluisin pirtukuninkaista.<br />

Kansalaissodan aikana väistynyt kielikysymys herää<br />

henkiin heti taistelujen tauottua. Ruotsinkieliset<br />

haluavat uudessa valtiossa tunnustetun, vahvan<br />

aseman, kuten omia ruotsinkielisiä hallintoelimiä,<br />

oman hiippakunnan, oman kouluhallinnon ja<br />

ruotsinkielisiä armeijan joukko-osastoja.<br />

Vaatimusten takana on oma puolue, vahva lehdistö<br />

ja huomattava osa maan sekä henkisestä että aineellisesta<br />

pääomasta. Heti vuoden 1919 alussa perustetaan<br />

Åbo Akademi. Helsingin yliopiston opetus<br />

säilyy kaksikielisenä.<br />

FÖRBUDSLAGEN OCH<br />

SPRÅKFRÅGAN – TVÅ ORSAKER<br />

TILL FRIKTIONER<br />

Efter hetsiga diskussioner stiftas en förbudslag i<br />

landet 1919. De mål man ställt upp uppnås dock<br />

inte. Tvärtom: lagen leder till omfattande lönnbränning,<br />

missbruk av spritrecept och smuggling huvudsakligen<br />

från Estland. Algot Niska är den mest<br />

kända spritkungen.<br />

Språkfrågan som under medborgarkriget skjutits åt<br />

sidan vaknar till liv genast efter att striderna upphört.<br />

De svenskspråkiga eftersträvar en erkänd,<br />

stark position i den nya nationen, såsom egna<br />

svenskspråkiga förvaltningsorgan, ett eget biskopsstift,<br />

en egen skolförvaltning och svenskspråkiga<br />

truppförband inom armén.<br />

Bakom kraven står ett eget parti, en stark tidningspress<br />

och en betydande del av landets såväl andliga<br />

som materiella kapital. Genast i början av år 1919<br />

• 20 •<br />

URHEILLEN MAAILMANKARTALLE<br />

Urheilu oli jo autonomian ajalla ollut Suomen<br />

menestyslaji maailmalla. Nyt urheilijoille tarjoutuu<br />

mainio tilaisuus tuoda uutta itsenäistä maataan<br />

esiin urheilusaavutustensa avulla. Erityisesti<br />

keihäänheittäjät ja juoksijat kunnostautuvatkin<br />

maailmanennätyksiä tehtaillen.<br />

Uuden valtion suuri urheilullinen läpimurto<br />

tapahtuu Antverpenin olympialaisissa 1920.<br />

Pariluistelussa Ludowika ja Walter Jakobsson<br />

saavuttavat maan ensimmäisen kultamitalin.<br />

Keihäänheitossa vallataan neljä ensimmäistä tilaa<br />

(Jonni Myyrä kultaa). Paavo Nurmi juoksee kaksi<br />

henkilökohtaista kultamitalia ja kolmannen<br />

maastojuoksun joukkuekilpailussa, Hannes Kolehmainen<br />

voittaa maratonin. Kaikkiaan Suomi<br />

saavuttaa 15 kultamitalia, 10 hopeaa ja 10 pronssia.<br />

Painissa Suomi on selvästi paras, yleisurheilussa<br />

toiseksi paras maa. Kisoja seurataan Suomessa<br />

suurella ylpeydellä.<br />

grundas Åbo Akademi. Undervisningen vid Helsingfors<br />

Universitetet förblir tvåspråkig.<br />

IDROTTEN GÖR FINLAND KÄNT I<br />

VÄRLDEN<br />

Redan under autonomins tidevarv hade Finland haft<br />

framgång inom idrotten ute i världen. Nu erbjuds<br />

idrottsmännen en ypperlig möjlighet att presentera<br />

sitt nya självständiga land med hjälp av sina idrottsprestationer.<br />

Speciellt spjutkastarna och löparna<br />

utmärker sig genom att sätta världsrekord.<br />

Det stora genombrottet för den nya staten inom<br />

idrotten sker i de olympiska spelen i Antwerpen<br />

1920. I paråkning tar Ludowika och Walter Jakobsson<br />

landets första guldmedalj.<br />

I spjutkastning erövras de fyra första positionerna<br />

(Jonni Myyrä tar guld). Paavo Nurmi löper två<br />

personliga guldmedaljer och en tredje i lagtävlingen i<br />

terränglöpning, Hannes Kolehmainen vinner mara-


• Maailman kaikkien aikojen parhaaksi yleisurheilijaksi<br />

on yleisesti tunnustettu legendaarinen kestävyysjuoksija<br />

Paavo Nurmi. Kuva Antverpenin olympialaisista vuonna<br />

1920, jossa Nurmi voitti 10 000 metrin ja murtomaajuoksun<br />

kultamitalit ja oli 5 000 metrillä toinen.<br />

• Den legendariska långdistanslöparen Paavo Nurmi har<br />

fått allmänt erkännande som den allra bästa<br />

friidrottaren genom tiderna. Bilden härstammar från de<br />

olympiska spelen i Antwerpen år 1920, där Nurmi vann<br />

guldmedaljerna i löpning 10 000 meter och i<br />

terränglöpning och kom på andra plats på 5000 m.<br />

• The long-distance runner Paavo Nurmi, generally<br />

recognized as the world’s best track athlete of all times.<br />

The picture is from the 1920 Antwerp Olympics, where<br />

Nurmi won gold in the 10.000 metres and cross-country<br />

running and silver in the 5.000 metres.<br />

PROHIBITION LAW AND THE<br />

LANGUAGE ISSUE – TWO MAJOR<br />

PROBLEMS<br />

After a heated debate, the Prohibition Law was<br />

passed in 1919. However, the law did not have the<br />

desired effect, quite the opposite: it led to widespread<br />

illegal distilling, misuse of spirit prescriptions<br />

and bootlegging, mainly from Estonia. Algot Niska<br />

was the most famous bootlegger.<br />

The language dispute was forgotten during the Civil<br />

War but rekindled as soon as the battles were over.<br />

Swedish-speakers wanted to be recognised with a<br />

strong position in the new state; they wanted Swedish-speaking<br />

administrative bodies, a Swedish<br />

diocese, and their own educational authorities and<br />

army units.<br />

These demands were supported by the Swedish<br />

Party, strong press and a significant part of the<br />

country’s intellectual and financial resources. Åbo<br />

• 21 •<br />

Akademi was established right at the beginning of<br />

1919. Tuition at the University of Helsinki remained<br />

bilingual.<br />

SPORTS SUCCESS PLACED<br />

FINLAND ON THE MAP<br />

Finland had already been very successful in sports in<br />

times of the autonomy, but now sportsmen were<br />

offered a splendid opportunity to bring fame to the<br />

newly independent country through their achievements.<br />

Javelin throwers and runners in particular<br />

distinguished themselves and churned out one world<br />

record after another.<br />

The great breakthrough took place in the Olympic<br />

Games in Antwerp in 1920: figure skaters Ludowika<br />

and Walter Jakobsson took Finland’s first gold<br />

medal. Javelin throwers took the first four places<br />

with Jonni Myyrä winning gold. Paavo Nurmi wan<br />

two personal gold medals and a third one in the<br />

cross-country team race. Hannes Kolehmainen wan


Chamonixin talviolympialaisissa 1924 Suomi<br />

menestyy parhaiten luistelussa. Clas Thunberg<br />

voittaa kolme kultamitalia, yhden hopean ja yhden<br />

pronssin, Julius Skutnabb puolestaan yhden jokaista<br />

mitalia.<br />

Pariisin kesäolympialaisista 1924 muodostuu jälleen<br />

Suomen triumfi. Olemme mitalitilaston kolmas maa<br />

37 mitalillamme. Nurmi juoksee kolme henkilökohtaista<br />

ja yhden joukkuekultamitalin, Ville Ritola<br />

puolestaan kaksi henkilökohtaista ja yhden joukkuekullan.<br />

Suomessa kisat herättävät ennennäkemättömän<br />

kansallisen innostuksen.<br />

• “Jääkenttien Nurmi”, pikaluistelija Clas Thunberg oli vuonna 1924 Chamonixin talviolympialaisissa pikaluistelun<br />

yhteispisteissä ensimmäinen voitten 1 500 metrin ja 5 000 metrin matkat, oli toinen 10 000 metrillä ja kolmas 500<br />

metrillä.<br />

• “Isviddernas Nurmi”, hastighetsåkaren på skridsko Clas Thunberg var i de olympiska vinterspelen i Chamonix först i<br />

totalpoäng för hastighetsåkning, då han vann distanserna 1 500 m och 5000 m, kom på andra plats på 10 000 m och<br />

på tredje plats på 500 m.<br />

• “Nurmi on Ice”, speed skater Clas Thunberg was in the1924 Chamonix Winter Olympics the champion in total points<br />

by winning the 1.500 metres and the 5.000 metres, coming second in the 10.000 metres and third in the 500 metres.<br />

tontävlingen. Allt som allt tar Finland 15 guldmedaljer,<br />

10 silvermedaljer och 10 bronsmedaljer. I<br />

brottning är Finland klart bäst, i friidrott nästbäst. I<br />

Finland följer man med spelen med stor stolthet.<br />

I de olympiska vinterspelen i Chamonix 1924 är<br />

Finland bäst i skridskoåkning. Clas Thunberg vinner<br />

tre guldmedaljer, en silvermedalj och en bronsmedalj,<br />

Julius Skutnabb å sin sida en av varje medalj.<br />

RIKET STABILISERAS 1925 -29<br />

Början av 1920-talets andra hälft kännetecknas i<br />

Finland av fredlig utveckling. Ekonomin förbättras<br />

ytterligare i jämn takt. Vid sidan av vardagens slit<br />

för levebrödet är det nu också möjligt att njuta av<br />

livet. Åtminstone en del av folket kan verkligen tala<br />

om det glada 1920-talet. Det avlägsna Finland<br />

kopplas allt närmare samman med världsutvecklingens<br />

huvudströmningar. Vi deltar tillsammans med de<br />

andra i strävandena att uppnå den tekniska nutiden,<br />

• 22 •<br />

De olympiska sommarspelen i Paris blir åter en<br />

triumf för Finland. Vi är det tredje landet i medaljstatistiken<br />

med våra 37 medaljer. Nurmi löper tre<br />

personliga guldmedaljer och en lagguldmedalj, Ville<br />

Ritola två personliga guld och en lagguldmedalj. I<br />

Finland väcker de olympiska spelen en aldrig förut<br />

skådad nationell entusiasm.<br />

såsom Olavi Paavolainen 1929 så förträffligt skildrar<br />

i sitt debutverk, som väcker stor uppståndelse.<br />

Äktfinnarna drabbar samman med förespråkarna<br />

för de svenskspråkigas rättigheter, i synnerhet inom<br />

det militära och i universitetsväsendet.<br />

I slutet av perioden börjar även den allmänna<br />

situationen i samhället skärpas. Den världsomfattan-


• Hiekkarantalomailua Terijoella 1920-luvulla.<br />

• Badsemester på sandstranden i Terijoki på 1920-talet.<br />

• Beach holiday on river Terijoki in the 1920’s.<br />

VALTAKUNTA VAKIINTUU 1925-29<br />

1920-luvun toisen puoliskon alku on Suomessa<br />

rauhallisen kehityksen kausi. Talous kohenee<br />

edelleen tasaisesti. Jokapäiväisen arkisen puurtamisen<br />

ohella on mahdollisuus myös nauttia elämästä.<br />

the marathon. All in all, Finland wan 15 gold<br />

medals, 10 silver medals and 10 bronze medals. In<br />

wrestling, Finland was the best country and in<br />

athletics the second best. The Games were followed<br />

in Finland with great pride.<br />

In the Chamonix Winter Olympics in 1924, Finland<br />

did best in skating: Clas Thunberg took three gold<br />

medals, one silver medal and one bronze medal.<br />

The early second half of the 1920’s was a period of<br />

peaceful development in Finland. A steady improvement<br />

of the economy continued. In addition to the<br />

everyday toil, people also had a chance to enjoy life.<br />

At least a part of the nation could really talk about<br />

the gay 20’s. Finland, a distant northern country,<br />

became increasingly involved in the international<br />

community. Finland joined other nations in the<br />

quest for modern times and modern technology, as<br />

• 23 •<br />

Ainakin osa kansasta voi todella puhua iloisesta<br />

1920-luvusta. Kaukainen Suomi tulee yhä kiinteämmin<br />

liitetyksi maailman kehityksen valtavirtoihin.<br />

Olemme muiden mukana teknistä nykyaikaa etsi-<br />

Julius Skutnabb wan one of each.<br />

The Paris Olympic Games in 1924 were another<br />

triumph for Finland. Finland was the third best<br />

country with its 37 medals. Nurmi took three<br />

personal gold medals and one in a team competition,<br />

and Ville Ritola two personal gold medals and one in<br />

a team competition. The Games aroused unforeseen<br />

national excitement in Finland.<br />

AN ERA OF STABILITY FROM 1925 TO 1929<br />

Olavi Paavolainen pointed out in his sensational first<br />

novel in 1929.<br />

Fennomans clashed with those defending the rights<br />

of the Swedish-speakers, in particular in the army<br />

and university circles.<br />

At the end of the decade, the general social environment<br />

began to show increased tension. The global


mässä, niin kuin Olavi Paavolainen oivasti kuvaa<br />

kohua herättävässä esikoisteoksessaan 1929.<br />

Aitosuomalaiset ottavat yhteen ruotsinkielisten<br />

oikeuksia puoltavien kanssa erityisesti armeijan ja<br />

yliopiston piirissä.<br />

Kauden loppupuolella tilanne yhteiskunnassa alkaa<br />

yleisemminkin kiristyä. Maailmanlaajuinen lama<br />

tuntuu myös Suomessa. Myös politiikassa kansan<br />

kahtiajakautuminen alkaa taas saada huolestuttavia<br />

muotoja.<br />

DEMOKRATIA TOIMII JA<br />

ULKOSUHTEITA VAALITAAN<br />

Ensimmäisen kerran järjestetyillä valitsijamiesvaaleilla<br />

valitaan yllättäen Lauri Kristian Relander<br />

presidentiksi 1925.<br />

Heinäkuun alussa 1927 pidetään eduskuntavaalit,<br />

joissa ei suuria voimasuhteiden muutoksia puolueiden<br />

välillä tapahdu. Eduskunta kuitenkin hajotetaan<br />

virkamiesten palkkakiistan vuoksi. Uudet vaalit<br />

järjestetään taas heinäkuun alussa 1929. Maalaisliit-<br />

de depressionen känns av också i Finland. Också<br />

inom politiken börjar folkets tudelning igen anta<br />

oroväckande former.<br />

DEMOKRATIN FUNGERAR OCH<br />

RELATIONERNA TILL UTLANDET<br />

OMHULDAS<br />

För första gången ordnas elektorsval och Lauri<br />

Kristian Relander väljs överraskande till president<br />

1925.<br />

Riksdagsvalet i början av juli 1927 innebär inga<br />

större förändringar i maktförhållandena partierna<br />

emellan. Riksdagen upplöses trots allt p.g.a. en<br />

lönetvist bland tjänstemännen. I början av juli 1929<br />

ordnas ett nytt val. Agrarförbundet blir det största<br />

partiet i riksdagen. Grundstenen till riksdagshuset<br />

muras den 2.4.1927. Regeringarna är fortfarande<br />

relativt kortlivade.<br />

• 24 •<br />

to nousee eduskunnan suurimmaksi puolueeksi.<br />

Eduskuntatalon peruskivi muurataan 2.4.1927.<br />

Hallitukset ovat edelleen suhteellisen lyhytaikaisia.<br />

Presidentti Relander katsoo, että hän voi parhaiten<br />

hyödyttää Suomea solmimalla henkilökohtaiset<br />

suhteet naapurimaiden päämiehiin. Niinpä hän<br />

aloittaa paljon puhutun valtiovierailujen sarjan, joka<br />

tuo hänelle nimen “Reissu-Lasse”.<br />

Toukokuussa 1925 hän tekee ensimmäisen valtiovierailun<br />

Viroon ja vielä samassa kuussa Ruotsiin.<br />

Kesällä Ruotsin kuningas, kuningatar ja prinssi<br />

tulevat vastavierailulle Suomeen. Toukokuussa<br />

seuraavana vuonna Latvian presidentti Jánis<br />

Tschakste saapuu meille ja kesäkuussa Relander<br />

tekee vastavierailun Riikaan. Vielä samana vuonna<br />

presidenttimme käy virallisella vierailulla Norjassa<br />

ja Tanskassa. Helsingin Sanomat toivoo, että valtiovierailut<br />

loppuisivat tähän.<br />

Toukokuussa 1928 Tanskan kuningas Kristian X<br />

vierailee Suomessa ja kesäkuussa Norjan kuningas<br />

Haakon VII.<br />

President Relander anser att han bäst kan vara till<br />

nytta för Finland genom att knyta personliga band<br />

till statsöverhuvudena i grannländerna. Sålunda gör<br />

han en rad statsbesök, som det talas mycket om och<br />

som ger honom namnet ”Reissu-Lasse”.<br />

I maj 1925 gör han sitt första statsbesök till Estland<br />

och ännu samma månad till Sverige. På sommaren<br />

kommer Sveriges kung, drottning och kronprins på<br />

svarsvisit till Finland. I maj året därefter besöker<br />

Lettlands president Jánis Tschakste Finland och i<br />

juni gör Relander en svarsvisit till Riga. Ännu<br />

samma år gör vår president ett officiellt besök till<br />

Norge och Danmark. Helsingin Sanomat önskar att<br />

detta skall bli det sista statsbesöket.<br />

I maj 1928 besöker Danmarks kung Kristian X<br />

Finland och i juni kommer Norges kung Haakon VII<br />

till oss.


• Tasavallan presidentti Lauri<br />

Kristian Relander Turun<br />

kaupungin 700vuotisjuhlallisuuksissa<br />

vuonna 1929.<br />

• Republikens president Lauri<br />

Kristian Relander deltar i<br />

festligheterna i samband med<br />

Åbo stads 700-års jubileum<br />

1929.<br />

• The President of the Republic,<br />

Lauri Kristian Relander, at<br />

the 700 th anniversary jubilee<br />

of the city of Turku in 1929.<br />

depression was felt in Finland, too. The nation’s<br />

dichotomy in political issues began to have alarming<br />

manifestations.<br />

DEMOCRACY AND FOREIGN<br />

AFFAIRS CHERISHED<br />

The first presidential election involving electors were<br />

held in 1925, and Lauri Kristian Relander was<br />

somewhat surprisingly elected president.<br />

In the general parliamentary elections of July 1927,<br />

there were no major changes in the number of seats<br />

won by the parties. However, the parliament was<br />

dissolved because of civil servants’ wage dispute.<br />

New elections were organised at the beginning of<br />

July 1929. The Agrarian Party won the majority of<br />

seats in the parliament. The foundation stone of the<br />

parliament house was laid on 2 April 1927. Govern-<br />

• 25 •<br />

ments continued to be relatively short-lived.<br />

President Relander felt that the best way to help<br />

Finland was to establish personal relations with the<br />

heads of state of the neighbouring countries, and set<br />

out to perform a much-debated series of state visits.<br />

In May 1925, he paid his first state visit to Estonia,<br />

and the second one to Sweden during the same<br />

month. The Swedish king, queen and prince returned<br />

the visit in the summer. In May the next year,<br />

the president of Latvia, Jánis Tschakste, visited<br />

Finland, and in June, Relander paid a return visit to<br />

Riga. Relander also paid an official visit to Norway<br />

and Denmark the same year. Helsingin Sanomat,<br />

Finland’s leading newspaper, expressed its wish that<br />

state visits would end there.<br />

In May 1928, King Kristian X of Denmark visited<br />

Finland, as did King Haakon VII of Norway in June.


TALOUS VANKISTUU, MUTTA AL-<br />

KAA OIREILLA<br />

Taloudellisesti 1920-luvun puolivälin jälkeen on<br />

nopean kasvun kausi. Lakot ovat pysyneet kurissa ja<br />

vienti vetää.<br />

Yhteiskuntaa vahvistetaan myös päättämällä muuttaa<br />

useita maalaiskuntia kauppaloiksi (Rovaniemi,<br />

Varkaus, Koivisto, Karjaa ja Seinäjoki).<br />

Valtio hankkii myös omaa tuotantoa. Se lunastaa<br />

itselleen Outokummun kaivoksen 1925. Valtion<br />

ruutitehdas aloittaa Vihtavuoressa 1926. Imatralle<br />

rakennetaan suuri voimalaitos. Erityisesti sahateollisuus<br />

kukoistaa.<br />

Kauppa käy hyvin. Kauppasopimuksia solmitaan<br />

ahkerasti myös kaukaisten maiden kanssa (esim.<br />

Japani, Kiina ja Turkki). Stockmannin tavaratalo<br />

vihitään Helsingissä 1926. Suomen ensimmäiset<br />

mainosmessut järjestetään 1928. AIV-rehu aloittaa<br />

maailmanvalloituksensa.<br />

EKONOMIN STABILISERAS, MEN<br />

BÖRJAR UPPVISA<br />

OROVÄCKANDE SYMPTOM<br />

Perioden efter den första hälften av 1920-talet<br />

kännetecknas av snabb tillväxt. Man har lyckats<br />

bemästra strejkerna och exporten drar.<br />

Samhället förstärks också genom beslut om att<br />

ombilda många landskommuner till köpingar<br />

(Rovaniemi, Varkaus, Björkö, Karis och Seinäjoki).<br />

Staten startar även egen produktion. Den löser in<br />

Outokumpu gruva 1925. Statens krutfabrik inleder<br />

sin verksamhet i Vihtavuori 1926. I Imatra byggs ett<br />

stort kraftverk. I synnerhet sågindustrin blomstar.<br />

Affärerna går bra. Handelsavtal ingås flitigt även<br />

med avlägsna länder (t.ex. Japan, Kina och Turkiet).<br />

Stockmanns varuhus invigs i Helsingfors 1926. Den<br />

första modemässan i Finland ordnas 1928. AIVfodret<br />

börjar erövra världen.<br />

• 26 •<br />

• Lihanmyyjiä todennäköisesti Helsingin Hakaniemen<br />

torilla 1920-luvulla.<br />

• Köttförsäljare, troligen på Hagnäs torg i Helsingfors på<br />

1920-talet.<br />

• Butchers most likely at the market place of Hakaniemi in<br />

Helsinki in the 1920’s.<br />

I slutet av perioden börjar dock den världsomfattande<br />

depressionen kännas av också i Finland. I början<br />

av juni 1928 börjar årtiondets längsta arbetstvist, då<br />

hamnarbetarna inleder en strejk som 12 000 arbetare<br />

deltar i. Den pågår i över 10 månader. Speciellt<br />

på landsbygden är tvångsauktionerna ofta förekommande.<br />

År 1929 äger börskrashen i New York rum.<br />

FÖRSVARSMAKTEN OCH<br />

FÖRSVARSORGANISATIONERNA<br />

President Relander uppskattar 1926 att relationen<br />

till Sovjetunionen har utvecklats på ett korrekt sätt.<br />

Kanske bl.a. detta är en orsak till att man trots<br />

högkonjunkturen inte offrar stora resurser på att<br />

utveckla försvaret. Suomen Ilmapuolustusliitto<br />

(Finlands luftförsvarsförbund) grundas 1925.<br />

Arméns materiel börjar vara föråldrad. Ett uppskakande<br />

bevis på detta får man då en överårig torpedbåt<br />

S2 sjunker i en storm på Bottniska viken den<br />

5.10. 1925. Hela besättningen på 53 man drunknar.


• Talvimuotia 1920-luvun puolivälissä.<br />

• Vintermode i mitten av 1920-talet.<br />

• Winter fashion in the mid-1920’s.<br />

THE ECONOMY GREW BUT<br />

SHOWED FIRST SIGNS OF<br />

INSTABILITY<br />

The second half of the 1920’s was a time of rapid<br />

economic growth. Strikes were kept in check and<br />

exports bloomed.<br />

The structure of society was strengthened by upgrading<br />

several rural communes into townships (Rovaniemi,<br />

Varkaus, Koivisto, Karjaa and Seinäjoki).<br />

The State acquired its own production facilities. It<br />

purchased the Outokumpu mine in 1925, a stateowned<br />

gunpowder factory started operating in Vihtavuori<br />

in 1926, and a large power plant was built in<br />

Imatra. Industries flourished, the sawmill industry in<br />

particular.<br />

Trade was booming. Trade agreements were signed<br />

with far-away countries (e.g. Japan, China and<br />

Turkey). Stockmann department store was inaugurat-<br />

• 27 •<br />

Kauden lopussa alkaa kuitenkin maailmanlaajuinen<br />

lama tuntua myös Suomessa. Kesäkuun alussa 1928<br />

alkaa vuosikymmenen pisin työtaistelu, kun satamatyöläiset<br />

menevät lakkoon, johon osallistuu 12 000<br />

työntekijää. Se kestää yli 10 kuukautta. Erityisesti<br />

maaseudulla paukkuu pakkohuutokauppavasara.<br />

Vuonna 1929 romahtaa New Yorkin pörssi.<br />

PUOLUSTUSVOIMAT JA<br />

MAANPUOLUSTUSJÄRJESTÖT<br />

Presidentti Relander arvioi 1926 suhteiden Neuvostoliittoon<br />

kehittyneen korrekteiksi. Ehkä tästäkään<br />

syystä ei nousukaudesta huolimatta puolustusvoimiin<br />

uhrata suuria resursseja. Suomen Ilmapuolustusliitto<br />

perustetaan 1925.<br />

Armeijan kalusto alkaa olla vanhentunutta. Tästä<br />

saadaan järkyttävä todiste, kun yli-ikäinen torpedovene<br />

S2 uppoaa myrskyssä Pohjanlahdella<br />

5.10.1925. Koko 53-henkinen miehistö hukkuu.<br />

ed in Helsinki in 1926. The first Finnish advertising<br />

fair was organised in 1928. AIV feed began to gain<br />

reputation worldwide.<br />

At the end of the decade, the global depression hit<br />

Finland as well. At the beginning of June 1928, the<br />

longest industrial action of the decade began as dock<br />

workers went on strike. 12,000 employees joined the<br />

strike that lasted for more than 10 months. A large<br />

number of compulsory auctions were arranged,<br />

particularly in the countryside. The New York Stock<br />

Exchange collapsed in 1929.<br />

THE DEFENCE FORCES AND CIVIL<br />

DEFENCE ORGANISATIONS<br />

In 1926, President Relander estimated that relations<br />

with the Soviet Union were in good shape. Perhaps<br />

this was one of the reasons why no significant sums<br />

were invested in the defensive forces despite the<br />

economic upswing. The Defence Union of Finland<br />

was formed in 1925.


• Ilmavoimiemme lentokoneita Terijoen rannalla vuonna<br />

1928. <strong>Posti</strong>korttikuvassa on Suomessa lisenssillä<br />

valmistettu Hansa-Brandenburg -merkkinen lentokone,<br />

jota käytettiin muun muassa meritiedusteluun.<br />

• Våra luftstridskrafters flygplan på Terijokis strand år<br />

1928. Postkortsbilden föreställer ett flygplan av märket<br />

Hansa-Brandenburg som har tillverkats på licens i<br />

Finland. Flygplanet användes bl.a. för sjöspaning.<br />

• Airplanes of the Finnish Air Forces on the banks of river<br />

Terijoki in 1928. The postcard has a picture of the<br />

Hansa-Brandenburg-airplane manufactured in Finland<br />

under license. The plane was used for sea<br />

reconnaissance flights among other things.<br />

I slutet av år 1927 beslutar man grunda kustflottan<br />

och Luftvärnsskolan i Sand-hamnflyttas till Kauhava<br />

1929. Samma år presenteras vår armés senaste<br />

stolthet: det finländska fältköket.<br />

Skyddskårslagen godkänns 1927 trots motstånd från<br />

vänstern. Lagen garanterar förutsättningarna för<br />

organisationens verksamhet. Skyddskårsorganisationens<br />

tidning Hakkapeliitta utkommer år 1926.<br />

I slutet av decenniet väljs Fanni Luukkonen till<br />

ordförande för Lotta Svärd-organisationen.<br />

• 28 •<br />

Rannikkolaivasto päätetään perustaa 1927 lopussa<br />

ja Santahaminan ilmailukoulu siirtyy Kauhavalle<br />

1929. Samana vuonna esitellään armeijamme<br />

viimeisin valtti: suomalainen soppakanuuna.<br />

Suojeluskuntalaki hyväksytään 1927 vasemmiston<br />

vastustuksesta huolimatta. Se takaa järjestön toimintaedellytykset.<br />

Suojeluskuntajärjestön lehti<br />

Hakkapeliitta alkaa ilmestyä 1926.<br />

Vuosikymmenen lopussa Fanni Luukkonen valitaan<br />

Lotta Svärd -järjestön puheenjohtajaksi.<br />

LIIKENNE MAASSA, VEDESSÄ JA<br />

ILMASSA<br />

Taloudellinen nousukausi antaa mahdollisuuden<br />

kehittää sekä maa-, vesi- että ilmaliikennettä.<br />

Raahen yksityinen rautatie hankitaan valtiolle.<br />

Karunki-Kauliranta, Iisalmi-Ylivieska ja Viipuri-<br />

Koivisto -radat avataan liikenteelle.<br />

Auto lyö lopullisesti itsensä läpi uuden tekniikan<br />

edustajana. Maan ensimmäisessä autonäyttelyssä<br />

Kaartin maneesissa 1926 on esillä jo 38 automerkkiä.<br />

TRAFIKEN TILL LANDS, TILL HAVS<br />

OCH I LUFTEN<br />

Det ekonomiska uppsvinget gör det möjligt att<br />

utveckla trafiken till lands, till havs och i luften.<br />

Den privata järnvägen i Brahestad blir statlig.<br />

Järnvägslinjerna från Karunki till Kauliranta, från<br />

Idensalmi till Ylivieska och från Viborg till Björkö<br />

öppnas för trafik.<br />

Bilen slår slutgiltigt igenom som företrädare för den<br />

nya tekniken. På landets första bilutställning i<br />

manegen i Gardesbataljonen presenteras rentav 38<br />

bilmärken.


• Pietarsaaren lottia kunniakäynnillä sankarihaudoilla<br />

11.10.1936.<br />

• Lottor från Jakobstad på uppvaktning vid<br />

hjältegravarna 11.10.1936.<br />

• Women of the Lotta Svärd organization of<br />

Pietarsaari visiting soldiers’ graves on October 11<br />

1936.<br />

• Helsingin Eteläsatamaa 1920-luvulla. Etualalla<br />

höyrylaiva Sampo ja taustalla Ariadne.<br />

• Södra hamnen i Helsingfors på 1920-talet. I<br />

förgrunden ångfartyget Sampo och i bakgrunden<br />

Ariadne.<br />

• The South Port of Helsinki in the 1920’s. In front<br />

is the steamboat Sampo and in the background<br />

Ariadne.<br />

• Perhe on lähdössä autoajelulle kesällä 1928.<br />

• En familj är på väg på en bilåktur sommaren<br />

1928.<br />

• A family is going on a car trip in the summer of<br />

1928.<br />

The army’s equipment was rapidly becoming outdated.<br />

Shocking proof of this was received when an<br />

outdated S2 torpedo boat sank in a storm on the<br />

Gulf of Bothnia on 5 October 1925. The entire crew<br />

of 53 was drowned.<br />

The coastal fleet was founded at the end of 1927,<br />

and the aviation school was relocated from Santahamina<br />

to Kauhava in 1929. The latest asset of the<br />

Finnish army, the Finnish field kitchen, was presented<br />

the same year.<br />

In spite of opposition from the left wing, the Civil<br />

Guard Act safeguarding the essential prerequisites<br />

for the activities of the organisation was passed in<br />

1927. Publication of the Civil Guard’s own magazine,<br />

Hakkapeliitta, began in 1926.<br />

• 29 •<br />

Fanni Luukkonen was elected chairwoman of the<br />

Lotta Svärd women’s organisation at the end of the<br />

decade.<br />

ROAD, WATER AND AIR TRANS-<br />

PORT<br />

The economic upswing provided an opportunity for<br />

improving the road, water and air transport infrastructure.<br />

The state bought a private railroad in Raahe. Rail<br />

services between Karunki and Kauliranta, Iisalmi<br />

and Ylivieska, and Viipuri and Koivisto were established.<br />

The automobile made its final breakthrough as the<br />

showpiece of new technology. The first car show in


Samana vuonna annetaan laki moottoriajoneuvoliikenteestä.<br />

Seuraavana vuonna perustetaan Yleinen<br />

Autoliitto.<br />

Vesiliikenteessä tapahtuu vuosikymmenen pahin<br />

onnettomuus, kun höyrylaiva Kuru uppoaa myrskyssä<br />

Näsijärvellä 7.9.1929 ja 80 matkustajaa<br />

hukkuu.<br />

Aero aloittaa säännöllisen lentoreitin Helsinki -<br />

Turku - Tukholma. Helsingissä pidetään jopa<br />

kansainvälinen ilmailunäyttely 1929.<br />

Samma år stiftas en lag om motorfordonstrafik.<br />

Följande år grundas föreningen Yleinen Autoliitto.<br />

I sjötrafiken sker årtiondets värsta olycka, då<br />

ångfartyget Kuru förliser i en storm på sjön Näsijärvi<br />

den 7.9.1929 och 80 passagerare drunknar.<br />

Aero inleder regelbunden flygtrafik på rutten Helsingfors<br />

- Åbo - Stockholm.<br />

I Helsingfors ordnas rentav en internationell luftfartsutställning<br />

1929.<br />

Människorna har fritid och välstånd. Turismen<br />

blomstrar. Man reser mycket, också utomlands. För<br />

det mesta ändå inom landet, och även turister från<br />

andra länder lockas till Finland. De som söker efter<br />

exotik besöker de östliga resemålen i Finland, såsom<br />

Valamo, Terijoki och Hogland.<br />

RADION STÅR I SPETSEN FÖR<br />

TELEKOMMUNIKATIONERNA<br />

Även telekommunikationerna utvecklas snabbt.<br />

Tele- och elnätet byggs upp. Enhetliga telefontariffer<br />

tas i bruk 1927. I januari 1929 inviger statsöverhuvudena<br />

i Finland och Danmark och sedan i<br />

Finland och Norge under högtidliga former telefonförbindelserna<br />

mellan länderna. Den första statliga<br />

telefonkatalogen finns nu till salu.<br />

• 30 •<br />

Ihmisillä on vapaa-aikaa ja varallisuutta. Turismi<br />

kukoistaa. Matkustellaan aina ulkomaita myöden.<br />

Enimmäkseen kuitenkin kotimaassa, johon houkutellaan<br />

turisteja myös muista maista. Eksotiikkaa<br />

haetaan Suomen itäisistä matkailukohteista, kuten<br />

Valamosta, Terijoelta ja Suursaaresta.<br />

RADIO TIETOLIIKENTEEN VALTTI<br />

Myös tietoliikenne kehittyy nopeasti. Puhelin- ja<br />

sähköverkostoa rakennetaan. Yhtenäiset puhelintariffit<br />

otetaan käyttöön 1927. Tammikuussa 1929<br />

avaavat kummankin maan päämiehet juhlallisesti<br />

puhelinkeskustelullaan ensin Suomen ja Tanskan ja<br />

Radion är trots allt den del av telekommunikationerna<br />

som sätter den starkaste prägeln på tidsperioden.<br />

Redan år 1926 är över tio radiostationer verksamma.<br />

Deras hörbarhet är visserligen endast ca 20 km.<br />

En lag om radioapparater stiftas 1926. Samma år<br />

inleder Oy Suomen Yleisradio – Ab Finlands Rundradio<br />

sina sändningar som återkommer varje kväll.<br />

Farbror Markus första barnprogram sänds den<br />

1.12.1926. Följande år ordnas den första radiomässan<br />

i Brunnshuset.<br />

På våren 1928 invigs Lahtis radiostation under<br />

högtidliga ceremonier.<br />

President Relander talar: ”I dag tar Finland ett stort<br />

steg mot likvärdighet med den övriga världen vad<br />

radiosändningar beträffar.”<br />

FRAMSTEG INOM KONSTEN,<br />

FOLKBILDNINGEN OCH<br />

SOCIALPOLITIKEN<br />

Radion och turismen medför att konsten nu finns<br />

inom räckhåll för hela folket på ett alldeles nytt sätt.<br />

Musiken, måleriet och bildhuggarkonsten intar<br />

också i övrigt en framträdande plats.<br />

På Nationalmuseum avtäcks 1928 Akseli Gallen-<br />

Kallelas fresker och på Nationalteatern Juho Rissanens<br />

fresker. Fyra Birkalastatyer av Alvar Aalto


sitten Suomen ja Norjan välisen linjan. Ensimmäinen<br />

valtion puhelinluettelo tulee myyntiin.<br />

Radio on kuitenkin se tietoliikenteen osa, joka luo<br />

kauteen vahvimmin leimansa. Jo 1926 on toiminnassa<br />

toistakymmentä radioasemaa, joiden kuuluvuus<br />

on kuitenkin keskimäärin vain n. 20 km. Laki<br />

radiolaitteista annetaan 1926. Samana vuonna<br />

aloittaa toimintansa Oy Suomen Yleisradio - Ab<br />

Finlands Rundradio jokailtaisilla lähetyksillä.<br />

Markus-sedän 1. lastentunti kuullaan 1.12.1926.<br />

Seuraavana vuonna pidetään ensimmäiset radiomessut<br />

Kaivohuoneella.<br />

Finland, held in the Guard’s manege in 1926,<br />

featured as many as 38 makes. The Motor Traffic<br />

Act was passed the same year. The General Automobile<br />

Club was set up the following year.<br />

The worst maritime accident of the decade took<br />

place on 7 September 1929 when steam ship Kuru<br />

sank in a storm on Lake Näsijärvi. 80 passengers<br />

were killed.<br />

Aero airline opened a regular air service between<br />

Helsinki, Turku and Stockholm. An international<br />

aviation show was held in Helsinki in 1929.<br />

People had more spare time and more money to<br />

spend. Consequently, tourism flourished: people<br />

travelled home and abroad, although holidays in<br />

Finland were more popular. Efforts were made to<br />

attract foreign tourists to Finland, with destinations<br />

such as Valamo, Terijoki and Suursaari in Eastern<br />

Finland providing exotic experiences.<br />

RADIO: A CORNERSTONE IN THE<br />

WORLD OF COMMUNICATIONS<br />

The communications industry saw rapid development<br />

with telephone and electricity networks under<br />

construction. National telephone tariffs were introduced<br />

in 1927. In January 1929, telephone lines,<br />

first between Finland and Denmark and then<br />

between Finland and Norway, were opened ceremo-<br />

• 31 •<br />

Vuoden 1928 keväällä pidetään Lahden radioaseman<br />

juhlalliset vihkiäiset. Presidentti Relander<br />

puhuu: “Tänään astuu Suomi radiolähetykseen<br />

nähden tasa-arvoiseen asemaan muun maailman<br />

kanssa.”<br />

TAIDE, KANSANSIVISTYS JA SOSI-<br />

AALIPOLITIIKKA ETENEVÄT<br />

Radio ja matkailu tuovat taiteen aivan uudella<br />

tavalla kansan ulottuville.<br />

Musiikki, maalaustaide ja kuvanveisto ovat muutenkin<br />

näyttävästi esillä. Kansallismuseossa paljaste-<br />

niously by conversations between the respective heads<br />

of state. The first state-published telephone book was<br />

released for sale.<br />

The radio was, however, the means of communications<br />

that left its mark on this period. More than a dozen<br />

radio stations were in operation as early as 1926, but<br />

their average reception range was only about 20 km.<br />

The Act on Radio Transmission Equipment was passed<br />

in 1926. The Finnish Broadcasting Company launched<br />

operations the same year and broadcast programmes<br />

every evening. The first children’s programme, which<br />

was to become very popular, was broadcast on 1<br />

December 1926. The first radio fair was held in Kaivohuone<br />

Restaurant the next year.<br />

The ceremonial inauguration of a radio station in Lahti<br />

took place in the spring of 1928. As President Relander<br />

said: “In terms of radio broadcasting, Finland will<br />

today gain an equal position with other nations of the<br />

world.”<br />

PROGRESS IN ART, THE<br />

POPULATION’S EDUCATION AND<br />

SOCIAL POLICY<br />

Radio and tourism bring art within the reach of people<br />

in a totally new way. Music and the arts of painting and<br />

sculpturing are also otherwise well exhibited. A fresco<br />

series from 1928 by Akseli Gallen Kallela will be<br />

unveiled in the National Museum and another series by


taan 1928 Akseli Gallen-Kallelan ja Kansallisteatterissa<br />

Juho Rissasen freskosarja. Väinö Aaltosen neljä<br />

pirkkalaispatsasta pystytetään Tampereen Hämeensillalle.<br />

Myös Paavo Nurmi saa patsaansa.<br />

Uudet tuulet valtaavat kuitenkin vähitellen myös<br />

taiteen. Tulenkantajat-lehti alkaa ilmestyä. Olavi<br />

Paavolainen tuo esille maailman uusia taidesuuntia.<br />

Mika Waltarin Suuri illusioni sekä Pentti Haanpään<br />

Kenttä ja kasarmi ilmestyvät 1928.<br />

Elokuvassa uutta aaltoa edustaa ohjaaja Valentin<br />

Vaala.<br />

Arkkitehtuurissa puolestaan käytännöllisyyttä<br />

korostava funktionalismi aloittaa valloituksensa<br />

kärkihahmonaan Alvar Aalto.<br />

Järjestötoiminta on vilkasta. Vähäiselle peruskoulutukselle<br />

jäänyt osa kansasta haluaa päästä tiedon ja<br />

taidon lähteille. Myös valtiovalta tukee kansan<br />

sivistyspyrkimyksiä. Laki kansanopistojen valtion-<br />

uppreses på bron Hämeensilta i Tammerfors. Även<br />

Paavo Nurmi får sin staty.<br />

Nya vindar blåser emellertid så småningom också<br />

inom konsten. Tidningen Tulenkantajat utkommer<br />

för första gången. Olavi Paavolainen presenterar de<br />

nya konstriktningarna i världen. Mika Waltaris<br />

Suuri illusioni samt Pentti Haanpääs Kenttä ja<br />

kasarmi utkommer 1928.<br />

Inom filmen representeras den nya vågen av regissören<br />

Valentin Vaala.<br />

Inom arkitekturen för sin del inleder funktionalismen,<br />

som betonar det praktiska, sitt segertåg med<br />

Alvar Aalto som förgrundsgestalt.<br />

Organisationsverksamheten är livlig. Den delen av<br />

befolkningen som fått bristfällig grundutbildning<br />

törstar efter kunskaper och färdigheter. Även statsmakten<br />

stöder folkets bildningssträvanden. En lag<br />

om statsunderstöd för folkhögskolor stiftas 1925 och<br />

folkbibliotekslagen stiftas 1928. Rundradion tar som<br />

• 32 •<br />

avusta säädetään 1925 ja kansankirjastolaki 1928.<br />

Yleisradio ottaa tehtäväkseen sivistyksen ulottamisen<br />

kaikelle kansalle.<br />

Taloudellisia mahdollisuuksia käytetään myös<br />

sosiaalipoliittisiin uudistuksiin. Työväen tapaturmavakuutuslaki<br />

ja Laki ottolapsista säädetään 1925,<br />

Ammattientarkastuslaki ja Terveydenhoitolaki 1927<br />

sekä Leipomotyölaki 1928.<br />

KULTAA JA KUNNIAA<br />

Suomi pitää yllä ansiokkaita urheiluperinteitä.<br />

Erityisesti juoksijat tekevät edelleen maailmanennätyksiä.<br />

Vuoden 1928 kesäolympialaisissa Amsterdamissa<br />

Suomen mitalisaalis on 25. Suomi on mitalitaulukon<br />

neljäs. Juoksijat saavat neljä, painijat kolme kultamitalia.<br />

Kolmoisvoitto Suomelle tulee 3000 metrin<br />

estejuoksussa.<br />

sin uppgift att sprida bildning bland hela folket.<br />

De ekonomiska möjligheterna utnyttjas också till<br />

förmån för socialpolitiska reformer. Lagen om<br />

arbetarolycksfallsförsäkring och Lagen om adoptivbarn<br />

stiftas 1925, Lagen om yrkesinspektion och<br />

Hälsovårdslagen 1927 och Lagen om arbetet i<br />

bagerier 1928.<br />

GULD OCH BERÖMMELSE<br />

Finland upprätthåller sina berömvärda traditoner<br />

inom idrotten. I synnerhet löparna sätter fortfarande<br />

världsrekord.<br />

I de olympiska sommarspelen i Amsterdam 1928 får<br />

Finland 25 medaljer. Finland är det fjärde landet i<br />

medaljtabellen. Löparna får fyra, brottarna tre<br />

guldmedaljer. I häcklöpning på 3000 meter blir det<br />

en tredubbel seger för Finland.<br />

Också i övrigt upplever idrotten en uppsvingsperiod.<br />

Finland vinner över Sverige i den första landskam-


Juho Rissanen in the National Theatre. Väinö<br />

Aaltonen’s four Pirkkala statues will be placed on<br />

Hämeensilta in Tampere. Paavo Nurmi, also, gets his<br />

statue.<br />

However, fresh winds are gradually taking over the<br />

arts. The magazine Tulenkantaja starts to appear.<br />

Olavi Paavolainen brings forth new art trends from<br />

the world. In 1928, Mika Waltari’s Suuri illusioni<br />

[My Great Illusion] and Pentti Haanpää’s Kenttä ja<br />

kasarmi are published.<br />

New waves in film making are represented by<br />

director Valentin Vaala.<br />

In architecture, again, functionalism stressing<br />

practicality is starting its conquest with Alvar Aalto<br />

as leading character.<br />

Organisations were bustling with activities. People<br />

with a modest basic education wanted to improve<br />

their knowledge and skills. The government supported<br />

people in their efforts to expand their education<br />

by passing a Law on State Subsidy to Civic Colleges<br />

• 33 •<br />

• Turun Työväenyhdistyksen Voimistelu- ja Urheiluseura<br />

Veikkojen lippu. Kortilla mainostettiin TUL:n ensimmäistä<br />

liittojuhlaa vuonna 1927.<br />

• Åbo Arbetarförenings Gymnastik- och Idrottssällskap<br />

Veikots flagga. Med kortet gjorde man reklam för AIF:s<br />

första förbundsfest år 1927.<br />

• The flag of the Turku Workers’ Association’s Gymnastics<br />

and Sports Club Veikot. The card was used to promote<br />

the first union celebration of the Finnish Workers’ Sports<br />

Federation TUL.<br />

in 1925 and the Law on Public Libraries in 1928.<br />

The Finnish Broadcasting Company assumed the<br />

duty of disseminating information and knowledge to<br />

the general public.<br />

Financial resources were allocated to carry out social<br />

reforms. The Workers’ Accident Insurance Act and<br />

Adoption Act were passed in 1925, the Trade<br />

Supervision Act and Public Health Act in 1927, and<br />

the Bakery Employment Act in 1928.<br />

GOLD AND GLORY<br />

Finland upheld its tradition of peak performances in<br />

the sporting arena with long-distance runners<br />

breaking more world records.<br />

In the Amsterdam Summer Olympics of 1928,<br />

Finland took 25 medals and ranked fourth in the<br />

medals’ table. Runners won four and wrestlers three<br />

gold medals. Finland won gold, silver and bronze in<br />

the 3,000 metre hurdles.<br />

Many other fields of sport saw success and increased


• Suomen Naisten Liikuntakasvatusliiton kesäjuhlien<br />

avajaiset Viipurissa kesäkuussa 1922. Kesäjuhliin<br />

osallistui 700 naisvoimistelijaa.<br />

• Öppnandet av Suomen Naisten Liikuntakasvatusliittos<br />

(Finlands kvinnors förbund för fysisk fostran)<br />

sommarevenemang i Viborg i juni 1922. I<br />

sommarevenemanget deltog 700 kvinnliga gymnaster.<br />

• The opening of the summer festival of the Finnish<br />

Women’s Union of Physical Education in Vyborg in 1922.<br />

700 women gymnasts participated in the festival.<br />

pen i friidrott. Det första Päijänneloppet går av<br />

stapeln. Viipurin Reipas vinner det första ishockeymästerskapet<br />

1928. Nästa år grundas Finlands<br />

ishockeyförbund.<br />

KVINNORNA OCH DET GLADA<br />

20-TALET<br />

Kvinnosaken skördar lagrar i slutet av 1920-talet.<br />

År 1926 stadgas att kvinnor kan utnämnas till alla<br />

statliga tjänster med undantag av vissa kyrkliga och<br />

militära tjänster.<br />

Samma år får Finland sin första kvinnliga minister<br />

då Miina Sillanpää blir biträdande socialminister i<br />

landets första vänsterregering. Till första kvinnliga<br />

professor utnämns Alma Söderhjelm.<br />

I den nya äktenskapslagen godkänns likställdhetsprincipen<br />

makarna emellan.<br />

En viss lättsinnighet vinner terräng vad människor-<br />

• 34 •<br />

Muutenkin urheilu on nousussa. Ruotsi voitetaan<br />

ensimmäisen kerran järjestetyssä yleisurheilumaaottelussa.<br />

Ajetaan ensimmäinen Päijänne-ajo. Ensimmäisen<br />

jääkiekkomestaruuden voittaa Viipurin<br />

Reipas 1928. Seuraavana vuonna perustetaan<br />

Suomen Jääkiekkoliitto.<br />

NAISET JA ILOINEN 20-LUKU<br />

Naisasia niittää laakereita 1920-luvun lopulla.<br />

Vuonna 1926 säädetään, että nainen voi tulla<br />

nimitetyksi kaikkiin valtion virkoihin eräitä kirkon<br />

ja puolustuslaitoksen poikkeuksia lukuun ottamatta.<br />

Samana vuonna Suomi saa ensimmäisen naisministerin,<br />

kun Miina Sillanpäästä tulee apulaissosiaaliministeri<br />

maan ensimmäiseen vasemmistohallitukseen.<br />

Ensimmäiseksi naisprofessoriksi nimitetään<br />

Alma Söderhjelm.<br />

Uudessa avioliittolaissa 1929 hyväksytään puolisoiden<br />

yhdenvertaisuusperiaate avioliitossa.<br />

nas sätt att tillbringa sin fritid beträffar. Till detta<br />

bidrar att den nya tekniken snabbt blir billigare och<br />

därigenom också allmännare. Strömningar från den<br />

stora världen sprider sig också till Finland. Radioapparater<br />

och grammofoner finns nu i varje hem.<br />

Georg Malmsten spelar in sin första schlager i Berlin.<br />

”Neekerijazz” är tidens melodi.<br />

FOLKET ENAS OCH SPLITTRAS<br />

Högsta domstolen besluter i början av 1925 att<br />

Finlands socialistiska parti skall upplösas.<br />

Det ekonomiska uppsvinget samt de nationella<br />

framgångarna och upplevelserna i samband med<br />

dem är dock en faktor som förenar folket. Trauman<br />

från år <strong>1918</strong> blir också mindre av att socialdemokraterna<br />

tillåts bilda den första vänsterregeringen<br />

1926.<br />

Det förorsakar förvirring då statsminister Tanner<br />

som hör till vänstern, till följd av att presidenten


Tietynlainen kevytmielisyys valtaa alaa ihmisten<br />

vapaa-ajanvietossa. Sitä edesauttaa uuden tekniikan<br />

nopea halpeneminen ja sitä kautta myös yleistyminen.<br />

Suuren maailman virtaukset tunkeutuvat<br />

Suomeenkin. Radiot ja gramofonit ovat joka kodin<br />

laitteita. Georg Malmsten levyttää Berliinissä ensimmäisen<br />

iskelmänsä. “Neekerijazz” on ajan sävel.<br />

KANSAA EHEYTETÄÄN JA HAJO-<br />

TETAAN<br />

Korkein oikeus määrää 1925 alussa Suomen sosialistisen<br />

puolueen lakkautettavaksi.<br />

Taloudellinen nousukausi sekä kansalliset menestysten<br />

ja menetysten elämykset yhdistävät kuitenkin<br />

kansaa. Vuoden <strong>1918</strong> traumoja vähentää myös se,<br />

että sosiaalidemokraatit saavat muodostaa ensimmäisen<br />

vasemmistohallituksen 1926.<br />

Hämmennystä aiheutuu, kun vasemmistolainen<br />

pääministeri Tanner joutuu presidentin sairastuttua<br />

popularity. Finland beat Sweden in the first ever<br />

athletics contest between the two countries. The first<br />

Päijänne race was held, and Viipurin Reipas won the<br />

first Finnish Ice Hockey Championships in 1928.<br />

The Finnish Ice Hockey Association was established<br />

the following year.<br />

WOMEN AND THE GAY 1920’S<br />

The Women’s liberation movement celebrated<br />

significant achievements in the late 1920’s. A law<br />

passed in 1926 prescribed that a woman could be<br />

appointed to any state office, apart from a few<br />

exceptions within the church and the Armed Forces.<br />

In the same year, the first female minister was<br />

appointed: Miina Sillanpää was appointed Deputy<br />

Minister of Social Affairs in Finland’s first left-wing<br />

government. Alma Söderhjelm was the first woman<br />

in Finland to be appointed as a professor.<br />

The new Marriage Act of 1929 recognised the<br />

principle of equality between spouses in marriage.<br />

• 35 •<br />

• Suomen Punaisen Ristin sairaalan Helsingissä vihki<br />

vuonna 1932 sairaalan rakennustoimikunnan puheenjohtaja<br />

Gustaf Mannerheim. Sairaala on nykyisin<br />

Töölön sairaala.<br />

• Finlands Röda Kors sjukhus i Helsingfors invigdes år<br />

1932 av ordföranden för sjukhusets byggnadskommitté<br />

Gustaf Mannerheim. Sjukhuset är i dag verksamt under<br />

namnet Tölö sjukhus.<br />

• The hospital of the Finnish Red Cross was inaugarated<br />

in 1932 by Gustaf Mannerheim, the Chairman of the<br />

hospital’s Building Committee. Nowadays the hospital is<br />

the Töölö hospital.<br />

In their leisure time, people were prone to a certain<br />

amount of frivolity. This could be largely attributed to<br />

the rapid decrease in the cost of new technology, which<br />

meant that more and more people could afford the<br />

latest gadgets. Major international trends found their<br />

way to Finland, too: radios and gramophones, for<br />

instance, were soon household equipment. Georg<br />

Malmsten recorded his first hit single in Berlin, and<br />

“Negro Jazz” was the popular tune that marked the<br />

era.<br />

THE NATION UNITED AND DIVIDED<br />

In early 1925, the Supreme Court ordered the Finnish<br />

Socialist Party to be abolished.<br />

The economic boom combined with the sense of shared<br />

national success and loss served as an element that<br />

helped unite the nation. The trauma of <strong>1918</strong> was<br />

alleviated by the fact that the Social Democrats were<br />

allowed to form the first left-wing government in 1926.<br />

There was a fair amount of confusion and mixed


ottamaan vastaan vapaussodan päättymisen muistoparaatin,<br />

johon osallistuu myös suojeluskuntajoukkoja.<br />

Lopulta tapahtuman katsotaan osaltaan<br />

auttaneen kansan eheytymisprosessia.<br />

Sosiaalipoliittinen lainsäädäntö lieventää katkeruutta<br />

köyhimmän kansanosan keskuudessa.<br />

Kauden loppupuolella yleismaailmallinen pula ja<br />

siitä aiheutuva köyhyys alkavat taas kiristää tunnelmia<br />

kansan keskuudessa. Levottomuus työpaikoilla<br />

insjuknat, blir tvungen att ta emot en parad till<br />

minnet av frihetskrigets slut, där också skyddskårstrupper<br />

deltar. Slutligen anser man att händelsen för<br />

sin del har bidragit till att förena folket.<br />

Den socialpolitiska lagstiftningen mildrar bitterheten<br />

bland den fattigaste delen av folket.<br />

I slutet av perioden börjar den universella krisen och<br />

den därav föranledda fattigdomen igen leda till<br />

spänningar bland folket. Oron på arbetsplatserna<br />

• 36 •<br />

och i politiken tilltar. Kommunisterna ordnar 1929<br />

en gatudemonstation mot fascismens hot. I slutet av<br />

samma år försöker de få till stånd generalstrejk.<br />

Försöket misslyckas dock. I Lappo berövas arbetarungdomen<br />

sina röda skjortor. Senare hålls där ett<br />

möte som motsätter sig kommunismen och en<br />

delegation sänds till regeringen. Likadana delegationer<br />

mot kommunismen sänds även från andra orter.<br />

Kommunisterna för sin del framför en interpellation<br />

om incidenterna till regeringen.<br />

DE SJUDANDE ÅREN 1930-34<br />

Början av det nya årtiondet präglas fortsättningsvis<br />

av depressionen. Den ekonomiska nöden återspeglar<br />

sig som en skärpning av de politiska attityderna. På<br />

samma sätt som i utlandet gör sig högerextremismen<br />

påmind. Kommunistskräcken tar sig uttryck som<br />

äventyrar samhällsfriden. Det lagliga samhällsmaskineriet<br />

inleder motåtgärder och lyckas också få de<br />

extrema rörelserna i schack i och med att ekonomin<br />

börjar återhämta sig.<br />

ja politiikassa lisääntyy. Kommunistit järjestävät<br />

1929 katumielenosoituksen fasismin uhkaa vastaan.<br />

Saman vuoden lopulla he yrittävät saada aikaan<br />

yleislakon. Yritys kuitenkin epäonnistuu. Lapualla<br />

riisutaan työläisnuorison juhlilla osanottajilta<br />

punaiset paidat. Myöhemmin siellä pidetään kommunismin<br />

vastainen kokous, josta lähtee lähetystö<br />

hallituksen puheille. Samanlaisia kommunismin<br />

vastaisia lähetystöjä lähtee useilta muiltakin paikkakunnilta.<br />

Kommunistit puolestaan tekevät hallitukselle<br />

välikysymyksen tapahtumista.<br />

Finland skördar fortsättningsvis lagrar inom idrotten.<br />

Uppmärksamheten riktas i första hand mot inrikespolitiken.<br />

Regeringarna är fortfarande kortvariga.<br />

Förbudslagen upphävs. Vid sidan av partipolitiken<br />

splittras landets enhet fortfarande av språkfrågan.


• Viljanpuintia 1920- ja 1930-lukujen vaihteessa.<br />

• Tröskning av säd vid övergången mellan 1920- och 1930-talet.<br />

• Harvesting at the turn of the 20’s and 30’s<br />

KUOHUVAT VUODET 1930-34<br />

Uuden vuosikymmenen alkua leimaa edelleen lama.<br />

Taloudellinen ahdinko heijastuu myös poliittisten<br />

asenteiden jyrkentymisenä. Ulkomaisten mallien<br />

mukainen oikeistoradikalismi nostaa päätään.<br />

feelings when Väinö Tanner, the left-wing Prime<br />

Minister, had to greet the memorial parade celebrating<br />

the end of the Civil War after the president had<br />

fallen ill, since the parade was also attended by<br />

members of the right-wing Civil Guard. However, in<br />

the end it was thought that the event actually<br />

promoted the unification process of the nation.<br />

New social policy legislation reduced bitterness<br />

among the poorest section of society.<br />

Towards the end of the decade, the global recession<br />

and ensuing poverty began to cause increasing<br />

• 37 •<br />

tension among people. Instability gained ground in<br />

workplaces and in political life. In 1929, communists<br />

arranged a demonstration to curb the threat of<br />

fascism. At the end of the year, they attempted to<br />

incite a general strike. The attempt failed. At a party<br />

of young workers in Lapua, some participants had<br />

their red shirts stripped off their backs by right-wing<br />

representatives. Later, an anti-communist meeting<br />

was held in Lapua and a delegation was sent to speak<br />

to the government. Similar anti-communist delegations<br />

were sent from many other towns. At the same<br />

time, communists submitted a motion of censure to<br />

the government pertaining to such developments.<br />

THE YEARS OF TURMOIL, 1930-34<br />

The recession continued in the early years of the new<br />

decade. Economic distress translated into stricter<br />

political views and attitudes: a radical right-wing<br />

approach adopted from other countries gained<br />

ground. Fear of communism manifested itself in ways<br />

that placed social calm and stability at risk. The legal<br />

government institutions took counteractive measures<br />

and were able to keep extremist movements in check,<br />

Kommunismin pelko saa muotoja, jotka saattavat<br />

yhteiskuntarauhan vaaraan. Laillinen yhteiskuntakoneisto<br />

ryhtyy vastatoimiin ja saakin talouden<br />

elpymisen myötä ääriliikkeet kuriin.<br />

partly thanks to the recovery of the economy.<br />

Finland continued to win fame and glory in sports.<br />

Internal affairs were of primary concern in political life.<br />

Governments continued to be short-lived, the Prohibition<br />

Act was revoked, and besides party politics, the<br />

language issue put the nation’s unity to a serious test.


Suomi niittää edelleen laakereita urheilussa.<br />

Sisäpolitiikka on päähuomion kohteena. Hallitukset<br />

ovat edelleen lyhytaikaisia. Kieltolaki kumotaan.<br />

Puoluepolitiikan lisäksi kielikysymys koettelee<br />

edelleen maan yhtenäisyyttä.<br />

ÄÄRILIIKKEITÄ TALTUTETAAN<br />

Äärioikeisto on voimainsa tunnossa 1930-luvun<br />

alussa. Lapualla perustetaan Suomen Lukko. Uho<br />

alkaa saada väkivaltaisia piirteitä, kun vasemmistolaisen<br />

Työn Äänen kirjapaino tuhotaan Vaasassa<br />

maaliskuussa 1930. Saman vuoden kesällä Lapuanliike<br />

alkaa järjestäytyä ja ensimmäiset “kyyditykset”<br />

tehdään aluksi Lapualle, sittemmin itärajalle.<br />

Äärioikeisto syyllistyy jopa poliittisiin murhiin.<br />

Noin 12 000 henkilöä osallistuu Helsingissä talonpoikaismarssiin.<br />

Vielä samana vuonna alkaa ilmes-<br />

DE EXTREMISTISKA RÖRELSERNA<br />

TYGLAS<br />

Den extrema högern upplevde sig vara mycket stark<br />

i början av 1930-talet.<br />

I Lappo grundas organisationen Suomen Lukko<br />

(Finlands lås). Övermodet börjar ta sig våldsamma<br />

uttryck då vänstertidningen Työn Äänis tryckeri<br />

förstörs i Vasa i mars 1930. På sommaren samma år<br />

börjar Lapporörelsen organisera sig och de första<br />

”skjutsningarna” äger rum, först till Lappo och<br />

senare till östgränsen. Den extrema högern gör sig<br />

rentav skyldig till politiska mord.<br />

Ca 12 000 personer deltar i bondemarschen till<br />

Helsingfors. Ännu samma år börjar Lapporörelsens<br />

tidning Ajan Sana utkomma och följande år dess<br />

ungdomsorganisations tidning Sinimusta. Den f.d.<br />

presidenten K.J. Ståhlberg med fru skjutsas från<br />

Helsingfors till Joensuu. General Wallenius anhålls<br />

som misstänkt för att ha ordnat skjutsen.<br />

Statsmaktens grepp om extemiströrelserna hårdnar.<br />

Alla kommunisttidningar förbjuds i juni 1930. I juli<br />

besluter man att de kommunistiska riksdagsmännen<br />

• 38 •<br />

tyä Lapuanliikkeen Ajan Sana -lehti ja seuraavana<br />

vuonna sen nuorisojärjestön Sinimusta-lehti. Entinen<br />

presidentti K. J. Ståhlberg puolisoineen kyyditetään<br />

Helsingistä Joensuuhun. Kenraali Wallenius<br />

pidätetään epäiltynä kyydityksen järjestämisestä.<br />

Valtiovalta kiristää otettaan ääriliikkeisiin. Kaikkien<br />

kommunististen lehtien ilmestyminen kielletään<br />

kesäkuussa 1930. Heinäkuussa määrätään kommunistien<br />

kansanedustajat pidätettäviksi, mutta he<br />

ehtivät piiloutua ennen pidätystä. Marraskuussa<br />

hyväksytään ns. kommunistilait, joilla käytännössä<br />

kaikki julkinen kommunistien toiminta lopetetaan.<br />

Lapuanliikkeen miehet naulaavat tuomioistuimen<br />

päätöstä uhmaten Lapuan työväentalon ovet ja<br />

ikkunat kiinni. Oikeistoradikalismi huipentuu<br />

Mäntsälän kapinaan kevättalvella 1932. Ohkolan<br />

työväentalon juhlat keskeytetään, talo vallataan ja<br />

lopulta kapinalliset vaativat hallituksen eroa.<br />

skall anhållas, men de hinner gömma sig innan<br />

anhållningen verkställs.<br />

I mars godkänns de s.k. kommunistlagarna, vilka i<br />

praktikten sätter stopp för all officiell kommunistisk<br />

verksamhet.<br />

Lapporörelsens män trotsar domstolens beslut och<br />

spikar fast Lappo arbetarförenings fönster och<br />

dörrar. Högerradikalismen uppnår sin kulmen i och<br />

med Mäntsäläupproret på vårvintern 1932. En<br />

socialdemokratisk sammankomst i Folkets hus i byn<br />

Ohkola avbryts, orosstiftarna förskansar sig i byggnaden<br />

och till slut kräver de regeringens avgång.<br />

Nu har statsmakten fått nog. President Pehr Evind<br />

Svinhufvud som 1931 valts till president med knapp<br />

röstmajoritet kräver i ett skarpt radiotal att olagligheterna<br />

omedelbart skall upphöra. Upproret är till<br />

ända och Lapporörelsens ledare fängslas. I maj 1932<br />

upplöses Lapporörelsen, men dess ideologi lever<br />

vidare i den Fosterländska folkrörelsen (Isänmaallinen<br />

kansanliike, IKL), som grundas redan i början<br />

av juni. På samma sätt dras tidningen Ajan Sana in,<br />

men i dess ställe grundas genast Ajan Suunta.


EXTREMIST MOVEMENTS<br />

SUBDUED<br />

The extreme right-wing movement was at the height<br />

of its power in the early 1930’s. In Lapua, Suomen<br />

Lukko was founded. The right-wing activities<br />

became more violent with the destruction of the<br />

printing house of a left-wing publication, Työn Ääni,<br />

in Vaasa in March 1930. In the summer of the same<br />

year, the Lapua movement became more organised<br />

and launched the first forcible removal of its political<br />

opponents, first to Lapua, later to the eastern<br />

border. The extreme right wing even went as far as<br />

committing political murders.<br />

Some 12,000 people participated in a peasants’<br />

march in Helsinki. In the same year, the Lapua<br />

movement began to publish its paper, Ajan Sana,<br />

and the following year its youth organisation began<br />

to publish the Sinimusta paper. Former president K.<br />

J. Ståhlberg and his wife were forcibly removed from<br />

Helsinki to Joensuu. General Wallenius was arrested<br />

under suspicion of organising forcible removals.<br />

The government assumed a more rigid approach<br />

towards extremist movements. All communist<br />

• 39 •<br />

Nyt valtiovalta on saanut tarpeekseen. Vuonna 1931<br />

mahdollisimman niukalla ääntenenemmistöllä<br />

valittu uusi presidentti Pehr Evind Svinhufvud vaatii<br />

tiukkasävyisessä radiopuheessaan lopettamaan heti<br />

laittomuudet. Kapina päättyy, Lapuanliikkeen<br />

johtomiehet vangitaan. Toukokuussa 1932 Lapuanliike<br />

lakkautetaan, mutta sen jatkajaksi perustetaan<br />

jo kesäkuun alussa Isänmaallinen kansanliike (IKL).<br />

Samaten lakkautetaan Ajan Sana, mutta sen jatkajaksi<br />

perustetaan saman tien Ajan Suunta.<br />

• Tasavallan presidenttinä oli Pehr Evind Svinhufvud vuosina 1931-1937. <strong>Posti</strong>kortissa on maakuntiemme vaakunat ja<br />

suojeluskuntain hihamerkit. Kortti on julkaistu vapaussodan 10-vuotismuistoksi vuonna 1928.<br />

• Republikens president under åren 1931 – 1937 var Pehr Evind Svinhufvud. Postkortet föreställer våra landskapsvapen<br />

och skyddskårernas ärmemblem. Kortet har utgivits till tioårsminnet av frihetskriget år 1928.<br />

• Between 1931-1937, the President of the Republic was Pehr Evind Svinhufvud. The postcard displays the provincial<br />

coats of arms of Finland and the sleeve badges of the Civil Guard. The card was a commemorative publication<br />

honoring the 10 th anniversary of the Civil War in 1928.<br />

newspapers were banned in June 1930. In July,<br />

communist party leaders were under threat of arrest,<br />

but managed to escape and hide. In November, socalled<br />

Communist Acts were adopted with the objective<br />

of discontinuing all communist activities.<br />

The Lapua movement defied the court’s decision and<br />

nailed shut the doors and windows of the Lapua<br />

Community Hall. Radical right-wing activities climaxed<br />

with the Mäntsälä Rebellion in late winter<br />

1932. A party at the Ohkola Community Hall was<br />

interrupted, the house was occupied and the rebels<br />

demanded that the government resign.<br />

At that point, the government had had enough. In<br />

1931, the new president elected by the smallest possible<br />

margin, Pehr Evind Svinhufvud, gave a stern<br />

speech on the radio in which he demanded that all<br />

illegal activities be stopped at once. The rebellion<br />

ended and the leaders of the Lapua movement were<br />

arrested. In May 1932, the Lapua movement was<br />

abolished, but another movement was formed in early<br />

June to continue its legacy, namely Isänmaallinen<br />

kansanliike, IKL (Patriotic Movement). Furthermore,<br />

the newspaper, Ajan Sana, was suppressed, followed<br />

soon after by another, Ajan Suunta.


Maalaisliitto organisoi Lapualle vastalausekokouksen<br />

tapahtuneita laittomuuksia vastaan. Myös IKL<br />

itse pyrkii rauhoittamaan tilannetta. Sisäministeri ja<br />

sosiaaliministeri eroavat. Mäntsälän kapinaan<br />

osallistuneiden vapauttamista vaaditaan, mutta<br />

lopulta 30 henkilöä tuomitaan ehdottomiin vapausrangaistuksiin.<br />

Tilanteen jo välillä rauhoituttua riistävät suojeluskuntalaiset<br />

Tampereella sosiaalidemokraattisen<br />

puoluekokouksen aikana toukokuussa 1933 järjestäjien<br />

punaiset liput tangoistaan. Hallitus kieltää<br />

toistaiseksi punaisten lippujen käytön. Seuraavana<br />

vuonna määrätään, että poliittiset yhdistykset eivät<br />

saa luvatta käyttää julkisesti muuta kuin Suomen<br />

lippua.<br />

Heinäkuun alussa 1933 pidetyissä eduskuntavaaleissa<br />

sosiaalidemokraatit voittavat, mutta ensimmäisen<br />

kerran vaaleihin osallistuva Isänmaallinen kansanliikekin<br />

saa 14 edustajaa. Samassa kuussa kielletään<br />

valtiolliseen toimintaan osallistuvien yhdistysten<br />

Agrarförbundet organiserar ett protestmöte i Lappo<br />

med anledning av de inträffade olagligheterna. Även<br />

IKL själv strävar efter att lugna ned situationen.<br />

Inrikesministern och socialministern avgår. Man<br />

kräver att de som deltog i Mäntsäläupproret skall<br />

friges, men till slut döms 30 personer till villkorslösa<br />

frihetsstraff.<br />

Då situationen redan tillfälligt blivit lugnare rövar<br />

skyddskårister under det socialdemokratiska partimötet<br />

i Tammerfors bort de röda flaggorna från<br />

arrangörernas flaggstänger. Regeringen förbjuder<br />

användningen av röda flaggor tillsvidare. Följande<br />

år beslutar man att politiska föreningar inte får<br />

använda andra flaggor än Finlands flagga i officiella<br />

sammanhang.<br />

I riksdagsvalet som ordnas i början av juli 1933 får<br />

socialdemokraterna mest röster, men den Fosterländska<br />

folkrörelsen som för första gången deltar i<br />

valet får 14 representanter. Samma månad förbjuds<br />

föreningar som deltar i statlig verksamhet att<br />

organisera sig militärt.<br />

• 40 •<br />

sotilaallisluonteinen järjestäytyminen. Seuraavan<br />

vuoden huhtikuussa valtiovalta kiristää otettaan<br />

ääriliikkeisiin kahdella lailla: Säädetään ns. puserolaki,<br />

jonka mukaan erinäisissä tilaisuuksissa kielletään<br />

poliittisten tunnusten käyttö. Voimaan astuu myös<br />

kiihotuslaki, jolla kielletään voimassa olevaa yhteiskuntajärjestystä<br />

halventavien tietojen levittäminen.<br />

Samana keväänä rajoitetaan myös valtio- ja maanpetokseen<br />

syyllistyneiden osallistumista vaaleihin.<br />

Myöhemmin syksyllä vangitaan SKP:n johtoon kuuluvat<br />

Yrjö Leino ja Toivo Antikainen. Sisäpoliittinen<br />

tilanne alkaa rauhoittua.<br />

PUOLUSTUS PAINOTTAA MERI-<br />

VOIMIA<br />

Merivoimat ovat puolustusvoimien kehittämisen<br />

pääkohde. Sukellusvene Vetehinen ja panssarilaiva<br />

Väinämöinen lasketaan vesille 1930. Seuraavana<br />

vuonna jälkimmäinen saa parikseen panssarilaiva<br />

Ilmarisen ja koululaiva Suomen Joutsen lähtee ensimmäiselle<br />

valtameripurjehdukselleen Länsi-Intiaan.<br />

I april följande år skärper statsmakten sitt grepp om<br />

extremiströrelserna genom två lagar: den s.k. bluslagen,<br />

enligt vilken politiska emblem förbjuds vid<br />

olika tillställningar. Den s.k. agitationslagen träder<br />

också i kraft genom vilken spridning av förnedrande<br />

uppgifter om den rådande samhällsordningen<br />

förbjuds. Samma vår begränsas även möjligheterna<br />

för personer som gjort sig skyldiga till stats- och<br />

landsförräderi att ställa upp i val. Senare på hösten<br />

fängslas Yrjö Leino och Toivo Antikainen som hör<br />

till FKP:s ledning.<br />

FÖRSVARET PRIORITERAR<br />

SJÖSTRIDSKRAFTERNA<br />

Försvaret koncentrerar sin utvecklingsverksamhet<br />

på sjöstridskrafterna. U-båten Vetehinen och pansarfartyget<br />

Väinämöinen sjösätts 1930. Följande år<br />

får den sistnämnda sällskap av pansarfartyget<br />

Ilmarinen. Skolskeppet Suomen Joutsen ger sig iväg<br />

på sin första oceanseglats till Västindien.<br />

Med Sovjetunionen ingås ett nonaggressionsavtal. En<br />

ny värnpliktslag stiftas 1932 och ett nytt mobilise


• “Meidän poikamme merellä”. Kuva Erkki Karun ohjaamasta elokuvasta vuonna 1933.<br />

• “Våra pojkar på havet”. Bilden är från den av Erkki Karu regisserade filmen år 1933.<br />

• “Our boys at sea”. The picture is from a movie directed by Erkki Karu in 1933.<br />

The Agrarian Party organised a meeting at Lapua to<br />

protest against the recent illegal activities. Moreover,<br />

IKL itself attempted to calm the situation. The<br />

Minister of the Interior and the Minister of Social<br />

Services resigned. There were public demands that<br />

the participants in the Mäntsälä rebellion should be<br />

released, but instead, 30 people were sentenced to<br />

unconditional imprisonment.<br />

There was a period of calm, which was disrupted by<br />

an incident in Tampere when members of the Civil<br />

Guard tore down the organisers’ red flags at the<br />

Social Democrat Party Conference in May 1933. The<br />

Government banned the use of red flags until further<br />

notice. The following year, political organisations<br />

were forbidden to use any other flag than the Finnish<br />

flag at public events, without permission.<br />

The Social Democrats won the parliamentary<br />

elections held in early July 1933, but IKL, which<br />

participated in elections for the first time, also won<br />

14 seats. In the same month, a regulation was issued<br />

forbidding any form of military organisation of<br />

associations that were involved in state affairs. In<br />

• 41 •<br />

April of the following year, the government took<br />

measures to tighten its grip on extremist movements:<br />

Firstly, it passed an act forbidding the use of political<br />

emblems on certain occasions, and secondly, the<br />

Incitement Act entered into force, forbidding the<br />

dissemination of information that disparaged the<br />

prevailing social order. Furthermore, restrictions<br />

were placed on those found guilty of treason affecting<br />

their participation in elections. In the autumn of<br />

1934, two high-ranking members of the Communist<br />

Party, Yrjö Leino and Toivo Antikainen, were<br />

imprisoned. The political scene in Finland gradually<br />

began to calm down.<br />

DEFENCE FOCUSED ON NAVAL<br />

FORCES<br />

The Defence Forces focused on enhancing its naval<br />

capacity. The submarine Vetehinen and the battleship<br />

Väinämöinen were launched in 1930. The<br />

following year, Väinämöinen was paired up with<br />

another battleship, Ilmarinen. The Suomen Joutsen<br />

training ship set out on its first ocean cruise to West<br />

India.


Neuvostoliiton kanssa solmitaan hyökkäämättömyyssopimus.<br />

Uusi asevelvollisuuslaki annetaan<br />

1932 ja uusi liikekannallepanojärjestelmä tulee<br />

voimaan 1934. Mannerheim nimitetään sotamarsalkaksi<br />

1933.<br />

TALOUS NOTKAHTAA<br />

Maailmanlaajuinen talouslama iskee koko voimallaan<br />

myös Suomeen. Työttömien määrä kasvaa<br />

muutamassa vuodessa 20 000:sta yli 90 000:n.<br />

Teollisuuden tuotanto laskee jyrkästi. Siirtolaisuus<br />

ulkomaille lisääntyy voimakkaasti. Pakkohuutokaupat<br />

ovat jokapäiväisiä ja niiden yhteydessä esiintyy<br />

rettelöitä. Lakot lisääntyvät. Niitä pyritään rajoittamaan<br />

lailla työrauhan suojelemisesta 1931. Vuotta<br />

aikaisemmin on perustettu Suomen Ammattiyhdistysten<br />

Keskusliitto (SAK).<br />

Nopea käänne parempaan tapahtuu kuitenkin 1932<br />

ja lama on ohi 1934. Talouden perusrakenteita<br />

ringssystem träder i kraft 1934. Mannerheim<br />

utnämns till fältmarskalk 1933.<br />

EKONOMIN BEFINNER SIG I EN<br />

SVACKA<br />

Den världsomfattande depressionen drabbar även<br />

Finland med all sin kraft. Antalet arbetslösa ökar på<br />

några år från 20 000 till över 90 000. Produktionen<br />

inom industrin sjunker drastiskt. Emigrationen till<br />

utlandet tilltar kraftigt.<br />

Tvångsauktioner förekommer dagligen och i samband<br />

med dem förekommer bråk. Strejker förekommer<br />

allt oftare. Man strävar efter att begränsa dem<br />

genom att stifta en lag om skyddande av arbetsfreden<br />

1931. Ett år tidigare har Finlands fackföreningars<br />

centralförbund (FFC) grundats.<br />

En snabb förändring till det bättre sker dock 1932<br />

och 1934 är depressionen förbi. Ekonomins grundstruktur<br />

förbättras. Bl.a. köpingarna Suolahti och<br />

Äänekoski grundas.<br />

• 42 •<br />

• Vuonna 1937 Nokia mainosti postikortilla kumisaappaita<br />

eikä matkapuhelimia.<br />

• År 1937 gjorde Nokia med ett postkort reklam för<br />

gummistövlar och inte för mobiltelefoner.<br />

• In 1937, Nokia advertised rubber boots instead of<br />

mobile phones with this postcard.<br />

• Suomen Vanutehdas Oy Jokelassa. Tehtaan sideosasto<br />

1920-luvulla.<br />

• Suomen Vanutehdas Oy (Finlands Bomullsfabrik Ab) i<br />

Jokela. Fabrikens bindavdelning på 1920-talet.<br />

• Wool Factory – Suomen Vanutehdas Oy in Jokela. The<br />

factory’s bandage department in the 1920’s.<br />

En framställan om upphävning av förbudslagen görs<br />

1931 av ca 120 000 kvinnor. En rådgivande folkomröstning<br />

ordnas, där ca 70 % av de röstande motsätter<br />

sig en fortsättning av förbudslagen. Följande år<br />

upphävs lagen. Det statliga monopolbolaget Alko<br />

grundas.<br />

TRAFIKFÖRHÅLLANDENA OCH<br />

TURISMEN UTVECKLAS<br />

Ekonomins utveckling förutsätter att varor och<br />

tjänster kan transporteras smidigt. Därför fäster<br />

man också stor vikt vid utvecklandet av trafikförhållandena.<br />

Järnvägslinjen från Viborg till Valkjärvi<br />

öppnas för trafik 1930, såsom också bilvägen till<br />

Petsamo, dit man också inleder regelbunden flygtrafik.<br />

En viktig händelse inom luftfarten är Zeppelinluftskeppets<br />

besök i vårt land 1930.<br />

Den ökade trafiken kräver också sina offer: passagerarfartygen<br />

Arcturus och Oberon under befäl av<br />

två kaptensbröder, kolliderar i Kattegatt i slutet av<br />

1930-talet. Oberon sjunker med 41 människor


parannetaan. Mm. Suolahden ja Äänekosken kauppalat<br />

perustetaan.<br />

Kieltolain lopettamiseksi esitetään 1931 noin<br />

120 000 naisen vetoomus. Järjestetään neuvoaantava<br />

kansanäänestys, jossa kieltolain jatkamista<br />

vastustaa noin 70% äänestäneistä. Seuraavana<br />

vuonna laki kumotaan. Valtion monopoliksi perustetaan<br />

Alko.<br />

LIIKENNEOLOT JA TURISMI<br />

KEHITTYVÄT<br />

Talouden kehittyminen edellyttää tavaroiden ja<br />

palvelusten joustavaa liikkumista. Liikenneolojen<br />

kehittämiseen kiinnitetäänkin paljon huomiota.<br />

Viipurin-Valkjärven rata avataan 1930, samaten<br />

autotie Petsamoon, johon aloitetaan myös säännöllinen<br />

lentoyhteys. Ilmailun merkkitapaus on Zeppelin-ilmalaivan<br />

vierailu maassamme 1930.<br />

Finland and the Soviet Union signed a treaty of nonaggression.<br />

A new Conscription Act was passed in<br />

1932 and a new mobilisation system entered into<br />

force in 1934. C.G. Mannerheim was appointed<br />

Field Marshal in 1933.<br />

ECONOMY IN CRISIS<br />

Once again, the full-blown effects of global recession<br />

were felt in Finland. The unemployment rate<br />

climbed from 20,000 to more than 90,000 in a few<br />

short years. Industrial output dropped sharply.<br />

Emigration increased dramatically. Compulsory<br />

auctions were commonplace, often accompanied by<br />

riots. There were more and more strikes. The Industrial<br />

Peace Protection Act was passed in 1931 to<br />

restrict the number of strikes. A year earlier, the<br />

Central Organisation of Finnish Trade Unions (SAK)<br />

had been established.<br />

There was a sharp turn for the better in 1932, and<br />

the recession was over by 1934. The economic<br />

infrastructure was improved, and the townships of<br />

Suolahti and Äänekoski were founded.<br />

• 43 •<br />

• Höyryveturi numero 565 Riihimäen rautatieasemalla.<br />

Asemarakennus valmistui vuonna 1935.<br />

• Ånglok nr. 565 på järnvägsstationen i Riihimäki.<br />

Stationsbyggnaden blev färdig år 1935.<br />

• Steam engine number 565 at Riihimäki railway station.<br />

The station building was completed in 1935.<br />

A petition signed by 120,000 women to revoke the<br />

Prohibition Act was presented to parliament in<br />

1931. A consultative referendum was held, in which<br />

approximately 70 percent of the people voted<br />

against the Prohibition Act. The Act was revoked the<br />

following year. Alko, the state alcohol monopoly, was<br />

established.<br />

IMPROVEMENTS IN TRANSPORT<br />

AND TOURISM<br />

Economic development required the free movement<br />

of goods and services, therefore much attention was<br />

paid to improving the transport infrastructure. The<br />

railway between Vyborg and Valkjärvi as well as a<br />

highway to Petsamo were opened in 1930, and a<br />

regular air service to Petsamo was also established.<br />

The visit of a Zeppelin airship to Finland in 1930<br />

marked a highlight in the world of aviation.<br />

A sharp increase in traffic took its toll: the passenger<br />

ships Arcturus and Oberon crashed in the Kattegat<br />

at the end of 1930, and Oberon went down with 41<br />

passengers. In Finland, 33 passengers were killed


Kasvanut liikenne vaatii myös uhrinsa: kapteeniveljesten<br />

matkustajalaivat Arcturus ja Oberon törmäävät<br />

toisiinsa Kattegatissa vuoden 1930 lopulla.<br />

Oberon uppoaa mukanan 41 ihmistä. Myös höyrylaiva<br />

Louhi uppoaa kesäkauden alussa 1934 Kallavedellä.<br />

Sen mukana hukkuu 33 ihmistä.<br />

Myös tietoliikenne ja erityisesti radio jatkaa voittokulkuaan.<br />

Valtiojohtoinen Oy Suomen Yleisradio Ab<br />

aloittaa kouluradiolähetykset 1934. Helsingin<br />

Sanomilla on ensimmäinen valtamerentakainen<br />

puhelinyhteys Yhdysvaltoihin talviolympialaisiin.<br />

Liikenneolojen parantuessa myös matkailu lisääntyy.<br />

Mm. hotelli Tornin tornitalo valmistuu. Petsamosta<br />

muodostuu uusi eksoottinen kotimaan matkailukohde.<br />

ombord. Även ångfartyget Louhi sjunker i början av<br />

år 1934 på sjön Kallavesi och 33 personer drunknar.<br />

Även telekommunikationerna och speciellt radion<br />

fortsätter sitt segertåg. Det statsstyrda Ab Finlands<br />

Rundradio grundas 1934. Samma år inleder bolaget<br />

skolradiosändningarna. Helsingin Sanomat är först<br />

med att uppnå en telefonförbindelse till de olympiska<br />

vinterspelen i Förenta Staterna bortom Atlanten.<br />

I och med de förbättrade trafikförhållandena tilltar<br />

även turismen. Bl.a. hotell Tornis tornhus blir<br />

färdigt. Petsamo blir ett nytt exotiskt resemål i<br />

hemlandet.<br />

KULTUREN OCH UTBILDNINGEN<br />

BLOMSTRAR<br />

Många finländska filmer och skådespel har premiär.<br />

Nya landvinningar i Finland är t.ex. den första<br />

ljudfilmen (Sano se suomeksi) och den första helaftonsbaletten,<br />

Sininen helmi av Erkki Melartin. En<br />

• 44 •<br />

• Valamon luostari oli suosittu matkailukohde 1930luvulla.<br />

Luostari-laivan peräsimessä on luostarin<br />

munkki.<br />

• Valamo kloster var ett populärt turistmål på 1930-talet.<br />

Vid klosterfartygets roder står en munk från klostret.<br />

• The convent in Valamo was a popular tourist attraction<br />

in the 1930’s. A monk is steering the ship Luostari.<br />

litteraturtidning grundas. Toivo Pekkanens roman<br />

Tehtaan varjossa (sv. övers. 1938 I fabrikens skugga)<br />

publiceras. Arkitekt Alvar Aaltos produktion<br />

väcker uppseende ute i världen.<br />

Man försöker förbättra möjligheten till högre utbildning<br />

genom att grunda Yhteiskunnallinen Korkeakoulu<br />

i Helsingfors 1933 (senare Tammerfors<br />

universitet) och följande år Jyväskylän Kasvatusopillinen<br />

Korkeakoulu (senare Jyväskylä unversitet).<br />

Språkstriderna mellan de finsk- och svenskspråkiga<br />

tillspetsas ytterligare. På hösten 1933 förekommer<br />

speciellt i Helsingfors flera kravaller bland ungdomen.<br />

Följande år framläggs en universitetslagproposition,<br />

genom vilken man försöker reglera undervisningens<br />

språkförhållanden, men ingendera parten är<br />

nöjd med propositionen, och försöket att stifta lagen<br />

misslyckas.


KULTTUURI KUKOISTAA, MUTTA<br />

KIELIKYSYMYS KAIVERTAA<br />

Useat suomalaiset elokuvat ja näytelmät saavat ensiiltansa.<br />

Uusia aluevaltauksia Suomessa merkitsevät<br />

ensimmäinen äänielokuva (Sano se suomeksi) ja<br />

ensimmäinen kokoillan baletti, Erkki Melartinin<br />

Sininen helmi. Kirjallisuuslehti perustetaan. Toivo<br />

Pekkasen Tehtaan varjossa ilmestyy. Arkkitehti<br />

Alvar Aallon tuotanto herättää maailmalla huomiota.<br />

Korkea-asteen koulutuksen saavutettavuutta pyritään<br />

parantamaan perustamalla 1933 Helsinkiin<br />

Yhteiskunnallinen Korkeakoulu (myöh. Tampereen<br />

yliopisto) ja seuraavana vuonna Jyväskylän Kasvatusopillinen<br />

Korkeakoulu (myöh. Jyväskylän yliopisto).<br />

Suomen- ja ruotsinkielisten väliset kielikiistat<br />

kärjistyvät edelleen. Syksyllä 1933 erityisesti Helsingissä<br />

on useita nuorison kielimellakoita. Seuraavana<br />

when the steamship Louhi sank on Lake Kallavesi in<br />

early June 1934.<br />

The triumph of data communications and the radio<br />

in particular continued. The state-run Finnish<br />

Broadcasting Company YLE was established in<br />

1934. In the same year, YLE launched its school<br />

radio broadcasts. The main national newspaper<br />

Helsingin Sanomat held the first transatlantic phone<br />

conversation with reporters at the Winter Olympics<br />

in the United States.<br />

As transport connections improved, tourism picked<br />

up, too. The high-rise building of the Torni Hotel in<br />

Helsinki was completed. Petsamo was marketed as a<br />

new, exotic travel destination in Finland.<br />

CULTURE AND EDUCATION<br />

THRIVE<br />

Several Finnish films and plays saw their premiere.<br />

Moreover, Finland entered into entirely new cultural<br />

• 45 •<br />

• Aitosuomalaisten Liiton edustajat jättivät tasavallan<br />

presidentti Kyösti Kalliolle kansalaisadressin Helsingin<br />

yliopiston suomalaistamisen puolesta 1930-luvun<br />

lopulla.<br />

• Representanterna för Aitosuomalaisten Liitto<br />

överlämnade en medborgaradress till republikens<br />

president Kyösti Kallio till förmån för förfinskandet av<br />

Helsingfors universitet i slutet av 1930-talet.<br />

• The representatives of the nationalist organization<br />

Aitosuomalaisten Liitto presented the President of the<br />

Republic Kyösti Kallio with a petition of citizens to make<br />

the University of Helsinki more purely Finnish in the end<br />

of the 1930’s.<br />

territories with the opening of the first Finnish talking<br />

film and the first all-night ballet, Sininen helmi by<br />

Erkki Melartin. A literary magazine was established,<br />

Toivo Pekkanen’s renowned novel Tehtaan varjossa<br />

was published, and the work of architect Alvar Aalto<br />

attracted widespread attention around the world.<br />

In an effort to provide easier access to higher education,<br />

the Institute of Social Sciences was founded in<br />

Helsinki in 1933 (subsequently to become the University<br />

of Tampere) and the Institute of Education and<br />

Pedagogics in Jyväskylä in 1934 (subsequently the<br />

University of Jyväskylä).<br />

The language disputes between the speakers of<br />

Finnish and Swedish intensified. In autumn 1933,<br />

there were several language-related riots among the<br />

youth, particularly in Helsinki. The following year, a<br />

government bill on a language act geared at regulating<br />

the university tuition languages was submitted, but<br />

neither party was satisfied with it and the act was<br />

never passed.


NYA LANDVINNINGAR INOM<br />

IDROTTEN<br />

Även om Paavo Nurmi utesluts från amatöridrotten<br />

som proffs intar Finland åttonde plats i medaljtabellen<br />

för de olympiska spelen i Los Angeles. I spjut blir<br />

det tredubbel seger under ledning av Matti Järvinen<br />

och i brottning åtta medaljer.<br />

Skyttarna uppnår fyra världsmästarskap 1930.<br />

Toivo Reingoldt sätter världsrekord i bröstsim 500<br />

• 46 •<br />

vuonna annetaan yliopistolakiesitys, jolla pyritään<br />

säätelemään opetuksen kielisuhteita, mutta kumpikaan<br />

osapuoli ei ole siihen tyytyväinen, eikä lakia<br />

saada säädetyksi.<br />

URHEILUN UUSIA ALUEVALTAUKSIA<br />

Vaikka Paavo Nurmi suljetaankin ammattilaisena<br />

amatööriurheilun ulkopuolelle, Suomi on Los<br />

Angelesin olympialaisissa mitalitaulukon kahdeksas.<br />

Keihäässä saavutetaan kolmoisvoitto Matti Järvisen<br />

johdolla ja painissa kahdeksan mitalia.<br />

• Voitokkaat suomalaiset keihäänheittäjät Los Angelesin<br />

olympialaisissa vuonna 1932. Kultamitalin voitti Matti<br />

Järvinen tuloksella 72,71. Hopeaa sai Matti Sippala ja<br />

pronssia Eino Penttilä. Matti Järvinen paransi keihäänheiton<br />

maailmanennätystä vuosina 1930-1936 yhteensä<br />

kahdeksan kertaa.<br />

• Segerrika finländska spjutkastare i de olympiska spelen i<br />

Los Angeles år 1932. Matti Järvinen vann guldmedaljen<br />

med resultatet 72,71. Silver fick Matti Sippala och brons<br />

Eino Penttilä. Matti Järvinen förbättrade världsrekordet<br />

i spjutkastning under åren 1930 –1936 sammanlagt åtta<br />

gånger.<br />

• The victorious Finnish javelin throwers in the 1932 Los<br />

Angeles Olympic Games. Matti Järvinen won the gold<br />

medal with a result of 72.71. Silver went to Matti<br />

Sippala and bronze to Eino Penttilä. Matti Järvinen<br />

improved the world record of javelin throw between the<br />

years 1930-1936 eight times in total.<br />

meter år 1931 och Gunnar Bärlund vinner europamästerskapet<br />

i boxning 1934.<br />

Helt nya landvinningar förekommer också: Lothar<br />

Westrén-Doll deltar i Monte Carlo-rallyt 1934 och<br />

samma år ordnas de första tävlingarna i slalomåkning<br />

i vårt land.<br />

Vi har framgång också på andra tävlingsarenor:<br />

Ester Toivonen väljs til l Miss Europa 1934.


Ampujat saavuttavat neljä maailmanmestaruutta<br />

1930. Toivo Reingoldt tekee 500<br />

metrin rintauinnin maailmanennätyksen<br />

1931 ja Gunnar Bärlund voittaa Euroopan<br />

mestaruuden nyrkkeilyssä 1934.<br />

Aivan uusiakin aluevaltauksia urheilussa<br />

tehdään: Lothar Westrén-Doll osallistuu<br />

Monte Carlon ralliin 1934 ja samana vuonna<br />

järjestetään maamme ensimmäiset mutkamäenlasku-<br />

eli pujottelukilpailut.<br />

Menestymme myös muilla kilpa-areenoilla:<br />

Ester Toivonen valitaan Miss Euroopaksi<br />

1934.<br />

• Ester Toivonen valittiin Miss Euroopaksi<br />

vuonna 1934.<br />

• Ester Toivonen valdes till Miss Europa år 1934.<br />

• Ester Toivonen was selected Miss Europe in<br />

1934.<br />

CLAIMING NEW TERRITORIES IN<br />

SPORTS<br />

Even though Paavo Nurmi was disqualified from<br />

amateur sports competitions as a professional,<br />

Finland ranked eighth in the medals’ table at the<br />

Los Angeles Olympic Games. Finland won all three<br />

medals in the javelin with Matti Järvinen winning<br />

gold; the wrestling team brought back eight medals.<br />

The shooting team broke four World Records in<br />

1930. In 1931, Toivo Reingoldt broke the World<br />

• 47 •<br />

Record in the 500 metre breaststroke and Gunnar<br />

Bärlund won the European Championship in boxing<br />

in 1934.<br />

Finnish sportsmen claimed entirely new territories in<br />

sports as well: in 1934, Lothar Westrén-Doll took<br />

part in the Monte Carlo race and the first slalom<br />

competition in Finland was organised.<br />

Finland enjoyed success in other competition arenas,<br />

too: Ester Toivonen was crowned Miss Europe in<br />

1934.


• Viipurin partiolaiset marssilla Linnankadulla 1930-luvulla.<br />

• Viborgs scouter på marsch på Slottsgatan på 1930-talet.<br />

• The scouts of Vyborg on a march on Linnankatu-street in the 1930’s.<br />

RAKENTAVAA RAUHAA 1935-39<br />

Valtiovalta jatkaa ääriliikkeiden suitsimista. Suurin<br />

poliittinen - myös kielipoliittinen - kuohunta laantuu.<br />

Suomi vaurastuu. Voidaan taas keskittyä<br />

rauhalliseen yhteiskunnan kehittämiseen lainsäädännön<br />

avulla. Useita sosiaalipoliittisia uudistuksia<br />

toteutetaan. Elintasoeroja maaseudun ja kaupungin<br />

välillä pidetään kuitenkin luonnollisina.<br />

Statsmakten fortsätter sitt arbete med att tygla<br />

extremiströrelserna. Den värsta politiska oron –<br />

även den språkpolitiska – lägger sig. Finland blir<br />

välmående. Man kan åter koncentrera sig på att<br />

utveckla samhället i lugn och ro med lagstiftningens<br />

hjälp. Flera socialpolitiska reformer genomförs.<br />

Skillnaderna i levnadsstandarden på landsbygden<br />

och i staden anses dock naturliga.<br />

Man riktar sig också mot utlandet med nya krafter. I<br />

och med de strålande framgångarna inom idrotten,<br />

men också p.g.a. oroligheterna i öster får Finland ett<br />

stort förtroendeuppdrag: Vi får stå som värd för de<br />

olympiska sommarspelen 1940!<br />

• 48 •<br />

Myös ulkomaailmaan suuntaudutaan uudella<br />

ponnella. Loistavana jatkuvan urheilumenestyksen<br />

myötä, mutta myös kaukana idässä olevien levottomuuksien<br />

seurauksena kaiken kruunaa Suomelle<br />

osoitettu luottamus: saamme järjestää kesäolympialaiset<br />

1940!<br />

KONSTRUKTIV FRED 1935-39<br />

SAMHÄLLET BLIR LUGNARE<br />

På sommaren 1935 bekräftar högsta domstolen<br />

upplösandet av Lapporörelsen. I början av nästa år<br />

förbjuds också organisationen Sinimustats verksamhet<br />

och samtidigt förbjuds läroverkseleverna att<br />

delta i partipolitiken.<br />

I riksdagsvalet som ordnas i början av juli 1936<br />

vinner samlingspartiet och socialdemokraterna. Det<br />

senare partiet tar mod till sig och utesluter följande<br />

år flera vänstersocialistiska organisationer. Såren<br />

som uppstod i samband med självständighetens<br />

tillblivelse börjar läkas.<br />

Kyösti Kallio väljs till president 1937.


YHTEISKUNTA RAUHOITTUU<br />

Kesällä 1935 korkein oikeus vahvistaa Lapuanliikkeen<br />

lakkauttamisen. Seuraavan vuoden alussa<br />

kielletään myös Sinimustat-järjestön toiminta ja<br />

samalla oppikoululaisten osallistuminen puoluepolitiikkaan.<br />

Heinäkuun alussa 1936 järjestetyissä eduskuntavaaleissa<br />

voittavat kokoomus ja sosialidemokraatit.<br />

Tästä rohkaistuneena viimeksi mainitut erottavat<br />

seuraavana vuonna useita vasemmistososialistisia<br />

järjestöjä jäsenyydestään. Itsenäistymisvaiheen<br />

haavat alkavat arpeutua.<br />

Kyösti Kallio valitaan presidentiksi 1937.<br />

Vuoden <strong>1939</strong> eduskuntavaaleissa Isänmaallinen<br />

kansanliike ja Ruotsalainen kansanpuolue kokevat<br />

melkoisen vaalitappion.<br />

Sisäministeri Urho Kekkonen kieltää myös IKL:n<br />

toiminnan ja lakkauttaa sen lehtien ilmestymisen<br />

1938. Helsingin raastuvanoikeus kuitenkin kumoaa<br />

Kekkosen päätökset. Saksaan suhtautuminen on<br />

herkkää: ulkoministeri Rudolf Holsti joutuu eroamaan<br />

arvosteltuaan sitä liian kärkevästi.<br />

The Government continued to keep a tight leash on<br />

extremist movements. Much of the political turmoil—language<br />

political issues included—settled<br />

and calm returned. Finland gained wealth and<br />

prosperity. It was time to focus on developing society<br />

through legislation. A number of social reforms were<br />

carried out, yet the differences between living<br />

standards in the city and in the countryside were<br />

considered natural and acceptable.<br />

Finland adopted an open attitude towards other<br />

nations. As a result of the superb performances of<br />

Finnish athletes, and because of instability in the<br />

Far East, Finland was honoured with the opportunity<br />

of hosting the Summer Olympics of 1940.<br />

• 49 •<br />

• Nuorten Miesten Kristillisen Yhdistyksen keräyskortti<br />

poikien hyväksi. Kun antoi keräykseen 25 penniä, niin<br />

kortista puhkaistiin neulalla yksi ruutu.<br />

• KFUM:s insamlingskort till förmån för pojkar. Då man<br />

gav 25 penni till insamlingen perforerades en ruta på<br />

kortet.<br />

• Young Men’s Christian Association’s collection card for<br />

the benefit of boys. When someone donated 25 pennies to<br />

the collection, one square on the card was punctured<br />

with a needle.<br />

PERIOD OF PEACE AND SOCIAL IMPROVE-<br />

MENTS 1935-<strong>1939</strong><br />

PEACE RETURNS TO SOCIETY<br />

In the summer of 1935, the Supreme Court affirmed<br />

the decision to abolish the Lapua movement. In early<br />

1936, the activities of the youth organisation Sinimustat<br />

were also banned, and secondary school students<br />

were forbidden to participate in party politics.<br />

The Coalition Party and the Social Democrats won the<br />

parliamentary elections held in early July 1936.<br />

Encouraged by this victory, the Social Democrats<br />

refused party membership from several left-wing<br />

socialist organisations the next year. The wounds<br />

inflicted during the independence process began to<br />

heal.


Hallituksessa uusi ulkoministeri Väinö Tanner tuo<br />

esiin työväestön halukkuuden liittyä suojeluskuntiin.<br />

Kieliriita kiehuu pääasiassa akateemisissa piireissä.<br />

Uusi yliopistolakiesitys annetaan vuoden 1935<br />

alussa, mutta sitä vastustetaan mm. katumielenosoituksilla<br />

ja luentolakolla, eikä lakia saada hyväksytyksi.<br />

Vasta 1937 hyväksytään uusi yliopistolaki, jolla<br />

Helsingin yliopiston virkakieleksi määrätään suomi,<br />

samaten opetuskieleksi eräin poikkeuksin, mutta<br />

myös ruotsinkielisiä professoreita on 15. Laki ei<br />

tyydytä oikein ketään, mutta kieliriita laimenee<br />

vähitellen.<br />

I riksdagsvalet <strong>1939</strong> upplever den Fosterländska<br />

folkrörelsen och Svenska folkpartiet en betydande<br />

valförlust. Inrikesminister Urho Kekkonen förbjuder<br />

även IKL:s verksamhet och sätter punkt för publiceringen<br />

av rörelsens tidningar 1938. Helsingfors<br />

rådstuvurätt häver trots allt Kekkonens beslut.<br />

Inställningen till Tyskland är en känslig fråga:<br />

utrikesminister Rudolf Holsti tvingas avgå efter att<br />

ha kritiserat landet i för skarpa ordalag.<br />

I regeringen presenterar utrikesminister Väinö<br />

Tanner arbetarbefolkningens önskan om att ansluta<br />

sig till skyddskårerna.<br />

Språkstriderna rasar huvudsakligen i akademiska<br />

kretsar. En ny universitetslagsproposition framläggs<br />

i början av år 1935, men den motarbetas bl.a.<br />

genom gatudemonstrationer och föreläsningsstrejker,<br />

och lagen kan inte godkännas.<br />

Först år 1937 antas en ny universitetslag, som<br />

förklarar finska som Helsingfors-universitetets<br />

officiella språk. Finskan skall också vara undervisningsspråk<br />

med vissa undantag, men antalet svensk-<br />

• 50 •<br />

• Sosialidemokraattisen puolueen maakuntajuhlassa<br />

Sortavalan Vakkosalmella 18.6.<strong>1939</strong> oli juhlapuhujana<br />

ministeri Väinö Tanner. Hänet tunnettiin etenkin<br />

osuusliike Elannon pitkäaikaisena (1915-1946) johtajana<br />

ja sen tarmokkaana rakentajana.<br />

• På det socialdemokratiska partiets landskapsfest i<br />

Vakkosalmi i Sordavala 18.6.<strong>1939</strong> festtalade minister<br />

Väinö Tanner. Han var främst känd som långvarig<br />

direktör för andelslaget Elanto och som dess energiska<br />

utvecklare.<br />

• The main speaker at the provincial festival of the Social<br />

Democratic Party at Vakkosalmi in the town of Sortavala<br />

on June 18 <strong>1939</strong> was minister Väinö Tanner. He was<br />

especially known as the long-term chairman (1915-<br />

1946) and a vigorous developer of the cooperative retail<br />

society Elanto.<br />

språkiga professorer är 15. Lagen tillfredsställer<br />

egentligen ingen, men språkstriderna mattas av så<br />

småningom.<br />

FOLKET OCH INFORMATIONEN<br />

RÖR PÅ SIG<br />

Ekonomin upplever en högkonjunktur. Med stöd av<br />

den utvecklas samhällsstrukturen, trafikförhållandena<br />

och socialpolitiken.<br />

Den nya mässhallen invigs 1935 med en stormässa,<br />

som uppnår stor popularitet (ca 125 000 besökare).<br />

Flygfältet i Artukais i Åbo och i Malm i Helsingfors<br />

tas i bruk 1935. Järnvägslinjen från Villmanstrand<br />

till Elisenvaara öppnas för trafik 1937 och följande<br />

år står linjen Björneborg – Haapamäki i tur.<br />

Också på basis av de förbättrade trafikförbindelserna<br />

marknadsförs Finland utomlands som ett turistland.<br />

Hotell Pohjanhovi i Rovaniemi och Tammerfors<br />

nya järnvägsstation blir färdiga 1936.


KANSA JA TIETO LIIKKUVAT<br />

Taloudessa eletään korkeasuhdannetta. Sen turvin<br />

kehitetään yhteiskuntarakenteita, liikenneoloja ja<br />

sosiaalipolitiikkaa.<br />

Uusi Messuhalli vihitään 1935 järjestämällä suurmessut,<br />

jotka saavuttavat suuren suosion (noin<br />

125 000 kävijää).<br />

Turun Artukaisten kenttä ja Helsingin Malmin<br />

lentokenttä otetaan käyttöön 1935. Lappeenranta-<br />

Elisenvaara -rata avataan liikenteelle 1937 ja<br />

seuraavana vuonna Pori-Haapamäki -rata.<br />

Parantuneiden liikenneyhteyksienkin perusteella<br />

Suomea markkinoidaan ulkomailla matkailumaana.<br />

Hotelli Pohjanhovi Rovaniemellä ja uusi rautatieasema<br />

Tampereella valmistuvat 1936.<br />

Kyösti Kallio was elected president in 1937.<br />

In the parliamentary elections of <strong>1939</strong>, IKL and the<br />

Swedish Folk Party suffered a significant defeat.<br />

The Minister of the Interior, Urho Kekkonen, banned<br />

the activities of IKL and suppressed its newspapers<br />

in 1938. However, the City Court of Helsinki<br />

overruled his decisions. Relations with Germany<br />

were extremely delicate: Rudolf Holsti, Minister of<br />

Foreign Affairs, was forced to resign after having<br />

criticised Germany too poignantly.<br />

The new Minister of Foreign Affairs, Väinö Tanner,<br />

expressed the willingness of the working class to join<br />

the Civil Guard.<br />

The language dispute persisted, although mainly in<br />

academic circles. A new government bill on the<br />

Universities Act was submitted in early 1935, but<br />

could not be approved as a result of massive street<br />

demonstrations and lecture strikes.<br />

It was not until 1937 that a new Universities Act was<br />

• 51 •<br />

• Hääpari 1930-luvun loppupuolelta.<br />

• Ett brudpar från slutet av 1930-talet.<br />

• A bridal couple at the end of the 1930’s.<br />

approved. Although the act prescribed that the official<br />

language of the University of Helsinki was Finnish, and<br />

that the tuition language was also Finnish, with certain<br />

exceptions, the university also employed 15 Swedishspeaking<br />

professors. No-one was fully satisfied with the<br />

Act, but little by little, the language dispute slackened.<br />

INCREASED MOBILITY<br />

An economic boom prevailed, which helped improve<br />

the social infrastructure, transport and social policy.<br />

The new Exhibition Centre in Helsinki was inaugurated<br />

in 1935 with a major trade show that attracted a<br />

large crowd (some 125,000 visitors).<br />

The Artukainen airfield in Turku and the Malmi<br />

airfield in Helsinki were introduced in 1935. The<br />

railway from Lappeenranta to Elisenvaara was opened<br />

for traffic in 1937, and the Pori-Haapamäki line in<br />

1938.<br />

With the improved connections, Finland was being<br />

marketed internationally as a tourist attraction. The


Tietoliikenteessä radio yleistyy nopeasti ja muuttaa<br />

ohjelmapolitiikkaansa kansanläheisemmäksi.<br />

Pekka Tiilikainen aloittaa 1935 radiouransa ja<br />

1938 Suomisen perhe pitkän ja pidetyn sarjansa.<br />

Uudenvuodenpäivänä <strong>1939</strong> presidentti Kyösti<br />

Kallio, säveltäjä Jean Sibelius ym. kuuluisat<br />

suomalaiset pääsevät esiintymään suorassa radiolähetyksessä<br />

amerikkalaisille.<br />

SOSIAALIPOLITIIKKA JA KULT-<br />

TUURI VOIVAT HYVIN<br />

Taloudellinen kehitys antaa jälleen mahdollisuuden<br />

viedä läpi monia sosiaalipoliittisia uudistuksia.<br />

Niinpä säädetään mm. Työntekijäin tapaturmavakuutuslaki,<br />

Laki kunnallisista huoltolautakunnista,<br />

Alkoholistilaki, Irtolaislaki, Lastensuojelulaki,<br />

Asutuslaki, Kansaneläkelaki, Äitiysavustuslaki,<br />

Työntekijöiden vuosilomalaki, Ammattitautilaki ja<br />

Laki yleisestä sairaanhoidosta.<br />

Vad telekommunikationerna beträffar blir radion<br />

snabbt allt vanligare och går in för en mera folknära<br />

programpolitik. Pekka Tiilikainen inleder 1935 sin<br />

radiokarriär och 1938 börjar serien Suomisen perhe<br />

som blir mycket omtyckt.<br />

På nyårsdagen <strong>1939</strong> uppträder president Kyösti<br />

Kallio, tonsättaren Jean Sibelius och andra berömda<br />

finländare i en direkt radiosändning för amerikanerna.<br />

SOCIALPOLITIKEN OCH<br />

KULTUREN MÅR BRA<br />

Den ekonomiska utvecklingen skapar än en gång<br />

förutsättningar för många socialpolitiska reformer.<br />

Sålunda stiftas bl.a. Arbetstagarnas olycksfallsförsäkringslag,<br />

Lagen om kommunala vårdnämnder,<br />

Alkoholistlagen, Lösdrivarlagen, Barnskyddslagen,<br />

Kolonisationslagen, Folkpensionslagen, Lagen om<br />

moderskapsunderstöd, Lagen om semester för<br />

arbetstagare, Yrkessjukdomslagen och Lagen om<br />

• 52 •<br />

Maan kulttuuria esitellään aktiivisesti ulkomailla.<br />

Erityisesti Englannissa saavutetaan huomattavaa<br />

menestystä. Säveltäjät Jean Sibelius ja Yrjö Kilpinen<br />

niittävät mainetta. Erityistä huomiota saavuttaa<br />

vasta 13-vuotias Heimo Haitto, joka voittaa <strong>1939</strong><br />

Englannin valtion kansainvälisen viulukilpailun.<br />

Kotimaassa perustetaan Suomen Kulttuurirahaston<br />

Säätiö kulttuurin tueksi 1938 ja Suomen Akatemia<br />

<strong>1939</strong>.<br />

Kulttuurin alueista erityisesti elokuva elää hurjaa<br />

tuotantokautta. Tauno Palo ja Ansa Ikonen esiintyvät<br />

1935 ensimmäisessä yhteisessä elokuvassaan<br />

Kaikki rakastavat. Sen lisäksi ensi-iltansa saavat<br />

mm. seuraavat elokuvat: Vaimoke, Taistelu Heikkilän<br />

talosta, Pohjalaisia, Juha, Juurakon Hulta,<br />

Miehen kylkiluu, Kuriton sukupolvi, Koskenlaskijan<br />

morsian, Niskavuoren naiset, Varastettu kuolema<br />

sekä Vihtori ja Klaara.<br />

allmän sjukvård.<br />

Landets kultur presenteras aktivt utomlands.<br />

Speciellt i England uppnås betydande framgångar.<br />

Tonsättarna Jean Sibelius och Yrjö Kilpinen skördar<br />

berömmelse. Speciellt mycket uppmärksamhet får<br />

den endast 13-åriga Heimo Haitto, som vinner den<br />

engelska statens internationella violintävling <strong>1939</strong>.<br />

Här hemma grundas Stiftelsen för Finska Kulturfonden<br />

som stöd för kulturen 1938 och Finlands<br />

Akademi <strong>1939</strong>.<br />

Av kulturens delområden befinner sig speciellt<br />

filmen i en mycket produktiv period. Tauno Palo och<br />

Ansa Ikonen spelar mot varandra i sin första gemensamma<br />

film Kaikki rakastavat 1935. Förutom den<br />

har bl.a. följande filmer premiär: Vaimoke, Taistelu<br />

Heikkilän talosta, Pohjalaisia, Juha, Juurakon<br />

Hulda, Miehen kylkiluu, Kuriton sukupolvi, Koskenlaskijan<br />

morsian, Niskavuoren naiset, Varastettu<br />

kuolema samt Vihtori ja Klaara.


Pohjahovi Hotel in Rovaniemi and the new railway<br />

station in Tampere were completed in 1936.<br />

In the data communications sector, the radio became<br />

more and more popular and consequently programme<br />

offerings were changed to better meet the<br />

preferences of the listeners. Pekka Tiilikainen<br />

launched his career on the radio in 1935, and<br />

Suomisen perhe, one of Finland’s most loved and<br />

longest running programmes commenced in 1938.<br />

On New Year’s Day in <strong>1939</strong>, President Kyösti Kallio,<br />

composer Jean Sibelius and a number of other<br />

famous Finns performed in a show broadcast live to<br />

America.<br />

DEVELOPMENTS IN SOCIAL AND<br />

CULTURAL AFFAIRS<br />

Favourable economic development provided the<br />

opportunity to implement several social reforms.<br />

New legislation was introduced, including the<br />

Employees’ Accident Insurance Act, the Municipal<br />

• 53 •<br />

• Maailmankuulu säveltäjämme Jean<br />

Sibelius (1865-1957) flyygelin ääressä<br />

kotonaan Ainolassa. Hänen mahtavasta<br />

Finlandiastaan on tullut eräs<br />

suomalaisuuden nousun ja<br />

isänmaallisuutemme vertauskuvista.<br />

• Vår världsberömda tonsättare Jean<br />

Sibelius (1865–1957) vid sin flygel<br />

hemma i Ainola. Hans mäktiga Finlandia<br />

har blivit en symbol för det<br />

finländska uppsvinget och vår<br />

fosterländskhet.<br />

• Our world-renowned composer Jean<br />

Sibelius (1865-1957) by a grand piano<br />

at his home in Ainola. His magnificent<br />

work Finlandia has become one of the<br />

symbols of the rise of Finnish national<br />

consciousness and our patriotism.<br />

Welfare Board Act, the Alcoholics Act, the Vagrancy<br />

Act, the Child Welfare Protection Act, the Settlement<br />

Act, the Social Insurance Act, the Maternity Benefit Act,<br />

the Employees’ Annual Holiday Act, the Occupational<br />

Disease Act and the General Medical Treatment Act.<br />

Finnish culture was actively promoted abroad. Considerable<br />

success was achieved, especially in England.<br />

Composers Jean Sibelius and Yrjö Kilpinen won international<br />

fame. In <strong>1939</strong>, 13-year-old Heimo Haitto<br />

attracted a lot of attention by winning an international<br />

violin contest organised in England.<br />

In Finland, the Finnish Cultural Foundation was set up<br />

in 1938 to promote culture, and the Finnish Academy<br />

to promote science in <strong>1939</strong>.<br />

On the cultural scene, Finnish cinema thrived. Two of<br />

the most beloved and legendary Finnish filmstars,<br />

Tauno Palo and Ansa Ikonen, co-starred in their first<br />

film together in 1935. A large number of Finnish films<br />

had their opening night that year.


PUOLUSTUSVOIMAT EDELLEEN<br />

RAHAVAIKEUKSISSA<br />

Ilmavoimat järjestävät 1935 suurkatselmuksen<br />

Suur-Merijoen lentokentällä. Maaliskuussa 1937<br />

järjestetään Sortavalan-Lahdenpohjan alueella suuri<br />

talvisotaharjoitus. Väestönsuojelua tehostetaan.<br />

Kova kädenvääntö käydään puolustuslaitoksen<br />

perushankinnoista. Niistä määräävä laki saadaan<br />

läpi kompromissina 1938. Se merkitsee tulo- ja<br />

omaisuusveron nostamista 20 %. Puolustusneuvoston<br />

puheenjohtaja Mannerheim pitää ratkaisua<br />

puolustusvalmiuden kannalta riittämättömänä. Hän<br />

ilmoittaa eroavansa puolustusneuvoston jäsenyydestä,<br />

mutta peruu myöhemmin eronsa.<br />

Akateeminen Karjala-Seura tekee ehdotuksen<br />

vapaaehtoisten lähettämiseksi Karjalan kannakselle<br />

linnoitustöihin. Ne aloitetaankin kesäkuussa <strong>1939</strong>.<br />

Mukana on parhaimmillaan noin 3 000 talkoolaista<br />

kerrallaan. Kaikkiaan noin 60 000 miestä ja 2 500<br />

lottaa laajoista kansalaispiireistä osallistuu Kannaksen<br />

linnoittamiseen.<br />

FÖRSVARSMAKTEN HAR<br />

FORTFARANDE<br />

PENNINGSVÅRIGHETER<br />

Luftstridskrafterna arrangerar 1935 en stormönstring<br />

på flygfältet i Suur-Merijoki. I mars 1937<br />

ordnas i Sordavala-Lahdenpohja en stor vinterkrigsövning.<br />

Befolkningsskyddet effektiveras.<br />

En hård dragkamp om försvarsväsendets grundläggande<br />

anskaffningar börjar. En lag om dem antas<br />

som en kompromiss 1938. Detta innebär att inkomst-<br />

och förmögenhetsskatten höjs med 20 %.<br />

Mannerheim som är ordförande för försvarsrådet<br />

anser lösningen vara otillräcklig för försvarsberedskapen.<br />

Han meddelar att han avgår som medlem i<br />

försvarsrådet, men tar senare tillbaka sin avgångansökan.<br />

Organisationen Akateeminen Karjala-Seura föreslår<br />

att frivilliga skall skickas till Karelska Näset för att<br />

utföra befästningsarbeten. De inleds också mycket<br />

• 54 •<br />

Säädetään myös laki työvelvollisuudesta sodan<br />

aikana. Jotakin tuntuu olevan ilmassa.<br />

KANSAINVÄLINEN LEVOTTO-<br />

MUUS TARTTUU<br />

Espanjassa käydään sisällissotaa. Suomalaisia<br />

osallistuu taisteluihin rintaman kummallakin<br />

puolella. Espanjan sotaan värvääminen ja siihen<br />

osallistuminen kielletään kuitenkin Suomessa lailla<br />

1937.<br />

Neuvostoliitto vaatii elokuussa 1938 saada rakentaa<br />

Suursaaren sotilastukikohdan ja maaliskuussa <strong>1939</strong><br />

perustaa Suursaareen, Lavansaareen, Tytärsaareen<br />

ja Seiskariin vartioasemia. Suomi ei suostu Neuvostoliiton<br />

aluevaatimuksiin, vaan haluaa kiristyneessä<br />

maailmantilanteessa edelleen noudattaa puolueettomuuspolitiikkaa.<br />

Maamme allekirjoittaakin muiden<br />

Pohjoismaiden kanssa puolueettomuussopimuksen.<br />

Painoa pannaan myös sille, että professori Rafael<br />

Erich saadaan Haagin kansainvälisen tuomioistuimen<br />

tuomariksi.<br />

riktigt i juni. Som bäst deltar ca 3 000 talkoarbetare<br />

åt gången och totalt ca 60 000 man och 2 500 lottor<br />

i befästandet av Näset.<br />

En lag om arbetsplikt under krigstid stiftas. Det<br />

verkar som om det var spänning i luften.<br />

DEN INTERNATIONELLA ORON<br />

SMITTAR AV SIG<br />

I Spanien utkämpas ett inbördeskrig. Finländare<br />

deltar i striderna på båda sidor om fronten. Värvningen<br />

till kriget i Spanien och deltagandet i det<br />

förbjuds emellertid genom lag i Finland 1937.<br />

Sovjetunionen kräver i augusti 1938 att få bygga en<br />

militärbas på Hogland och i mars <strong>1939</strong> grundar<br />

landet bevakningsstationer på Hogland, Lövskär,<br />

Tyterskär och Seitskär. Finland går inte med på<br />

Sovjetunionens territoriella krav, utan vill i det<br />

skärpta världsläget fortfarande efterfölja neutralitetspolitik.<br />

Finland undertecknar tillsammans med


• Vapaaehtoiset miehet ja naiset aloittivat kaiken varalta vuoden <strong>1939</strong> kesäkuussa linnoitustyöt<br />

Karjalan kannaksella. Linnoitustöihin osallistui kaikkiaan noin 60 000 miestä ja 2 500 lottaa.<br />

• Frivilliga män och kvinnor inledde för säkerhets skull i juni <strong>1939</strong> befästningsarbeten på Karelska<br />

Näset. I befästningsarbetena deltog sammanlagt ca 60 000 män och 2 500 lottor.<br />

• Voluntary men and women began to build fortifications as a precaution on the Karelian Isthmus in<br />

June <strong>1939</strong>. In all, 60,000 men and 2,500 women from the Lotta Svärd organization participated in<br />

the fortification operation.<br />

THE ARMED FORCES IN FINAN-<br />

CIAL TROUBLE<br />

The Air Forces arranged an extensive inspection at<br />

the Suur-Merijoki airfield in 1935. In March 1937, a<br />

massive wintertime military manoeuvre was organised<br />

in the Sortavala-Lahdenpohja region near the<br />

eastern border. Civil defence measures were enhanced.<br />

There was a tough debate on the Armed Forces’<br />

basic acquisitions. The law on army acquisitions was<br />

finally passed after significant compromises in 1938.<br />

As a result, the income and property tax rates had to<br />

be raised by 20 percent. Chairman of the Defence<br />

Council C.G. Mannerheim considered the solution<br />

insufficient to secure adequate defence capability. He<br />

announced that he would resign from the Defence<br />

Council, but later withdrew the resignation.<br />

The Academic Carelia Society presented a proposal<br />

to send voluntary workers to the Carelian isthmus to<br />

• 55 •<br />

build a fortification. The work started in June. As<br />

many as 3,000 voluntary workers participated at a<br />

time, and the Carelian isthmus fortification project<br />

involved a total of about 60,000 men and some<br />

2,500 women of the Lotta Svärd organisation.<br />

The law regarding obligation to work during wartime<br />

was passed. Something was definitely in the air.<br />

INTERNATIONAL UNREST<br />

SPREADS<br />

Spain was in the middle of a civil war, and Finns<br />

participated in battles on both fronts. However, in<br />

1937 a law was passed in Finland prohibiting<br />

enlistment and participation in the Spanish war.<br />

In August 1938, the Soviet Union demanded the<br />

right to construct a military base on the island of<br />

Suursaari, and in March <strong>1939</strong> to set up patrol<br />

stations on Suursaari, Lavansaari, Tytärsaari and<br />

Seiskari. In an increasingly tense global political


Neuvostoliitto ja Saksa (Stalin ja Hitler) solmivat ns.<br />

Ribbentropp-sopimuksen (hyökkäämättömyyssopimus)<br />

23.8.<strong>1939</strong>. Siihen liittyy salainen lisäpöytäkirja,<br />

jolla nämä maat sopivat hyökkäyksestä Puolaan.<br />

Sopimuksen mukaan Neuvostoliitto saa miehittää<br />

Suomen, Viron, Latvian ja Liettuan.<br />

Loppukesästä <strong>1939</strong> pidetään Kannaksella suuret<br />

sotaharjoitukset. Niiden päätteeksi pääministeri A.K.<br />

Cajander pitää puheen, jossa hän lausuu ilonsa siitä,<br />

ettei Suomi ollut turhaan sijoittanut varojaan<br />

nopeasti vanhenevaan sotamateriaaliin, vaan on<br />

voinut käyttää ne paremmin.<br />

• Suuret taisteluharjoitukset pidettiin vuoden <strong>1939</strong> elokuussa Karjalan kannaksella. Kuvassa Puolustusneuvoston<br />

puheenjohtaja, marsalkka Gustaf Mannerheim Käthy-ratsunsa selässä harjoitusten kenttäjumalanpalveluksessa<br />

Viipurissa 13.8.<strong>1939</strong>.<br />

• Stora stridsövningar ägde rum i augusti <strong>1939</strong> på Karelska Näset. På bilden ordföranden för Försvarsrådet, marskalk<br />

Gustaf Mannerheim på sin häst Käthy vid en fältgudstjänst som hölls under övningarna.<br />

• A great field exercise was held in the August of <strong>1939</strong> on the Karelian Isthmus. In the picture, the Chairman of the<br />

Defence Council, field marshal Gustaf Mannerheim on his horse Käthy at the field sermon of the exercise in Vyborg on<br />

August 13 <strong>1939</strong>.<br />

de övriga nordiska länderna ett neutralitetsavtal.<br />

Man uppskattar också det faktum att man lyckas få<br />

professor Rafael Erich till den internationella domstolen<br />

i Haag som domare.<br />

Sovjetunionen och Tyskland (Stalin och Hitler) ingår<br />

den 23.8.<strong>1939</strong> det s.k. Ribbentrop-avtalet med ett<br />

tillhörande extra protokoll, som är hemligt. Detta är<br />

ett världshistoriskt dokument, där dessa länder<br />

avtalar om angrepp på Polen. Enligt avtalet skall<br />

Sovjetunionen få ockupera Finland, Estland, Lettland<br />

och Litauen.<br />

Mot slutet av sommaren <strong>1939</strong> ordnas en stor krigsövning<br />

på Karelska Näset. Vid avslutningen av den<br />

håller A.K. Cajander ett tal, där han uttrycker sin<br />

glädje över att Finland inte i onödan hade investerat<br />

sina medel i krigsmateriel som snabbt föråldras,<br />

utan har kunnat använda dem till bättre ändamål.<br />

• 56 •<br />

IDROTT: OLYMPISKA SPELEN TILL<br />

FINLAND!<br />

Finland är fortfarande starkt i alla traditionella<br />

idrottsgrenar. I världsmästerskapet i skidåkning i<br />

Höga Tatra i Tjeckoslovakien är Klaus Karppinen<br />

bäst med två guldmedaljer och en silvermedalj.<br />

Ännu bättre går det under våra egna tävlingar i<br />

Lahtis 1938: Finland tar alla guldmedaljer i skidgrenarna.<br />

I de olympiska spelen i Berlin 1936 är Finland femte<br />

land i medaljstatistiken: 20 medaljer, varav åtta<br />

guld. Det allra bästa resultatet är en tredubbel seger<br />

i löpning, 10 000 meter. I de olympiska konstspelen<br />

som arrangeras i samband härmed vinner Urho<br />

Karhumäki guld med sin roman Avoveteen.<br />

Världsmästerskapet i skytte ordnas i Finland 1937.<br />

Finland roffar åt sig sju mästerskap.


URHEILU: OLYMPIALAISET SUO-<br />

MEEN!<br />

Suomi on edelleen vahva kaikissa perinteisissä<br />

urheilumuodoissa. Hiihdon MM-kisoissa Tsekkoslovakian<br />

Ylä-Tatralla Klaus Karppinen on kisojen<br />

paras kahdella kulta- ja yhdellä hopeamitalillaan.<br />

Vielä paremmin käy omissa Lahden kisoissamme<br />

1938: Suomi saa kaikki hiihtolajien kultamitalit.<br />

Berliinin olympialaisissa 1936 Suomi on mitalitilaston<br />

viides: 20 mitalia, joista kahdeksan kultaa.<br />

Kaiken kruunaa 10000 metrin juoksun kolmoisvoit-<br />

• Kolme presidenttiä. Keskellä tasavallan presidentti Kyösti Kallio, oikealla tuleva presidentti, marsalkka Gustaf Mannerheim<br />

ja vasemmalla entinen presidentti Pehr Evind Svinhufvud ammunnan MM-kilpailussa Malmilla vuonna 1937.<br />

• Tre presidenter. I mitten republikens president Kyösti Kallio, till höger den blivande presidenten marskalk Gustaf<br />

Mannerheim och till vänster den tidigare presidenten Pehr Evind Svinhufvud vid världsmästerskapstävlingen i skytte i<br />

Malm år 1937.<br />

• Three presidents. In the middle the President of the Republic Kyösti Kallio, on the right the future president, field<br />

marshal Gustaf Mannerheim and on the left the ex-president Pehr Evind Svinhufvud at the Shooting World<br />

Championships in 1937.<br />

situation, Finland wanted to maintain a neutral<br />

stance and therefore refused the Soviet territorial<br />

claims. Finland, together with other Nordic countries,<br />

signed a treaty of neutrality. The fact that<br />

Professor Rafael Erich was appointed judge of the<br />

International Court of Justice in the Hague was also<br />

of great significance.<br />

The Soviet Union and Germany (Stalin and Hitler)<br />

signed the so-called Molotov-Ribbentropp Pact (a<br />

treaty of non-aggression) and the attached secret<br />

supplementary protocol on 23 August <strong>1939</strong>. It was a<br />

document of crucial historical importance, in which<br />

the two countries agreed on their invasion of Poland.<br />

According to the agreement, the Soviet Union could<br />

occupy Finland, Estonia, Latvia and Lithuania.<br />

In late summer <strong>1939</strong>, a massive military exercise<br />

took place on the Carelian isthmus. In conclusion of<br />

the exercise, Prime Minister A.K. Cajander gave a<br />

speech in which he said he was happy Finland had<br />

not wasted its financial resources on war materials<br />

• 57 •<br />

that rapidly become outdated, but had been able to<br />

spend the resources in a wiser manner.<br />

SPORTS: THE OLYMPIC GAMES<br />

HELD IN FINLAND!<br />

Finland maintained its strength in all the traditional<br />

sports events. In the cross-country skiing World<br />

Championships held in Czechoslovakia, Klaus<br />

Karppinen was the best skier with two gold medals<br />

and one silver medal. Finland performed even better<br />

at our own World Championships in Lahti in 1938:<br />

Finland won all the gold medals in the skiing events.<br />

At the Berlin Olympic Games in 1936, Finland<br />

ranked fifth in the medals’ table: 20 medals, eight of<br />

which were Gold. Success was crowned by the triple<br />

victory in the 10,000 metres. In the Art Olympics<br />

arranged in conjunction with the Olympic Games,<br />

Urho Karhumäki won a gold medal with his novel<br />

Avoveteen (Into the Open Water).


to. Samassa yhteydessä järjestetyissä taideolympialaisissa<br />

Urho Karhumäki voittaa kultaa romaanillaan<br />

Avoveteen.<br />

Ammunnan MM-kisat järjestetään Suomessa 1937.<br />

Suomi rohmuaa seitsemän mestaruutta.<br />

Uusiakin aluevaltauksia urheilun alalla tehdään.<br />

Maassamme järjestetään 1935 ensimmäiset ammattinyrkkeilykilpailut,<br />

joissa Gunnar Bärlund voittaa<br />

vastustajansa. Samana vuonna järjestetään myös<br />

ensimmäisen kerran suunnistuksen SM-kilpailut.<br />

Margareta Kalka voittaa 1938 ensimmäisen melonnan<br />

maailmanmestaruuden Suomeen. Birger Wasenius<br />

puolestaan saavuttaa seuraavana vuonna<br />

luistelun yhteispisteiden maailmanmestaruuden.<br />

Suomi osallistuu myös ensimmäisen kerran jääkiekon<br />

MM-kisoihin <strong>1939</strong>. Avausottelussa Saksaa<br />

Man gör även nya landvinningar inom idrottens<br />

område. I vårt land ordnas 1935 den första professionella<br />

boxningstävlingen, där Gunnar Bärlund<br />

besegrar sin motståndare. Samma år ordnas också<br />

för första gången finlandsmästerskapstävlingar i<br />

orientering. Margareta Kalka hämtar hem det första<br />

världsmästerskapet i paddling. Birger Wasenius för<br />

sin del uppnår följande år världsmästerskapet i<br />

skridskoåkning på basis av totalpoäng.<br />

Finland deltar också för första gången i VM i ishockey<br />

<strong>1939</strong>. I öppningsmatchen mot Tyskland blir det<br />

förlust 1- 12. Finland förlorar även alla andra<br />

matcher och blir sist i tävlingen.<br />

• 58 •<br />

vastaan tulee tappio 1-12. Kaikki muutkin ottelut<br />

hävitään ja Suomi jää kisojen viimeiseksi.<br />

Suomen Urheiluopisto vihitään 1937 ja Olympiastadion<br />

kesäkuussa 1938.<br />

Se näyttääkin sattuvan oikeaan saumaan, sillä<br />

kansainvälinen olympiakomitea myöntää Suomelle<br />

vuoden 1940 olympialaisten järjestämisoikeuden,<br />

kun Japani luopuu tehtävästä Japanin-Kiinan sodan<br />

takia. Olympiakuume nousee välittömästi huippuunsa.<br />

Nyt näytetään!<br />

Vanhakin innostuu: Entinen presidentti P. E. Svinhufvud<br />

voittaa elokuussa <strong>1939</strong> ammunnan ikämiesten<br />

Suomen mestaruuden sekä sotilaspistoolilla että<br />

vapaakiväärin polviasennosssa.<br />

Suomen suvi <strong>1939</strong> on harvinaisen kaunis ja lämmin.<br />

Idrottsinstitutet Suomen Urheiluopisto invigs 1937<br />

och Olympiastadion i juni 1938. Det tycks vara<br />

precis rätt tidpunkt, för den internationella olympiska<br />

kommittén beviljar Finland rätten att stå som<br />

värd för de olympiska spelen år 1940, då Japan<br />

avstår från uppgiften p.g.a. kriget mellan Japan och<br />

Kina. Den olympiska febern börjar omedelbart stiga.<br />

Nu ska vi visa dem!<br />

Också de gamla blir ivriga: Den f.d. presidenten P.E.<br />

Svinhufvud vinner i augusti <strong>1939</strong> finlandsmästerskapet<br />

i skytte i seniorklassen både med militärpistol<br />

och med frigevär i knäställning.<br />

Våren <strong>1939</strong> i Finland är ovanligt vacker och varm.


The Shooting World Championships took place in<br />

Finland in 1937. Finland gained seven championships.<br />

In addition to success in the traditional events, new<br />

territories were invaded as well. The first professional<br />

boxing tournament was arranged in Finland in<br />

1935, and the Finnish representative Gunnar<br />

Bärlund beat his opponent. In the same year, Finnish<br />

Championships in orienteering were organised for<br />

the first time. Margareta Kalka became Finland’s<br />

first World Champion in canoeing in 1938. The<br />

following year, Birger Wasenius won the Skating<br />

World Championships based on total points scored.<br />

For the first time ever, Finland took part in the ice<br />

hockey World Championship Tournament in <strong>1939</strong>.<br />

In its opening match, Finland lost to Germany 1-12.<br />

Finland lost all the other matches as well and<br />

finished last.<br />

• 59 •<br />

• Suomen suvi <strong>1939</strong> oli harvinaisen kaunis ja lämmin.<br />

• Sommaren <strong>1939</strong> i Finland var ovanligt vacker och varm.<br />

• In <strong>1939</strong>, the Finnish summer was exceptionally warm<br />

and beautiful.<br />

The Finnish Sports Institute was inaugurated in<br />

1937 and the Olympic Stadium in June 1938.<br />

The inauguration was very timely indeed, as the<br />

International Olympic Committee selected Finland<br />

as the host country for the 1940 Olympic Games<br />

after Japan withdrew because of the Japanese-<br />

Chinese war. Olympic fever immediately began to<br />

rise as the nation prepared to prove its ability as a<br />

host.<br />

A sportsman in his latter days: In August <strong>1939</strong>,<br />

former president P.E. Svinhufvud won the Senior<br />

Finnish Championship in shooting, both with a<br />

military pistol and with the rifle from a kneeling<br />

position.<br />

In <strong>1939</strong>, the summer in Finland was exceptionally<br />

beautiful and warm.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!