05.09.2013 Views

Bedömningsh andboken

Bedömningsh andboken

Bedömningsh andboken

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Bedömnings­h<strong>andboken</strong><br />

för­antagning­till­högskoleutBildning­2013–2014


Produktion Universitets- och högskolerådet, UHR<br />

Layout & Original Birgitta Klingsäter<br />

Foto Olle Melkerhed


<strong>Bedömningsh</strong>andBoken 2013/2014<br />

Under våren 2013 kommer den digitala bedömningsh<strong>andboken</strong> att presenteras. Någon tryckt upplaga för 2013 kommer<br />

alltså inte utan detta något uppdaterade pdf-dokument finns tillgänglig tills vidare. Målgruppen för bedömningshandböcker<br />

är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning.<br />

Vår strävan är att göra innehållet lättläst.<br />

Under arbetsåret kan du följa vårt kontinuerliga arbete genom protokollen från bedömningshandboksgruppens möten,<br />

vilka du hittar på UHRs webbplats, www.uhr.se för NyA användare, bedömningshandböcker. Där hittar du också<br />

den e-postadress, till vilken synpunkter och frågor på innehållet i handböcker kan sändas. <strong>Bedömningsh</strong><strong>andboken</strong> är<br />

framtagen och bearbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och den utgör,<br />

vid sidan om högskoleförordning och Högskoleverkets föreskrifter, underlaget för antagning till utbildning på grundnivå<br />

och avancerad nivå. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram bedömningshandböcker för utländsk förutbildning<br />

på gymnasial nivå samt för grundläggande behörighet för program på avancerad nivå liksom riktlinjer för verifiering<br />

av meriter för kurser och program på avancerad nivå. Dessa två senare delar av bedömningshandböcker nås via UHRs<br />

webbplats, www.uhr.se. Vi som arbetar med de tre bedömningshandböckerna är:<br />

Lena Andersson, Umeå universitet<br />

Katarina Forssner, Uppsala universitet<br />

Stefan Haglund, Linnéuniversitetet, (vice ordförande)<br />

Joakim Hall, Malmö högskola<br />

André Hesselbäck, Uppsala universitet<br />

Cecilia Johansson, Linköpings universitet<br />

Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet<br />

Lisbeth Lidjan, Universitets- och högskolerådet, UHR<br />

Karin Sikström, Mälardalens högskola, (ordförande)<br />

Mårten Sommelius, Lunds universitet<br />

Elisabeth Svensk, Universitets- och högskolerådet, UHR<br />

Cecilia George, Universitets- och högskolerådet, UHR<br />

Kerstin Alverholt, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad<br />

Elisabet Bäckström, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad<br />

Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad<br />

Petra Brundell, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare<br />

Lotten Delin, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare<br />

De tre bedömningshandböckerna utgör grund för den överenskommelse, som UHR har med universitet och högskolor,<br />

som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. De utgör därmed norm för den<br />

lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och<br />

högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser måste framgå av respektive antagningsordning.<br />

För bedömningshandboksgruppen<br />

Karin Sikström


innehÅLL<br />

1. behörighet<br />

Behörighet för studier på grundnivå ....................................6<br />

Grundläggande behörighet .....................................................6<br />

Gymnasieexamen ........................................................ 6<br />

Slutbetyg från gymnasieskolans program ..........................6<br />

Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning .......................6<br />

Samlat betygsdokument från gymnasial<br />

vuxenutbildning .......................................................................7<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram,<br />

tvååriga specialkurser och komvux ....................7<br />

Folkhögskola .............................................................................7<br />

Reell kompetens.......................................................... 7<br />

25:4 ............................................................................ 8<br />

Utländsk förutbildning............................................................8<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ........8<br />

Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på<br />

akademiska meriter ...................................................................9<br />

Särskild behörighet ................................................................ 10<br />

Behörighet för studier på avancerad nivå ........................ 11<br />

MotSVArAnDEBEDöMninG/ErSättninGSKrAV/<br />

unDAntAG ........................................................... 12<br />

Motsvarandebedömning ..................................................... 12<br />

Ersättningskrav ...................................................................... 12<br />

Undantag ................................................................................. 12<br />

Tillämpningar vid brister i slutbetyg ................................ 12<br />

Slutbetyg från gymnasieskolan .......................................... 12<br />

Slutbetyg från vuxenutbildning ......................................... 13<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolan .................................. 13<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolans program<br />

vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) ................................ 14<br />

Oavslutad utländsk gymnasieutbildning –<br />

800­poängsregeln ...........................................................14 – 16<br />

tABELL För BEHöriGHEtSBEDöMninG ..................... 17<br />

tABELL öVEr nt-BASår/CoLLEGEår .......................... 47<br />

tABELL öVEr utLänDSKA SPråKKurSEr ................ 54<br />

2. Meritvärdering av betyg<br />

Beräkning av meritvärdet ..................................................... 58<br />

Bokstavsbetyg ......................................................................... 58<br />

Sifferbetyg och blandbetyg ................................................. 58<br />

Beräkning av kompletteringsbetyg ................................... 58<br />

Behörighetskomplettering .................................................. 58<br />

Utbyteskomplettering ........................................................... 58<br />

i n n e h Å L L<br />

sid 4<br />

Tilläggskomplettering ......................................................... 58<br />

Komplettering av kurser för meritpoäng ......................... 59<br />

Meritpoäng – gäller Grupp A och B .........................59 – 63<br />

Meritvärderingsgrupp examen, A – C ......................60 – 61<br />

Beräkning av jämförelsetal ................................................... 64<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ..... 67<br />

Utländsk förutbildning......................................................... 69<br />

Meritvärdering av utländska gymnasiebetyg med<br />

undantag genom 800­poängsregeln .................................. 69<br />

Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning ...... 69<br />

Tabell för jämförelsetal för betygspoäng .......................... 70<br />

tABELL För utBytESKoMPLEttErinG ......................... 71<br />

Utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 – kurser ........ 71<br />

Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser ........... 79<br />

Utbyteskomplettering av ämnesbetyg ............................. 97<br />

Utbyteskompletteringar av etappbetyg ..........................101<br />

Förteckning över B/C­språk för utbyte .........................103<br />

JäMFörELSE äLDrE HöGSKoLEMEritEr ................107<br />

ExEMPEL På MEritVärDrinG AV BEtyG ..................108<br />

3. Urval<br />

Urval till grundnivå .............................................................116<br />

Fördelning av platser ..........................................................116<br />

Betygsurval ............................................................................116<br />

Behöriga sökande med lika meriter ................................117<br />

Sent anmälda, SA .................................................................117<br />

Provurval ...............................................................................117<br />

Av högskolan beslutade urvalsgrunder ...........................117<br />

Övriga behöriga sökande ..................................................117<br />

Särskilda prov för urval ......................................................117<br />

Efteranmälan .........................................................................117<br />

Reservantagning ...................................................................117<br />

Urval till utbildning på avancerad nivå ..........................117<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ...118<br />

Sökande med dubbla betyg ...............................................118<br />

Högskoleprovet ...................................................................118<br />

4. SkolforMer<br />

Fackskola ...............................................................................120<br />

Folkhögskoleutbildning ....................................................120<br />

Friskolor ................................................................................121<br />

Waldorfskolor .......................................................................121<br />

Gymnasieskola Gy11 ..........................................................123<br />

Slutbetyg med Gy11­kurser ..............................................124


Gymnasieskolan före Gy11 ..............................................124<br />

Gymnasieskolans linjer ......................................................126<br />

Internationell Baccalaureat – IB .....................................126<br />

Komvux, Vux12 ....................................................................126<br />

Slutbetyg med Vux12­kurser ............................................127<br />

Gymnasial vuxenutbildning före Vux12 .......................127<br />

Korrespondensstudier ........................................................128<br />

Lärlingsutbildning ..............................................................128<br />

Normalskolekompetens ....................................................128<br />

Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan .............128<br />

Specialkurser .........................................................................128<br />

Studentexamen ....................................................................128<br />

Studieförbund ......................................................................129<br />

Svensk gymnasieutbildning på annat språk .................129<br />

Övrigt .....................................................................................129<br />

Ämneskoder, förteckning ...................................................130<br />

Waldorfskolans kurskoder, förteckning .........................131<br />

5. tabell över förUtbildningar för<br />

grUndläggande behörighet<br />

Nationella program utfärdade fr o m vt 2003 ..............133<br />

Specialutformade program utfärdade fr o m vt 2003 .. 133<br />

Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och<br />

Mellanårsprogram utfärdade vt95 – vt96 ......................134<br />

Tre­ och fyraåriga teoretiska linjer ..................................135<br />

Tvååriga linjer ......................................................................135<br />

Treåriga yrkesinriktade linjer ...........................................136<br />

Gymnasial vuxenutbildning .............................................136<br />

Folkhögskolor ......................................................................137<br />

Högskoleexamen ..................................................................137<br />

SUHF:s rekommendation .................................................137<br />

Studentexamen ....................................................................137<br />

Handelsgymnasium .............................................................137<br />

Tekniskt gymnasium ...........................................................137<br />

Försvarets läroverk ...............................................................137<br />

Fackskolan .............................................................................137<br />

Normalskolekompetens (flickskola) ..............................138<br />

Specialgymnasium ..............................................................138<br />

Övriga utbildningar ...........................................................139<br />

Specialkurser .........................................................................141<br />

BiLAGA ....................................................................................144<br />

Utländska förutbildningar fr o m ht 2006 ....................144<br />

Utländska förutbildningar t o m vt 2004 ......................150<br />

Studentexamen ....................................................................152<br />

Normalskolekompetens ....................................................153<br />

Folkhögskoleintyg ...............................................................154<br />

Slutbetyg från Waldorfskola .............................................164<br />

6. antagningSproceSSen<br />

Anmälan ................................................................................166<br />

Komplettering ......................................................................167<br />

Kontrolluppgift/kontrollbesked .......................................167<br />

Dokumentation ...................................................................167<br />

Nationell betygsdatabas .....................................................167<br />

Användarkonto på antagning.se.......................................168<br />

Antagnings­ och urvalsresultat .........................................168<br />

Anstånd ..................................................................................169<br />

Särskilda stödåtgärder ........................................................169<br />

Överklagande ........................................................................169<br />

Tidplan Nationella antagningsomgångar ......................170<br />

7. arbetSlivSerfarenhet<br />

Halvtid ...................................................................................171<br />

Timanställning/oregelbunden tjänstgöring .................171<br />

Tjänstledighet, sjukdom mm ..........................................171<br />

Tjänstgöringsintyg ..............................................................171<br />

Anställningsbevis .................................................................171<br />

Pågående anställning ..........................................................171<br />

Särskilda regler för vissa typer av arbete ........................171<br />

8. gyMnaSieSkola 2011 – gy11/vUx12<br />

Gymnasieskola 2011 ...........................................................174<br />

Gymnasial vuxenutbildning 2012 ...................................175<br />

Gemensamt för Gy11 och Vux12 ....................................175<br />

Urval ........................................................................................176<br />

Komplettering med Gy11/Vux12 – kurser ....................176<br />

Högskoleförordning SFS 2011:1020..............................179<br />

9. oMrådeSbehörigheter<br />

Avsnitt 1, Gy11/Vux12 ......................................................186<br />

Avsnitt 2, kursplaner 2000/2001 resp 1992/1994 ..........190<br />

Avsnitt 3, ämnen/etapper...................................................197<br />

Områdesbehörigheter yrkesexamen ................................203<br />

10. bilagor<br />

Utdrag ur högskoleförordningen ....................................205<br />

rEKoMMEnDAtionEr Från SuHF ................................213<br />

Förordning om anmälnings­ och studieavgifter ..........237<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ...239<br />

11. regiSter<br />

SöKorDSrEGiStEr ............................................................242<br />

i n n e h Å L L<br />

sid 5


1. BehöRigheT<br />

Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8.<br />

BEHöriGHEt För StuDiEr På GrunDniVå<br />

Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel<br />

genom betygsdokument. Betygsdokumenten avgör hur<br />

anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar<br />

vid urval.<br />

Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande<br />

erhåller från respektive skolform.<br />

GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt<br />

Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.<br />

Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på<br />

när den sökande avslutat sina gymnasiala studier. Kraven<br />

skiljer sig också åt beroende på skolform. Nedan beskrivs<br />

de olika alternativen för att uppfylla kraven för grundläggande<br />

behörighet utifrån skolform och tidpunkt.<br />

GyMnASiEExAMEn<br />

För grundläggande behörighet krävs:<br />

• Examen från ett högskoleförberedande program, eller,<br />

• Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande<br />

måste också styrka godkänt betyg i svenska 2 – 3 och<br />

engelska 6.<br />

Läs mer under kapitel 8.<br />

SLutBEtyG Från GyMnASiESKoLAn<br />

utFärDADE Fr o M DEn 1 JAnuAri 2010<br />

Ett slutbetyg omfattar 2 500 gymnasiepoäng. För grundläggande<br />

behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett<br />

fullständig nationellt eller specialutformat program och att<br />

sökande har lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />

(gyp) inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som<br />

andra språk A + B, Engelska A och Matematik A.<br />

Slutbetyg från reducerat program ger inte grundläggande<br />

behörighet.<br />

SLutBEtyG Från GyMnASiESKoLAn<br />

utFärDADE FörE DEn 1 JAnuAri 2010<br />

Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande<br />

behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av<br />

de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg.<br />

Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng<br />

beroende på vilket program och enligt vilken timplan<br />

B e h ö R i g h e T<br />

sid 6<br />

sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som<br />

Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen får avse<br />

kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett program<br />

kan ha reducerats med. Kursen i Svenska B med delat<br />

betyg ger ingen gymnasiepoäng om ett av delbetygen är IG.<br />

Slutbetyg utfärdat 2003*<br />

Samtliga program med enbart nya kursbetyg<br />

2 500 gyp – 90 procent minst 2 250 gyp<br />

Samtliga program med blandat gamla kursbetyg<br />

(konverterade) och nya kursbetyg<br />

2 451 gyp – 90 procent minst 2 205 gyp<br />

*För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg.<br />

Slutbetyg utfärdat 1998–2002*<br />

Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet<br />

2 150 gyp – 90 procent minst 1 935 gyp<br />

Övriga program<br />

2 370 gyp – 90 procent minst 2 133 gyp<br />

Slutbetyg utfärdat 1997*<br />

Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet<br />

2 180 gyp – 90 procent minst 1 962 gyp<br />

Övriga program<br />

2 400 gyp – 90 procent minst 2 160 gyp<br />

*För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg.<br />

SLutBEtyG Från GyMnASiAL VuxEnutBiLDninG<br />

utFärDADE Fr o M DEn<br />

1 JAnuAri 2010<br />

För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet med<br />

ett slutbetyg som omfattar 2 350 gymnasiepoäng krävs lägst<br />

betyg godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive kärnämneskurserna<br />

Svenska/Svenska som andra språk A+B,<br />

Engelska A och Matematik A. Detta gäller även i de fall<br />

den sökande har ett konverterat slutbetyg som omfattar<br />

2301-2399 gymnasiepoäng utfärdat 2010 och senare.<br />

SLutBEtyG Från GyMnASiAL VuxEnutBiLDninG<br />

utFärDADE FörE DEn<br />

1 JAnuAri 2010<br />

För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ska<br />

sökande ha lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90


procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd<br />

räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng.<br />

Kraven för slutbetyg och definition av gamla och nya kurser<br />

framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning.<br />

2 350 gymnasiepoäng* – enbart nya kurser<br />

För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd<br />

i minst 2 115 gymnasiepoäng (90 procent av 2 350) varav<br />

minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser.<br />

2 301 gymnasiepoäng* – blandat gamla och<br />

nya kurser<br />

För slutbetyg som omfattar 2 301 – 2 399 (konverterade<br />

slutbetyg) uppfylls kraven för grundläggande behörighet<br />

med lägst betyg godkänd i minst 2 071 (90 procent av 2 301)<br />

varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser.<br />

1 970 gymnasiepoäng – gamla kurser, nya<br />

kurser kan ingå<br />

För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd<br />

i minst 1 773 gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav<br />

minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser.<br />

SAMLAt BEtyGSDoKuMEnt Från<br />

GyMnASiAL VuxEnutBiLDninG utFärDADE<br />

FörE DEn 1 JAnuAri 2010<br />

Sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />

kan uppfylla kraven för grundläggande behörighet<br />

med ett samlat betygsdokument med kurser lästa före 1<br />

januari 2010, om gymnasiepoängen för dessa kurser sammanlagt<br />

omfattar minst 90 procent av den gymnasiepoäng<br />

som krävs för ett slutbetyg. Endast kurser från gymnasial<br />

vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för<br />

grundläggande behörighet. Kurserna måste ha betyget lägst<br />

Godkänd, alternativ 1 – 5. Endast betyg i kurser (inklusive<br />

lokala kurser) som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning medräknas.<br />

Betyg i kärnämneskurser<br />

Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i<br />

kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med<br />

motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för<br />

grundläggande behörighet.<br />

Betyg i enbart nya kurser<br />

För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd<br />

i minst 2 115 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg<br />

som omfattar 2 350 gymnasiepoäng.<br />

* fr o m 2012 kan gy11/Vux12-kurser ingå<br />

Betyg i blandat gamla och nya kurser<br />

För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd<br />

i minst 2 071 gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som<br />

omfattar 2 301 gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet<br />

finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng.<br />

Gamla kurser ges i samband med antagning nytt<br />

värde enligt SKOLFS 2001:19.<br />

Betyg i blandat gamla och nya kurser där betyg<br />

utfärdats senast den 30 juni 2002<br />

Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny<br />

kurs utfärdats senast den 30 juni 2002 uppfyller kraven för<br />

grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget<br />

Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av 1 970.<br />

Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng<br />

görs inte.<br />

Betyg i enbart gamla kurser<br />

För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd<br />

i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg<br />

som omfattar minst 1 970.<br />

AVGånGSBEtyG Från GyMnASiESKoLAnS<br />

LinJEr, MELLAnårSProGrAM, tVååriGA<br />

SPECiALKurSEr oCH KoMVux<br />

Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha<br />

ett fullständigt avgångsbetyg från minst tvåårig linje/specialkurs/avgångsbetyg<br />

2. Dessutom krävs betyg i svenska<br />

motsvarande avslutad kurs på minst 2 årskurser (med<br />

delat betyg) alternativ Svenska kurs B (med lägst betyget<br />

Godkänd) och engelska motsvarande 2 årskurser alternativ<br />

Engelska kurs A (med lägst betyget Godkänd). För sökande<br />

som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget<br />

krav på visst betyg.<br />

FoLKHöGSKoLA<br />

Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning<br />

rEELL KoMPEtEnS<br />

Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet<br />

enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom<br />

reell kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras<br />

av respektive högskola.<br />

B e h ö R i g h e T<br />

sid 7


Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet<br />

enligt SUHF:s rekommendation, se bilaga.<br />

Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna<br />

• Svenska/Svenska som andra språk A + B eller<br />

Svenska/ Svenska som andra språk 1, 2 och 3<br />

• Engelska A eller Engelska 5 och 6<br />

• Matematik A eller Matematik 1a, b eller c<br />

• Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b*<br />

samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att<br />

den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms<br />

uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper<br />

i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan<br />

styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Vid<br />

bedömning av arbetslivserfarenheten används de regler som<br />

nämns under flik 7.<br />

Förutbildningskod i NyA: GBÖB<br />

* alternativt samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />

25:4 – GäLLDE tiLL t oM 31 DECEMBEr<br />

2011<br />

Möjligheten att styrka grundläggande behörighet enligt<br />

25:4-regeln togs bort 2008. Övergångsregler gällde fram<br />

till den 31 december 2011. För sökande som tidigare varit<br />

behörig som 25:4 vid ansökan till högskola/universitet ska<br />

fortsättningsvis anses uppfylla kravet för grundläggande<br />

behörighet. Förutbildningskoden som då ska användas i<br />

NyA är: GBÖB<br />

Observera att detta endast gäller sökande som tidigare varit<br />

behörig som 25:4 vid ansökan till högskolan. Nysökande<br />

som skulle varit behöriga som 25:4 om de hade sökt till<br />

högskolan när reglerna var gällande, får istället ansöka om<br />

reell kompetens.<br />

utLänDSK FörutBiLDninG<br />

Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som<br />

motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/<br />

treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger<br />

behörighet i hemlandet till högskolestudier uppfyller kravet<br />

för grundläggande behörighet. Den sökande ska dessutom<br />

dokumentera kunskaper i svenska motsvarande Svenska 3 eller<br />

Svenska som andra språk 3 alternativt godkänt resultat på<br />

Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper<br />

i engelska motsvarande Engelska 6, motsvarande Matematik<br />

1a, b eller c med lägst betyget Godkänd. övergångsregler:<br />

kravet i matematik gäller gymnasiebetyg som avslutats efter<br />

den 1 januari 2010.<br />

B e h ö R i g h e T<br />

sid 8<br />

BEDöMninGSHAnDBoKSGruPPEnS<br />

tiLLäMPninGSBESLut – BEHöriGHEt<br />

Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar<br />

godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för<br />

grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande<br />

kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII.<br />

Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg<br />

där sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt<br />

i minst 2 250 gymnasiepoäng.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-02-15)<br />

Sökande med slutbetyg som har IG i kärnämnen som krävs<br />

för grundläggande behörighet kan tillgodoräkna kurser på<br />

överliggande nivå i matematik och engelska för att uppnå<br />

den grundläggande behörigheten. För svenska gäller lägst<br />

betyg godkänt i både Svenska A och B.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-03-30 samt 2009-05-13)<br />

Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari 2010<br />

och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet om<br />

sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng<br />

samt har lägst betyg godkänt i Svenska /Svenska som andra<br />

språk A och B, Engelska A samt Matematik A.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2011-01-19)<br />

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />

utfärdade fr o m den 1 januari 2010, som inte uppfyller<br />

kravet på lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng gäller<br />

samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från<br />

gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg<br />

från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och<br />

idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla<br />

kraven för grundläggande behörighet.Betyget i dessa kurser<br />

medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />

utfärdade före den 1 januari 2010, som inte uppfyller 90-procentskravet,<br />

tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning<br />

som vid bedömning av sökande med slutbetyg från<br />

gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg<br />

från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott<br />

och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven<br />

för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />

Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläggande<br />

behörighet i svenska och engelska kan komplettera<br />

med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att<br />

uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)


Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande behörighet<br />

i svenska och engleska kan komplettera med Gy11/<br />

Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska 3 och<br />

Engelska 5 för att uppfylla kraven.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)<br />

Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 %<br />

/ 2250 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12<br />

kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasiearbete<br />

godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om<br />

kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/<br />

Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörighet<br />

i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläggande<br />

behörighet. Svenska C godtas inte.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar<br />

grundläggande behörighet i svenska och engelska som kompletterar<br />

efter 1 juli 2015 ska komplettera med Svenska 3,<br />

Engelska 6 och Historia 1a1.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande saknar<br />

några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan<br />

komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre.<br />

Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande<br />

saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia<br />

1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller<br />

kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

Om den sökande sedan tidigare har Svenska B och sedan<br />

läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet<br />

med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas ( dvs efter den 1<br />

juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3.<br />

Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för<br />

grundläggande behörighet, kan komplettera med överliggande<br />

kurs Engelska 7.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt För GrunDniVå<br />

BASErAD På AKADEMiSKA MEritEr<br />

Svenska akademiska meriter<br />

För att grundläggande behörighet eller generellt undantag<br />

ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största<br />

delen av utbildningen har varit svenska.<br />

Grundläggande behörighet för grundnivå<br />

• Generella examina, kandidat/magister<br />

• Högskoleexamen enligt 1993 års studieordning<br />

• Yrkesexamina 120 p/180 hp enligt 1993 års studieord ning<br />

• Yrkesexamina 140 p/210 hp – 220 p/330 hp ger alltid<br />

grundläggande behörighet<br />

Förutbildningskod i NyA: GBHSM<br />

• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />

Ger EJ grundläggande behörighet<br />

• Licentiat- samt doktorsexamen<br />

• Yrkesteknisk högskoleexamen<br />

• Konstnärliga examina<br />

• Äldre examina som inte klassificeras som akademiska<br />

examina<br />

Grundläggande behörighet genom kursstudier<br />

Kurser enligt 1993 års studieordning.<br />

• Avslutade kurser om 40p/60 hp i ett akademiskt ämne<br />

• Avslutade kurser om totalt 80p/120 hp<br />

Förutbildningskod i NyA: GGBKS<br />

• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />

Ger EJ grundläggande behörighet<br />

• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande<br />

eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande<br />

behörighet enligt ovan.<br />

Akademiska meriter från nordiska länder<br />

För att grundläggande behörighet eller generellt undantag<br />

ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största<br />

delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska,<br />

isländska och färöiska.<br />

Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen<br />

• Examina som bedömts motsvara minst 180 hp.<br />

Förutbildningskod i NyA: GBNEX<br />

• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />

B e h ö R i g h e T<br />

sid 9


Grundläggande behörighet genom kursstudier<br />

• Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp<br />

(2 års heltidsstudier).<br />

Förutbildningskod i NyA: GGBNKS<br />

• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />

Ger EJ grundläggande behörighet<br />

• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande<br />

eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande<br />

behörighet enligt ovan.<br />

Akademiska meriter från övriga länder<br />

Grundläggande behörighet för grundnivå genom<br />

examen<br />

• Examina som bedömts motsvara minst 180 hp<br />

och En A eller motsvarande kunskaper<br />

och Sv B eller motsvarande kunskaper<br />

Förutbildningskod i NyA: GBUEX<br />

• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />

Grundläggande behörighet genom kursstudier<br />

• Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp<br />

(2-års heltidsstudier)<br />

och En A eller motsvarande kunskaper<br />

och Sv B eller motsvarande kunskaper<br />

Förutbildningskod i NyA: GGBUKS<br />

• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />

Ger EJ grundläggande behörighet:<br />

• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande<br />

eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande<br />

behörighet enligt ovan.<br />

Grundläggande behörighet för utbildningar med<br />

generellt undantag från krav på Sv B<br />

• Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp<br />

(2-års heltidsstudier)<br />

och En A eller motsvarande kunskaper<br />

Undantag ges för det aktuella sökalternativet.<br />

Se även bilaga: Äldre högskolemeriter<br />

B e h ö R i g h e T<br />

sid 1 0<br />

SärSKiLD BEHöriGHEt<br />

Särskild behörighet för utbildning på grund-<br />

nivå<br />

Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörig heter.<br />

En områdesbehörighet består av behörighetskurser –<br />

kurser som krävs för särskild behörighet – och områdeskurser<br />

som är särskilt värdefulla för den sökta utbildning.<br />

Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som<br />

ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program<br />

som leder till en yrkes examen. Till övriga utbildningar beslutar<br />

respektive högskola vilken områdesbehörighet som<br />

ska gälla. Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS) kommer<br />

att ersättas av Universitets- och högskolerådets föreskrifter<br />

(UHRFS) under våren 2013.<br />

Lägsta betygskrav är E/G/3 om inget annat uttrycks vid<br />

respektive utbildning.<br />

UHR (tidigare HSV) kan medge tillstånd till andra krav än<br />

de som finns beslutade i områdesbehörigheterna. Det kan<br />

t ex gälla krav på viss arbetslivserfarenhet. En högskola kan<br />

också bevilja undantag från ett särskilt behörighetskrav som<br />

ingår i områdesbehörighet.<br />

Reell kompetens<br />

Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan<br />

uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell<br />

kompetens görs av respektive högskola.<br />

Arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet<br />

för särskild behörighet<br />

Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för<br />

särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer<br />

av arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet är arbete som<br />

sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast<br />

krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet<br />

på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring<br />

som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja<br />

mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive<br />

antagningsomgång.<br />

Basår samt övriga högskole förbere dande ut-<br />

bildningar<br />

För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa<br />

universitet och högskolor.<br />

Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande<br />

särskilda behörighetskrav. Av utbildningsbeviset ska det klart<br />

framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar<br />

uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan.<br />

Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår.


För de basårsstuderande som erhåller betyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för<br />

behörighetskomplettering.<br />

Bedömning av behörighet, målrelaterad be-<br />

tygsskala<br />

Vid bedömning av särskild behörighet med krav på särskilt<br />

betyg används för t ex basår en sjugradig målrelaterad betygsskala.<br />

ECTS<br />

A Excellent<br />

B Very Good<br />

C Good<br />

D Satisfactory<br />

E Sufficient<br />

Fx Insufficient Otillräcklig, komplettering möjlig<br />

F Insufficient Otillräcklig<br />

Behörighetsprov<br />

Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att<br />

uppfylla de särskilda behörighetskraven.<br />

Godkänt provresultat kan också vara ett ersättningskrav<br />

till en kurs som krävs för sär skild behörighet.<br />

BEHöriGHEt För StuDiEr På AVAnCErAD<br />

niVå<br />

Grundläggande behörighet till utbildning på<br />

avancerad nivå<br />

Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå<br />

finns beskrivna i Högskoleförordningen 7 kap §§ 28 – 30<br />

Särskild behörighet beslutas av respektive universitet/högskola.<br />

Särskild behörighet till utbildning på<br />

avancerad nivå<br />

Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas<br />

av respektive universitet / högskola enligt Högskoleförordningen<br />

7 kap § 31<br />

B e h ö R i g h e T<br />

sid 1 1


moTsVaRandeBedömning/eRsäTTningskRaV/<br />

UndanTag<br />

Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan<br />

medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande<br />

kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för<br />

behörighet kan bedömas ha reell kompetens.<br />

MotSVArAnDEBEDöMninG<br />

Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom<br />

motsvarande kunskaper.<br />

Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 2011:10) fastställt<br />

vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program<br />

med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas<br />

för särskild behörighet.<br />

Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kunskaper.<br />

I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad<br />

som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild<br />

behörighet.<br />

Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet<br />

än de som finns förtecknade anses ha förvärvat<br />

motsvarande kunskaper.<br />

Sökande som uppfyller behörighetskraven genom motsvarande<br />

kunskaper placeras i grupp BII.<br />

ErSättninGSKrAV<br />

Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt<br />

anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s k ersättningskrav.<br />

Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning<br />

dokumenteras eventuella ersätt ningskrav.<br />

unDAntAG<br />

Sökande som inte uppfyller behörighetskraven ska medges<br />

undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl.<br />

Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar<br />

att tillgodogöra sig sökt utbildning.<br />

Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i<br />

undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild<br />

behörighet.<br />

Sökande som medges undantag från ett behörighetskrav<br />

placeras i grupp BII.<br />

Undantag som respektive högskola beslutat ska gälla<br />

generellt, framgår av anmälningsmaterial.<br />

a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />

sid 1 2<br />

tiLLäMPninGAr ViD BriStEr i BEtyG<br />

Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010<br />

där sökande inte uppfyller kravet på lägst<br />

betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />

Sökande med slutbetyg från ett fullständigt program som<br />

inte uppfyller kravet lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />

kan i efterhand komplettera med nytt Godkänt<br />

betyg i de kurser som tidigare hade betyget Icke Godkänt<br />

och därmed uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />

Sökande har även möjlighet att komplettera med andra nationella<br />

kurser än de kurser som ingår i slutbetyget för att uppfylla<br />

kraven för behörighet. Betyg i nya kurser som inte krävs för<br />

särskild behörighet ingår inte i beräkningen av jämförelsetalet.<br />

Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget<br />

Godkänd för grundläggande behörighet är 500,<br />

inklusive Svenska/Svenska som andra språk A+B,<br />

Matematik A och Engelska A.<br />

Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg i<br />

Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av dessa<br />

som kärnämne, det vill säga max 200 poäng.<br />

Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras<br />

i grupp BII vid urval.<br />

Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010<br />

där sökande inte uppfyller kravet på lägst<br />

betyg Godkänt i 90 % av fullständigt program<br />

Huvudregel<br />

Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för<br />

behörighet medges endast undantag i undantagsfall.<br />

Motsvarandebedömning<br />

Motsvarandebedömning görs om sökande<br />

– har kompletterat med nytt Godkänt betyg i kurserna med<br />

betyget Icke Godkänt<br />

eller<br />

– har kompletterat med nationella kurser (ej lokala kurser)<br />

med lägst betyg Godkänd<br />

i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasie poängen<br />

uppgår till 90 procent av ett fullständigt program<br />

samt<br />

– har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som motsvarar<br />

vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg.


Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget<br />

Godkänd för grundläggande behörighet är för:<br />

Slutbetyg fullständigt program<br />

2 180 gyp 462 gyp kärnämnen<br />

2 400 gyp 440 gyp kärnämnen<br />

2 150 gyp 465 gyp kärnämnen<br />

2 370 gyp 443 gyp kärnämnen<br />

2 500 gyp 500 gyp kärnämnen<br />

2 451 gyp 500 gyp kärnämnen<br />

För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat<br />

med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för<br />

den nya kursen<br />

Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg<br />

i Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av<br />

dessa som godkänt kärnämne, det vill säga max 200 poäng.<br />

Undantag<br />

Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas<br />

normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av<br />

90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen<br />

omfattar färre gymnasie poäng och det är anledningen till<br />

att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en<br />

gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng<br />

i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen.<br />

Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2 180 gyp) uppfyller<br />

formellt inte kraven för grundläggande behörighet om<br />

betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om<br />

fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte<br />

uppnår 90-procentgränsen.<br />

Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras<br />

i grupp BII vid urval.<br />

Slutbetyg utfärdade 1998 – 2002 utan specialarbete är<br />

felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för<br />

grundläggande behörighet. Sökande som saknar specialarbete<br />

medges undantag och placeras i grupp BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />

Slutbetyg från vuxenutbildning<br />

Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010<br />

Lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />

som inte uppfyller kravet lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />

gäller samma tillämpningar som för sökande<br />

med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />

tillämningsbeslut.<br />

Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010<br />

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />

som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma<br />

praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av<br />

sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />

tillämpningsbeslut.<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />

Mindre studiekurs<br />

I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med<br />

slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.<br />

Huvudregel<br />

Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven<br />

för grundläggande behörighet.<br />

Komplettering<br />

Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet<br />

efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att<br />

få ut ett nytt av gångsbetyg. I de fall sökande inte har er hållit<br />

ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen<br />

motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig<br />

studiekurs.<br />

Motsvarandebedömning<br />

Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges<br />

som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från<br />

om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen<br />

beaktas den mindre studiekursens omfattning och<br />

sökandes övriga meriter.<br />

Meritvärdering<br />

Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs beviljats<br />

medräknas detta i betygspoängen.<br />

Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för<br />

samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet<br />

inte i beräkningen av betygspoängen.<br />

Urval<br />

Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />

behörighet enligt ovan placeras i B I.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />

X-markering<br />

I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnats, x-markerats,<br />

om elev p g a långvarig frånvaro, försummelse eller annan<br />

särskild omständighet inte nått de kunskaper/ färdigheter<br />

som krävdes för betyg.<br />

I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran<br />

2 i studievägs- och ämneskoden.<br />

a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />

sid 1 3


Huvudregel<br />

Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte<br />

kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte<br />

rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering.<br />

Motsvarandebedömning<br />

Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som<br />

x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande<br />

behörighet genom motsvarandebedömning.<br />

Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven<br />

för grundläggande behörighet under förutsättning att<br />

x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid<br />

motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av xmarkeringen<br />

och sökandes övriga meriter.<br />

Meritvärdering<br />

Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats<br />

som 0.<br />

Urval<br />

Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />

behörighet enligt ovan placeras i B II.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolans program<br />

vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram)<br />

Mindre studiekurs<br />

I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med<br />

slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.<br />

Huvudregel<br />

Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt<br />

inte kraven för grundläggande behörighet.<br />

Komplettering<br />

Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering.<br />

Undantag<br />

I de fall den mindre studiekursen avser kurser som mot svarar<br />

högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller<br />

kraven för grundläggande behörighet medges undantag.<br />

Sökande som p g a medicinska skäl inte kunnat delta i<br />

idrott fick ett ofullständigt av gångs betyg, eftersom möjligheten<br />

till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns.<br />

Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt av<br />

medicinska eller andra skäl, t ex skolk. Om elev genom läkarintyg<br />

eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och<br />

hälsa är ofullständig av medicinska skäl, medges undantag<br />

för grundläggande/allmän behörighet.<br />

a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />

sid 1 4<br />

Urval<br />

Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />

behörighet enligt ovan placeras i B I.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />

Ej fullgjord kurs<br />

Programmet är fullständigt men eleven har inte fullgjort<br />

samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran<br />

2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte<br />

fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen<br />

inte är fullgjord.<br />

Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det<br />

fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng<br />

som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran<br />

0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda<br />

kursen ingår.<br />

Undantag<br />

Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i<br />

den kurs som ej fullgjorts.<br />

Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag.<br />

I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda<br />

kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter.<br />

Urval<br />

Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />

behörighet enligt ovan placeras i B II.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />

oavslutad utländsk gymnasieutbildning –<br />

800-poängsregeln<br />

Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa<br />

fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/<br />

gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett fullständigt<br />

avgångsbetyg. Det kan gälla för en utländsk gymnasieutbildning<br />

som nominellt är 12 år. Då kan år 12 eller<br />

examen saknas för att undantag ska kunna medges. För att<br />

undantag ska medges måste 800 poäng (enligt tabell) läsas in<br />

på komvux samt Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller<br />

1c, Svenska kurs A+B/Svenska 1+2+3 och Engelska kurs<br />

A/Engelska 5+6. Behörighetskravet i Matematik kurs A/<br />

Matematik 1a, 1b eller 1c gäller oavsett det utländska betygets<br />

datering, övergångsregel finns inte. Observera att i vissa fall<br />

kan det oavslutade betyget innehålla motsvarandekurs Matematik<br />

kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c. De högre kraven<br />

i svenska och engelska påverkar inte regeln om att läsa 800<br />

poäng enligt ovan (tillämpningsbeslut <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen<br />

den 29 augusti 2012).


800 poängsregeln gäller inte sökande som uppfyller<br />

grundläggande behörighet på annat sätt, till exempel genom<br />

slutbetyg eller folkhögskolestudier.<br />

Om kompletteringsstudierna ägt rum på Folkhögskola<br />

kan universitet och högskola besluta om kurserna ska kompensera<br />

det utländska saknade studieåret.<br />

Vid beviljat undantag från grundläggande behörighet<br />

genom oavslutad gymnasieutbildning och studier vid gymnasial<br />

vuxenutbildning räknas inte poängen för Svenska<br />

kurs A+B/Svenska 1+2+3, Engelska/Engelska 5+6 och<br />

Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c in i de 800<br />

poängen. Kurserna från gymnasial vuxenutbildning ska<br />

uppnå summan 800 poäng enligt fastställd tabell, se Tabell<br />

800-poängkurser. Observera att kurser i modersmål och<br />

undervisningsspråk inte får ingå i de 800 poängen.<br />

Manuell kontroll av att 800 p förutom svenska, engelska<br />

och matematik finns registrerade i NyA måste göras innan<br />

schablonvärde registreras i NyA. Det oavslutade betygets<br />

avgångsdatum ska registreras. För meritvärdering se avsnitt<br />

Meritvärdering<br />

Sökande som endast saknar delar av examen alternativt<br />

mindre än ett år av utbildningen bör hanteras av U/H för<br />

bedömning av reell kompetens.<br />

Sökande som saknar år 12 och examen samt sökande<br />

som har oavslutad 10- eller 11-årig utbildning bör hänvisas<br />

till komvux för information om kompletteringsmöjligheter.<br />

a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />

sid 1 5


Tabellen visar vilka nationella kurser som i huvudsak kan kompensera det som saknas i det ursprungliga gymnasiebetyget.<br />

Kursplan 2000/2001 Ämnesplan 2011/2012<br />

Biologi A Biologi 1<br />

Biologi B Biologi 2<br />

Biologi – breddning –<br />

Datorkunskap –<br />

Engelska B –<br />

Engelska C Engelska 7<br />

Filosofi A Filosofi 1<br />

Filosofi B Filosofi 2<br />

Fysik A Fysik 1<br />

Fysik B Fysik 2<br />

Fysik – breddning –<br />

Företagsekonomi A Företagsekonomi 1<br />

Företagsekonomi B Företagsekonomi 2<br />

Geografi A Geografi 1<br />

Geografi B Geografi 2<br />

Historia A Historia 1b<br />

Historia B Historia 2a/ Historia 2b -<br />

kultur<br />

Historia C Historia 3<br />

Kemi A Kemi 1<br />

Kemi B Kemi 2<br />

Kemi – breddning –<br />

Matematik B Matematik 2a, 2b, 2c<br />

Matematik C Matematik 3b, 3c<br />

Matematik D Matematik 4<br />

Matematik E Matematik 5<br />

Matematik - breddning Matematik - specialisering<br />

Matematik - diskret Matematik - specialisering<br />

a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />

sid 1 6<br />

Moderna språk – steg 1 Språk 1<br />

Moderna språk – steg 2 Språk 2<br />

Moderna språk – steg 3 Språk 3<br />

Moderna språk – steg 4 Språk 4<br />

Moderna språk – steg 5 Språk 5<br />

Moderna språk – steg 6 Språk 6<br />

Moderna språk – steg 7 Språk 7<br />

Naturkunskap A Naturkunskap 1 eller<br />

1a1+1a2<br />

Naturkunskap B Naturkunskap 2<br />

Psykologi A Psykologi 1<br />

Psykologi B Psykologi 2a<br />

Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />

Religionskunskap B Religionskunskap 2<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap 2<br />

Samhällskunskap C Samhällskunskap 3<br />

Svenska C –


TaBeLL FöR BehöRigheTsBedömning<br />

MotSVArAnDEBEDöMninG oCH ErSättninGSKrAV<br />

I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för<br />

grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där<br />

kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår.<br />

Lägst betyget E/G/3.<br />

Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett<br />

betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet<br />

BiLd/konsTnäRLig UTBiLdning .............................................18<br />

BiLd oCh FoRm .....................................................................19<br />

BioLogi .................................................................................20<br />

engeLska .............................................................................22<br />

FoRmgiVning – TeXTiL ...........................................................25<br />

FRanska ...............................................................................27<br />

FYsik ....................................................................................28<br />

gRekiska ..............................................................................29<br />

hisToRia ...............................................................................30<br />

idRoTT oCh häLsa ................................................................30<br />

kemi .....................................................................................31<br />

LaTin .....................................................................................32<br />

maTemaTik ............................................................................32<br />

modeRna sPRÅk ...................................................................35<br />

modeRsmÅL .........................................................................35<br />

naTURkUnskaP .....................................................................36<br />

ReLigionskUnskaP ...............................................................38<br />

samhäLLskUnskaP ...............................................................39<br />

sPanska ...............................................................................40<br />

sVenska ...............................................................................41<br />

TeCkensPRÅk .......................................................................44<br />

TYska ...................................................................................45<br />

JämFöReLse BehöRigheT äLdRe kURseR/gY11-kURseR ........46<br />

krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har<br />

lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder<br />

som används för respektive linje.<br />

Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst<br />

betyget 3.<br />

Se även tabell över behörighetsgivande basår samt högskoleförberedande<br />

utbildningar.<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 1 7


BiLd/konsTnäRLig UTBiLdning<br />

SLutBEtyG Från EStEtiSKt ProGrAM,<br />

GrEn KonSt oCH ForMGiVninG, ELLEr<br />

MEDiEProGrAMMEt<br />

Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221)<br />

Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk<br />

kommunikation, inriktning bild<br />

vid Umeå universitet:<br />

Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning<br />

om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot<br />

främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria.<br />

eller<br />

godkända arbetsprover<br />

Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig<br />

inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och<br />

Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller<br />

design) vid Lärarhög skolan i Stockholm:<br />

Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning<br />

om minst ett år motsvarande heltids studier eller ca<br />

1 000 timmar med inriktning mot bild.<br />

och<br />

datakunskap – grundläggande färdigheter i ordbehandling,<br />

kurs a eller motsvarande.<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 1 8<br />

och<br />

Foto – grundläggande färdigheter i fotografering<br />

inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och<br />

kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller<br />

motsvarande.<br />

Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk<br />

inriktning (bild) vid Lärarhögskolan i Stockholm<br />

(numera Stockholms universitet):<br />

godkända arbetsprover.


BiLd oCh FoRm<br />

KUrS B, BL201/40<br />

Samma utbildningar som bild/ konstnärlig<br />

utbildning<br />

ämnet bild/teckning från åk 2 på<br />

2-årig social linje (213)<br />

2-årig konsumtionslinje, konsumentekonomisk eller<br />

textil gren (208)<br />

Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering<br />

(201 – 222, 274)<br />

Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien)<br />

Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren<br />

(208)<br />

Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje<br />

(202)<br />

Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215)<br />

Åk 2 från<br />

fackskolan (227 – 229)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid gotlands läns<br />

folkhögskola<br />

komvuxkurs i bild/teckning<br />

Formgivning, kursen i-ii, på textil gren, åk 1 och 2 på<br />

komvux<br />

Teckning från normalskolekompetens (512, 540)<br />

Fackteckning som ingår i specialkurs<br />

sammanhållen textilutbildning 2 terminer<br />

Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad<br />

Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning<br />

Färg och form eller teckning eller formgivning på textil<br />

linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola<br />

konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid göte-<br />

borgs univ Teckningslärar utbildning (536)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 1 9


BioLogi<br />

BioLogi 2, Bi0Bi002/100<br />

KUrS B, Bi1202/50, Bi201/60<br />

naturbruksprogrammet med någon av kurserna<br />

Djurens biologi (BiGDJEo/100),<br />

Marken och växternas biologi (BiGMAno/100)<br />

eller Biologi i vattenmiljöer (BiLVAt01 eller<br />

BiLVAt02 eller BiLVAt03/100)<br />

naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

Ekologi (Bi1204/50),<br />

Växt- och djurliv (Bi1208/50),<br />

Kretslopp (Bi1205/50),<br />

Mikrobiologi och genetik (Bi1206/50)<br />

naturbruksprogrammet med kurserna:<br />

Ekologi (nAM200/30),<br />

Kretslopp i mark, vatten och luft<br />

(nAM202/40),<br />

Miljö och natur vård (nAM205/40),<br />

Mikrobiologi och genetik (nAM204/50),<br />

Växt- och djurliv (nAM208/30)<br />

Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:<br />

etapp 2 (3010002) från komvux<br />

2 åk från naturvetenskaplig linje (750)<br />

Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) – ej 1 åk<br />

Åk 3 från<br />

folkskollärarexamen (840)<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

studentexamen på:<br />

allmän linje, social eller språklig gren (811, 812)<br />

latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig<br />

gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890)<br />

reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller<br />

social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837,<br />

838, 839, 891)<br />

naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (s3<br />

79:4)<br />

naturvetenskaplig kurs, n22<br />

Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 0<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola<br />

(523)<br />

avgångsbetyg från katrinelunds skola i sundsvall kan<br />

från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen<br />

än på ”vanlig” n-linje förekomma. kemi och biologi<br />

avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt<br />

normal timplanen för n-linjen.<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

gymnastiklärarutbildning (535)<br />

examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs<br />

i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på natur-<br />

vetenskaplig linje i gymnasieskolan.<br />

Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />

ger behörighet enligt tabell för basår.<br />

sommarkurs vid högskolan i Borås. godkänd kurs<br />

ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande<br />

utbildningar.<br />

Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård<br />

och farmaci:<br />

Medicinsk grundkurs (oMV1209/100) och Vård och<br />

omsorgsarbete (oMV1215/200)<br />

Medicinsk grundkurs B (MänK202/90) och<br />

omvårdnad B (oKu205/180)<br />

Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård,<br />

omvårdnad eller psykiatri.<br />

godkänd kompetens krävs i relevanta moduler<br />

gren för omvårdnad på komvux<br />

anatomi och fysiologi, Farmakologi, mikrobiologi och<br />

hygien, sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från<br />

omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård,<br />

5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina)<br />

kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård<br />

(303)<br />

Utbildning till undersköterska/underskötare (302)<br />

ettårig vårdinriktad kompletteringskurs<br />

Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren<br />

för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren<br />

för psykiatrisk vård<br />

Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård<br />

och social servicelinje, praktisk variant


Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning<br />

mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda<br />

(femhundra-försöket ängelholm)<br />

kurserna ii-iX från<br />

hälso- och sjukvård, komvux<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

arbetsterapeut (501, 503)<br />

gymnastiklärarutbildning (535)<br />

Laboratorieassistent (509, 511) (motsvaras idag<br />

av biomedicinsk analytiker)<br />

oftamologassistent (261)<br />

Radioterapiassistent (264)<br />

Röntgenassistent (266)<br />

sjukgymnast (513, 514)<br />

sjuksköterska (515, 516)<br />

skötareutbildning, 20 – 24 månader<br />

social servicelinje, 100 p (526)<br />

Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare<br />

(524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger<br />

också behörighet)<br />

avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och<br />

sjukvård för militärsjukvårdare<br />

Ersättningskrav för agronomutbildning:<br />

följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)<br />

Jordbruk – grundutbildning 40 v, specialkurs (286)<br />

2-årig förberedande och grundläggande praktiskteoretisk<br />

yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl)<br />

avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)<br />

Ersättningskrav för hortonomutbildning:<br />

följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)<br />

avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)<br />

avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)<br />

Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)<br />

Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning:<br />

följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)<br />

avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)<br />

Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)<br />

BioLogi 1, Bi0Bi001/100<br />

KUrS A, Bi1201/50, Bi200/50<br />

Samma utbildningar som Biologi 2<br />

Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:<br />

1 åk på Teknisk linje (755)<br />

Ersättningskrav för trädgårdsingenjör:<br />

naturkunskap B<br />

naturbrukslinjen<br />

naturbruksprogrammet<br />

Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov<br />

kY-utbildning vid daCapo – hantverksskolan i mariestad<br />

– Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng<br />

genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet<br />

om 40 veckor<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 1


engeLska<br />

Se även den utländska bedömningsh<strong>andboken</strong><br />

EngELSKA 7, engeng07/100<br />

KUrS C (gY2000) en1203/100<br />

EngELSKA För dövA KUrS C enV1203<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL), internetbaserat<br />

med lägsta betygsnotering 20 (skala 0-30) på<br />

delprov Written test (TWe) samt totalt resultat på 100*<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL), pappersbaserat<br />

med totalt resultat på 600 samt betygskrav 4,5<br />

på delprov Written*<br />

international english Language Testing service, academic<br />

Training (ieLTs) med totalt resultat på 7,0 och inget<br />

delmoment under 6,0*<br />

University of Cambridge esoL examinations (Cambridge<br />

esoL): Proficiency (Certificate of Proficiency in english)<br />

EngELSKA 6, engeng06/100<br />

KUrS B, en1202/100, en201/40<br />

EngELSKA För dövA KUrS B, endV1202<br />

Samma utbildningar som kurs 7.<br />

Modersmål kurs A (En1402/100) och B<br />

(En1403/100)<br />

Hemspråk kurs A (EnH401/60) och B (EnH402/100)<br />

Ämneskod 60300 linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (6030003) på komvux<br />

Åk 3 på<br />

3-årig humanistisk linje (705)<br />

3-årig samhällsvetenskaplig linje (720)<br />

3-årig ekonomisk linje (730)<br />

3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />

Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712)<br />

Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711)<br />

(för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare)<br />

Åk 3 som hemspråk med markeringen h i ämneskoden<br />

på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

* höjd poänggräns fr o m 2010-12-01<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 2<br />

Åk 3 från<br />

3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837,838, 839, 890, 891)<br />

3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs<br />

i musik (s2 77:4 eller s2 79:6)<br />

engelska från<br />

engelskspråkig gymnasieutbildning<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i<br />

engelskt affärsspråk (inget betygskrav)<br />

genomgången behörighetsutbildning i engelska för<br />

lågstadielärare (inget betygskrav)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

kungsholmens gymnasium, en511 eller en506 och<br />

en507<br />

University of Cambridge/oxford:<br />

Certificate in advanced english<br />

Certificate of Proficiency<br />

diploma of english studies<br />

general Cert of education ord Level in english<br />

(gCe o-level)<br />

general Certificate of secondary education (gCse)<br />

international Certificate of secondary education<br />

(igCse)<br />

oxford delegacy higher examination<br />

international english Language Testing service,<br />

academic Training (ieLTs) med totalt resultat 6,5 och<br />

inget moment under 5,5*<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL), internet-<br />

baserat med lägst betygsnotering 20 (skala 0 – 30) på<br />

delprov Written test (TWe) samt ett totalt resultat på 90*<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL), pappersbaserat<br />

med totalt resultat 575 samt betygskrav 4,5 på<br />

delprov Written*


Test of english as a Foreign Language (ToeFL), dator-<br />

baserad (upphörde 2006) med lägst betygsnotering<br />

4 (skala 0 – 6) på delprov essay Rating samt ett totalt<br />

resultat 213<br />

Folkuniversitetet (tidigare kV): english for foreign students<br />

(eFFs-examen) fr o m vt -97: higher (pass)<br />

michigan english Language assessment Battery (me-<br />

LaB) lägst 90 p<br />

studier vid high school: varierar från 1 – 4 år beroende<br />

på förkunskaper<br />

Umeå universitet:<br />

Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap.<br />

godkänd basutbildning iii t o m vt 1999 ger<br />

motsvarande behörighet i en B.<br />

Ersättningskrav:<br />

2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med<br />

fullständig studiekurs. gäller dock inte till högskoleutbildningar<br />

som har inriktning mot ämnet engelska.<br />

GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt i EnGELSKA<br />

EnLiGt öVErGånGSrEGLEr GäLLEr SöKAn-<br />

DE MED SLutBEtyG oCH äLDrE BEtyG.<br />

EngELSKA 5 (engeng05/100)<br />

KUrS A, en1201/100, en200/110<br />

EngELSKA För dövA KUrS A, endV1201/100<br />

Samma utbildningar som kurs 6<br />

Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan<br />

etapp 2 (6030002) på komvux<br />

2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

hemspråk med markeringen h i ämneskoden på 2- eller<br />

3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />

2 åk på 2-årig linje (201 – 222, 274)<br />

3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)<br />

kungsholmens gymnasium en510<br />

Åk 2 från<br />

fackskolan (227 – 229)<br />

studentexamen vid Försvarets läroverk (894)<br />

folkskollärarexamen (840)<br />

2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843)<br />

2-årig specialkurs<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891, 850)<br />

engelska från:<br />

sista årskursen för normalskolekompetens (512,<br />

540)<br />

sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517)<br />

teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb<br />

3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens<br />

gymnasium i stockholm (motsvarar 2 åk på social<br />

linje)<br />

engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare<br />

20 v vid amU. oBs! Utbildningen i sig ger<br />

inte allmän behörighet<br />

engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />

i malmö, Västberga gymnasium i stockholm,<br />

aschebergsgymnasiet och hvitfeldtska gymnasiet<br />

i göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social<br />

linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott)<br />

University of Cambridge/oxford: First Certificate in english,<br />

grade a, B eller C<br />

international english Language Testing service, (ieLTs)<br />

academic Training med totalt resultat 5,5 och inget<br />

delmoment under 5<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL), internetbaserat<br />

med lägst betygsnotering 17 (skala 0 – 30) på<br />

delprov Written test (TWe) samt ett totalt resultat på 72*<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL) pappersbaserat<br />

med totalt resultat 530 samt betygskrav 4 på<br />

delprov Written*<br />

Test of english as a Foreign Language (ToeFL) datorbaserat<br />

(upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4<br />

(skala 0 – 6) på delprov essay Rating samt ett totalt<br />

resultat 173<br />

* höjd poänggräns fr o m 2010-12-01<br />

<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 3


engeLska<br />

michigan english Language assessment Battery<br />

(meLaB) lägst 85 p<br />

studier vid high school: minst 1 år<br />

kursverksamheten kV/Folkuniversitetet: engelska för<br />

utländska studerande engelska 3 B<br />

eller eFFs-examen (english for foreign students)<br />

Från och med vt -97 Lower (pass)<br />

Malmö högskola:<br />

introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning<br />

i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor.<br />

avslutad utbildning (Block i och ii) ger behörighet i<br />

sv B, en a och sh a. godkänt resultat inom Block ii på<br />

enstaka delkurs i engelska (6hp) ger en a.<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 4<br />

Samma utbildningar som kurs A<br />

avgångsbetyg från<br />

Bergsskolan i Filipstad (833, 834)<br />

finskspråkig gymnasieutbildning<br />

franskspråkig gymnasieutbildning<br />

tyskspråkig gymnasieutbildning<br />

Waldorfskola omfattande endast omdöme (527)<br />

Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet<br />

eller sö:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast<br />

980630<br />

Folkuniversitetet (tidigare kV):<br />

engelska för utländska studenter (e 2), samtliga delmoment<br />

uppfyllda i Lund: engelska 3 B<br />

english for foreign students (eFFs-examen) fr o m<br />

vt -97 Lower (pass)


FoRmgiVning – TeXTiL<br />

KUrS ForMgivning – TExTiL, ModE,<br />

FgTX200/120<br />

och<br />

KUrS ForMgivning – TExTiL, vÄvning,<br />

FgTV200/120<br />

slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk<br />

linje (204, 210, 213, 221)<br />

Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för<br />

konsumtion med textil inriktning (208)<br />

Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren<br />

(208)<br />

Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning<br />

åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208)<br />

näst sista årskursen för normalskolekompetens<br />

Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår<br />

Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår<br />

sammanhållen textilutbildning, 2 terminer<br />

Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola<br />

Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola<br />

2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk<br />

slöjd (221)<br />

och<br />

Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och<br />

Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v<br />

Textilkunskap, sömnad 1 termin<br />

och<br />

Textilkunskap, vävning 1 termin – på specialkurs i gymnasieskolan<br />

eller motsvarande utbildning på komvux<br />

Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, 936 – 1092 timmar<br />

bestående av:<br />

sömnad, textila material 80 – 90 timmar<br />

konstruktion och förändring av kläder 90 – 105 timmar<br />

sömnad, provning av kläder 90 – 105 timmar<br />

och<br />

vävning, textila material 160 – 190 timmar<br />

vävning, inredning1 70 – 200 timmar<br />

vävning, arbetsteknik 90 – 100 timmar<br />

Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad,<br />

2 x 100 tim<br />

gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v<br />

mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v<br />

Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode:<br />

högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår<br />

2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren<br />

hantverksprogrammet med textilteknik<br />

industriprogrammet, gren textil och konfektion<br />

konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår<br />

konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår<br />

konfektionsteknik, kurs om 1 läsår<br />

Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje,<br />

textil gren (208)<br />

Textilkunskap, sömnad, på komvux, 430 – 502 timmar<br />

bestående av:<br />

sömnad med materialkunskap 96 – 112 timmar<br />

sömnad med mönsterkännedom 125 – 145 timmar<br />

sömnad med<br />

mode och klädkunskap 125 – 145 timmar<br />

Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux,<br />

1 termin, 304 – 488 timmar bestående av<br />

sömnad med textilkunskap i 70 – 80 timmar<br />

sömnad med textilkunskap ii 70 – 80 timmar<br />

sömnad, barnkläder 70 – 80 timmar<br />

sömnad, vuxenkläder 70 – 80 timmar<br />

sömnad, hemtextilier 40 timmar<br />

Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för<br />

damskräddare eller<br />

herrskräddare eller<br />

klänningssömmerskor<br />

Textilkunskap, sömnad, kurserna i i – iV från textil gren,<br />

åk 1 och 2 på komvux<br />

specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan<br />

eller motsv på komvux<br />

<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 5


FoRmgiVning – TeXTiL<br />

Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång<br />

textilslöjd vid Umeå universitet:<br />

estetiskt program med inriktning mot bild och form<br />

eller textilslöjd<br />

eller godkänt behörighetsprov<br />

Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans<br />

senare år, slöjd, vid göteborgs universitet:<br />

godkänt färdighetsprov<br />

Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning:<br />

konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår<br />

(om särskilt intyg om vävning finns)<br />

grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare,<br />

linje 3<br />

Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje,<br />

textil gren (208)<br />

Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för<br />

konsumtion med textil inriktning (208)<br />

nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer<br />

2-årig konsumtionslinje med textil inriktning<br />

Textilkunskap, vävning, kurserna i – V från textil gren,<br />

åk 1 – 2 på komvux<br />

specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan<br />

eller motsv på komvux<br />

Textilkunskap, vävning, på komvux 456 – 532 tim som<br />

består av<br />

vävning med materialkunskap 170 – 200 timmar<br />

textilkunskap, vävning 190 – 200 timmar<br />

Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin,<br />

509 – 568 tim bestående av:<br />

handvävning, grundkurs 160 – 200 timmar<br />

och<br />

kurs i dekorativ vävning/<br />

kurs i linnevävning 120 timmar<br />

1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och<br />

företag<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 6<br />

kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 v<br />

samt en av följande kurser<br />

handvävning, grundkurs 160 – 200 timmar<br />

handvävning, påbyggnadskurs 160 – 200 timmar<br />

vävning med materialkunskap 195 – 200 timmar<br />

grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår<br />

grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare,<br />

linje 3 (textil), nyckelviksskolan, 1 läsår<br />

Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år<br />

(har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)<br />

handvävning , högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås)<br />

(har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)<br />

Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år<br />

(Järvsö)<br />

kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid<br />

sätergläntan-hemslöjdens gård<br />

Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor<br />

kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (handarbetets<br />

vänner i stockholm)<br />

gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v<br />

östra grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad<br />

som tillval<br />

önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v<br />

Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v<br />

grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs,<br />

2 x 34 v<br />

hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år


FRanska<br />

B-SpråK KUrS B, FR200/190, FR208/130<br />

Språk 4 Modxxx04/Steg 4 Fr1304/100<br />

Språk 5 Modxxx05/Steg 5 Fr1305/100<br />

Språk 6 Modxxx06/Steg 6 Fr1306/100<br />

Språk 7 Modxxx07/Steg 7 Fr1307/100<br />

Modersmålkurs A (Fr1402/100) och B (Fr1403/100)<br />

Hemspråk kurs A (FrH401/60) och (FrH402/100)<br />

Ämneskod 6130B linje/åk se nedan<br />

etapp 4 (6130004) på komvux<br />

B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien)<br />

hemspråk med markeringen h i ämneskoden från åk 3<br />

på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

Åk 3 från<br />

3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

högre specialkurs med franska som huvudämne vid<br />

Tycho Braheskolan i helsingborg<br />

dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan<br />

(markeras med d i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk<br />

FrAnSKA 3, (modFRe03/100)<br />

Steg 3, Fr1303/100<br />

C-språk kurs B Fr206/130<br />

B-språk kurs A Fr207/60<br />

Samma utbildningar som B-språk kurs B<br />

Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (6130003) på komvux<br />

C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien)<br />

B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela<br />

700-serien, 201 – 222, 236, 274)<br />

hemspråk med markeringen h i ämneskoden från åk 2<br />

på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />

Åk 2 från<br />

2-årig dekoratörsutbildning (236)<br />

2-årigt handelsgymnasium (882)<br />

fackskola, B-språk (227 – 229)<br />

i studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

på 3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835,<br />

836, 837, 838, 839, 890, 891)<br />

högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs<br />

2 med betyg i franskt affärsspråk<br />

Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska<br />

(ej franska fackspråk)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 7


FYsik<br />

FYSiK 2, FYsFYs02/100<br />

KUrS B FY1202/150, FY202/130, FY200/220<br />

Ämneskod 31300 linje/åk se nedan<br />

etapp 4 (3130004) på komvux<br />

Åk 3 på<br />

3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />

3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)<br />

Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på<br />

teknisk gren (835)<br />

biologisk gren (836)<br />

matematisk gren (837)<br />

enligt 1933 års stadga (891)<br />

Åk 3 från avgångsexamen från hvilans specialgymnasium<br />

(893)<br />

Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Fysik från<br />

3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymnasium<br />

i stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig<br />

eller teknisk linje)<br />

Fackingenjörsexamen vid hermods<br />

hässleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs<br />

termin 1 – 3 eller teknisk specialkurs åk 1<br />

naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (s3 79:4)<br />

naturvetenskaplig kurs, n22<br />

2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2<br />

i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk<br />

gren, åk 1 från elteknisk gren)<br />

stockholms tekniska institut (sTi) enl 1957,1970 el<br />

1974 års läroplan<br />

Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />

Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola<br />

(523)<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />

driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80 p<br />

examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik<br />

motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje<br />

Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />

ger behörighet enligt tabell för basår.<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 8<br />

Teknisk basårstermin. godkänt resultat ger behörig-<br />

het enligt förteckning över högskoleförberedande<br />

utbildningar<br />

För områdesbehörighet A11–12 gäller:<br />

FYSiK 1a FYsFYs01a/150 alt<br />

FYSiK 1b1 + 1b2, FYsFYs01b1 + FYsFYs01b2<br />

KUrS A<br />

El-och energiprogrammet med kurserna<br />

Energiteknik 1 (EnEEnE01/100)<br />

Energiteknik 2 (EnEEnE02/100)<br />

Förnybar energi (EnEFöro) och<br />

praktisk ellära (ELLprAo/100)<br />

För områdesbehörighet A7 gäller:<br />

FYSiK 1a alt FYSiK 1b1<br />

KUrS A,<br />

KUrS A FY1201/100, FY201/90<br />

Samma utbildningar som kurs 2<br />

Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet,<br />

industriprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

Ellära A (ELL1201/50),<br />

Ellära B (ELL1202/50),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK1205/50)<br />

Elprogrammet med kurserna:<br />

Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />

Trefas växelström (ELKU204/30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />

eller<br />

Likström och enfas växelström A (ELL200/60),<br />

Likström och enfas växelström B (ELL201/60),<br />

växelström trefas (ELL202 /30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK212/50)<br />

Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna:<br />

Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />

Trefas växelström (ELKU204/30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />

digitalteknik grundkurs (EnK201/50),<br />

Flygavionik (EnSY203/70),<br />

Flygavionik – service och underhåll (EnSY204/90),<br />

Flyginstrument (EnSY205/90),


Flygteknik – grundkurs (FLYrK202/90),<br />

Underhåll (FLYrK200/120),<br />

Flygsystemteknik (FLYrK201/155)<br />

Ämneskod 31300 linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (3130003) på komvux<br />

Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />

Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)<br />

Fysik från<br />

Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs<br />

hässleholms tekniska skola<br />

katrineholms tekniska skola<br />

Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk<br />

linje (851)<br />

Tekniska institutet i stockholm (Ti)<br />

Telereparatörer 80 v (specialkurs) +<br />

högre specialkursen<br />

Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik<br />

för telereparatörer, 1 år<br />

gRekiska<br />

KUrS B, gRk1202/100<br />

Ämneskod 62300<br />

1-årskurs på humanistiskt linje (h)<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

Laboratorieassistentutbildning (509, 511)<br />

högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid<br />

sjöbefälsskola<br />

ersättningskrav för Fy a Flygingenjörsprogrammet vid<br />

mälardalens högskola:<br />

Flygteknisk fysik a, FY1500/50, Flygteknisk fysik B,<br />

FY1512/50 och ellära för flygmekaniker, FY1202/50<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 2 9


hisToRia<br />

KUrS B, hi1202/100, hi201/110<br />

Ämneskod 02300 linje/åk se nedan<br />

etapp 2 (0230002) på komvux<br />

Åk 3 på<br />

3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714)<br />

3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724)<br />

3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />

3-årig teknisk linje (755, 756, 765)<br />

Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje<br />

(avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 755, 750,<br />

785)<br />

Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750)<br />

Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg<br />

från 1985 – 87) (730, 733, 734, 740, 743-748)<br />

Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller<br />

musiklinje (210, 213, 221)<br />

Åk 3 från<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymn (893)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

idRoTT oCh häLsa<br />

idroTT oCH HÄLSA 2, idRidR02/100<br />

KUrS B, idh1202/50, idh201/50<br />

Ämneskod 90200 linje/åk se nedan<br />

idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje<br />

idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs<br />

idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola<br />

Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott<br />

Fritidsledarutbildning vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön)<br />

idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />

i malmö, Västberga gymn i stockholm,<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 0<br />

3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228)<br />

3-årigt handelsgymnasium<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav<br />

Folkskollärarexamen (840)<br />

missionsinstitutet Johannelund (evangeliska fosterlandsstiftelsen),<br />

3-årig kurs<br />

svenska missionsförbundets teologiska seminarium,<br />

Lidingö, 4-årig kurs<br />

normalskolekompetens (512, 540)<br />

småskollärarexamen<br />

HiSToriA 1b (hishis01b/100) alt<br />

HiSToriA 1a1 + 1a2 (hishis01a1/50 +<br />

hishis01a2/50)<br />

KUrS A, hi1201/100, hi200/80<br />

Samma utbildningar som kurs B<br />

aschebergsgymnasiet och hvitfeldtska gymnasiet i<br />

göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social<br />

linje, gäller även svenska, engelska och matematik)<br />

Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning<br />

avgångsbetyg från Försvarets officershögskola<br />

KUrS A, idh1201/100, idh200/80<br />

Samma utbildningar som kurs 2<br />

ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen:<br />

kan variera och bedöms av respektive högskola


kemi<br />

KEMi 2, kemkem02/100<br />

KUrS B, ke1202/100, ke201/40<br />

Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i<br />

kemi ingår och att det klart framgår av betyget<br />

Ämneskod 34400 linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (3440003) på komvux<br />

Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet<br />

från 85 – 87) (750)<br />

Åk 2 på 3-årig teknisk linje (755 – 785)<br />

Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220)<br />

Åk 2 på 3-årig nT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt<br />

alternativa timplaner (750)<br />

Åk 3 från<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836)<br />

matematisk gren (837)<br />

enligt 1933 års stadga (891)<br />

Åk 2 från<br />

studentexamen på reallinjen teknisk gren (835)<br />

Åk 1 från<br />

2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229)<br />

3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

kemi från<br />

3-årig teknisk påbyggnadsutbildnig vid Bandhagens<br />

gymnasium (under förutsättning av kompletterande<br />

kemikurs avslutad med särskild prövning)<br />

Fackingenjörsexamen vid hermods, kemiteknisk gren<br />

hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs<br />

termin 1 – 3<br />

ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala<br />

tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre fackkurs)<br />

ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3<br />

terminer högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal<br />

teknisk dagskola med undantag av katrineholms och<br />

hässleholms tekniska skolor.<br />

naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (s3 79:4)<br />

naturvetenskaplig kurs, n22<br />

stockholms tekniska institut (sTi), kemiteknisk gren,<br />

enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller samtliga<br />

grenar enligt 1974 års läroplan<br />

Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk<br />

gren (851)<br />

Tekniska institutet i stockholm (Ti), kemiteknisk gren<br />

Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />

2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523)<br />

På katrinelunds skola i sundsvall kan avgångsbetyg från<br />

naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på<br />

”vanlig” n-linje förekomma. kemi och biologi avslutade i<br />

åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen<br />

för n-linjen.<br />

kemi från följande avslutade utbildning ger behörighet<br />

utan betygskrav:<br />

avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />

hushållslärarutbildning (530)<br />

Laboratorieassistentutbildning (509, 511)<br />

2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhems skolan<br />

i malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymnasium i<br />

stockholm, aschebergsgymnasium och hvitfeldtska<br />

gymnasiet i göteborg<br />

examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi<br />

motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje<br />

Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />

ger behörighet enligt tabell för basår.<br />

KEMi 1, kemkem01/100<br />

KUrS A, ke1201/100, ke200/140<br />

Samma utbildningar som kurs 2<br />

El- och energiprogrammet med kurserna vatten- och<br />

miljöteknik (vATvAT0) och vatten- och processkemi<br />

(EnEvAEo/100)<br />

industriprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

Kemi process A (Kip1201/50), Kemi process B<br />

(Kip1202/100)<br />

Energiprogrammet med kursen:<br />

Energi B (EnTE1202/150)<br />

industriprogrammet med kurserna:<br />

Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />

Trefas växelström (ELKU204/30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />

Kemi process A (prC205/60),<br />

Kemi process B (prC206/100),<br />

Massa- och pappers teknik – grundkurs (prC213/120),<br />

Miljö – process (prC218/60)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 1


LaTin<br />

KUrS B Las1202/100, Las200/240<br />

Ämneskod 62500<br />

2-årskurser på humanistisk linje (h)<br />

maTemaTik<br />

MATEMATiK 5, maTmaT05/100<br />

MATEMATiK 4, maTmaT04/100<br />

KUrS E, ma1205/50, ma205/60<br />

Ämneskod 3550n linje/åk se nedan<br />

etapp 4 (3550004) på komvux<br />

Åk 3 på<br />

3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />

3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)<br />

Åk 3 från studentexamen på<br />

reallinjen, teknisk gren (835)<br />

matematisk gren (837)<br />

enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891)<br />

Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260)<br />

Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523)<br />

godkänt betyg på 10-poängskursen ma 002, specialkurs<br />

vid Lunds universitet<br />

matematik från<br />

3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens<br />

gymnasium i stockholm (motsvarar 3 åk i ämnet på<br />

naturvetenskaplig eller teknisk linje)<br />

Fackingenjörsexamen vid hermods<br />

hässleholms tekniska skola<br />

katrineholms tekniska skola<br />

högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs)<br />

vid sjöbefälsskola<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 2<br />

naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik<br />

(s3 79:4)<br />

stockholms tekniska institut (sTi)<br />

Tekniska fackskolan i eskilstuna<br />

Tekniska institutet i stockholm (Ti)<br />

Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildning)<br />

Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851)<br />

2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)<br />

naturvetenskaplig kurs (n22)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />

hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs<br />

termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />

driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984<br />

examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik<br />

motsvarar 3 åk i ämnet på naturveten skaplig<br />

linje.<br />

sjökaptensexamen avlagd 1983 – 1995<br />

sjöingenjörsexamen<br />

Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />

ger behörighet enligt tabell för basår.<br />

Teknisk basårstermin. godkänd kurs ger behörighet<br />

enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar


KUrS d<br />

Samma utbildningar som kurs 4/E<br />

högskoleförberedande kurser vid högskolan i gävle;<br />

godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över hög-<br />

skoleförberedande utbildningar, 3mX07a eller ma100a<br />

(fr. om ht-2007) grundkurs i matematik, vid högskolan i<br />

gälve<br />

För områdesbehörighet A8 gäller:<br />

MATEMATiK 3c, maTmaT03c/100<br />

KUrS d, ma1204/100, ma204/40<br />

MATEMATiK 3b alt 3c, maTmaT03b/<br />

maTmaT3c/100<br />

KUrS C, ma1203/100, ma203/50, ma202/50<br />

Samma utbildningar som kurs 4/d<br />

Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (3550003) på komvux<br />

Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />

2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229)<br />

Åk 3 från studentexamen på<br />

allmän linje, social gren (811)<br />

reallinjen, biologisk gren (836)<br />

social gren (839)<br />

Åk 3 från avgångsexamen från hvilans specialgymn<br />

(893)<br />

Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 vid Waldorfskola (523)<br />

sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan<br />

betygskrav) (517)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (se)<br />

Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers<br />

tekniska högskola i göteborg och Kungl Tekniska<br />

Högskolan i Stockholm:<br />

avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan<br />

(229)<br />

avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymnasiet<br />

(214, 220)<br />

Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav<br />

MATEMATiK 2a alt 2b alt 2c,<br />

maTmaT02a/maTmaT02b/maTmaT2c/100<br />

KUrS B, ma1202/50, ma201/40<br />

Samma utbildningar som kurs 3/C<br />

Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogram-<br />

met, industriprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

Ellära A (ELL1201/50),<br />

Ellära B (ELL1202/50),<br />

växelström trefas (ELL1203/50)<br />

Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet<br />

med kurserna:<br />

Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />

Trefas växelström (ELKU204/30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK202/40)<br />

eller<br />

Likström och enfas växelström A (ELL200/60),<br />

Likström och enfas växelström B (ELL201/60),<br />

växelström trefas (ELL202 /30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK212/50)<br />

industriprogrammet med kurserna:<br />

Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />

Trefas växelström (ELKU204/30),<br />

Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />

Kemi process A (prC205/60),<br />

Kemi process B (prC206/100),<br />

Massa- och pappersteknik – grundkurs<br />

(prC213/120),<br />

Miljö – process (prC218/60)<br />

<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 3


maTemaTik<br />

Ämneskod 35500 linje/åk se nedan<br />

etapp 2 (3550002) på komvux<br />

Åk 2 på 2-årig linje (201 – 213, 215-219, 221, 222, 274)<br />

2 åk på 2-årig specialkurs<br />

Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien)<br />

Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet,<br />

utan krav på visst betyg (hela 700-serien)<br />

Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />

Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval)<br />

Åk 2 från<br />

2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240)<br />

2-årig expeditionspersonalutbildning (241)<br />

fackskolan (227-229)<br />

2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242)<br />

2-årig fartygsteknisk kurs (243)<br />

2-årig hissmontörsutbildning (249)<br />

2-årig industrielektrikerutbildning (251)<br />

2-årig installationselektrikerutbildning (252)<br />

2-årig maskinelektrikerutbildning (258)<br />

2-årig skorstensfejarutbildning (267)<br />

2-årig telereparatörsutbildning (270)<br />

Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje)<br />

(811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890,<br />

891)<br />

Åk 1 från<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (h)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 10 eller 11 från Waldorfskola<br />

(523)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 4<br />

matematik från<br />

Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs<br />

2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />

i malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymn i stockholm,<br />

aschebergsgymn och hvitfeldtska gymn i göteborg<br />

(kursen är densamma som på 2-årig social linje,<br />

gäller även ämnena svenska, engelska och idrott)<br />

ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs<br />

2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med<br />

undantag av katrineholms och hässleholms tekniska<br />

skolor.<br />

ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor<br />

(teknikerkurs+högre fackkurs)<br />

Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår<br />

maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola<br />

storhushållsteknisk påbyggnadsutbidning vid härnösands<br />

gymnasium<br />

Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav:<br />

Yrkeskurs för driftmaskinister<br />

Utbildning vid laborantskola<br />

Laboratorieassistentutbildning (509, 511)<br />

normalskolekompetens<br />

reallinje a (540)<br />

humanistisk linje B (512)<br />

allmän linje a (512)<br />

1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola<br />

(ger inte allmän behörighet)<br />

styrmansutbildning (538)<br />

KUrS A, ma1201/100, ma200/110<br />

Samma utbildningar som kurs 2/B


modeRna sPRÅk<br />

SpråK 3, modXXX03<br />

Steg 3 xx1303/100<br />

C-språk kurs B xx206/130<br />

B-språk kurs A xx207/100<br />

kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan<br />

och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan ingår inte i<br />

beräkning av jämförelsetal.<br />

Moderna språk:<br />

Språk 4 Modxxx04/Steg 4 xx1304/100<br />

Språk 5 Modxxx05/Steg 5 xx1305/100<br />

Språk 6 Modxxx06/Steg 6 xx1306/100<br />

Språk 7 Modxxx07/Steg 7 xx1307/100<br />

Modersmål kurs A (xx1402 /100) och B<br />

(xx1403/100)<br />

gäller inte engelska som modersmål<br />

Hemspråk kurs A (xx401/60) och B (xx402/100)<br />

gäller inte engelska som hemspråk<br />

etapp 3 från komvux<br />

C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien)<br />

B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien, 201 – 222, 236, 274)<br />

modeRsmÅL<br />

KUrS B, mL1203,<br />

HEMSpråK KUrS B (XX402/100)<br />

hemspråk (ej engelska) med markeringen h i ämneskoden<br />

från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />

Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3<br />

eller tyska från åk 2:<br />

från studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

på 3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

från avgångsbetyg från hvilans specialgymnasium<br />

från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835,<br />

836, 837, 838, 839, 890, 891)<br />

på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Åk 2 från:<br />

2-årig dekoratörsutbildning (236)<br />

fackskola, B-språk (227 – 229)<br />

2-årigt handelsgymnasium (882)<br />

2-årigt tekniskt gymnasium (851)<br />

högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs<br />

2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Turism och reseliv, påbyggnadsutbning, med betyg i<br />

franska eller tyska<br />

Tyska B-språk åk 2 från specialkurs<br />

högre specialkurs med franska som huvudämne vid<br />

Tycho Braheskolan i helsingborg. Franska motsvarar<br />

3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan<br />

(svenskan och engelskan ger inte behörighet)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 5


NATuRkuNSkAp<br />

NaturkuNskap 2, NAkNAk02/100<br />

kurs B, Nk1202/100, Nk201/70<br />

Biologi 1, (BioBio01/100)<br />

kemi 1, (kemkem01/100)<br />

Fysik 1a, (FysFys01a/150) alt<br />

Fysik 1b1 + 1b2 (FysFys01b1/100 + FysFys01b2/50)<br />

Fysik a (Fy1201/100, Fy201/90),<br />

kemi a (ke1201/100, ke200/140),<br />

Biologi a (Bi1201/100, Bi200/50)<br />

Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna:<br />

Naturkunskap 1a1, (NakNak01a1/50)<br />

Hälsopedagogik, (HälHäl0/100)<br />

medicin 1, (medmed01/150)<br />

etik och människans livsvillkor, (mäNeti0/100)<br />

Naturbruksprogrammet med kurserna:<br />

Naturkunskap 1a1<br />

och<br />

djuren i naturbruket, (djudjr0/100)<br />

djurhållning, (djudjH0/100)<br />

eller<br />

djuren i naturbruket, (djudjr0/100)<br />

Växtodling 1, (odlVät01/100)<br />

eller<br />

Växtkunskap 1, (odlVät01/100)<br />

trädgårdsodling, (odltrå0/100)<br />

eller<br />

mångbruk av skog (skomåN0/100)<br />

samt någon av kurserna:<br />

skogsskötsel 1 (skGsko01/100),<br />

jakt och viltvård 1 (skojak01/100)<br />

Fiske och vattenvård 1 (skoFis01/100)<br />

Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

ekologi (Bi1204/50),<br />

kretslopp (Bi1205/50),<br />

Växt- och djurliv (Bi1208/50)<br />

omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

medicinsk grundkurs (omV1209/100),<br />

Vård och omsorgsarbete (omV1215/200)<br />

TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G<br />

Sid 3 6<br />

teknikprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />

ergonomi (idH1203/50),<br />

miljöteknik (mku1205/50)<br />

Naturbruksprogrammet med kurserna:<br />

ekologi (Nam200/30),<br />

kretslopp i mark, vatten och luft (Nam202/40),<br />

miljö och naturvård (Nam205/40),<br />

mikrobiologi och genetik (Nam204/50),<br />

Växt- och djurliv (Nam208/30)<br />

omvårdnadsprogrammet med kurserna:<br />

medicinsk grundkurs a (mäNk201/55),<br />

medicinsk grundkurs B (mäNk202/90),<br />

omvårdnad a (oku204/120),<br />

omvårdnad B (oku205/180)<br />

kurser från gymnasial vuxenutbildning:<br />

Nya kurser<br />

• etik och livsfrågor (soms1201/100),<br />

• medicinsk grundkurs (omV1209/100),<br />

• människa socialt och kulturellt (soms1202/100),<br />

• Vård och omsorgsarbete (omV1215/200), samt<br />

minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet<br />

varav en kurs ska omfatta 200 gyp.<br />

Gamla kurser<br />

• medicinsk grundkurs a (mäNk201/55),<br />

• medicinsk grundkurs B (mäNk202/90),<br />

• omvårdnad a (oku204/120),<br />

• omvårdnad B (oku205/180),<br />

• människa socialt och kulturellt (mäNk203/50),<br />

• social omsorg a (soo202/120),<br />

• social omsorg B (soo203/180),<br />

• etik och livsfrågor (mäNk200/30),<br />

• Hälsa (Hä200/30),<br />

• Hälso- och omsorgskunskap (Hä201/80), samt en<br />

valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp.<br />

ämneskod 38450 linje/åk se nedan<br />

Etapp 3 (3845003) på komvux<br />

2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig<br />

linje (705-724)<br />

2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208)<br />

2 åk på 2-årig specialkurs


3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom<br />

(med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428)<br />

avgångsbetyg från<br />

3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i<br />

relevanta moduler) (431)<br />

Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård,<br />

omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i<br />

relevanta moduler<br />

gren för omvårdnad på komvux (kurs 41998 31 – 49)<br />

avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i<br />

biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg)<br />

2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans<br />

sociala linje (naturvetenskapl variant)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Lägst bet 3 i biologi t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

Utbildning till:<br />

arbetsterapeut (501, 503)<br />

laboratorieassistent (509, 511)<br />

oftalmologassistent (261)<br />

operationsassistent (262)<br />

radioterapiassistent (264)<br />

röntgenassistent (266)<br />

sjukgymnast (513, 514)<br />

sjuksköterska (515, 516)<br />

(motsv högskoleutbildningar ger också behörighet)<br />

avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />

Folkskollärarexamen (840)<br />

normalskolekompetens, reallinje a (540)<br />

studentexamen<br />

allmän linje, social gren (811)<br />

reallinjen, social gren (839)<br />

Ersättningskrav för arkitektutbildning:<br />

Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och<br />

Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90)<br />

Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning:<br />

Medicinsk grundkurs (oMv1209/100) och vård<br />

och omsorgsarbete (oMv1215/200)<br />

eller<br />

Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och<br />

omvårdnad B (oKU 205/180)<br />

Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi<br />

och hygien, Sjukdomslära, vårdkunskap, vårdpraktik<br />

från<br />

• omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård,<br />

5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina)<br />

• kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303)<br />

• Utbildning till undersköterska/underskötare (302)<br />

• ettårig vårdinriktad kompletteringskurs<br />

• Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren<br />

för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren<br />

för psykiatrisk vård<br />

• Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård<br />

och gren för social servicelinje, praktisk variant<br />

• Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med<br />

inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda<br />

(femhundra-försöket ängelholm)<br />

kurserna ii-iX från<br />

hälso- och sjukvård, komvux<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från<br />

skötareutbildning, 20 – 24 mån<br />

Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig<br />

utbildning (524, 526)<br />

social servicelinje, 100 p (526)<br />

Ersättningskrav för tandhygienistutbildning:<br />

samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning<br />

Medicinsk grundkurs A (MÄnK201/55) och<br />

Tandhälsovård B (TdH201/205) eller<br />

Tandsjukvård B (TdSj201/205)<br />

anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära,<br />

Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och dental<br />

röntgenteknik från<br />

Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska<br />

Utbildning till tandsköterska, tre terminer<br />

kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer<br />

<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 7


naTURkUnskaP<br />

Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för natur-<br />

kunskap kurs B)<br />

åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />

etapp 2 (3845002) på komvux<br />

Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229)<br />

Åk 2 från studentexamen på:<br />

reallinjen, social gren (839)<br />

allmän linje, social gren (811)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

kemi från<br />

Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs<br />

Fackingenjörsexamen vid hermods<br />

hässleholms tekniska skola<br />

ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre<br />

fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola<br />

ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola<br />

(teknikerkurs högre fackkurs)<br />

katrineholms tekniska skola<br />

ReLigionskUnskaP<br />

KUrS B, Re1202/50, Re201/30<br />

Ämneskod 06700 linje/åk se nedan<br />

etapp 2 (0670002) på komvux<br />

1 åk på 2 – eller 3 – årig teoretisk linje (hela 700-serien,<br />

201-222, 274)<br />

Åk 3 från<br />

folkskollärarexamen<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

småskollärarexamen (843)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 8<br />

stockholms tekniska institut (sTi) enl 1957 eller<br />

1970 års läroplan<br />

Tekniska institutet i stockholm (Ti)<br />

Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs)<br />

(851)<br />

2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)<br />

nATUrKUnSKAp 1b, (naknak01B/100) alt<br />

nATUrKUnSKAp 1a1 + 1a2<br />

(naknak01a1/50 + naknak01a2/50)<br />

KUrS A, nk1201/50, nk200/30<br />

Samma utbildningar som kurs 2<br />

Ämneskod 38450 linje/åk se nedan<br />

1 åk på<br />

3-årig humanistisk linje (705)<br />

3-årig ekonomisk linje (730)<br />

etapp 2 (3845002)<br />

Åk 2 från fackskolan (227 – 229)<br />

sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Lägst betyg 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav;<br />

missionsinstitutet Johannelund (evangeliska fosterlandsstiftelsen)<br />

3-årig kurs<br />

svenska missionsförbundets teologiska seminarium,<br />

Lidingö, 4-årig kurs


samhäLLskUnskaP<br />

SAMHÄLLSKUnSKAp 2 (samsam02/100)<br />

KUrS B, sh1202/100, sh201/110<br />

KUrS C, sh1203/100, sh202/100<br />

Ämneskod 54800 linje/åk se nedan<br />

etapp 2 (5480003, 5480002) på komvux<br />

minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222)<br />

2 åk på 2-årig specialkurs<br />

observera att:<br />

handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade<br />

endast 1 åk vilket inte ger behörighet.<br />

ämneskod 5480k avser kortkurs i samhällskunskap och<br />

ger motsvarande samhällskunskap a.<br />

3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)<br />

Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan<br />

(227 – 228)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285)<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

examen från<br />

3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Utbildning till:<br />

arbetsterapeut (501, 503)<br />

barnavårdslärare (829)<br />

hushållslärare (530)<br />

sjuksköterska (515, 516)<br />

sjöingenjör eller sjökapten (517)<br />

socialpedagog (518, 519)<br />

föreståndare inom social service och omvårdnad<br />

(avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526)<br />

ålderdomshemsföreståndare (524, 526)<br />

(motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet)<br />

Folkskollärarexamen (840)<br />

normalskolekompetens (512, 540)<br />

kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs<br />

(i Västerås och östersund t o m vårterminen 1977).<br />

Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet.<br />

SAMHÄLLSKUnSKAp 1b, (samsam01b/100)<br />

alt SAMHÄLLSKUnSKAp 1a1 + 1a2<br />

(samsam01a1/50 + samsam01a2/50)<br />

KUrS A, sh1201/100, sh200/90<br />

Samma utbildningar som kurs 2<br />

Ämneskod 54800 linje/åk se nedan<br />

1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela<br />

200- serien)<br />

1 åk på 2-årig specialkurs<br />

Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad<br />

linje (hela 400-serien)<br />

Betyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs<br />

(utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivs erfarenhet.<br />

Högskolan i Borås:<br />

introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och<br />

samhällskunskap inom invandrarakademien, 60 hp.<br />

göteborgs universitet:<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger<br />

även behörighet i samhällskunskap, kurs a. sV1900<br />

swedish for beginners semester 1, 20 poäng och<br />

sV2000, svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng,<br />

Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska”<br />

motsvarar Tisus.<br />

Linköpings universitet:<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet.<br />

Fr o m hT 11 799g13 (7,5 hp) + 761g24 (60 hp)<br />

eller 799g13 (7,5 hp) + 761g25 (30 hp) + 761g26<br />

(30 hp). <br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 3 9


samhäLLskUnskaP<br />

godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet<br />

motsvarande sv B och sh a. obs! antagning sker<br />

även direkt till 761g26 för de som har kunskaper motsvarande<br />

761g25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet).<br />

Collegeutbildning i svenska, (fr o m h97) ettårig utbildning,<br />

30 + 30 hp (+ introduktionskurs i svenska för<br />

nybörjare om 7,5 hp fr o m h99; hsUX15 eller 799g13).<br />

alla kurser ska vara godkända (h97 – V99: 60 hp godkända,<br />

h99 – : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet<br />

motsvarande sv B och sh a.<br />

Fram till h08 gavs den som program, fr o m h08 ges den<br />

i kursform. detaljer se högskoleförberedande utbildningar.<br />

För mer detaljerad information kontakta Linköpings<br />

universitet.<br />

Malmö högskola:<br />

introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning<br />

i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor.<br />

avslutad utbildning (Block i och ii) ger behörighet i sv B,<br />

en a och sh a. godkänt resultat inom Block ii på enstaka<br />

delkurs i samhällskunskap (3 hp).<br />

sPanska<br />

SpAnSKA 3, (modsPa03/100)<br />

Steg 3 Sp1303/100<br />

C-språk kurs B Sp206/130<br />

B-språk kurs A Sp207/60<br />

B-språk kurs B Sp208/130<br />

Språk 4 Modxxx04/Steg 4 Fr1304/100<br />

Språk 5 Modxxx05/Steg 5 Fr1305/100<br />

Språk 6 Modxxx06/Steg 6 Fr1306/100<br />

Språk 7 Modxxx07/Steg 7 Fr1307/100<br />

Modersmål kurs A (Sp1402/100) och B<br />

(Sp1403/100)<br />

Hemspråk kurs A (SpH401/60) och B (SpH402/100)<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 0<br />

introduktionsutbildning i svenska med engelska och<br />

samhällskunskap, 40 p t o m 2007. ger även engelska<br />

kurs a och samhällskunskap kurs a.<br />

Stockholms universitet:<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007 – ger behörighet<br />

i samhällskunskap kurs a – juni 2007. svenska<br />

som främmande språk/svenska iii/termin 3, 20 poäng,<br />

fr o m 1995.<br />

Umeå universitet:<br />

Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap.<br />

godkänd basutbildning iii t o m vt 1999, godkänd<br />

basutbildning iii fr o m vt 2000.<br />

Uppsala universitet:<br />

Behörighetsgivande utbildning i svenska för studerande<br />

med utländsk förutbildning, fr o m vt 2011.<br />

Ämneskod 64700 linje/åk se nedan<br />

Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

hemspråk (med markeringen h i ämneskoden) från åk 2<br />

på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

etapp 3 (6470003) på komvux<br />

Åk 3 från<br />

handelsgymnasium (881)<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 890, 891)<br />

dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan<br />

(markeras med d i ämneskoden) motsvarar 3 åk<br />

B-språk


sVenska<br />

SvEnSKA 3, (sVesVe03/100)<br />

GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt i SVEnSKA<br />

EnLiGt öVErGånGSrEGLEr GäLLEr För<br />

SLutBEtyG oCH öVriGA äLDrE utBiLDninGAr<br />

SvEnSKA 2, (sVesVe02/100)<br />

KUrS B, sV1202/100, sV204/120, sV200s,<br />

sV200L/200, sV201s, sV201L/120<br />

SvEnSKA SoM AndrASpråK KUrS B,<br />

sVa1202/100, sV2202/120<br />

SvEnSKA För dövA KUrS B, sVd1202/100<br />

Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (6560s03, 6560L03) på komvux<br />

svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje<br />

och<br />

litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig<br />

teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte<br />

svenska B<br />

Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik<br />

(s2 77:4 eller s2 79:6)<br />

motsvarande betyg i svenska från:<br />

Försvarets läroverk<br />

hvilans specialgymnasium (893)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

Tyska skolan i stockholm (554)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus)<br />

examen från<br />

3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

lågstadielärarlinjen<br />

mellanstadielärarlinjen<br />

missionsinstitutet Johannelund (evangeliska fosterlandsstiftelsen),<br />

3-årig kurs<br />

svenska missionsförbundets teologiska seminarium,<br />

Lidingö, 4-årig kurs<br />

3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Folkskollärarexamen (840)<br />

3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens<br />

gymnasium i stockholm (svenska motsv 3 åk på humanistisk,<br />

samhällsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig<br />

eller teknisk linje)<br />

kungsholmens gymnasium, sV515<br />

Högskolan i Borås:<br />

introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och<br />

samhällskunskap inom invandrarakademien, 60 hp.<br />

avslutad godkänd utbildning ger motsvarande behörighet<br />

i svenska som andraspråk a och B, samhällskunskap a.<br />

Utbildning i svenska som andraspråk inom korta vägen<br />

för utländska akademiker. avslutat godkänt språktest<br />

(särskilt intyg) ger motsvarande behörighet i svenska<br />

som andraspråk a och B.<br />

Högskolan dalarna:<br />

nybörjarsvenska för akademiker iii, genomgången utbildning<br />

ger motsvarande behörighet i svenska B.<br />

svenska som andra språk för akademiker iii, genomgången<br />

utbildning ger motsvarande behörighet i svenska.<br />

göteborgs universitet:<br />

svenska som främmande språk, behörighetsgivande<br />

kurs, 30 hp sW1203 – fr o m hT 2012.<br />

svenska som främmande språk, behörighetsgivande<br />

kurs, sW1202.<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger<br />

även behörighet i samhällskunskap, kurs a. sV1900<br />

swedish for beginners semester 1, 20 poäng och<br />

sV2000, svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng,<br />

Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska”<br />

motsvarar Tisus. ger också behörighet i samhällskunskap<br />

kurs a.<br />

Linköpings universitet:<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet.<br />

Fr o m hT 11 799g13 (7,5 hp) + 761g24 (60 hp) eller<br />

799g13 (7,5 hp) + 761g25 (30 hp) + 761g26 (30 hp)<br />

godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet<br />

motsvarande sv B och sh a. obs! antagning sker<br />

även direkt till 761g26 för de som har kunskaper motsvarande<br />

761g25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet).<br />

<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 1


sVenska<br />

Collegeutbildning i svenska, (fr o m h97) ettårig utbild-<br />

ning, 30 + 30 hp (+ introduktionskurs i svenska för<br />

nybörjare om 7,5 hp fr o m h99; hsUX15 eller 799g13).<br />

alla kurser ska vara godkända (h97 – V99: 60 hp godkända,<br />

h99 – : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet<br />

motsvarande sv B och sh a.<br />

Fram till h08 gavs den som program, fr o m h08 ges den<br />

i kursform. detaljer se högskoleförberedande utbildningar.<br />

För mer detaljerad information kontakta Linköpings<br />

universitet.<br />

Luleå Tekniska Universitet:<br />

Fr o m ht 12 svenska för nybörjare 1 t o m 7, kurserna<br />

sX008s t o m sX0014s (60 hp).<br />

svenska för nybörjare och svenska språket och kulturen<br />

(20 p + 10 p) eller svenska för nybörjare 30 poäng samt<br />

svenska på avancerad nivå 10 poäng eller kurserna<br />

sX001 t o m sX007 motsvarande 60 hp.<br />

Lund:<br />

kurserna sUs101-108 vid Folkuniversitetet inklusive<br />

godkänt slutprov.<br />

Lunds universitet:<br />

svenska som främmande språk, nivå 8 (kurskod sFs181<br />

eller sFsa08)<br />

Lärarhögskolan i Stockholm, Tillhör fr o m 080101<br />

Stockholms universitet:<br />

språkligt basår, 40 p t o m 071231<br />

Malmö högskola:<br />

Utbildning som ger behörighet motsvarande sv B, en a<br />

och sh a introduktionsutbildning i svenska med engelska<br />

och samhällskunskap, 40 veckor, t o m 2007.<br />

introduktionsutbildning, behörighetsgivande utbildning i<br />

svenska, engelska och samhällskunskap 40 veckor, t o m<br />

VT 2012. avslutad utbildning (block i och ii) ger behörighet<br />

i sv B, en a och sh a. moment för behörighet i sv B<br />

ges inom Block ii genom delkurserna Litteratur (1,5 hp),<br />

Läsa (4,5 hp), skriva (6 hp), Tala och höra (3 hp), Vetenskapsteori<br />

(1,5 hp), Projektarbete (4,5 hp).<br />

introduktionsutbildning – behörighetsgivande kurs i<br />

svenska, för högskole- och universitetsstudier 20 veckor.<br />

Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse,<br />

skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet.<br />

introduktionsutbildning – behörighetsgivande utbildning i<br />

svenska för högskole- och universitetsstudier, 40 veckor.<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 2<br />

Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse,<br />

skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet.<br />

Mälardalens högskola:<br />

skandinavistik 3: språk, historia och litteratur (30 hp).<br />

godkänt resultat på delkurserna språkbeskrivning, muntlig<br />

framställning, skriftlig framställning samt Projektarbete<br />

ger behörighet motsvarande sv B/sv 3.<br />

Stockholms universitet:<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007 – ger behörighet<br />

i samhällskunskap kurs a – juni 2007. svenska<br />

som främmande språk/svenska iii/termin 3, 20 poäng,<br />

fr o m 1995.<br />

ger också behörighet i samhällskunskap kurs a.<br />

Umeå universitet:<br />

Behörighetsgivande kurs i svenska , 30 hp, fr o m 2014.<br />

ger även, i kombination med Fortsättningskurs i svenska<br />

30 hp, behörighet motsvarande sh 1b/1a1+1a2.<br />

Basutbildning iii i svenska och samhällskunskap, 30 hp,<br />

fr o m 2000 t o m 2013. ger även, i kombination med<br />

momentet samhälls- och kulturkunskap 4,5 hp i Basutbildning<br />

ii i svenska och samhällskunskap, behörighet<br />

motsvarande sh a.<br />

Basutbildning iii t o m vt 1999. ger även behörighet motsvarande<br />

en B samt sh a.<br />

Uppsala universitet:<br />

Behörighetsgivande utbildning i svenska för invandrare<br />

och flyktingar, utbytesstudenter, stipendiater m fl<br />

(5PU013) alternativt Behörighetsgivande utbildning<br />

i svenska för studerande med utländsk förutbildning<br />

(5PU019 eller 5PU027).<br />

Förberedande kurs i svenska inkl Tisus,<br />

svenska för utländska studerande, 20 poäng/30 hp,<br />

eller muntlig språkfärdighet a1, 7,5 hp, det svenska<br />

språkets struktur a2, 7,5 hp, skriftlig språkfärdighet a3,<br />

7,5 hp och stilvariationer i tal och skrift a4, 7,5 hp.<br />

Utländska studier/tester<br />

nordisk sökande som har danska eller norska och<br />

svenska/danska/norska från slutförd treårig gymnasieutbildning.<br />

sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från<br />

Finland med svenska som modersmål i studentexamen.


allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland)<br />

nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5 (av 6)<br />

(motsvarar tidigare högsta nivå)<br />

iB-examen, swedish a, a1 och a2<br />

eB-examen, modersmål i examen<br />

gCe med a Level i svenska<br />

Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare,<br />

sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor,<br />

apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i<br />

stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och göteborgs universitet<br />

(fr o m 040701).<br />

Prov i svenska för utländska veterinärer. institutionen för<br />

svenska språk vid göteborgs universitet är huvudan svarig<br />

anordnare för provet.<br />

nedan förtecknas vilka etapper/åk i svenska som ger<br />

grundläggande behörighet enligt de övergångsregler som<br />

gäller för den som uppfyller kraven i svenska för allmän<br />

behörighet (2 åk svenska, motsvarande) enligt äldre regler<br />

och inte uppfyller krav på motsvarande svenska B. kraven<br />

i svenska för grundläggande behörighet höjdes från lägst<br />

2 åk motsv till svenska B när programgymnasiet infördes.<br />

inget betygskrav för betyg i skala 1 – 5<br />

Samma utbildningar som kurs 2<br />

Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan<br />

etapp 2 (6560s02, 6560L02) på komvux<br />

svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje<br />

och<br />

litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2-<br />

eller 3-årig linje (201 – 222, 274, hela 700-serien, hela<br />

400-serien)<br />

motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228)<br />

svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />

i malmö, Västberga gymnasium i stockholm,<br />

aschebergsgymn och hvitfeldtska gymnasiet i göteborg<br />

(kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller<br />

även engelska, matematik och idrott)<br />

svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs<br />

och<br />

litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig<br />

specialkurs<br />

svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb<br />

kungsholmens gymnasium, sV516, sV517 och sV520<br />

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />

betygskrav:<br />

avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />

Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet<br />

eller<br />

sö:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast<br />

980630<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

avgångsbetyg från hvilans specialgymnasium (839)<br />

normalskolekompetens (512, 540)<br />

sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517)<br />

småskollärarexamen (843)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />

Waldorfskola (523, 527)<br />

Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet:<br />

Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat<br />

Rikstest, testet har upphört<br />

diplom i svenska iii, enl Ukä:s studieplan 68-09-20<br />

(upphörde i samband med införande av Rikstestet,<br />

sLTaP)<br />

swedish Language Test for academic Purposes (sLTaP)<br />

svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska<br />

språket och litteraturkunskap och språklig orientering.<br />

(Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg<br />

från svensk gymnasieskola.)<br />

svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska<br />

språket och litteraturkunskap och språklig orientering.<br />

(Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg<br />

från komvux.)<br />

svenska för nybörjare ai/aii, 20 poäng samt svenska<br />

språket och kulturen i-ii, 10 p (Luleå tekniska universitet),<br />

samt<br />

svenska på avancerad nivå, 10 poäng<br />

(totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet.<br />

<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 3


sVenska<br />

Utländska gymnasiestudier<br />

den som har danska, norska, isländska eller färöiska<br />

som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från<br />

hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i<br />

avgångsbetyget.<br />

den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha<br />

läst svenska som a- eller B-språk.<br />

sökande med finsk gymnasieutbildning och minst<br />

3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst<br />

5 kurser<br />

iB-examen, swedish B gäller gymnasieutbildning som<br />

avslutats före 1 januari 2010.<br />

eB-examen, språk 1 eller 2<br />

gCse (tidigare gCe) med o Level i svenska<br />

igCse i svenska<br />

Svenska yrkesinriktade språktester<br />

socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och<br />

sjukvårdspersonal, provet upphörde 041231<br />

Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska<br />

veterinärer, provet upphörde 041231<br />

TeCkensPRÅk FöR höRande<br />

SvEnSKT TECKEnSpråK För HörAndE 3,<br />

(sVTsVT03/100)<br />

STEg 3, Tnh1203/100<br />

Teckenspråk C-språk kurs B<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 4<br />

Kurser som inte ger grundläggande eller särskild<br />

behörighet<br />

swedish as a second Language, part 1,<br />

Umeå universitet<br />

swedish as a second Language, part 2,<br />

Umeå universitet<br />

svenska som andra/främmande språk, etapp 2<br />

svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg<br />

från gymnasieskola<br />

svenska som C-språk från svenskt gymnasium<br />

svenska kurs C från svenskt gymnasium<br />

iB-examen , swedish B gäller gymnasiebetyg som<br />

avslutats efter 1 januari 2010.


TYska<br />

B-SpråK KUrS B, TY200/190, TY208/130<br />

Språk 4 Modxxx04/Steg 4 Fr1304/100<br />

Språk 5 Modxxx05/Steg 5 Fr1305/100<br />

Språk 6 Modxxx06/Steg 6 Fr1306/100<br />

Språk 7 Modxxx07/Steg 7 Fr1307/100<br />

modersmålkurs a (TY1402/100) och B (TY1403/100)<br />

hemspråk kurs a (TYh401/60) och B (TYh402/100)<br />

Ämneskod 6680B linje/åk se nedan<br />

etapp 4 (6680004) på komvux<br />

B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien)<br />

hemspråk (med markeringen h i ämneskoden) från åk 3<br />

på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />

Åk 3 från<br />

3-årigt handelsgymnasium (881)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835,<br />

836, 837, 838, 839, 890, 891)<br />

Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />

Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />

dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan<br />

(markeras med d i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk<br />

TYSKA 3, (modgeR03/100)<br />

Steg 3 TY1303/100<br />

C-språk kurs B TY206/130<br />

B-språk kurs A TY207/60<br />

Samma utbildningar som B-språk kurs B<br />

Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan<br />

etapp 3 (6680003) på komvux<br />

C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien)<br />

B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien, 201 – 222, 236, 271, 274)<br />

hemspråk (med markeringen h i ämneskoden) från åk 2<br />

på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />

(hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />

åk 2 från<br />

fackskola, B-språk (227 – 229)<br />

studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />

2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882)<br />

avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />

studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />

837, 838, 839, 890, 891)<br />

2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851)<br />

2-årig transportledningsutbildning (lastbilsföretag),<br />

specialkurs (271)<br />

högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs<br />

2 med betyg i tyskt affärsspråk<br />

Turism och reseliv, påbyggnadsutbildning, med betyg i<br />

tyska, ej fackspråk<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 5


Jämförelse av särskild behörighet mellan äldre kurser och Gy11/Vux12-kurser.<br />

områdesbehörigheten styr vilka gy11/vux12 kurser som gäller. Särskild behörighet i Fysik A och Matematik d är<br />

inte alltid samma som gy11/vux12-kurser.<br />

2001-kurser eller äldre motsvarande gy 11/vux12 kurser<br />

Biologi a Biologi 1<br />

Biologi B Biologi 2<br />

engelska B engelska 6<br />

Fysik a Fysik 1a alt fysik 1b1 + 1b2<br />

Fysik a Fysik 1b1 alt fysik 1a<br />

Fysik B Fysik 2<br />

grekiska B grekiska, klassisk – språk och kultur 2<br />

historia a historia 1 b alt historia 1a1+1a2<br />

idrott och hälsa B idrott och hälsa 2<br />

kemi a kemi 1<br />

kemi B kemi 2<br />

Latin B Latin – språk och kultur 2<br />

matematik B matematik 2 a alt 2 b alt 2 c<br />

matematik C matematik 3 b alt 3 c<br />

matematik d matematik 3 c<br />

matematik d matematik 4<br />

matematik e matematik 4<br />

aktuellt språk steg 3 moderna språk – aktuellt språk 3<br />

modersmål B modersmål 2<br />

naturkunskap a naturkunskap 1 b alt naturkunskap 1a1+1a2*<br />

naturkunskap B naturkunskap 2*<br />

samhällskunskap a samhällskunskap 1b alt samhällskunskap 1a1+1a2<br />

samhällskunskap B samhällskunskap 2<br />

Teckenspråk för hörande steg 3 svensk teckenspråk för hörande 3<br />

* kan ersättas av Biologi 1 + Fysik 1a (alt Fysik 1b1 + 1b2) + kemi 1<br />

Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />

sid 4 6


TABELL ÖVER NT-BASÅR/COLLEGEÅR<br />

Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår veckor i respektive ämne och vad studierna i ämnet<br />

motsvarar för kurs respektive komvux-etapp. Vissa basår har anordnats i samarbete med gymnasial vuxenutbildning. När<br />

kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behörighet kunnat uppnås står den fördjupade<br />

behörigheten inom parentes. Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret.<br />

T = Tekniskt basår N = Naturvetenskapligt basår v = veckor e = etapp k = kurs<br />

Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby)<br />

2010 – t v x 10 E 13 B 5 A<br />

2004 – t v x 10 D 13 B 5 A<br />

2001 – 2004 x 10 E 13 B 5 A<br />

94 – t v x 10 E 12 B 6 A<br />

92 – 94 x 10 4 12 4 4 3<br />

Ma 2 Ma B Fy 1 A och B Ke 1 A<br />

Ma 3 Ma C<br />

Ma 4 D<br />

Ma 5 E<br />

Borås<br />

2007 – t v x 15(20) D(E) 15 B 5(10) A(B)<br />

2007 – t v x 7(12) D(E) 15 B 5(10) A(B) 8 B<br />

2005 – t v x 16 E 14 B 10 B<br />

2005 – t v x 9 E 14 B 10 B 7 B<br />

2000 – t v x 15 E 15 B 10 B<br />

2000 – t v x x 10 E 15 B 10 B 5 B<br />

96 – t v x 10 E 15 B 10 B 5 B<br />

95 – t v x 10 E 15 B 10 A<br />

– 94 x 10 4 15 4 10 3<br />

sommarkurs 3 B 5 B<br />

Chalmers<br />

Bastermin<br />

VT2009 x 12 D<br />

Basår<br />

09 – t v x 20 E 12 B 5 A<br />

04 – 08 x 20 E 15 B 5 A<br />

01 – 03 x 18 E 13 B 8 A<br />

00 – 01** x 15 E 10 B 8 A<br />

00 – 01*** x 19 E 10 B 8 A<br />

95 – 00** x 14 E 10 B 8 A 4 Ej beh. värd<br />

95 – 00*** x 20 E 12 B 8 A<br />

94 – 95 x 12 E 10 B 8 A 6 Ej beh. värd<br />

93 – 94 x 13 4 12 4 9 3 6 Ej beh. värd<br />

92 – 93 x 14 4 11 4 9 3 6 Ej beh. värd<br />

Dalarna x x 20 (20) (10) C (D) (E) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B)<br />

Gotland<br />

2002 – t v 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B)<br />

Basår/Collegeår<br />

2001 x x 8(11) D(E) 14(18) B 8(11) A(B) 3(7) A(B)<br />

98 – 2000 x 11 E 18 B 11 A<br />

95 – 97 x 11 E 13 B 9 A 6 B<br />

95 – 97 x 11 E 13 B 9 A<br />

92 – 95 x 12 4 7 4 3 3<br />

* Beroende på olika förkunskapskrav<br />

** Bygger på S- eller E-linje från gymnasiet<br />

*** Bygger på tvåårig gymnasielinje<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 4 7


Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

Gävle<br />

2008-tv BasMa 1+2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A<br />

BasMa 2+3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B<br />

BasMa 4 E<br />

2004 – t v BasMa 2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A<br />

BasMa 3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B<br />

BasMa 4 E<br />

2003 – t v x x 8(12)* C(D) 5(10) A(B) 3(6) A(B)<br />

8(12)* D(E)<br />

2001 – t v x x 12 E 12 B 10 B 6 B<br />

99 – t v x x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3(6) A(B)<br />

98 – t v x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3 A<br />

98 – t v x 9(12) D(E) 12 B 10 B 6 B<br />

94 – 97 x 12 E 12 B 8 A<br />

94 – 97 x 12 E 12 B 10 B 6 B<br />

92 – 94 x 12 4 12 4 8 2<br />

92 – 94 x 12 4 12 4 10 3 6 2<br />

Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D, Ke A<br />

3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D<br />

3ME04A eller MA008A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D<br />

3MX04A eller MA030A (fr o m ht-2007) Förberedande kurs i matematik för<br />

högskolestudier, motsvarar Ma D.<br />

Göteborgs universitet<br />

02 – t v x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />

94 – 02 x 10 E 12 B 10 B 8 B<br />

92 – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

lärarvariant<br />

02 – t v x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />

99 – 02 (gym.l.) x 10 E 12 B 10 B 8 B<br />

99 – t v (1 – 7) x 7 D 15 B 10 A 8 B<br />

99 – t v (4 – 9) x 7 D 14 B 12 B 7 B<br />

94 – 98 x 7 D 15 B 10 A 8 B<br />

92 – 94 x 7 4 15 4 10 3 8 2<br />

Halmstad<br />

98 – t v x x I samarbete med komvux<br />

95 – t v x I samarbete med komvux<br />

93 – t v x I samarbete med komvux<br />

lärarvariant<br />

98 – 01 I samarbete med komvux<br />

Jönköping<br />

2002 – t v x 13 D/3c 17 B/Fy2 10 A/Ke1<br />

98 – 2001 x 10 D 18 B 12 A<br />

95 – 97 x 10(12) D(E) 18 B 12 A<br />

94 – 95 x 10 E 18 B 12 A<br />

93/94 x 10 4 18 4 12 3<br />

2001 – t v x 8 D/Ma4 12 B/Fy2 11 B/Ke2 9 B/Bi2<br />

2000/01 x 5 D 15 B 11 B 9 B<br />

93 – 99 x Komvux Vux Vux Vux<br />

* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 4 8


Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

Kalmar*<br />

2002 – t v x C(D) A(B)<br />

Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis.<br />

2002 – t v x C(D) A(B) A(B) A(B)<br />

Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis.<br />

2000 – 2002 x D B B B<br />

95 – t v x E B A(B)<br />

95 – t v x D(E) B B B<br />

94 – 95 x D(E) B B B<br />

94 – 95 x E B A<br />

92 – 94 x 4 D(E) 4 3 2<br />

92 – 94 x 4 4<br />

Karlstads universitet<br />

08 – t v x 12 E 11,5 B 9,5 B 7 B<br />

95 – 08 x x 9(12) D(E) 12 B 7(10) A(B) 6 B<br />

88 – 95 x 11 4 13 4 10 3 6 2<br />

Karlstads universitet ger två varianter av teknisk bastermin. Godkända studier på en<br />

bastermin genomgången tidigast vt 2009 ger Ma E, Fy B, samt, om ämnet kemi studerats Ke B.<br />

Kristianstad<br />

2001 – 2003 x I samarbete med komvux<br />

98 – 2000 x x I samarbete med komvux<br />

– 97 x I samarbete med komvux<br />

93 – 96 x x I samarbete med komvux<br />

92 – 93 x 4 4 3<br />

Basår Canterbury<br />

97 – t v x D B B B<br />

96 – t v x x D B B B<br />

KTH<br />

09-tv (bastermin) x 4 (4) D (E) 12 B<br />

(Nivåerna framgår av benämning)<br />

09-tv x 8 (4) (4) C (D) (E) 6 (12) A (B) 6 A<br />

(Nivåerna framgår av benämning)<br />

04-09 (bastermin) x 8 D 12 B<br />

07-09 x 16 D 18 B 6 A<br />

03-07 x 15 D 18 B 7 A<br />

97-03 x 11 E 18 B 11 A<br />

95-97 x 11 E 13 B 9 A<br />

92-95 x 12 E 7 B 3 B<br />

Teknisk bastermin 35 hp ger endast behörighet till Högskoleingenjörsutbildningar i Teknik och ekonomi (180 hp)<br />

och Medicinsk teknik (180 hp).<br />

Linköpings universitet<br />

Ht 05 – t v x x 13 E 13 B 5(9) A(B) 5(7) A(B)<br />

bastermin<br />

Vt 07 6 D 10 B 4 A<br />

Vt 06 – t v 10 E 10 B<br />

sommarkurs (9MAK01) 5 D<br />

sommartermin 05 10 E<br />

94 – 04 x x 12 E 12 B 9 B 7 B<br />

92 – 93 x x 12 4 10 4 8 3 7 2<br />

lärarvariant x x 10 D 12 B 10 B 7 B<br />

Linnéuniversitetet<br />

2010 x C+D A+B A+B A+B<br />

(E valbar)<br />

2010 x C+D A+B A+B<br />

(E valbar)<br />

* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 4 9


Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

Luleå tekniska universitet<br />

Filipstad Basår B+C+D+E A+B A<br />

Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna<br />

Luleå Basår D+E A+B A<br />

Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna<br />

2003 – t v x 10DI+DII D 5(12,5) A(B) 5AI+AII A<br />

12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag<br />

2001 – t v x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B)<br />

Behörighet framgår av utbildningsbevis<br />

2001 – 2001 x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B)<br />

x 12 E 10 B 8 B<br />

x 12 E 10 B 8 B 10 B<br />

Datateknisk ingång x 16 E 10 B 8 B<br />

Lunds universitet / LTH<br />

98 – t v Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag).<br />

94 – 97 E B B<br />

– 94 4 4 3<br />

Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20 p/introduktionsår 40 p ger behörighet till Naturvetenskaplig<br />

utbildning vid Lunds universitet.<br />

Lunds universitet/<br />

Lärarhögskolan i Malmö<br />

– 98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning).<br />

Lärarhögskolan i Stockholm<br />

2002 – t v x x 5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B)<br />

15 D<br />

94 – t v x 8 D 14 B 11 B 7 B<br />

92 – 94 x 8 4 14 4 11 3 7 2<br />

Malmö Högskola<br />

Vt14 – tv x x MA030B Ma 3c FY010B Fy 1a KE010B Ke 1<br />

MA040B Ma 4 FY020B Fy 2<br />

Ht05 – ht13 X X Ma I C Fy A A Ke I A Bi I A<br />

Ma II D Fy B B Ke II+Ke III B Bi II B<br />

Ma III E<br />

2003 – 2004 Ma I C FyA/I A Ke I A Bi I A<br />

Ma II D FyB/II B Ke II B Bi II B<br />

Ma III E<br />

2002 14 D 16 B 10 B 4 B<br />

2000 – 2002 x x 13 D 15 B 9 A 3 A<br />

99 – x x 11(14) D(E) 13 B 7(10) A(B) 3(7) A(B)<br />

98 – x x 11 E 13 B 11 B 5 B<br />

Mittuniversitetet (Mitthögskolan)<br />

Ht13 x Bas- Ma 2c Bas- Fy 1a Bas- Ke 1 Bas- Bi 1<br />

kurs II, 5 kurs I, 10 kurs I, 5 kurs I, 5<br />

Bas- Ma 3c Bas- Fy 2 Bas- Ke 2 Bas- Bi 2<br />

kurs III, 10 kurs II, 5 kurs II, 5 kurs II, 5<br />

Baskurs<br />

IV, 5 Ma 4<br />

2007 – t v x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A<br />

Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B<br />

Ma D, 5 D<br />

Ma E, 3 E<br />

Ht 05 – vt 07 x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A<br />

Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B<br />

Ht 05 – vt 07 Ma D, 5 D<br />

Ma E, 3 E<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 5 0


Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

forts Mittuniversitetet (Mitthögskolan)<br />

2003 – vt 05 x Ma 0,3 B FyI, 5 A KeI, 6 A Bi 1,4 A<br />

MaIA, 5 C FyII, 8 B KeII, 4 B BiII, 3 B<br />

MaIB, 5 D<br />

MaII, 3 E<br />

2002 – 2003 x 3(8) B(C) 5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B)<br />

13(16) D(E)<br />

2001 x 3(8) B(C) 4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B)<br />

13(16) D(E)<br />

Sundsvall<br />

98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />

94 – 97 x 13 E 12 B 10 B 5 B<br />

91 – 94 x 13 4 12 4 10 3 5 2<br />

96 – 97 Basår USA x 10 D 13 B 7 A 5 A<br />

Härnösand<br />

98 – 2000 Basår ES x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />

94 – 97 Basår ES x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />

93 – 94 Basår ES x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B<br />

94 – 97 Basår Y x 10 E 10 B 10 B 5 A<br />

93 – 94 Basår Y x 10 4 10 4 10 3 5 1T<br />

Örnsköldsvik<br />

98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />

98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B<br />

94 – 97 x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />

– 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

Östersund<br />

98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />

98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B<br />

96 – 97 x 12 E 13 B 10 B 5 B<br />

94 – 96 x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />

92 – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

Bispgården<br />

2001 x 13 11 9 7<br />

98 – 2000 x 10(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 10 B<br />

Mälardalens högskola<br />

Basår 40 v, HT13 x x Ma 3c, 4 Fy 1a, 2 Ke 1<br />

Bastermin 1<br />

HT09, 20 v – tv x x Basutb I C A A<br />

Bastermin 2<br />

VT10, 20 v – tv x x Basutb II(III) D(E) B<br />

Bastermin 2<br />

Vt 09 x x D A A A<br />

alt. B (eller<br />

(ind.val Fy B<br />

istället ind.<br />

för Bi A) val)<br />

Bastermin 1<br />

Ht 08 x x C<br />

01 – 03. (20 v) x x 5(10) D(E) 10 B 5 A 7 B<br />

01 – 03 (40/50 v) x x 10(15)(20) C(D)(E) 12 B 11 B<br />

97 – 00 x x 5(10) D(E) 12 B 8(11) A(B) 7 B<br />

94 – 97 x x 10 E 13 B 10 A 7 B<br />

92 – 94 x x 10 4 13 4 10 3 7 2<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 5 1


Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

Skövde<br />

2011 – tv x x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A (B) 5 (5) A (B) 5 (2,5) A (B)<br />

2004 – 2010 x x 5 (10) C (D) 5 (12,5) A (B) 5 (10) A (B) 5 (7,5) A (B)<br />

2011 – tv x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A (B) 5 A<br />

2004 – 2010 x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B)<br />

2003 – 2010 x x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B)<br />

2000 – 2003 x 10 D 12 B 10 B 6 B<br />

2000 – 2003 x 18 E 12 B 8 A<br />

98 – 2000 x x 22 E 15 B<br />

97 – 98 x x 15 E 12 B 10 B<br />

94 – 97 x x 18 E 15 B<br />

93 – 94 x x 16 4 14 4<br />

92 – 93 x x 18 4 12 4<br />

2004–2010 Godkänt resultat på teknisk bastermin ger motsvarande Ma D samt Fy B.<br />

2011–tv Godkänt resultat på teknisk basutbildning ger motsvarande Ma D, Fy B och Ke A.<br />

Stockholms universitet<br />

2004 – t v x 6 D 6(14) A(B) 6(11) A(B) 6(9) A(B)<br />

2001 – 2004 x 8 E 13 B 11 B 8 B<br />

97 – 2001 x 11 E 17 B 12 B<br />

96 – 97 x 11 E 13 B 10 B 6 B<br />

93 – 94 x 8 4 14 4 11 4 7 4<br />

Södertörn<br />

Ht 2009 – t v x 13 D 7,5(12) A(B) 8(85) A(B) 5(5,5) A(B)<br />

2003 – 2009 x 9 D 13 B 11 B 7 B<br />

98 – t v x 8(11) D(E) 13 B 11 B 5 B<br />

96 – 97 x 11 E 13 B 11 B 5 B<br />

Umeå universitet<br />

2001 – t v x x Baskurs B B Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A<br />

Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B B<br />

Baskurs D D<br />

Baskurs E E<br />

98 – t v x x 8(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B)<br />

97 – 97 x x 10(15) D(E) 10 B 10 B 5(10) A(B)<br />

95 – 96 x x 10 E 10 B 5(10) A(B) 10 B<br />

– 94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

Förberedande matematik 7,5 hp ger behörighet motsvarande Ma E.<br />

Uppsala universitet<br />

10 –t v x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />

Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B<br />

Ma E E<br />

04 – 09 x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />

Ma D, del 2 D Fy B B Ke B B Bi B B<br />

Ma D D<br />

Ma E E<br />

03 – 04 x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />

Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B<br />

Ma E E<br />

02–03 x x 10(14) D(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B)<br />

00–02 x x 10(14) D(E) 4(12) A(B) 8(11) A(B) 3(6) A(B)<br />

95–00 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B)<br />

94–95 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B)<br />

93–94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

92–93 x x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 5 2


Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />

Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />

Högskolan Väst<br />

(Trollhättan/Uddevalla)<br />

2005 – tv x Ma I del 1+2, 6 C Fy del I, 6 A Ke, 6 A<br />

Ma II, del 1, 6 D Fy del II, 8 B<br />

Ma II, del 2, 3 E<br />

2001 – t v x 14 E 12 B 8 A<br />

00 – t v x 9 E 15 B 9 A<br />

99 – t v x 10 E 12 B 8 A<br />

95 – 98 x 10 E 12 B 6 A<br />

94 – 95 x 10 E 10 B 3<br />

93 – 94 x 12 4 10 4 2<br />

92 – 93 x 10 4 10 4<br />

Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Ma E samt Fy B.<br />

Växjö universitet *<br />

98 – t v x x 11 E 12 B 10 B 7 B<br />

– 98 x x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />

Örebro universitet<br />

09 – tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A<br />

Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B<br />

Ma E, del 1-2 E<br />

02 – 08 x Ma C C Fy A A Ke A A<br />

Ma D D Fy B B Ke B B<br />

Ma E E<br />

00 – 01 x Helt basår D Helt basår A Helt basår A<br />

Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B<br />

97 – 99 (NAB009) Heter<br />

Naturvet.basår (NT) x Helt basår C Helt basår A Helt basår A<br />

Helt basår D Helt basår B Valbar kurs B<br />

Helt basår E<br />

09 – tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Bi A, del 1-3 A<br />

Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B Bi B, del 1-2 B<br />

Ma E, del 1-2 E<br />

01 – 08 x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />

Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B<br />

Ma E E<br />

97 – 00 (NAB005) x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår A<br />

Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B Helt basår B<br />

93 – 96 x 12 E 15 B 7 A 6 B<br />

7+2 B<br />

* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet<br />

TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />

Sid 5 3


TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER<br />

CEFR är en 6-gradig språkfärdighetsskala. Den lägsta nivå<br />

är A1 och den högsta är C2. Många internationella språkinstitut<br />

och testorganisationer använder skalan vid bedömning<br />

av språkkunskaper. Observera att vid bedömning av<br />

behörighet i moderna språk är det viktigt att förutom nivån<br />

i språkskalan även ta hänsyn till vilket institut/organisation<br />

som utfärdat testet. Det finns ingen organisation som<br />

kvalitetsgranskar testanordnare och därför kan det vara<br />

en god idé att söka information om testanordnaren och<br />

kursens innehåll innan man godtar intyg. Endast intyg från<br />

testanordnare som är listade i <strong>Bedömningsh</strong><strong>andboken</strong> ska<br />

registreras i vårt gemensamma antagningssystem.<br />

EuroparådEts bEtygsskala<br />

Europarådets språkskala används för att skapa en gemensam<br />

europeisk standard för de olika språknivåerna.<br />

språknivåEr<br />

a1<br />

Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser<br />

som har att göra med de mest grundläggande och konkreta<br />

situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och<br />

andra och ställa frågor om t ex namn, var och hur någon<br />

bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande<br />

frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt<br />

sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är<br />

beredd att hjälpa mig.<br />

a2<br />

Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra<br />

med personliga förhållanden (t ex mycket grundläggande<br />

person och familjeinformation, shopping, när geografi, arbetssituationen).<br />

Jag kan kommunicera i enkla och vanemässiga<br />

sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av<br />

information om vardagliga ämnen och aktivi teter. Jag kan<br />

använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva<br />

min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min<br />

utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb.<br />

TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />

Sid 5 4<br />

b1<br />

Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör<br />

kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet,<br />

skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer<br />

som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag<br />

kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända<br />

och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga<br />

livet (t ex familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser<br />

på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden,<br />

mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och<br />

förklaringar till mina åsikter och ambitioner.<br />

b2<br />

Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta<br />

såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår<br />

jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass<br />

hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en infödd<br />

samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan<br />

uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande<br />

ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsituation<br />

och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar.<br />

C1<br />

Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och<br />

är medveten om både konkret och underförstått innehåll.<br />

Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obehindrat;<br />

det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord.<br />

Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala<br />

och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och<br />

välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge<br />

utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman<br />

punkterna språkligt och innehållsmässigt.<br />

C2<br />

Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör<br />

eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument<br />

ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhållen<br />

framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situationer<br />

spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda<br />

stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är<br />

korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil.


FörtECkning övEr språkkursEr/diplom<br />

Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska h<strong>andboken</strong><br />

ENGELSKA KURS A, B OCH C KURS 5, 6 OCH 7<br />

Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet<br />

Engelska för utländska studerande<br />

Engelska 3 B<br />

EFFS-examen (English for foreign students) från och<br />

med vt97<br />

Lower (pass)<br />

Higher (pass)<br />

– tom 30 November 2010<br />

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat<br />

Betygsnotering 4 (skala 1 – 6) på delprov Written test<br />

(TWE) ska uppnås samt<br />

totalt 500 poäng<br />

totalt 550 poäng<br />

– from 1 December 2010<br />

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat<br />

totalpoäng samt<br />

betygsnotering på delprov Written test (TWE) (skala<br />

1 – 6) ska uppnås<br />

totalt 530 poäng, TWE 4.0<br />

totalt 575 poäng, TWE 4,5<br />

totalt 600 poäng, TWE 4,5<br />

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat<br />

(upphörde 2006)<br />

Betygsnotering 4 (skala 0-6) på delprov Essay Rating<br />

ska uppnås samt<br />

totalt 173 poäng<br />

totalt 213 poäng<br />

– tom 30 November 2010<br />

Test of English as a Foreign Language (TOEFL),<br />

Internetbaserat fr o m 2005<br />

Betygsnotering 17 (skala 0 – 30) på delprov Written<br />

test (TWE) ska uppnås samt<br />

totalt 61 poäng<br />

totalt 79 poäng<br />

– from 1 December 2010<br />

Test of English as a Foreign Language (TOEFL),<br />

Internetbaserat fr o m 2005 totalpoäng samt betygsnotering<br />

på delprov Written test (skala 0 – 30) ska<br />

uppnås<br />

totalt 72 poäng, delprov Written test 17<br />

totalt 90 poäng, delprov Written test 20<br />

totalt 100 poäng, delprov Written test 20<br />

– tom 30 November 2010<br />

International English Language Testing Service (IELTS)<br />

Academic Training<br />

totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5<br />

totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0<br />

– fr om 1 December 2010<br />

International English Language Testing Service (IELTS)<br />

Academic Training<br />

totalt 5,5 och inget delmoment under 5,0<br />

totalt 6,5 och inget delmoment under 5.5<br />

totalt 7,0 och inget delmoment under 6,0<br />

Kurs A<br />

Kurs A<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Test skickas direkt från ETS<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Test skickas direkt från ETS<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Kurs C<br />

Test skickas direkt från ETS<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Test skickas direkt från ETS<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Test skickas direkt från ETS<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Kurs C<br />

Test kontrolleras via webbsida<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Test kontrolleras via webbsida<br />

Kurs A<br />

Kurs B<br />

Kurs C<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

Kurs 5<br />

Kurs 6<br />

Kurs 7<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

Kurs 5<br />

Kurs 6<br />

Kurs 7<br />

–<br />

–<br />

Kurs 5<br />

Kurs 6<br />

Kurs 7<br />

TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />

Sid 5 5


ENGELSKA<br />

University of Cambridge ESOL Examinations<br />

(Cambridge ESOL)<br />

KURS A, B OCH C KURS 5, 6 OCH 7<br />

Cambridge English: First (First Certificate in English),<br />

grade A, B or C<br />

Kurs A<br />

Kurs 5<br />

Cambridge English: Advanced (Certificate in Advanced<br />

English)<br />

Kurs B<br />

Kurs 6<br />

Cambridge English: Proficiency (Certificate of<br />

Proficiency in English)<br />

Kurs C (beslut 2011-05-17) Kurs 7<br />

Lower Certificate in English, grade A och B Diploma<br />

of English Studies<br />

Kurs A, testet ges inte längre –<br />

Kurs B, testet ges inte längre –<br />

Caribbean Secondary Education Certificate<br />

(CSEC – betygskrav III)<br />

General Certificate of Education,<br />

Kurs B Kurs 6<br />

Ordinary Level (GCE O level – Brittiskt utbildningssystem)<br />

Kurs B Kurs 6<br />

General Certificate of Secondary Education, (GCSE -<br />

Brittiskt utbildningssystem)<br />

Kurs B Kurs 6<br />

International General Certificate of Secondary<br />

Education (IGCSE)<br />

Kurs B Kurs 6<br />

»English for Commerce, Second level Single subject«<br />

från London Chamber of Commerce<br />

Kurs A Kurs 5<br />

Oxford Delegacy Higher Examination<br />

Michigan English Language Assesment Battery<br />

(MELAB)<br />

Kurs B Kurs 6<br />

lägst 85 poäng<br />

Kurs A<br />

Kurs 5<br />

lägst 90 poäng<br />

University of Michigan<br />

Kurs B<br />

Kurs 6<br />

ECPE (Examination for the certificate of Proficiency in<br />

English)<br />

Kurs B Kurs 6<br />

Advanced Placement Intenational English Language<br />

(APIEL)<br />

Pearson Language Test in English Academic (PTE)<br />

Kurs B Kurs 6<br />

Score 47<br />

Kurs A<br />

Kurs 5<br />

Score 62 (writing 61)<br />

Kurs B<br />

Kurs 6<br />

Score 68 (writing 61)<br />

Kurs C<br />

Kurs 7<br />

EXEmpEl på kursEr som intE gEr bEHörigHEt<br />

Engelska som C-språk vid svenskt gymnasium EN204<br />

Key English Test KET<br />

Preliminary English Test PET<br />

College English Test (CET) testar inte hörförståelse och<br />

talad engelska<br />

Test of English for International Comm TOEIC ej avsett för akademiska<br />

ändamål<br />

Institutional TOEFL ges ej under korrekta former<br />

IELTS – General training ej avsett för akademiska<br />

ändamål<br />

Euroexaminations Certificate ej erkänt test<br />

Engelska från Europass<br />

TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />

Sid 5 6


Nedanstående tester ger behörighet motsvarande minst steg 3. En del tester kan ligga på nivå över steg 3 men vi<br />

tar inte ställning till om testet motsvarar högre nivå eftersom endast språk steg 3 ingår i områdesbehörigheterna.<br />

Vi refererar inte heller till Europarådets referensram (CEFR) eller Skolverkets språkskala (GERS).<br />

tyska<br />

Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP, Goethe Institut<br />

Kleines Deutsches Sprachdiplom KDS, Goethe Institut Univ München<br />

Grosses Deutsches Sprachdiplom GDS, Goethe Institut Univ München<br />

Deutsch für den Beruf, ICC/Goethe Institut<br />

Zertifikat Deutsch als Fremdsprach ZD, ICC/Goethe Institut<br />

TestDaF, Bl a Goethe Institut<br />

Ösrerreichisches Sprachdiplom Deutsch, ÖSD, ÖSD testcentrum, finns bla i Skövde<br />

Franska<br />

Diplôme d´Études de Langue Francaise DELF 1, Franska utbildningsministeriet<br />

Diplôme d´Etudes de Langue Francaise DELF 2, Franska utbildningsministeriet<br />

Diplôme Approfondi de Langue Francaise DALF, Franska utbildningsministeriet<br />

Diplôme d’études francaises (EDF), Franska universitet (DU)<br />

Diplôme avancé d’études francaises (DAEF), Franska universitet (DU)<br />

Diplôme supérieur d’études francaises (DSEF), Franska universitet (DU)<br />

Certificat de Francaise, ICC<br />

Francaise à Usage Professionnel, ICC<br />

spanska<br />

Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C2 (före Diploma Superior de Español C2-DSE), Instituto<br />

Cervantes<br />

Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C1, Instituto Cervantes<br />

Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel B2 (före Intermedio), Instituto Cervantes<br />

Diploma Nivel Intermedio, ICC<br />

Certificado de Espanol, ICC<br />

italiEnska<br />

Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 5 CELI 5, Centro per la Valutazione e le Certificazioni Linguistiche<br />

(CVCL) Università per Stranieri di Perugia<br />

Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 4 CELI 4, CVCL<br />

Certificati di Conoscenza della Lingua Italiana Livello 3 (CELI 3), CVCL<br />

Certificado d’Italiano, ICC<br />

portugisiska<br />

Diploma Intermédio De Português Língua Estrangeira (DIPLE), Centro de Avaliação de Português Língua Estrangeira<br />

CAPLE (Universidad de Lisboa)<br />

Diploma Avançado De Português Língua Estrangeira (DAPLE), CAPLE<br />

Diploma Universitário De Português Língua Estrangeira (DUPLE), CAPLE<br />

modErna språk<br />

Certificat från UNIcert – nivå II, UNIcert®<br />

Certificat från UNIcert – nivå III, UNIcert®<br />

ICC = International Certificate Conference<br />

TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />

Sid 5 7


2. Meritvärdering av betyg<br />

Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8.<br />

Beräkning av meritvärdet<br />

Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.<br />

Beräkning av meritvärde görs då sökande uppfyller kraven<br />

för såväl grundläggande som särskild behörighet. Sökandes<br />

jämförelsetal och eventuella meritpoäng utgör meritvärde.<br />

Sökande med slut- och avgångsbetyg med bokstavsbetyg,<br />

sifferbetyg eller blandat bokstavs- och sifferbetyg rangordnas<br />

gemensamt i grupp I och/eller II. För beräkning av meritvärde<br />

se under respektive rubrik i detta avsnitt.<br />

Jämförelsetal – värdet av sökandes betyg. I jämförelsetalet<br />

ingår kompletteringsbetyg. Max 20,00.<br />

Motsvarandebedömningar och undantag påverkar inte jämförelsetalet.<br />

För sökande som uppfyller kraven för särskild<br />

behörighet genom betyg räknas alltid betyg med i jämförelsetalet<br />

även om sökande har motsvarande kunskaper genom<br />

t ex basårsstudier.<br />

Exempel: Sökande till läkarprogrammet<br />

Sökande har basårstudier motsvarande Ma D samt betyg i Ma E från<br />

vuxenutbildningen. Betyget i Ma E medräknas i jämförelsetalet som<br />

behörighetskomplettering och betyget ger även meritpoäng.<br />

Jämförelsetalet anges med två decimaler. Om den tredje<br />

decimalen är fem eller högre ska den andra decimalen höjas<br />

till närmaste högre tal.<br />

Meritpoäng – poäng för meritkurser i moderna språk/<br />

B- och C-språk, engelska och matematik samt poäng för<br />

områdeskurser som beslutats av Högskoleverket, HSVFS<br />

2011:10 – 11. Gäller sökande med bokstavsbetyg (kursplaner<br />

2000/ 2001 resp 1994). Max 2,5.<br />

Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i kursplaner från<br />

1992 införs till ST2013.<br />

Meritvärde – det värde som sökande konkurrerar på i BI<br />

och BII. Summan av sökandes jämförelsetal och eventuell<br />

meritpoäng för meritkurser och områdeskurser. Max 22,5.<br />

Bokstavsbetyg<br />

Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg beräknas enligt<br />

nedan.<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 5 8<br />

Sifferbetyg och blandbetyg<br />

Betygspoängen för sökande med sifferbetyg eller blandbetyg<br />

beräknas enligt nedan i skala 1-5. Jämförelsetalet ges efter det<br />

att sökande kompletteringsbetyg beräknats. Betygs poängen<br />

överförs till 20-skalan enligt Tabell för jämförelsetal för<br />

betygspoäng.<br />

Beräkning av kompletteringsbetyg<br />

Komplettering kan avse behörighets- eller konkurrenskomplettering.<br />

Reglerna för vilka kompletteringar en sökande kan<br />

tillgodoräkna framgår under respektive rubrik i detta avsnitt.<br />

Behörighetskomplettering<br />

Betyg i kurs/ämne som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Om sökande i sitt slut-/avgångsbetyg har betyg som räcker<br />

för behörighet i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplettering<br />

ersätts betyget i kursen/ämnet med det nya betyget.<br />

Utbyteskomplettering<br />

Betyg i kurs/ämne som ersätter betyg i slut-/avgångsbetyget<br />

för att höja jämförelsetalet.<br />

Betyg i kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs eller<br />

jämförbar kurs. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i<br />

samma lokala kurs. Betyg i gammal lokal kurs (500-kurs) kan<br />

ersättas av betyg i ny lokal kurs (1500-kurs) om rektor vid<br />

gymnasieskolan styrker att kurserna är identiska. Vid utbyte<br />

mot kurs med annan poäng ändras också gymnasiepoängen.<br />

Se Tabeller för utbyteskomplettering.<br />

Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne eller<br />

motsvarande kurs. Betyget ska vara på motsvarande nivå eller<br />

högre, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg.<br />

Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att pröva i kurser<br />

enligt äldre kursplaner.<br />

Betyg i etapp som ingår i avgångsbetyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning kan ersättas av nytt betyg i samma etapp<br />

eller motsvarande årskurs eller kurs, se tabell för utbyteskomplettering<br />

av etappbetyg.<br />

Tilläggskomplettering<br />

Betyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget<br />

kan medräknas om det är till fördel för den sökande. Tillläggskomplettering<br />

gäller inte för sökande med slutbetyg<br />

utfärdat fr o m den 1 januari 2010.<br />

Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper<br />

från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan<br />

ingå i två- eller treåriga linjer i gymnasieskolan.


Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella kurser med<br />

bokstavsbetyg medräknas.<br />

Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som inte ingår i<br />

avgångsbetyget medräknas. Kurser i ämnen som ingår i avgångsbetyget<br />

kan endast medräknas om det är på högre nivå,<br />

se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera<br />

att tillägg i ett ämne som ingår i avgångsbetyget endast kan<br />

göras om ett utbyte gjorts. Om sökande för behörighet har<br />

kompletterat medräknas inte betyg på lägre nivå.<br />

Kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning<br />

Samtliga nationella kurser (200- och 400-koder samt<br />

1200-, 1300- och 1400-koder) godtas.<br />

Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtas inte.<br />

Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) godtas inte.<br />

Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder) godtas inte.<br />

Etapper från gymnasial vuxenutbildning<br />

Etapper med slutsiffra 02 – 04 godtas<br />

Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser och påbyggnadskurser<br />

godtas inte.<br />

Ämnesbetyg<br />

Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller treårig linje i<br />

gymnasieskolan godtas.<br />

Fyraårig teknisk linje – fjärde året<br />

Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas inte som utbytes-<br />

eller tilläggskompletteringar.<br />

När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som<br />

tredje året, som motsvarar kurser / etapper från komvux eller<br />

ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer, förutsätts att det<br />

av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnes betyg<br />

motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå.<br />

Komplettering av kurser för meritpoäng<br />

Betyg i meritkurser och områdeskurser. Om sökande har<br />

maxpoäng för meritpoäng i sitt slutbetyg tillgodoräknas inte<br />

kompletteringen.<br />

Slutbetyg från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning<br />

Beräkning av meritvärde sker i två steg. Först uträknas ett<br />

jämförelsetal där betyg behörighet och eventuella kompletteringsbetyg<br />

ingår. För sökande (A och B nedan) adderas<br />

sedan eventuella meritpoäng. Reglerna för hur meritvärdet<br />

beräknas skiljer sig åt beroende på hur den sökande styrkt<br />

grundläggande behörighet samt när gymnasiestudierna avlutats,<br />

se A, B och C nedan.<br />

Behörighetskomplettera (gäller alla), Utbyteskomplettera<br />

(gäller alla), Tilläggskomplettera (gäller B + C). Sökande i<br />

grupp A + B kan komplettera i kurser för meritpoäng.<br />

Meritpoäng – gäller grupp A och B<br />

Meritpoängen läggs till jämförelsetalet. Sökande får räkna<br />

meritpoäng för meritkurser i<br />

– Moderna språk, B/C-språk<br />

– Engelska<br />

– Matematik<br />

Det gäller till alla utbildningar på grundnivå.<br />

Sökande får räkna meritpoäng för områdeskurser som är kopplade<br />

till den områdesbehörighet som krävs till sökt utbildning.<br />

Sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget<br />

Godkänt krävs. Högre betyg ger inte mer poäng. Kurser<br />

som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte<br />

ge meritpoäng för samma utbildning.<br />

Sökande med betyg i äldre kurskoder (tresiffriga kurskoder)<br />

som kompletterat med betyg, enligt nu gällande kursplaner,<br />

kan kombinera betyg i äldre kurser med betyg i nya<br />

kurser för meritpoäng.<br />

Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i äldre kurser<br />

kommer att införas till ST-2013. Gäller sökande med kursbetyg<br />

från vuxenutbildningen och s k mellanårsbetyg.<br />

Sökande med ännu äldre betyg får inte tillgodoräkna sig<br />

meritpoäng. UHR utreder vidare förutsättningar för hur<br />

dessa betyg ska hanteras.<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 5 9


M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 0<br />

Examen Gy11/Vux12 A<br />

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />

genom<br />

- examen från högskoleförberedande program<br />

- yrkesexamen med godkänt betyg (e) i svenska 2+3<br />

eller svenska som andra språk 2+3 och engelska 6<br />

Samtliga betyg som ingår i examen, med undantag för<br />

gymnasiearbetet, räknas.<br />

betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet<br />

om kursen krävs för behörighet.<br />

Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.<br />

betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng och betyget räknas<br />

då med i jämförelsetalet.<br />

För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge<br />

meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärdet<br />

(kurser i examen, utökade kurser och/eller<br />

kompletteringsbetyg).<br />

behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />

Sökande får tillgodoräkna sig nytt betyg i kurs som<br />

ingår i examen, utbyteskomplettering.<br />

Sökande får inte tillgodoräkna tilläggskompletteringar.<br />

Värdering av betyg – beräkning av jämförelsetal<br />

Meritpoäng<br />

Kompletteringsbetyg<br />

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />

genom.<br />

– slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning<br />

utfärdat tidigast den 1 januari 2010.<br />

endast betyg som ingår i slutbetyget från fullständigt<br />

program räknas.<br />

betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet<br />

om det krävs för behörighet.<br />

(betyg i idrott och hälsa räknas alltid med.)<br />

Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.<br />

betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng men ingår inte<br />

i beräkning av jämförelsetalet.<br />

behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />

Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i<br />

kurs som kan ersätta ett lägre betyg i slutbetyget, utbyteskomplettering.<br />

Sökande får inte tillgodoräkna sig tilläggskompletteringar.<br />

Meritpoäng<br />

Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge<br />

meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng<br />

i slutbetyget.<br />

betyget medräknas inte i jämförelsetalet


B C<br />

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />

genom.<br />

– slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning<br />

utfärdat före den 1 januari 2010 med enbart kursbetyg.<br />

– samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning<br />

som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för<br />

grundläggande behörighet med enbart kursbetyg.<br />

– avgångsbetyg från gymnasieskolans mellanårsprogram<br />

Samtliga betyg som ingår i slutbetyget/det samlade<br />

betygsdokumentet räknas.<br />

betyg i idrott och hälsa räknas endast med om kursen<br />

krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet.<br />

Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.<br />

betyg i utökad kurs som redovisas i ett samlat betygsdokument<br />

kan ge meritpoäng.<br />

behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />

Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i<br />

kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/<br />

avgångsbetyget, utbyteskomplettering.<br />

Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs som inte ingår<br />

i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelse talet,<br />

tilläggskomplettera (gäller inte gy11/vux12-kurser).<br />

betyg i utökad kurs som redovisas på samlat betygsdokument<br />

kan också räknas som tilläggskomplettering.<br />

gy11/vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som tillläggskompletteringar.<br />

Meritpoäng<br />

Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge<br />

meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng<br />

i slut-/avgångsbetyget/samlat betygsdokument.<br />

Värdering av betyg – beräkning av jämförelsetal<br />

Meritpoäng<br />

Kompletteringsbetyg<br />

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />

genom.<br />

– slutbetyg /samlat betygsdokument från gymnasial<br />

vuxenutbildning med blandat kurser med både siffer-<br />

och bokstavsbetyg.<br />

– avgångsbetyg från gymnasie skolans mellanårsprogram.<br />

– avgångsbetyg från gymnasie skolans linjer eller betyg<br />

från annan äldre gymnasieutbildning.<br />

– slut-/avgångsbetyg från komvux innehållande minst<br />

ett etappbetyg eller äldre ämnesbetyg<br />

Samtliga betyg som ingår i slut-/avgångsbetyget räknas.<br />

betyg inom ramen för utökad studiekurs räknas endast<br />

med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet.<br />

betyg i idrott och hälsa/gymnastik räknas endast med<br />

om det krävs för behörighet eller höjer jämförelse talet.<br />

Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng.<br />

behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />

Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i<br />

kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/<br />

avgångsbetyget, utbyteskomplettering.<br />

Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs/ämne som<br />

inte ingår i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelsetalet,<br />

tilläggskomplettera.<br />

gy11/vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som tillläggskompletteringar.<br />

Meritpoäng<br />

Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng.<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 1


1. Meritkurser i moderna språk, B- och C-språk – max 1,5<br />

Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår av betyg eller inte. Endast den högsta nivån räknas.<br />

Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg<br />

1 Moderna språk 1 Steg 3 0,5 meritpoäng b-språk 1 kurs a<br />

2 Moderna språk 1 Steg 4 1,0 meritpoäng b-språk 1 kurs b<br />

3 Moderna språk 1 Steg 5 alt<br />

Moderna språk 1 Steg 4 och<br />

moderna språk 2 lägst steg 2<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 2<br />

1,5 meritpoäng b-språk 1 kurs b och lägst C-språk 2 kurs b/<br />

b-språk 2 kurs a eller b<br />

Sökande som saknar betyg i något B-språk men har betyg i mer än ett C-språk kan tillgodoräkna sig merit poäng, se nedan.<br />

Nivåerna för de specialregler som gäller C-språk kan inte jämföras med nivåerna 1 – 3 ovan. Om sökande har B-språk men<br />

får högre meritpoäng för C-språken, räknas det som är mest fördelaktigt (<strong>Bedömningsh</strong>andbokgruppen 2011-05-16).<br />

Nivå Meritpoäng Bedömning för sökande med minst två C-språk, bokstavsbetyg<br />

1 0,5 meritpoäng C-språk 1 kurs b och C-språk 2 kurs a<br />

2 1,0 meritpoäng C-språk 1 kurs b och C-språk 2 kurs b<br />

3 1,5 meritpoäng C-språk 1 kurs b och C-språk 2 kurs b och lägst C-språk 3 kurs b<br />

2. Meritkurser i engelska – max 1,0<br />

Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg<br />

1 engelska b 0,5 engelska b<br />

2 engelska C *)<br />

kurskod en1203<br />

*) Om engelska b krävs för behörighet ger engelska C en1203 0,5 meritpoäng<br />

3. Meritkurser i matematik – max 1,0<br />

1,0 –<br />

Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng *) Äldre kursplaner, bokstavsbetyg<br />

1 Matematik b 0,5 Matematik b<br />

2 Matematik C 0,5 Matematik C<br />

3 Matematik d 0,5 Matematik d<br />

4 Matematik e 0,5 Matematik e<br />

*) 0,5 meritpoäng för varje nivå över den nivå som krävs för behörighet. Max 1,0.<br />

För sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med spetsutbildning kan Matematik breddning MA1208 ge 0,5 meritpoäng.<br />

Kursen bygger på Matematik E.<br />

4. Områdeskurser – max 1,0<br />

Områdeskurser – fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta för den sökta utbildning och inte krävs<br />

för behörighet. Gäller endast sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/2001 och äldre kursplaner 1994). Se Högskoleverkets<br />

föreskrifter HSVFS 2011:10 – 11. HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs föreskrifter.<br />

1 Lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng – 0,5 meritpoäng.<br />

2 Lägst betyg Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng – 0,25 (max 0,5).<br />

För 1,0 meritpoäng krävs antingen<br />

– två kurser om 100 gymnasiepoäng<br />

eller<br />

– en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng.


Meritpoängsberäkning för sökande med slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg vid<br />

komplettering av Gy11/Vux12-kurser<br />

För sökande som har slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg och kompletterar med Gy11/Vux12-kurser för<br />

meritpoäng gäller äldre bestämmelser. Gy11/Vux12-kurserna räknas som motsvarande äldre kurs och betygsvärdet medräknas<br />

inte i jämförelsetalet. Den sökande får tillgodoräkna meritpoäng för underliggande kurser även om kursen inte styrkts. En<br />

Gy11/Vux12-kurs kan aldrig ge meritpoäng som områdeskurs. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng.<br />

Moderna språk max 1,5<br />

Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng<br />

Moderna språk 3 Moderna språk steg 3 0,5<br />

Moderna språk 4 Moderna språk steg 4* 0,5<br />

Moderna språk 5 alt språk 2 eller högre i<br />

ytterligare ett språk**<br />

Moderna språk steg 5 alt steg 2 eller högre<br />

i ytterligare ett språk**<br />

* gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng<br />

** till utbildning som har steg 3 som särskilt behörigehetskrav ger steg 4 1,0 meritpoäng<br />

Engelska max 1,0<br />

Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng<br />

Engelska 6 Engelska B 0,5<br />

Engelska 7 Engelska C (EN1203) 0,5<br />

Matematik max 1,0<br />

Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng*<br />

Matematik 2 a-c Matematik B 0,5<br />

Matematik 3 b-c Matematik C 0,5<br />

Matematik 4 Matematik D 0,5<br />

Matematik 5 Matematik E 0,5<br />

Matematik specialisering ----- ----<br />

*0,5 meritpoäng för varje kurs över den nivå som krävs för behörighet, max 1,0<br />

0,5<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 3


Beräkning av jämförelsetal<br />

Slutbetyg från gymnasieskolans program och<br />

gymnasial vuxenutbildning – bokstavsbetyg Jämförelsetalet<br />

beräknas enligt nedan då sökande har slutbetyg<br />

som enbart innehåller de nya bokstavsbetygen.<br />

Betygen på de kurser och projektarbete / specialarbetet<br />

som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden:<br />

Icke godkänd (IG) 0<br />

Godkänd (G) 10<br />

Väl godkänd (VG) 15<br />

Mycket väl godkänd (MVG) 20<br />

Om sökande i sitt slutbetyg har Gy11/Vux12-kurser,<br />

eller kompletterar med dessa kurser så ger bokstavsbetygen<br />

A – F följande värden:<br />

A 20<br />

B 17,5<br />

C 15<br />

D 12,5<br />

E 10<br />

F 0<br />

Beräkning av jämförelsetal görs i följande ordning:<br />

1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller<br />

projektarbete/specialarbetets gymnasiepoäng, varvid<br />

betygsvärdet för kursen eller projektarbete/special arbetet<br />

erhålls. Svenska B med delat betyg ger 60 gyp för svenska<br />

språket och 60 gyp för litteratur kunskap. Båda betygen<br />

medräknas i meritvärdet oavsett betygsvärde.<br />

Det sammanlagda betygsvärdet för de kurser och specialarbete/projektarbete<br />

som ska ingå i beräkningen<br />

divideras med gymnasiepoängen.<br />

2 Betyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid<br />

(behörighetskomplettering) och läggs till.<br />

3 Betyg i kurs som ingår i slutbetyget ersätts med kompletteringsbetyg<br />

i motsvarande eller jämförbar kurs om<br />

betyget är högre (utbyteskomplettering).<br />

4 Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbyggnadskurs eller kurs<br />

med sifferbetyg) som inte ingår i slutbetyget med räknas<br />

om det höjer jämförelsetalet (tilläggskomplettering).<br />

(Gäller endast grupp B, se tabell ovan.)<br />

När tilläggskompletteringar medräknas görs det utifrån<br />

det jämförelsetal den sökande har per sökalternativ när<br />

behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar<br />

medräknats.<br />

5 Gäller endast grupp B, se tabell ovan. Betygsvärdet och<br />

gymnasiepoängen för kurser i ämnet idrott och hälsa<br />

medräknas därefter endast om detta höjer jämförelsetalet,<br />

eller kurserna krävs för särskild behörighet. Gäller<br />

ej lokala kurser i Idrott och hälsa.<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 4<br />

Betyg i delkurser som ingår i slutbetyg medräknas inte vid<br />

beräkning av jämförelsetal.<br />

Övriga kompletteringar<br />

Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men<br />

påverkar inte jämförelsetalet.<br />

Studentbetyg, normalskolekompetens, avgångsbetyg<br />

från gymnasieskolans två- och treåriga linjer,<br />

tvååriga specialkurser, mellanårsprogram samt<br />

avgångs-/slutbetyg från komvux med sifferbetyg<br />

i skala 1 – 5 eller blandbetyg.<br />

Betygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sifferbetyg<br />

eller har både sifferbetyg och bokstavsbetyg (blandbetyg)<br />

eller har kompletterat med kurser med bokstavsbetyg.<br />

För sökande med sifferbetyg i skala 1 – 5 ges motsvarande<br />

siffervärde för respektive betyg.<br />

För bokstavsbetygen A – F ges följande värden:<br />

A 5<br />

B 4,5<br />

C 4<br />

D 3,5<br />

E 3<br />

F 0<br />

För bokstavsbetyg MVG – IG ges följande värden:<br />

Icke godkänd (IG) 0<br />

Godkänd (G) 3<br />

Väl godkänd (VG) 4<br />

Mycket väl godkänd (MVG) 5<br />

För studentbetyg, normalskolekompetens eller motsvarande<br />

med gamla bokstavsbetyg ges följande värden:<br />

Berömlig (A) 5<br />

Med utmärkt beröm godkänd (a) 5<br />

Med beröm godkänd (AB) 4<br />

Icke utan beröm godkänd (Ba) 3<br />

Godkänd (B) 3<br />

Icke fullt godkänd (BC) 1<br />

Icke godkänd (C) 1<br />

I underlag för betygspoängen ingår:<br />

• Betyg i samtliga obligatoriska ämnen / kurser utom<br />

idrott/idrott och hälsa.<br />

• Betyg i utökade (frivilliga) ämnen / kurser om de höjer<br />

betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. Om<br />

det utökade ämnet redan finns i avgångsbetyget på lägre<br />

nivå, sker först ett utbyte.


• Betyg i ämne / kurs (gäller ej lokal kurs) som inte ingår i<br />

avgångs-/slutbetyget och som krävs för behörighet eller<br />

höjer betygspoängen.<br />

• Betyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer betygspoängen<br />

eller krävs för särskild behörighet.<br />

För sökande med avgångsbetyg från fyraårig teknisk linje<br />

beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om<br />

sökande saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning<br />

av de betyg som satts i årskurs 3, d v s betyg satta i årskurs<br />

4 medräknas inte.<br />

Beräkning av kompletteringsbetyg<br />

Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan<br />

aldrig avse betyg på lägre nivå än vad som ingår i avgångsbetyget<br />

eller krävs för behörighet.<br />

Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i lokal kurs. Det<br />

gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen<br />

motsvarar aktuellt ämne.<br />

Behörighetskomplettering<br />

Komplettering med betyg i ämnen/kurser som krävs för<br />

behörighet.<br />

• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet<br />

till.<br />

• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet<br />

om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild<br />

behörighet, oavsett nivå.<br />

Exempel<br />

Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhållit betyget 2 i<br />

samhällskunskap 3 åk. För behörighet krävs samhällskunskap<br />

2 åk / kurs A. Sökande kompletterar med betyget VG<br />

i samhällskunskap A. Betyget 2 ersätts med 4 (siffervärdet<br />

för VG).<br />

Utbyteskomplettering<br />

Komplettering med betyg i ämnen / kurser som ingår i avgångsbetyget.<br />

Betygsvärdena byts ut.<br />

Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ett nytt högre<br />

betyg i det ämne, motsvarande kurs eller etapp som ingår<br />

i avgångsbetyget.<br />

Om den sökande uppfyller behörigheten i sitt avgångsbetyg<br />

men erhåller en högre betygspoäng genom komplettering<br />

byts det gamla betyget ut mot det nya.<br />

Sökande som kompletterat ämnesbetyg med nytt betyg<br />

från gymnasial vuxenutbildning etapper eller gymnasieskolans<br />

nya kurser får byta ut betyg i avgångsbetyg som avser<br />

lägst motsvarande nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering.<br />

Observera att betyg i Bild / Musik inte kan ersättas av<br />

Estetisk verksamhet och att Maskinskrivning inte kan ersättas<br />

av Tangentbordsteknik.<br />

Exempel<br />

Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 i matematik 3 åk<br />

SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C.<br />

Betyget 3 ersätts med 5, siffervärdet för MVG.<br />

Tilläggskomplettering<br />

Komplettering med betyg i ämnen / kurser som inte krävs för<br />

behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen<br />

om de höjer betygsvärdet som den sökande<br />

erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar<br />

och utbyteskompletteringar medräknats.<br />

Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från<br />

gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå<br />

i avgångsbetyg från två eller treåriga linjer i gymnasieskolan.<br />

När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som<br />

tredje året, som motsvarar kurser, etapper från gymnasial<br />

vuxenutbildning eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer<br />

förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst<br />

ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs.<br />

Avgångsbetyg från mellanårsprogram<br />

Betyg i lokala kurser som ingår i avgångsbetyg medräknas<br />

i betygsvärdet.<br />

Behörighetskomplettering (komplettering i ämne som krävs för behörighet)<br />

Komplettering med betyg i ämnen /kurser som krävs för<br />

behörighet.<br />

• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet<br />

till.<br />

• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet<br />

om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild<br />

behörighet, oavsett nivå.<br />

Utbyteskomplettering<br />

För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg från mellanårsprogram<br />

krävs att den sökande för de ämnen där kurserna<br />

bygger på varandra har ett nytt betyg i lägst den för<br />

sökande högsta kursen.<br />

Exempel<br />

Sökande med betyg i matematik, som läst kurserna A – C,<br />

måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med<br />

ett nytt betyg i lägst kurs C.<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 5


Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen<br />

gäller det följande ämnen:<br />

– svenska ersätts av kurs B *<br />

– engelska **<br />

– samhällskunskap<br />

– matematik<br />

– religionskunskap<br />

– biologi<br />

– C-språk ersätts av C-språk kurs B<br />

– B-språk ersätts av B-språk kurs B<br />

– fysik ersätts av fysik B<br />

– historia<br />

– kemi<br />

– teknologi<br />

– företagsekonomi ***<br />

samt naturkunskap<br />

* Sökande med betyg i svenska där kurs C, SV203, ingår ska<br />

komplettera med svenska kurs B för att ersätta ämnesbetyget.<br />

Nytt betyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205 räknas<br />

som tilläggskomplettering.<br />

** Sökande med betyg i engelska där kurs C, EN204, ingår<br />

ska för att ersätta ämnesbetyget i engelska med den för<br />

sökande högsta kursen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i<br />

engelska C, kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering.<br />

Om sökande kompletterat med engelska C, EN1203, kan<br />

betyget ersätta ämnesbetyg i engelska.<br />

*** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella<br />

kurser än kurser som benämns företagsekonomi<br />

måste sökande för att ersätta ämnesbetyg också komplettera<br />

med betyg i dessa kurser.<br />

För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte bygger på<br />

varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser<br />

som ingår i den sökandes ämnesbetyg.<br />

Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg,<br />

behöver inte kompletteras.<br />

Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas<br />

ut mot betyg i samma lokala kurs/er.<br />

Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs till.<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 6<br />

Exempel<br />

Sökande med betyg i ämnet företagsekonomi, som läst<br />

kurserna företagsekonomi A, rättskunskap samt lokal<br />

kurs, måste för att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi<br />

komplettera i både företagsekonomi A och rättskunskap.<br />

Både det nya betyget i företagsekonomi A och i rättskunskap<br />

medräknas i betygspoängen.<br />

Tilläggskomplettering<br />

Komplettering med betyg i kurser som inte krävs för behörighet<br />

och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen<br />

om de höjer betygspoängen som den sökande<br />

erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar<br />

och utbyteskompletteringar medräknats.<br />

Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna<br />

bygger på varandra får läggas till om kompletteringsbetyget<br />

avser kurs på samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget<br />

om utbyte först gjorts.<br />

Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna inte<br />

bygger på varandra får läggas till om utbyte av ämnesbetyget<br />

inte gjorts.<br />

Exempel 1<br />

En sökande har betyg 3 i matematik som omfattar kurs<br />

A-C och söker en utbildning där matematik inte krävs för<br />

behörighet.<br />

Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i<br />

samtliga kurser är VG.<br />

Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut mot kurs C<br />

VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att<br />

räknas som tillläggskompletteringar om de höjer betygspoängen.<br />

Exempel 2<br />

Sökande har betyg 5 i matematik som omfattar kurs A-C<br />

och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörighet.<br />

Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i<br />

samtliga kurser är VG.<br />

Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 (VG) kurs D<br />

eftersom D krävs för behörighet. Kurs C och E medräknas<br />

som tilläggskomplettering om den höjer betygspoängen.<br />

Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning<br />

Meritvärdering av samlat betygsdokument från gymnasial<br />

vuxenutbildning görs då den sökande saknar slutbetyg från<br />

gymnasial vuxenutbildning.


I beräkningen av jämförelsetal/betygspoäng ingår betyg<br />

i samtliga poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan<br />

ingå för grundläggande behörighet.<br />

Om sökande uppfyller den grundläggande behörigheten<br />

genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt<br />

Behörighet, görs meritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan.<br />

1. Betyg i enbart nya kurser – minst 2 115<br />

gymnasiepoäng (SANBP)<br />

Jämförbara kurser<br />

Det är alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbildning<br />

som räknas, jämförbar gammal kurs från gymnasial<br />

vuxenutbildning kan inte byta ut den nya kursen.<br />

Övriga kurser<br />

Betyg i<br />

– gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />

– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer)<br />

– kurser från gymnasieskolan<br />

räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal<br />

kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19.<br />

Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behörighet men<br />

medräknas inte vid beräkning av jämförelsetalet.<br />

2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser – minst<br />

2 071 gymnasiepoäng (SAMBP eller SAMBL)<br />

Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg<br />

(SAMBL). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser<br />

med bokstavsbetyg uppgår till minst 2 071 gymnasiepoäng<br />

konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SAMBP).<br />

Jämförbara kurser<br />

Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns<br />

är det alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbildning<br />

som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från<br />

gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka<br />

kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering).<br />

Övriga kurser<br />

Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />

(se avsnitt Skolformer) och kurser från gymnasieskolan<br />

räknas endast om de krävs för särskild behörighet.<br />

Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala<br />

kurser mulitipliceras med 1,0.<br />

Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas<br />

inte i meritvärderingen.<br />

3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser. Kursbetyg<br />

utfärdade senast den 30 juni 2002 – minst 1<br />

773 gymnasiepoäng (SABP eller SABM)<br />

Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg<br />

(SABM). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser<br />

med bokstavsbetyg uppgår till minst 1 773 gymnasiepoäng<br />

konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SABP).<br />

Jämförbara kurser<br />

Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns,<br />

utfärdade senast den 30 juni 2002, är det alltid den nya<br />

kursen som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser<br />

från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste<br />

(vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering).<br />

Övriga kurser<br />

Betyg i<br />

– gamla eller nya kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />

utfärdade efter den 30 juni 2002<br />

– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer, gymnasial vuxenutbildning)<br />

– kurser från gymnasieskolan<br />

räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal<br />

kurs behåller sitt omfång i gymnasiepoängen konverteras<br />

inte.<br />

Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas<br />

inte i meritvärderingen.<br />

BEDöMninGShAnDBoKSGrUppEnS TillläMpninGSBESlUT<br />

– MEriTVärDErinG<br />

Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörighet<br />

får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i<br />

moderna språk, engelska och matematik.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.)<br />

Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger<br />

inte meritpoäng.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.)<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 7


Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet<br />

– ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet –<br />

grupp A<br />

– ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggskomplettering<br />

– grupp B (betyget utfärdat i ett samlat<br />

betygsdokument).<br />

(bedömningshandboksgruppen 2007-12-11).<br />

Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg)<br />

– ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som tillläggskomplettering<br />

– grupp C.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2007-12-11).<br />

Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i områdesbehörighet<br />

fastställd behörighetskurs, ger nivån över<br />

den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng i<br />

ämnena moderna språk, matematik och engelska.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2007-12-11).<br />

Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt<br />

behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska<br />

eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de<br />

områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14).<br />

Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat<br />

betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari<br />

2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det<br />

krävs för särskild behörighet.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />

Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1<br />

januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare<br />

som meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att<br />

medräknas i jämförelsetalet.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14).<br />

Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbildning<br />

enligt kursplanen WK10 – 12 (WK2) omfattande 2<br />

500 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana<br />

kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gymnasieskolan/gymnasial<br />

vuxenutbildning. Beslutet avser både<br />

meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och<br />

områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall<br />

ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde<br />

år 2006. För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av<br />

högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2009-01-15.)<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 8<br />

Betyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D<br />

om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik<br />

4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-01-26)<br />

Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för<br />

sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som<br />

komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande:<br />

Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg<br />

A 20 5<br />

B 17,5 4,5<br />

C 15 4<br />

D 12,5 3,5<br />

E 10 3<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-03-26)<br />

För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng<br />

räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser<br />

i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg).<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-05-22)<br />

Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska<br />

alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal.<br />

Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen<br />

eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att<br />

sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger<br />

meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de<br />

som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En<br />

sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna<br />

en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den<br />

sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal.<br />

Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår<br />

i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs<br />

som utökad kurs så ingår sökande i BI. Om en kompletterad<br />

kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår<br />

sökande i grupp BII.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-05-22)<br />

Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik<br />

3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får<br />

meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)


Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för<br />

underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande<br />

kurser saknas. Betyg i kurserna medräknas inte i jämförelsetalet.<br />

Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar<br />

med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget<br />

endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D<br />

och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas.<br />

Betyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en<br />

Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta<br />

gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för<br />

behörighet.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)<br />

En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kurser<br />

som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 %<br />

medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas<br />

endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan<br />

inte bli tilläggskompletteringar.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet<br />

genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavsbetyg<br />

kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för<br />

meritkurser som har sifferbetyg.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2012-11-07)<br />

Sökande med slutbetyg som söker utbildning med krav i Matematik<br />

E kan komplettera med godkänt betyg i Matematik<br />

4 för att uppfylla behörighetskravet. Vid meritvärdering sker<br />

utbyte endast om betyget i Matematik 4 höjer den sökandes<br />

jämförelsetal.<br />

(bedömningshandboksgruppen 2013-01-08)<br />

UTlänDSK FörUTBilDninG<br />

Utländska gymnasiebetyg omräknas enligt Högskoleverkets<br />

föreskrifter i skala 10 – 20 och rangordnas i BI och BII.<br />

Särskilda regler för komplettering gäller för den som har<br />

utländsk förutbildning. Se den utländska bedömningsh<strong>andboken</strong><br />

samt HSVFS 2011:8 som övergår i HSVFS 2012:6.<br />

HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av<br />

UHRs föreskrifter.<br />

Meritvärdering av utländsk gymnasiebetyg som<br />

beviljats undantag genom 800-poängsregeln<br />

Räkna ut ett genomsnitt på det oavslutade utländska<br />

gymnasiebetyget och omvandla det sedan till skalan 10 – 20<br />

enligt formeln i 10 §. Det preliminära meritvärdet som beräknats<br />

genom formeln ges ett schablonvärde. Schablonvärdena<br />

är 300/10, 350/12.50, 400/15,00 och 450/17,50. Omräknat<br />

genomsnitt ges enligt:<br />

Framräknat preliminärt<br />

Meritvärde Schablonvärde t o m VT12<br />

300-349 = 300<br />

350-399 = 350<br />

400-449 = 400<br />

450-500 = 450<br />

Meritvärde Schablonvärde fr o m ST12<br />

10,00-12,49 = 10,00<br />

12,50-14,99 = 12,50<br />

15,00-17,49 = 15,00<br />

17,50-20,00 = 17,50<br />

De kurser som krävs för grundläggande och särskild behörighet<br />

medräknas alltid även om de sänker betygsgenomsnittet.<br />

Övriga kompletteringar medräknas om de höjer<br />

jämförelsetalet.<br />

Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning<br />

I första hand ska den sökande visar upp sitt gymnasiebetyg.<br />

Sökande som inte kan dokumentera sina gymnasiestudier,<br />

men har dokumenterade universitetsstudier, kan i undantagsfall<br />

ges ett meritvärde att söka på efter en samlad<br />

bedömning av meriterna. Beslut om meritvärde för nysökande<br />

fattas av respektive lärosäte (tillämpningsbeslut<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-01-26). Skälet till att<br />

dokumentation saknas kan bero på politiska förhållanden<br />

i hemlandet, t ex krig. För att den sökande ska få ett meritvärde<br />

från sina universitetsmeriter registrerat på meriter i<br />

NyA krävs en skriftlig förklaring till varför gymnasiebetyget<br />

inte finns. Om förklaring inte inkommer beslutar respektive<br />

lärosäte om eventuellt manuellt jämförelsetal per sökt kurs.<br />

Motsvarande magister examen<br />

om minst 4 år<br />

Motsvarande fil.kand examen<br />

425 16,00<br />

om minst 3 år 375 14,00<br />

Påbörjad universitetsutbildning 350 12,00<br />

Om endast gymnasiediplom finns 300 10,00<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 6 9


TABEll För jäMFörElSETAl För BETyGSpoänG<br />

Tabellen används när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska<br />

omvandlas till 20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs.<br />

Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämföpoäng<br />

relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal<br />

1,00 0,97<br />

1,01 1,04<br />

1,02 1,11<br />

1,03 1,18<br />

1,04 1,25<br />

1,05 1,32<br />

1,06 1,38<br />

1,07 1,45<br />

1,08 1,52<br />

1,09 1,59<br />

1,10 1,65<br />

1,11 1,72<br />

1,12 1,79<br />

1,13 1,86<br />

1,14 1,92<br />

1,15 1,99<br />

1,16 2,06<br />

1,17 2,12<br />

1,18 2,19<br />

1,19 2,26<br />

1,20 2,32<br />

1,21 2,39<br />

1,22 2,46<br />

1,23 2,52<br />

1,24 2,59<br />

1,25 2,65<br />

1,26 2,72<br />

1,27 2,79<br />

1,28 2,85<br />

1,29 2,92<br />

1,30 2,98<br />

1,31 3,05<br />

1,32 3,11<br />

1,33 3,18<br />

1,34 3,24<br />

1,35 3,31<br />

1,36 3,37<br />

1,37 3,44<br />

1,38 3,50<br />

1,39 3,57<br />

1,40 3,63<br />

1,41 3,70<br />

1,42 3,76<br />

1,43 3,83<br />

1,44 3,89<br />

1,45 3,95<br />

1,46 4,02<br />

1,47 4,08<br />

1,48 4,15<br />

1,49 4,21<br />

1,50 4,27<br />

1,51 4,34<br />

1,52 4,40<br />

1,53 4,46<br />

1,54 4,53<br />

1,55 4,59<br />

1,56 4,65<br />

1,57 4,71<br />

1,58 4,78<br />

1,59 4,84<br />

1,60 4,90<br />

1,61 4,96<br />

1,62 5,03<br />

1,63 5,09<br />

1,64 5,15<br />

1,65 5,21<br />

1,66 5,28<br />

1,67 5,34<br />

1,68 5,40<br />

1,69 5,46<br />

1,70 5,52<br />

1,71 5,58<br />

1,72 5,64<br />

1,73 5,71<br />

1,74 5,77<br />

1,75 5,83<br />

1,76 5,89<br />

1,77 5,95<br />

1,78 6,01<br />

1,79 6,07<br />

1,80 6,13<br />

1,81 6,19<br />

1,82 6,25<br />

1,83 6,31<br />

1,84 6,37<br />

1,85 6,43<br />

1,86 6,49<br />

1,87 6,55<br />

1,88 6,61<br />

1,89 6,67<br />

1,90 6,73<br />

1,91 6,79<br />

1,92 6,85<br />

1,93 6,91<br />

1,94 6,97<br />

1,95 7,03<br />

1,96 7,09<br />

1,97 7,14<br />

1,98 7,20<br />

1,99 7,26<br />

2,00 7,32<br />

2,01 7,38<br />

2,02 7,44<br />

2,03 7,49<br />

2,04 7,55<br />

2,05 7,61<br />

2,06 7,67<br />

2,07 7,73<br />

2,08 7,78<br />

2,09 7,84<br />

2,10 7,90<br />

2,11 7,96<br />

2,12 8,01<br />

2,13 8,07<br />

2,14 8,13<br />

2,15 8,18<br />

2,16 8,24<br />

2,17 8,30<br />

2,18 8,36<br />

2,19 8,41<br />

2,20 8,47<br />

2,21 8,52<br />

2,22 8,58<br />

2,23 8,64<br />

2,24 8,69<br />

2,25 8,75<br />

2,26 8,80<br />

2,27 8,86<br />

2,28 8,92<br />

2,29 8,97<br />

M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />

Sid 7 0<br />

2,30 9,03<br />

2,31 9,08<br />

2,32 9,14<br />

2,33 9,19<br />

2,34 9,25<br />

2,35 9,30<br />

2,36 9,36<br />

2,37 9,41<br />

2,38 9,47<br />

2,39 9,52<br />

2,40 9,58<br />

2,41 9,63<br />

2,42 9,69<br />

2,43 9,74<br />

2,44 9,79<br />

2,45 9,85<br />

2,46 9,90<br />

2,47 9,95<br />

2,48 10,01<br />

2,49 10,06<br />

2,50 10,12<br />

2,51 10,17<br />

2,52 10,22<br />

2,53 10,28<br />

2,54 10,33<br />

2,55 10,38<br />

2,56 10,43<br />

2,57 10,49<br />

2,58 10,54<br />

2,59 10,59<br />

2,60 10,64<br />

2,61 10,70<br />

2,62 10,75<br />

2,63 10,80<br />

2,64 10,85<br />

2,65 10,91<br />

2,66 10,96<br />

2,67 11,01<br />

2,68 11,06<br />

2,69 11,11<br />

2,70 11,16<br />

2,71 11,21<br />

2,72 11,27<br />

2,73 11,32<br />

2,74 11,37<br />

2,75 11,42<br />

2,76 11,47<br />

2,77 11,52<br />

2,78 11,57<br />

2,79 11,62<br />

2,80 11,67<br />

2,81 11,72<br />

2,82 11,77<br />

2,83 11,82<br />

2,84 11,87<br />

2,85 11,92<br />

2,86 11,97<br />

2,87 12,02<br />

2,88 12,07<br />

2,89 12,12<br />

2,90 12,17<br />

2,91 12,22<br />

2,92 12,27<br />

2,93 12,32<br />

2,94 12,37<br />

2,95 12,42<br />

2,96 12,47<br />

2,97 12,51<br />

2,98 12,56<br />

2,99 12,61<br />

3,00 12,66<br />

3,01 12,71<br />

3,02 12,76<br />

3,03 12,80<br />

3,04 12,85<br />

3,05 12,90<br />

3,06 12,95<br />

3,07 13,00<br />

3,08 13,04<br />

3,09 13,09<br />

3,10 13,14<br />

3,11 13,19<br />

3,12 13,23<br />

3,13 13,28<br />

3,14 13,33<br />

3,15 13,37<br />

3,16 13,42<br />

3,17 13,47<br />

3,18 13,51<br />

3,19 13,56<br />

3,20 13,61<br />

3,21 13,65<br />

3,22 13,70<br />

3,23 13,75<br />

3,24 13,79<br />

3,25 13,84<br />

3,26 13,88<br />

3,27 13,93<br />

3,28 13,98<br />

3,29 14,02<br />

3,30 14,07<br />

3,31 14,11<br />

3,32 14,16<br />

3,33 14,20<br />

3,34 14,25<br />

3,35 14,29<br />

3,36 14,34<br />

3,37 14,38<br />

3,38 14,43<br />

3,39 14,47<br />

3,40 14,51<br />

3,41 14,56<br />

3,42 14,60<br />

3,43 14,65<br />

3,44 14,69<br />

3,45 14,74<br />

3,46 14,78<br />

3,47 14,82<br />

3,48 14,87<br />

3,49 14,91<br />

3,50 14,95<br />

3,51 15,00<br />

3,52 15,04<br />

3,53 15,08<br />

3,54 15,13<br />

3,55 15,17<br />

3,56 15,21<br />

3,57 15,25<br />

3,58 15,30<br />

3,59 15,34<br />

3,60 15,38<br />

3,61 15,42<br />

3,62 15,47<br />

3,63 15,51<br />

3,64 15,55<br />

3,65 15,59<br />

3,66 15,63<br />

3,67 15,68<br />

3,68 15,72<br />

3,69 15,76<br />

3,70 15,80<br />

3,71 15,84<br />

3,72 15,88<br />

3,73 15,92<br />

3,74 15,96<br />

3,75 16,01<br />

3,76 16,05<br />

3,77 16,09<br />

3,78 16,13<br />

3,79 16,17<br />

3,80 16,21<br />

3,81 16,25<br />

3,82 16,29<br />

3,83 16,33<br />

3,84 16,37<br />

3,85 16,41<br />

3,86 16,45<br />

3,87 16,49<br />

3,88 16,53<br />

3,89 16,57<br />

3,90 16,61<br />

3,91 16,65<br />

3,92 16,68<br />

3,93 16,72<br />

3,94 16,76<br />

3,95 16,80<br />

3,96 16,84<br />

3,97 16,88<br />

3,98 16,92<br />

3,99 16,96<br />

4,00 16,99<br />

4,01 17,03<br />

4,02 17,07<br />

4,03 17,11<br />

4,04 17,15<br />

4,05 17,18<br />

4,06 17,22<br />

4,07 17,26<br />

4,08 17,30<br />

4,09 17,34<br />

4,10 17,37<br />

4,11 17,41<br />

4,12 17,45<br />

4,13 17,48<br />

4,14 17,52<br />

4,15 17,56<br />

4,16 17,59<br />

4,17 17,63<br />

4,18 17,67<br />

4,19 17,70<br />

4,20 17,74<br />

4,21 17,78<br />

4,22 17,81<br />

4,23 17,85<br />

4,24 17,89<br />

4,25 17,92<br />

4,26 17,96<br />

4,27 17,99<br />

4,28 18,03<br />

4,29 18,06<br />

4,30 18,10<br />

4,31 18,13<br />

4,32 18,17<br />

4,33 18,20<br />

4,34 18,24<br />

4,35 18,27<br />

4,36 18,31<br />

4,37 18,34<br />

4,38 18,38<br />

4,39 18,41<br />

4,40 18,45<br />

4,41 18,48<br />

4,42 18,52<br />

4,43 18,55<br />

4,44 18,58<br />

4,45 18,62<br />

4,46 18,65<br />

4,47 18,68<br />

4,48 18,72<br />

4,49 18,75<br />

4,50 18,78<br />

4,51 18,82<br />

4,52 18,85<br />

4,53 18,88<br />

4,54 18,92<br />

4,55 18,95<br />

4,56 18,98<br />

4,57 19,02<br />

4,58 19,05<br />

4,59 19,08<br />

4,60 19,11<br />

4,61 19,14<br />

4,62 19,18<br />

4,63 19,21<br />

4,64 19,24<br />

4,65 19,27<br />

4,66 19,30<br />

4,67 19,34<br />

4,68 19,37<br />

4,69 19,40<br />

4,70 19,43<br />

4,71 19,46<br />

4,72 19,49<br />

4,73 19,52<br />

4,74 19,55<br />

4,75 19,59<br />

4,76 19,62<br />

4,77 19,65<br />

4,78 19,68<br />

4,79 19,71<br />

4,80 19,74<br />

4,81 19,77<br />

4,82 19,80<br />

4,83 19,83<br />

4,84 19,86<br />

4,85 19,89<br />

4,86 19,92<br />

4,87 19,95<br />

4,88 19,98<br />

4,89–5,00 20,00


TABEll För UTByTESKoMplETTErinG MED Gy11/VUx12 – KUrSEr<br />

I denna tabell finns de kurser (2000/2001) som i slutbetyg kan ersättas av kurser från Gy11/Vux12 för att höja meritvärdet.<br />

GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

administration Konferens och reception adM1208 100 receptions- och konferensservice<br />

adMreC0 100<br />

anläggning Stensättning ate1210 150 anläggning – stensättning anLang0 100<br />

gröna ytor ate1208 150 anläggning – gröna ytor anLanL0 200<br />

anläggning ate1201 100 anläggning 1 anLanL01 100<br />

vägbyggnad ate1211 150 anläggning – vägbyggnad anLann0 100<br />

Ledningsbyggnad ate1209 150 anläggning – ledningsbyggnad<br />

anLanä0 200<br />

arkitektur Miljöanpassad arkitektur byt1203 100 arkitektur – hus arKarK0 100<br />

automationsteknik Servoteknik Str1208 50 elmotordrivsystem aUteLd0 100<br />

automationsteknik byggnadsautomation Str1501 100 Fastighetsautomation 1 aUtFaS01 100<br />

bageri- och konditorikunskap<br />

automationsenheter Str1201 100 industriautomation aUtind0 100<br />

Choklad och konfektyr KOnd1201 100 Choklad och konfektyr bagCHO0 100<br />

Konditori restaurang KOnd1205 100 Konditori – specialisering bagKOn00S 100<br />

beläggning beläggning ate1202 150 beläggning beLbeL0 200<br />

berghantering bergborrning ate1204 150 bergborrning berbeb0 200<br />

bergmaskiner ate1205 50 bergmaskiner berbeM0 100<br />

bergsprängning ate1206 200 bergsprängning berbeP0 200<br />

bergarbeten ate1203 150 bergarbeten berber0 200<br />

biologi – naturbruk Utrotningshotade arter naM1211 50 bevarandebiologi bigbea0 100<br />

biodling naM1202 50 biologi – naturbruk – specialisering<br />

bigbig00S 100<br />

bild bild bF1201 150 bild biLbiL0 100<br />

bild och form, fördjupning bF1203 200 bild och form – specialisering<br />

biLbiL00S 100<br />

bild och form, grundkurs bF1202 50 bild och form 1a1 biLbiL01a1 50<br />

biologi biologi a bi1201 100 biologi 1 biObiO01 100<br />

biologi b bi1202 50 biologi 2 biObiO02 100<br />

bioteknik bi1209 100 bioteknik biObit0 100<br />

Cad Cad a teU1201 50 Cad 1 CadCad01 50<br />

dator- och kommunikationsteknik<br />

Cad b teU1202 50 Cad 2 CadCad02 50<br />

Cad C teU1203 50 Cad 3 CadCad03 50<br />

industriell it Str1204 100 industriell informationsteknik<br />

daOinU0 100<br />

datorstyrd produktion CnC-teknik d CnC1205 100 datorstyrd produktion 4 dardat04 100<br />

CnC-teknik e CnC1206 50 datorstyrd produktion 5 dardat05 100<br />

dansteknik dansträning dnS1205 100 dansträning datdar0 100<br />

design designmodeller MOd1201 150 designmodeller deSdeS0 100<br />

design teU1204 100 design 1 deSdeS01 100<br />

digitalt skapande digitalt skapande eOS1201 100 digitalt skapande 1 digdig01 100<br />

djurvård inom djurens<br />

hälso- och sjukvård<br />

djursjukvård dJr1205 150 djurvård inom djurens hälso-<br />

och sjukvård 1<br />

dJrdJU01 100<br />

djur djurkunskap grundkurs dJr1204 50 djurhållning dJUdJH0 100<br />

driftsäkerhet och<br />

underhåll<br />

reparationsteknik Und1204 100 avhjälpande underhåll 1 driavH01 100<br />

ta b e L L F Ö r U t b y t e S K O M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 1


ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 2<br />

GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

eldistributionsteknik Högspänningsnät eLd1202 100 Högspänningsnät eLdHÖg0 100<br />

Lågspänningsnät eLd1204 150 Lågspänningsnät eLdLÅS0 100<br />

drift och underhåll eLd1201 150 nätunderhållsarbete på luftledningsnät<br />

0,4–24kv<br />

eLdnäd0 100<br />

elektronik Mikroprocessorteknik b enK1208 100 Mikrodatortillämpningar eLeMiK0 100<br />

elektroteknik elkunskap eLKU1203 100 elektromekanik eLreLK0 100<br />

elektroniksystem Ljudanläggningar enSy1213 100 bild- och ljudanläggningar eLtbid0 100<br />

Marinelektronik enSy1215 150 Marina elektroniksystem eLtMar0 100<br />

energiteknik energi a ente1201 100 energiteknik 1 eneene01 100<br />

energi b ente1202 150 energiteknik 2 eneene02 100<br />

alternativ energihantering Krv1201 100 Förnybar energi eneFÖr0 100<br />

engelska engelska a en1201 100 engelska 5 engeng05 100<br />

engelska b en1202 100 engelska 6 engeng06 100<br />

engelska C en1203 100 engelska 7 engeng07 100<br />

engelska för döva engelska för döva a endv1201 100 engelska för döva 5 enLene05 100<br />

engelska för döva b endv1202 100 engelska för döva 6 enLene06 100<br />

engelska för döva C endv1203 100 engelska för döva 7 enLene07 100<br />

entreprenörskap Småföretagande b Fe1208 100 entreprenörskap och företagande<br />

estetisk kommunikation<br />

entenr0 100<br />

estetisk orientering eOS1202 100 estetisk kommunikation 1 eSteSt01 100<br />

Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning Fate1202 100 Fastighetsförvaltning FaFFaS0 100<br />

Film- och tv-produktion rörlig bild a, 100 p rbL1201 100 Film- och tv-produktion 1 FiLFiL01 100<br />

rörlig bild b, 100 p rbL1202 100 Film- och tv-produktion 2 FiLFiL02 100<br />

Filosofi Filosofi a FS1201 50 Filosofi 1 FiOFiO01 50<br />

Filosofi b FS1202 50 Filosofi 2 FiOFiO02 50<br />

Fiskevård Fiskevård a naM1204 50 Fiskevård 1 FiKFiS01 100<br />

Formgivning Formgivning a FOg1203 100 Formgivning 1 FOMFOr01S 100<br />

Fotografisk bild Fotografisk bild a FbL1201 100 Fotografisk bild 1 FOtFOt01 100<br />

Fritids- och friskvårdsverksamheter<br />

Fotografisk bild b FbL1202 100 Fotografisk bild 2 FOtFOt02 100<br />

badverksamhet bKF1201 200 bad- och friskvårdsanläggningar<br />

Fribad0 100<br />

Fysik Fysik a Fy1201 100 Fysik 1a FySFyS01a 150<br />

Fysik b Fy1202 150 Fysik 2 FySFyS02 100<br />

Företagsekonomi Marknadsföring Fe1204 100 Marknadsföring FÖrMad0 100<br />

redovisning och beskattning Fe1206 100 redovisning 1 FÖrred01 100<br />

geografi geografiska informations- ge1203 50 geografiska informations- geOgeO0 100<br />

systemsystem<br />

geografi a ge1201 100 geografi 1 geOgeO01 100<br />

geografi b ge1202 50 geografi 2 geOgeO02 100<br />

gerontologi och geri- geriatrik OMv1205 100 vård och omsorg vid gervÅr0 100<br />

atrik<br />

demenssjukdom<br />

golvläggning golv gOte1201 100 golvläggning 1 gOLgOL01 100<br />

våtrumsbeklädnad gOte1209 150 golvläggning 2 – våtrum gOLgOL02 100<br />

trä och laminatgolv gOte1208 150 golvläggning 3 – trä och<br />

laminat<br />

gOLgOv03 200<br />

godstransporter tunga godstransporter trte1221 150 godstrafik gOSgOd0 200<br />

Lastbilsmonterad kran trte1205 50 Lastbilsmonterad kran gOSLaL0 100<br />

grafisk kommunikation<br />

grafisk kommunikation b gKO1202 100 grafisk kommunikation 2 gragra02 100


GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

grafisk produktion tryckteknik a tryK1202 100 grafisk produktion 1 grFgrF01 100<br />

tryckteknik b tryK1203 100 grafisk produktion 2 grFgrF02 100<br />

tryckteknik C tryK1204 200 grafisk produktion 3 grFgrF03 100<br />

tryckteknik d tryK1205 100 grafisk produktion 4 grFgrF04 100<br />

Handel Handel specialisering HndL1204 200 Handel – specialisering HanHan00S 100<br />

Historia Historia inom lärlingsförsök HiF1201 50 Historia 1a1 HiSHiS01a1 50<br />

Historia a Hi1201 100 Historia 1b HiSHiS01b 100<br />

Historia b Hi1202 100 Historia 2a HiSHiS02a 100<br />

Historia b Hi1202 100 Historia 2b – kultur HiSHiS02b 100<br />

Historia C Hi1203 100 Historia 3 HiSHiS03 100<br />

Hotell Hotell a HOK1202 50 Logi HOtLOg0 100<br />

Hotell b HOK1203 150 reception 1 HOtreC01 100<br />

Humanistisk och tematisk specialisering tS1201 50 Humanistisk och samhälls- HUaHUM0 50<br />

samhällsvetenskaplig<br />

spets inom försöksverksamhet<br />

med riksrekryterandegymnasial<br />

spetsutbildning<br />

vetenskaplig spets<br />

Hundkunskap Hundar dJr1209 50 Hundkunskap 1 HUnHUn01 100<br />

Hygienkunskap Livsmedelshygien LMK1204 50 Hygien HygHyg0 100<br />

Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande MKU1201 100 Hållbart samhällsbyggande HÅLHÅb0 100<br />

Hälsa alternativmedicin OMv1201 50 Komplementärmedicin HäLKOM0 100<br />

idrott och hälsa idrott och hälsa a idH1201 100 idrott och hälsa 1 idridr01 100<br />

idrott och hälsa b idH1202 50 idrott och hälsa 2 idridr02 100<br />

inköp och logistik inköp och varuhantering HndL1205 100 inköp 1 inKinK01 100<br />

installationsteknik belysningsteknik eLi1201 50 belysningsteknik inSbeS0 100<br />

elinstallation grundkurs eLi1203 250 elinstallationer inSeLi0 200<br />

elinstallation motorstyrning eLi1204 100 elmotorstyrning inSeLS0 100<br />

industritekniska pro- industriell produktion a KiP1203 200 industritekniska processer 1 inUinU01 100<br />

cesser<br />

industriell produktion b KiP1204 200 industritekniska processer 2 inUinU02 100<br />

Kemi Kemi a Ke1201 100 Kemi 1 KeMKeM01 100<br />

Kemi b Ke1202 100 Kemi 2 KeMKeM02 100<br />

Klassisk grekiska –<br />

språk och kultur<br />

Konferens och evenemang<br />

grekiska a grK1201 100 Klassisk grekiska – språk<br />

och kultur 1<br />

KLaKLa01 100<br />

grekiska b grK1202 100 Klassisk grekiska – språk<br />

och kultur 2<br />

KLaKLa02 100<br />

Konferens HOK1205 100 Konferens 2 KOnKOn02 100<br />

Konst och kultur Filmkunskap KUHi1201 50 Film- och tv-kunskap KOSFiL0 100<br />

Konstruktion Konstruktion a teU1205 100 Konstruktion 1 KOtKOS01 100<br />

Konstruktion b teU1206 100 Konstruktion 2 KOtKOS02 100<br />

Kraft- och värmeteknik Kraft- och värmeteknik a Krv1202 150 Kraft- och värmeteknik 1 KraKra01 200<br />

Kraft- och värmeteknik b Krv1203 150 Kraft- och värmeteknik 2 KraKra02 200<br />

Kraft- och värmeteknik C Krv1204 100 reservkraft Krarer0 100<br />

Kyl- och värmepumps- Kyl – installation KyvP1202 200 Kyl- och värmepumpsteknik KyLKyC0 200<br />

teknik<br />

– installation<br />

ta b e L L F Ö r U t b y t e S K O M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 3


GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

Kyl- och värmepumps- Kyl – drift och underhåll KyvP1201 50 Kyl- och värmepumpsteknik KyLKyO0 100<br />

teknik<br />

– grund<br />

Kyl – service KyvP1203 200 Kyl- och värmepumpsteknik<br />

– service<br />

KyLKyv0 200<br />

Lackeringsteknik Lackering tunga fordon a LaC1207 200 Lackeringsteknik för tunga<br />

fordon<br />

LaCLar0 200<br />

Lantbruksdjur Lantbruksdjurs skötsel dJr1212 150 Lantbruksdjur 1 LanLan01 100<br />

Larm och säkerhets- Säkerhetssystem tei1205 100 Larm-, övervaknings- och LarLaM0 100<br />

teknik<br />

säkerhetssystem<br />

Latin – språk och Latin med allmän språkkun- LaS1201 100 Latin – språk och kultur 1 LatLat01 100<br />

kultur<br />

skap a<br />

Latin med allmän språkkunskap<br />

b<br />

LaS1202 100 Latin – språk och kultur 2 LatLat02 100<br />

Latin med allmän språkkunskap<br />

C<br />

LaS1203 100 Latin – språk och kultur 3 LatLat03 100<br />

Ledarskap och organisation<br />

Organisation o ledarskap Fe1205 50 Ledarskap och organisation LedLed0 100<br />

Ljudproduktion Ljudmedier a LJUM1201 100 Ljudproduktion 1 LJULJU01 100<br />

Ljudmedier b LJUM1202 100 Ljudproduktion 2 LJULJU02 100<br />

Mat och dryck i kombination<br />

gastronomi MaKU1203 50 Mat och dryck i kombination MaCMat0 100<br />

Matlagningskunskap dietik och dietmatlagning när1201 100 Specialkoster MaLSPe0 100<br />

Maskin- och lastbils- Hydraulik – tunga fordon FOr1208 150 Mobil hydraulik 1 MaSMOb01 100<br />

teknik<br />

Systemteknik – buss och bULt1204 100 Styr- och övervakningssys- MaSSty0 100<br />

lastbil<br />

tem<br />

Matematik Matematik a Ma1201 100 Matematik 1a MatMat01a 100<br />

Matematik a Ma1201 100 Matematik 1b MatMat01b 100<br />

Matematik a Ma1201 100 Matematik 1c MatMat01c 100<br />

Matematik b Ma1202 50 Matematik 2a MatMat02a 100<br />

Matematik b Ma1202 50 Matematik 2b MatMat02b 100<br />

Matematik b Ma1202 50 Matematik 2c MatMat02c 100<br />

Matematik C Ma1203 100 Matematik 3b MatMat03b 100<br />

Matematik C Ma1203 100 Matematik 3c MatMat03c 100<br />

Matematik d Ma1204 100 Matematik 4 MatMat04 100<br />

Matematik e Ma1205 50 Matematik 5 MatMat05 100<br />

Mediekommunikation Mediekommunikation a MdK1201 100 Journalistik, reklam och<br />

information 1<br />

MeeJOU01 100<br />

Medieproduktion Medieproduktion a MPr1201 200 Medieproduktion 1 MePMei01 100<br />

Medieproduktion b MPr1202 100 Medieproduktion 2 MePMei02 100<br />

Medier, samhälle och Mediekunskap MdK1204 100 Medier, samhälle och kom- MerMee01 100<br />

kommunikation<br />

munikation 1<br />

Moderna språk Moderna språk steg 1 MSPr1201 100 Moderna språk 1 MOdXXX01 100<br />

Moderna språk steg 2 MSPr1202 100 Moderna språk 2 MOdXXX02 100<br />

Moderna språk steg 3 MSPr1203 100 Moderna språk 3 MOdXXX03 100<br />

Moderna språk steg 4 MSPr1204 100 Moderna språk 4 MOdXXX04 100<br />

Moderna språk steg 5 MSPr1205 100 Moderna språk 5 MOdXXX05 100<br />

Moderna språk steg 6 MSPr1206 100 Moderna språk 6 MOdXXX06 100<br />

Moderna språk steg 7 MSPr1207 100 Moderna språk 7 MOdXXX07 100<br />

ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 4


GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

Modersmål aktiv tvåspråkighet ML1201 100 Modersmål – aktiv tvåspråkighet<br />

Motor- och röjmotorsåg<br />

MOeMOd0 100<br />

Modersmål a ML1202 100 Modersmål 1 MOeXXX01 100<br />

Modersmål b ML1203 100 Modersmål 2 MOeXXX02 100<br />

Motor- och röjmotorsåg nabt1204 100 Motor- och röjmotorsåg 1 MOtMOt01 100<br />

avverkning med motorsåg SKOg1201 100 Motor- och röjmotorsåg 2 MOtMOt02 100<br />

Musikteori arrangering och komposition MUPr1201 50 arrangering och komposition MUiara0 100<br />

gehörs- och musiklära a MU1203 100 gehörs- och musiklära 1 MUigeH01 100<br />

gehörs- och musiklära b MU1204 50 gehörs- och musiklära 2 MUigeH02 100<br />

Mur- och putsverk Murning a HUS1208 100 Mur- och putsverk 1 –<br />

grundmurar<br />

MUrMUr01 100<br />

Murning b HUS1209 200 Mur- och putsverk 2 –<br />

murverk<br />

MUrMUr02 100<br />

Putsning HUS1210 100 Mur- och putsverk 3 – puts MUrMUr03 100<br />

Musik ensembleledning MUPr1202 50 ensembleledning och dirigering<br />

MUSene0 100<br />

ensemble a MU1201 100 ensemble 1 MUSenS01 100<br />

ensemble b MU1202 50 ensemble 2 MUSenS02S 100<br />

instrument och sång C MU1207 50 instrument eller sång 2 MUSinS02 100<br />

Körsång a MU1208 50 Körsång 1 MUSKÖS01 100<br />

Körsång b MU1209 100 Körsång 2 MUSKÖS02S 100<br />

rytmik med dans MU1210 50 rytmik MUSryt0 100<br />

Måleri invändig målning MÅL1203 150 Måleri 1 MÅLMÅL01 200<br />

Människan Människan socialt och kulturellt<br />

Mät-, styr- och reglerteknik<br />

SOMS1202 100 internationellt arbete Mänina0 100<br />

avancerade styrsystem Str1202 100 distribuerade styrsystem MätdiS0 100<br />

Styrteknik a Str1209 50 Mät- och styrteknik MätMäO0 100<br />

Styrteknik b Str1210 100 Programmerbara styrsystem MätPrr0 100<br />

Mönsterkonstruktion datoriserad mönsterhantering<br />

C<br />

MKO1203 100 datoriserad mönsterhantering<br />

2<br />

MÖndat02 100<br />

naturbruksteknik avverkningsmaskiner SKOg1203 150 avverkningsmaskiner nabavv0 100<br />

virkestransport a SKOg1212 150 virkestransport med skotare nabvie0 100<br />

naturkunskap naturkunskap a nK1201 50 naturkunskap 1a1 naKnaK01a1 50<br />

naturbrukets byggnader<br />

naturkunskap b nK1202 100 naturkunskap 2 naKnaK02 100<br />

byggnadsunderhåll nabt1203 100 byggnadsunderhåll narbya0 100<br />

näthandel näthandel C HndL1208 100 näthandel 2 nätnät02 100<br />

nätverksteknik Lokala nätverk b dtr1204 150 nätverksteknologier nävnäK0 100<br />

datorkommunikation dtr1201 100 nätverksteknik nävnär0 100<br />

Odling i växthus Odling i växthus OdL1206 100 Odling i växthus 1 OdiOdL01 100<br />

växthusteknik nabt1207 50 Odling i växthus 2 OdiOdL02 100<br />

Odling grovfoderproduktion OdL1203 50 Odling av djurfoder OdLOdL0 100<br />

ekologisk odling OdL1201 50 Odling – specialisering OdLOdL00S 100<br />

Plantskoleskötsel OdL1208 50 trädgårdsodling – plantskoleväxter<br />

OdLtrS0 100<br />

trädgårdsodling grundkurs OdL1209 150 trädgårdsodling OdLtrÅ0 100<br />

Odling på åker OdL1207 150 växtodling 1 OdLvät01 100<br />

Pedagogik i vård och Handledning OMv1206 100 vårdpedagogik och handled- PeavÅd0 100<br />

omsorg<br />

ning<br />

Pedagogik Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100 Pedagogiskt ledarskap PedPeg0 100<br />

ta b e L L F Ö r U t b y t e S K O M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 5


ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 6<br />

GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

Pedagogiskt arbete Skapande verksamhet eOS1204 100 Skapande verksamhet PegSKP0 100<br />

Plåtslageriteknik taktäckning b byPL1212 100 byggnadsplåtslageri 4 PLtbyg04 200<br />

Kopparslageri byPL1204 50 Kulturplåtslageri PLtKUU0 100<br />

Lättbyggnad byPL1207 150 Lättbyggnadsteknik PLtLät0 200<br />

Lödning och skärning SvSt1206 50 Plåtslageri – svetstekniker PLtPLt0 100<br />

Produktionskunskap industriell produktion a KiP1203 200 Produktionskunskap 1 PrdPrO01 100<br />

industriell produktion b KiP1204 200 Produktionskunskap 2 PrdPrO02 100<br />

Programmering Programmering C dtr1209 100 Programmering 2 PrrPrr02 100<br />

Psykologi Psykologi a PS1201 50 Psykologi 1 PSKPSy01 50<br />

Psykologi b PS1202 50 Psykologi 2a PSKPSy02a 50<br />

teknisk psykologi PS1203 Psykologi 2b PSKPSy02b 50<br />

religionskunskap religionskunskap a re1201 50 religionskunskap 1 reLreL01 50<br />

religionskunskap b re1202 50 religionskunskap 2 reLreL02 50<br />

rid- och körkunskap Körning rid1202 100 Körning 1 ridKÖr01 100<br />

rid- och körkunskap ridning och körning grundkurs<br />

rid1204 150 ridning och körning ridrid0 200<br />

ridning rid1203 100 ridning 1 ridrid01 100<br />

trav rid1205 100 trav 1 ridtra01 100<br />

Samhällskunskap internationell ekonomi Fe1210 50 internationell ekonomi SaMine0 100<br />

Serviceteknik – naturbruk<br />

internationella relationer SH1204 50 internationella relationer SaMinr0 100<br />

Samhällskunskap inom lärlingsförsök<br />

SHF1201 50 Samhällskunskap 1a1 SaMSaM01a1 50<br />

Samhällskunskap a SH1201 100 Samhällskunskap 1b SaMSaM01b 100<br />

Samhällskunskap b SH1202 100 Samhällskunskap 2 SaMSaM02 100<br />

Samhällskunskap C SH1203 100 Samhällskunskap 3 SaMSaM03 100<br />

basmaskin service nabt1202 100 Serviceteknik – naturbruk 1 SeiSei01 100<br />

naturbruksmaskiner reparation<br />

nabt1205 100 Serviceteknik – naturbruk 2 SeiSei02 100<br />

Serveringskunskap Servering d SerK1208 100 Matsalshantverk SerMaF0 100<br />

Servering b SerK1206 100 Servering 1 SerSer01 100<br />

Servering C SerK1207 200 Servering 2 SerSer02 100<br />

Sjukvård Sjukvård OMv1212 200 akutsjukvård SJUaKU0 200<br />

barn- och ungdomssjukvård OMv1202 200 barn- och ungdomssjukvård SJUbar0 200<br />

Hemsjukvård OMv1207 100 Hemsjukvård SJUHeM0 100<br />

Lindrande vård OMv1208 100 Lindrande vård SJULin0 100<br />

Skogsproduktion Skogsskötsel a SKOg1205 100 Skogsskötsel 1 SKgSKO01 100<br />

Skogsskötsel b SKOg1206 150 Skogsskötsel 2 SKgSKO02 100<br />

virkesmätning SKOg1211 150 virkesmätning SKgviK0 100<br />

Skog, mark och vatten Jakt och viltvård naM1207 150 Jakt och viltvård 1 SKOJaK01 100<br />

Skötsel av utemiljöer beskärning tdg1201 50 Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 100<br />

Specialidrott Specialidrott b SC1202 100 idrottsspecialisering 3 SPeidS03 100<br />

Stycknings- och charkuterikunskap<br />

Support och servicearbete<br />

Svenska som andraspråk<br />

Styckning övriga djurslag StyCK1205 50 Styckning 4 StySty04 100<br />

elektroniksystemreparationer<br />

enSy1204 150 Service och reparationsarbete<br />

SUPSer0 100<br />

Svenska som andraspråk a Sva1201 100 Svenska som andraspråk 1 SvaSva01 100<br />

Svenska som andraspråk b Sva1202 100 Svenska som andraspråk 2 SvaSva02 100


GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

Svenska Svenska A SV1201 100 Svenska 1 SVESVE01 100<br />

Svenska B SV1202 100 Svenska 2 SVESVE02 100<br />

Svenska C SV1205 50 Svenska 3 SVESVE03 100<br />

Litteratur och litteraturkunskap<br />

SV1203 50 Litteratur SVELIT0 100<br />

Svenskt teckenspråk Teckenspråk för hörande 1 TNH1201 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT01 100<br />

för hörande<br />

hörande 1<br />

Teckenspråk för hörande 2 TNH1202 100 Svenskt teckenspråk för<br />

hörande 2<br />

SVTSVT02 100<br />

Teckenspråk för hörande 3 TNH1203 100 Svenskt teckenspråk för<br />

hörande 3<br />

SVTSVT03 100<br />

Teckenspråk för hörande 4 TNH1204 100 Svenskt teckenspråk för<br />

hörande 4<br />

SVTSVT04 100<br />

Teckenspråk för hörande 5 TNH1205 100 Svenskt teckenspråk för<br />

hörande 5<br />

SVTSVT05 100<br />

Teater Fysisk teater TEA1201 50 Fysisk teater TEAFYS0 100<br />

Ljus­ och ljudteknik TEA1202 100 Ljud och ljus TEALJU00S 100<br />

Röst och rörelse TEA1203 100 Röst TEARÖS0 100<br />

Scenografi, mask, kostym TEA1210 100 Scenografi, mask och kostym<br />

TEASCE00S 100<br />

Scenisk gestaltning A TEA1204 100 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 100<br />

Scenisk gestaltning B TEA1205 150 Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 100<br />

Scenisk gestaltning C TEA1206 100 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 100<br />

Sceniskt karaktärsarbete TEA1208 100 Sceniskt karaktärsarbete 1 TEASCN01 100<br />

Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning grundkurs<br />

ODL1209 150 Trädgårdsanläggning 1 TRDTRÄ01 100<br />

Trä Stommar HUS1214 150 Trä 1 – stommar TRÄTRK01 200<br />

Beklädnader HUS1203 150 Trä 2 – beklädnad TRÄTRK02 100<br />

Snickerier och inredning HUS1213 100 Trä 3 – montage TRÄTRK03 100<br />

Turism Turism – natur, kultur och<br />

miljö<br />

TURI1206 100 Hållbar turism TURHÅL0 100<br />

Marknad för turism TURI1204 100 Reseproduktion och försäljning<br />

TURRES0 100<br />

Utställningsdesign Expo A EXPO1201 100 Utställningsdesign 1 UTSUTS01 100<br />

Expo B EXPO1202 100 Utställningsdesign 2 UTSUTS02 100<br />

Expo C EXPO1203 100 Utställningsdesign 3 UTSUTS03S 100<br />

Vattenbruk Fiskodling VTB1201 150 Fiskodling 1 VANFIS01 200<br />

Vattenkraftteknik Generatorer och transfor­ VAKR1201 100 Generatorer och transfor­ VAEGEN0 100<br />

matorermatorer<br />

Hydraulik och turbiner VAKR1202 150 Hydraulik, kraftstationshydraulik<br />

och turbiner<br />

VAEHYD0 100<br />

Kontrollanläggningar VAKR1203 200 Kontrollanläggningar VAEKOR0 200<br />

Kraftstationer VAKR1204 150 Vattenkraftstationer VAEVAN0 100<br />

Vatten­ och miljöteknik Vatten­ och miljöteknik B VMT1205 200 Dricksvatten VATDRI0 200<br />

Vatten­ och miljöteknik C VMT1206 200 Rening av förorenat vatten VATREN0 100<br />

Vattenreningens mikrobiologi VMT1207 50 Vattenreningens mikrobiologi<br />

VATVAR0 100<br />

Vatten­ och miljöteknik A VMT1204 150 Vatten­ och miljöteknik VATVAT0 200<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 7 7


ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />

Sid 7 8<br />

GY2000 GY2011/VUX12<br />

Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />

ventilationsplåtslageri ventilationsservice byPL1215 150 ventilationsservice venvei0 100<br />

ventilationsanläggningar byPL1214 150 ventilationsmontering 2 venven02 200<br />

ventilation byPL1213 150 ventilationsplåtslageri 1 venvet01 100<br />

ventilationsteknik Luftmängdsmätning byPL1206 100 ventilationsteknik –<br />

injustering<br />

vetveL0 100<br />

vvS-teknik vvS Svetsteknik a vvt1205 100 vvS svets och lödning rör vvSvvS0 100<br />

vvS teknik C vvt1209 200 vvS-teknik vvSvvt0 200<br />

växtkunskap växtkunskap tdg1212 100 växtkunskap 1 väXväX01 100<br />

Webbteknik Webbdesign dtr1210 100 Webbutveckling 1 WebWeU01 100


Sid 7 9<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Tabell för uTbyTeskompleTTering i sluTbeTyg från 1997 – 2002<br />

I tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg 1997 – 2002 som vid utbyteskomplettering i slutbetyg<br />

kan ersättas av nya kurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i<br />

bokstavsordning. Vid meritvärdering räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya<br />

kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och som vid meritvärdering är utbytbara<br />

finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvändning. Den<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i<br />

lokal kurs med samma kurskod om kurserna är identiska och antalet gymnasiepoäng är de<br />

samma. Om en gammal lokal kurs (500-koder) kan jämföras med ny lokal kurs (1500-koder)<br />

kan betyget i den gamla kursen ersättas med nytt betyg. En förutsättning är att rektor vid<br />

gymnasieskolan intygar att kurserna ersatt varandra och är identiska.<br />

Kursnamn Ny kurskod Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Administration Administrativ service A ADM200 30 Administration A ADM1201 50 –<br />

Administrativ service B ADM201 90 Administration B ADM1202 200 –<br />

Affärskommunikation –<br />

Affärskommunikation engelska<br />

–<br />

Språk<br />

Affärskommunikation<br />

Engelska<br />

ADM207 40 moderna språk<br />

ADM1203 50<br />

Franska<br />

ADM208 40 Franska<br />

FR1404<br />

50<br />

Spanska<br />

ADM209 40 Spanska<br />

SP1404<br />

50<br />

Tyska<br />

ADM210 40 Tyska<br />

TY1404<br />

50<br />

Anteckningsstenografi ADM203 40 Anteckningsstenografi ADM1210 50 –<br />

Textbehandling A ADM211 30 Information och layout A ADM1205 50 –<br />

Textbehandling C ADM213 60 Information och layout B ADM1206 100 –<br />

Konferensadministration ADM215 40 Konferens och reception ADM1208 100 Receptions- och konferensservice<br />

ADMREC0 100<br />

Arbetsmiljökunskap Arbetsmiljö – yrkesliv ARB201 30 Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 50 –<br />

Arrangering och komposition<br />

Arrangering och komposition ARKO200 60 Arrangering och komposition MUPR1201 50 Arrangering och komposition MUIARA0 100<br />

Bagerikunskap Bageri – grundkurs BAK200 90 Bageri A BAK1201 100 –<br />

Barn-, kultur- och fritids- Badverksamhet BKF200 250 Badverksamhet BKF1201 200 Bad- och friskvårdsanlägg- FRIBAD0 100<br />

verksamhetningar<br />

Barn i förskola, skola och fritidshem<br />

BKF201 250 Förskola skola fritidshem BKF1204 200 –<br />

Fritid för funktionshindrade BKF203 50 Fritid för funktionshindrade BKF1206 50 –<br />

Kultur och folkbildning BKF204 200 Kultur och fortbildning BKF1205 200 –<br />

Beredningsteknik Färgning och beredning BRT200 50 Färgning och beredning BRT1201 50 –<br />

Garvning BRT201 50 Garvning BRT1202 50 –<br />

Bild Bild BL200 160 Bild BF1201 150 Bild BILBILO 100


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 8 0<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Ny kurskod Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Biologi Biologi A BI200 50 Biologi A BI1201 100 Biologi 1 BIOBIO01 100<br />

Biologi B BI201 60 Biologi B BI1202 50 Biologi 2 BIOBIO02 100<br />

Byggteknik Löd- och svetsteknik BYT223 85 Lödning och skärning A SVST1206 50 –<br />

Charkuterikunskap Charkuteri – grundkurs CHK200 70 Charkuteri A CHK1201 100 –<br />

CNC-teknik CAD/CAM-teknik CNC200 40 CAD/CAM teknik CNC1201 50 –<br />

CNC-teknik A CNC201 30 CNC-teknik A CNC1202 50 –<br />

CNC-teknik B CNC202 60 CNC-teknik B CNC1203 100 –<br />

CNC-teknik C CNC203 130 CNC-teknik C CNC1204 150 –<br />

CNC-teknik D CNC204 130 CNC-teknik D CNC1205 100 Datorstyrd produktion DARDAT04 100<br />

FMS-teknik A CNC205 130 FMS-teknik A CNC1207 100 –<br />

FMS-teknik B CNC206 130 FMS-teknik B CNC1208 150 –<br />

Dansimprovisation och Dansimprovisation och komposi- DSIK200 60 Dansimprovisation och komposi- DNS1204 150 –<br />

komposition<br />

tiontion<br />

Dansträning Dansträning DST200 80 Dansträning DNS1205 100 Dansträning DATDARO 100<br />

Datakunskap Programmering C/C++ DA209 80 Programmering C/C++ DTR207 90 –<br />

Datoranvändning Datorkunskap DAA200 50 Datorkunskap DAA1201 50 –<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

Datorkunskap, grundkurs DA200 30 Datorkunskap DAA200 50 –<br />

Datakunskap, grundkurs DA200 30 Datakunskap DAA1201 50 –<br />

Datorteknik Databashantering DTR200 60 Databashantering DTR1211 100 –<br />

Datorkommunikation DTR201 90 Datorkommunikation DTR1201 100 Nätverksteknik NÄVNÄR0 100<br />

IT-samordning DTR202 180 IT-samordning DTR1202 200 –<br />

Lokala nätverk – administration DTR203 80 Lokala nätverk A DTR1203 100 –<br />

Lokala nätverk – teknologier DTR204 170 Lokala nätverk B DTR1204 150 Nätverksteknologier NÄVNÄK0 100<br />

Persondatorer DTR205 60 Persondatorer DTR1206 100 –<br />

Programmering – Basic/Pascal DTR206 60 Programmering A DTR1207 50 –<br />

Webbdesign DTR209 80 Webbdesign DTR1210 100 –<br />

Dirigering och<br />

Dirigering och ensembleledning DIR200 60 Ensembleledning MUPR1202 50 Ensembleledning och MUSENE0 100<br />

ensemble ledning<br />

dirigering


Sid 8 1<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Djurkunskap Djurhållning i park DJR202 200 Djurhållning i park DJR1203 200 –<br />

Djurkunskap – grundkurs DJR203 50 Djurkunskap grundkurs DJR1204 50 Djurhållning DJUDJH0 100<br />

Djursjukvård DJR204 200 Djursjukvård DJR1205 150 Djurvård inom djurens<br />

hälso- och sjukvård 1<br />

DJRDJUO1 100<br />

Etologi DJR205 30 Etologi DJR1206 50 –<br />

Lantbruksdjurs skötsel DJR208 150 Lantbruksdjurs skötsel DJR1212 150 Lantbruksdjur 1 LANLAN01 100<br />

Sällskapsdjur DJR209 100 Sällskapsdjur DJR1215 200 –<br />

Yrkesmässig stall och<br />

hästskötsel<br />

DJR210 200 Arbete med häst DJR1201 200 –<br />

Eldistribution Drift och underhåll ELD206 150 Drift och underhåll<br />

ELD1201 150 Nätunderhållsarbete på ELDNÄD0 100<br />

–<br />

–<br />

–<br />

– luftledningsnät 0,4–24kV<br />

ELD200 150 Drift och underhåll<br />

ELD1201 150<br />

ELD200 150 Drift och underhåll<br />

ELD206 150<br />

Högspänningsnät ELD207 100 Högspänningsnät<br />

ELD1202 100 Högspänningsnät<br />

ELDÖGO 100<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ELD201 100 Högspänningsnät<br />

ELD1202 100 Högspänningsnät<br />

ELDÖGO 100<br />

ELD201 100 Högspänningsnät<br />

ELD207 100<br />

Kontrollanläggningar ELD208 70 Kontrollanläggningar<br />

ELD1203 100 Lågspänningsnät<br />

ELDLÅSU 100<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ELD202 70 Kontrollanläggningar<br />

ELD1203 100 Lågspänningsnät<br />

ELDLÅSU 100<br />

ELD202 70 Kontrollanläggningar<br />

ELD208<br />

70<br />

Lågspänningsnät ELD209 120 Lågspänningsnät<br />

ELD1204 150 Lågspänningsnät<br />

ELDLÅS0 100<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ELD203 120 Lågspänningsnät<br />

ELD1204 150 Lågspänningsnät<br />

ELDLÅS0 100<br />

ELD203 120 Lågspänningsnät<br />

ELD209 120<br />

Nätstationer i jordkabelnät ELD210 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50 –<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50<br />

ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD210<br />

50<br />

Transformatorstationer ELD211 50 Transformatorstationer<br />

ELD1206 50 –<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ELD205 50 Transformatorstationer<br />

ELD1206 50<br />

ELD205 50 Transformatorstationer<br />

ELD211<br />

50


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 8 2<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Elektronik Analoga elektronikkretsar –<br />

lågfrekvensteknik<br />

ENK209 100 Analoga kretsar A ENK1201 100 –<br />

Analoga elektronikkretsar –<br />

högfrekvensteknik<br />

ENK208 50 Analoga kretsar B ENK1202 50 –<br />

Digitalteknik A ENK210 50 Digitalteknik A ENK1203 50 –<br />

Digitalteknik B E NK211 50 Digitalteknik B ENK1204 50 –<br />

Elektronik grundkurs ENK212 50 Elektronik grundkurs<br />

ENK1205 50 –<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ENK202 50 Elektronik grundkurs<br />

ENK1205 50<br />

ENK202 50 Elektronik grundkurs<br />

ENK212 50<br />

Industri- och kraft- elektronikkretsar<br />

ENK213 60 Kraftelektronikkretsar ENK1206 50 –<br />

Mikroprocessorteknik ENK214 70 Mikroprocessorteknik A ENK1207 50 –<br />

Ytmonteringsteknik ENK216 30 Ytmonteringsteknik<br />

ENK1209 50 –<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

ENK207 30 Ytmonteringsteknik<br />

ENK1209 50<br />

ENK207 30 Ytmonteringsteknik<br />

ENK216 30<br />

Elektroniksystem Fax- och kopiatorservice ENSY220 40 Fax, skrivare, kopiatorer ENSY1205 50 –<br />

Hemsatellitanläggningar ENSY222 60 Hemsatellitanläggningar ENSY1210 50 –<br />

Antenn-, mobiltelefon- och kommunikationsradioinstallation<br />

ENSY217 30 Kommunikationssystem i fordon ENSY1212 50 –<br />

Ljud- och hifianläggningar ENSY225 90 Ljudanläggningar ENSY1213 100 Bild- och ljudanläggningar ELTBIDO 100<br />

Ljudproduktionsteknik ENSY226 130 Ljudproduktionsteknik ENSY1214 150 –<br />

Marinelektronik ENSY227 130 Marinelektronik ENSY1215 150 Marina elektroniksystem ELTMARO 100<br />

Mikrovågsutrustning ENSY228 60 Mikrovågsutrustning ENSY1216 50 –<br />

Videoanläggningar ENSY229 50 Videoanläggning ENSY1217 50 –<br />

Videobandspelare och video- ENSY230 120 Videobandspelare och videoka- ENSY1218 100 –<br />

kamerormera<br />

Videoproduktionsteknik ENSY231 130 Videoproduktionsteknik ENSY1219 150 –<br />

Industriell elektronik ENSY223 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150 Service och reparations- SUPSER0 100<br />

–<br />

–<br />

–<br />

– arbete<br />

ENSY208 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150<br />

ENSY208 130 Industriell elektronik<br />

ENSY223 130<br />

Kommunikationsradioservice ENSY224 – 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150 –<br />

ENSY209 – Kommunikationsradioservice –<br />

–<br />

ENSY209 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150<br />

130<br />

ENSY224 130


Sid 8 3<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Elinstallation Belysningsteknik ELI204 50 Belysningsteknik ELI1201 50 Belysningsteknik INSBES0 100<br />

Elinstallation motorstyrning ELI206 120 Elinstallation motorstyrning ELI1204 100 Elmotorstyrning INSELS0 100<br />

Elkunskap Elkompetens A ELKU205 50 Elkompetens A ELKU1201 50 –<br />

Elkompetens B ELKU206 80 Elkompetens B ELKU1202 50 –<br />

Elmekanik ELKU207 70 Elmekanik ELKU1203 100 Elektromekanik ELRELK0 100<br />

Ellära Likström och enfas växelström A ELL200 60 Ellära A ELL1201 50 –<br />

Likström och enfas växelström B ELL201 60 Ellära B ELL1202 50 –<br />

Växelström trefas ELL202 30 Växelström trefas ELL1203 50 –<br />

Energiteknik Energi A ENETE200 90 Energi A ENTE1201 100 Energiteknik 1 ENEENO1 100<br />

Energi B ENETE201 120 Energi B ENTE1202 150 Energiteknik 2 ENEENE02 100<br />

Energiomvandling ENETE202 50 Energiomvandling ENTE1203 50 –<br />

Engelska Engelska A EN200 110 Engelska A EN1201 100 Engelska 5 ENGENG05 100<br />

Engelska B EN201 40 Engelska B EN1202 100 Engelska 6 ENGENG06 100<br />

Ensemble Ensemble ENS200 130 Ensemble A MU1201 100 Ensemble 1 MUSENS01 100<br />

Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV200 30 Estetisk verksamhet ESV1201 50 –<br />

Expo Expo A EXPO200 120 Expo A EXPO1201 100 Utställningsdesign 1 UTSUTSO1 100<br />

Expo B EXPO201 150 Expo C EXPO1203 200 Utställningsdesign 3 UTSUTSO3S 100<br />

Fartygsteknik Brandskydd ombord FTT206 40 Brandskydd ombord FTT1201 50 –<br />

Fartygsbefäl FTT209 100 Fartygsbefäl FTT1203 100 –<br />

Maskinbefäl FTT213 100 Maskinbefäl FTT1205 100 –<br />

Miljö och säkerhet FTT214 40 Miljö och säkerhet FTT1207 100 –<br />

Roro/passagerarfartyg FTT215 30 Roro/passagerarfartyg FTT1208 50 –<br />

Tanklasthantering FTT216 100 Tanklasthantering FTT1209 50 –<br />

Vakttjänst däck FTT217 100 Vakttjänst däck FTT1210 100 –<br />

Fastighetsteknik Byggnader och utrustning FASTE200 130 Byggnader och utrustningar FATE1201 150 –<br />

Köks- och tvättutrustning FASTE202 80 Köks- och tvättutrustning FATE1203 50 –<br />

Städning och rengöring FASTE203 110 Städning och rengöring FATE1204 100 –<br />

Yttre miljö FASTE204 150 Yttre miljö FATE1207 100 –<br />

Filosofi Filosofi FS200 40 Filosofi A FS1201 50 Filosofi 1 FIOFIO01 50<br />

Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs FYRK204 110 Basmaskin service NABT1202 100 Serviceteknik – naturbruk 1 SEISEI01 100<br />

Småmaskiner – skötsel och<br />

underhåll<br />

FYRK207 30 Småmaskiner service MTK1206 50 –<br />

Form Form FRM200 160 Form BF1204 150 –


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 8 4<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Fotografisk bild Fotografisk bild A FBL200 120 Fotografisk bild A FBL1201 100 Fotografisk bild 1 FOTFOT01 100<br />

Fotografisk Bild B FBL201 150 Fotografisk bild C FBL1203 200 –<br />

Fritidsanläggningar och Fritidsanläggningar och fritids- FAF200 150 Fritidsanläggning och fritids- FAF1201 150 –<br />

fritidsmiljöer<br />

miljöer A<br />

miljöer A<br />

Fritidsanläggningar och fritids- FAF201 150 Fritidsanläggning och fritidsmiljö FAF1202 150 –<br />

miljöer B<br />

B<br />

Fysik Fysik A FY201 90 Fysik A FY1201 100 Fysik 1a FYSFYS01a 150<br />

Fysik B FY202 130 Fysik B FY1202 150 Fysik 2 FYSFYS02 100<br />

Fysik –<br />

–<br />

–<br />

–<br />

FY200 220 Fysik B<br />

FY1202 150 Fysik 2 FYSFYS02 100<br />

FY200 220 Fysik B<br />

FY200<br />

130<br />

Fysisk träning Fysisk träning FYTRÄ200 80 Röst och rörelse TEA1203 100 Röst TEARÖSO 100<br />

Förbrännings motorteknik<br />

Dieselmotorer FÖMT200 100 Dieselmotorer- tunga fordon FOR1201 150 –<br />

Företagsekonomi Export och import FE202 60 Export och import FE1209 50 –<br />

Finansiering och kalkylering FE207 50 Finansiering och kalkylering FE1201 50 –<br />

Företagsekonomi A FE201 30 Företagsekonomi A FE1202 50 –<br />

Företagsekonomi B FE203 160 Företagsekonomi B FE1203 150 –<br />

Internationell ekonomi FE204 40 Internationell ekonomi FE1210 50 Internationell ekonomi SAMINE0 100<br />

Marknadsföring MRKFÖ200 100 Marknadsföring FE1204 100 Marknadsföring FÖRMAD0 100<br />

Organisation och ledarskap FE205 40 Organisation och ledarskap FE1205 50 Ledarskap och organisation LEDLED0 100<br />

Redovisning och beskattning RD200 100 Redovisning och beskattning FE1206 100 Redovisning 1 FÖRRED01 100<br />

Småföretagande FE200 60 Småföretagare A FE1207 50 –<br />

Personaladministration FE206 60 Personaladministration ADM1209 50 –<br />

Gehörs- och musiklära Gehörs- och musiklära GEMU200 130 Gehörs och musiklära A MU1203 100 Gehörs- och musiklära 1 MUIGEH01 100<br />

Geografi Geografi A GE200 50 Geografi A GE1201 100 Geografi 1 GEOGEO01 100<br />

Geografi B GE201 90 Geografi B GE1202 50 Geografi 2 GEOGEO02 100<br />

Gjuteriteknik Gjuteriteknik A GJU204 70 Gjuteriteknik A GJU1201 50 –<br />

Gjuteriteknik B GJU205 140 Gjuteriteknik B GJU1202 150 –<br />

Gjuteriteknik C GJU206 140 Gjuteriteknik C GJU1203 150 –<br />

Gjuteriteknik – handformning GJU201 140 Handformning GJU1204 150 –<br />

Gjuteriteknik – maskinformning GJU202 140 Maskinformning GJU1205 150 –<br />

Gjuteriteknik – pressgjutning GJU203 140 Pressgjutning GJU1206 150 –


Sid 8 5<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Grekiska Grekiska A GRK200 110 Grekiska GRK1201 100 Klassisk grekiska – språk<br />

och kultur<br />

KLAKLA01 100<br />

Handel Bransch- och produktkunskap HNDL200 60 Bransch och produktkunskap HNDL1202 50 –<br />

Försäljning och service HNDL201 60 Försäljning och service HNDL1203 50 –<br />

Inköp och varuhantering HNDL202 90 Inköp och varuhantering HNDL1205 100 Inköp 1 INKINK01 100<br />

Praktisk marknadsföring A HNDL207 30 Praktisk marknadsföring A HNDL1210 50 –<br />

Praktisk marknadsföring B HNDL208 60 Praktisk marknadsföring B HNDL1211 100 –<br />

Reklam i butik HNDL205 60 Praktisk marknadsföring C HNDL1212 50 –<br />

Personlig försäljning HDNL203 60 Personlig försäljning HNDL1209 50 –<br />

Ledarskap i butik HNDL209 40 Affärsutveckling HNDL1201 50 –<br />

Transport och spedition HNDL206 60 Transport och spedition HNDL1214 50 –<br />

Hantverksteknik Hantverksteknik – grundkurs HNT200 130 Hantverksteknik A HNT1201 200 –<br />

Hantverksteknik A HNT201 130 Hantverksteknik B HNT1202 200 –<br />

Hantverksteknik B HNT202 190 Hantverksteknik C HNT1203 200 –<br />

Hantverksteknik C HNT203 145 Hantverksteknik D HNT1204 200 –<br />

Hantverksteknik D HNT204 130 Hantverksteknik E HNT1205 100 –<br />

Hantverksteknik – fördjupningskurs<br />

HNT205 190 Hantverksteknik F HNT1206 100 –<br />

Historia Historia A HI200 80 Historia A HI1201 100 Historia 1b HISHIS01b 100<br />

Historia B HI201 110 Historia B HI1202 100 Historia 2a HISHIS02a 100<br />

Historia B HI201 110 Historia B HI1202 100 Historia 2b HISHIS02b 100<br />

Hotellkunskap Hotell A HOTKU201 50 Hotell A HOK1202 50 Logi HOTLOG0 100<br />

Hotell B HOTKU202 200 Hotell B HOK1203 150 Reception 1 HOTREC01 100<br />

Hotell C HOTKU203 170 Hotell C HOK1204 200 –<br />

Blommor och dekorationer HOTKU200 50 Bordsdekorationer SERK1204 50 –<br />

Husfru HOTKU204 110 Våningsservice HOK1207 100 –<br />

Konferens HOTKU205 110 Konferens HOK1205 100 Konferens 2 KONKON2 100<br />

Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH200 80 Idrott och Hälsa A IDH1201 100 Idrott och hälsa 1 IDRIDR01 100<br />

Idrott och hälsa B IDH201 50 Idrott och Hälsa B IDH1202 50 Idrott och hälsa 2 IDRIDR02 100<br />

Individ och samhälle Barn, ungdomar och vuxna i<br />

behov av särskilt stöd<br />

IOS200 200 Människor i behov av stöd IOS1203 200 –<br />

Utveckling, livsvillkor och socialisation<br />

IOS202 200 Utveckling, livsvillkor och socialisation<br />

IOS1205 200 –


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 8 6<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Instrument/sång Instrument/sång A INSÅ201 30 Instrument/sång, nivå 1 MU1205 50 –<br />

Instrument/sång B INSÅ202 30 Instrument/sång, nivå 2 MU1206 50 –<br />

Instrument/sång C INSÅ204 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50 Instrument eller sång 2 MUSINS02 100<br />

–<br />

–<br />

–<br />

–<br />

INSÅ203 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50<br />

INSÅ203 30 Instrument/sång C<br />

INSÅ204 50<br />

Karossteknik Chassikomponenter KASK200 120 Chassikomponenter PBTE1202 100 –<br />

Luftkonditioneringssystem KASK211 60 Luftkonditionering KATE1203 50 –<br />

Kemi Kemi A KE200 140 Kemi A KE1201 100 Kemi 1 KEMKEM01 100<br />

Kemi B KE201 40 Kemi B KE1202 100 Kemi 2 KEMKEM02 100<br />

Kemiska industri- Produktionsutrustning A KIP201 45 Produktionsutrustning A KIP1205 50 –<br />

processer<br />

Produktionsutrustning B KIP202 200 Produktionsutrustning B KIP1206 200 –<br />

Konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND200 100 Choklad och konfektyr KOND1201 100 Choklad och konfektyr BAGCHO0 100<br />

Konditori – grundkurs KOND201 70 Konditori A KOND1202 100 –<br />

Kraftöverföringsteknik Drivlina – tunga fordon KÖT201 190 Drivlina – arbetsmaskiner MTK1202 150 –<br />

Kraft- och värmeteknik Alternativ energihantering KRV200 100 Alternativ energihantering KRV1201 100 Förnybar energi ENEFÖR0 100<br />

Kulturhistoria Kultur- och idéhistoria KUHI201 60 Kultur och idéhistoria KUHI1202 100 –<br />

Samtida konst KUHI202 50 Nutida konst KUHI1205 50 –<br />

Kultur och konstanalys KUHI200 40 Kultur och konstanalys KUHI1203 50 –<br />

Kultur- och stilhistoria Kultur och stilhistoria KSHI200 80 Kultur- och stilhistoria HVK1202 50 –<br />

Körsång Körsång KÖR200 40 Körsång A MU1208 50 Körsång 1 MUSKÖS01 100<br />

Latin med allmän<br />

språkkunskap<br />

Latin med allmän språkkunskap LAS 200 240 Latin B LAS1202 100 Latin – språk och kultur 2 LATLAT02 100<br />

Livsmedelskunskap Drycker LMK200 60 Drycker LMK1201 50 –<br />

Livsmedel A LMK201 40 Livsmedel A LMK1202 50 –<br />

Ljudmedier Ljudmedier A LJUM200 120 Ljudmedier A LJUM1201 100 Ljudproduktion 1 LJULJU01 100<br />

Ljudmedier B LJUM201 150 Ljudmedel C LJUM1203 200 –<br />

Lärande och pedago- Arbetssätt och lärande LPL200 50 Arbetssätt och lärande LPL1201 50 –<br />

giskt ledarskap Fritidens aktiviteter LPL201 50 Fritidens aktiviteter LPL1202 50 –<br />

Ledarskap inom lek och idrott LPL204 50 Ledarskap inom lek och idrott LPL1205 50 –<br />

Natur och friluftsliv A LPL205 50 Natur och friluftsliv A LPL1206 50 –<br />

Natur och friluftsliv B LPL206 50 Natur och friluftsliv B LPL1207 50 –<br />

Pedagogiskt ledarskap LPL207 100 Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100 Pedagogiskt ledarskap PEDPEG0 100


Sid 8 7<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Mark- och växtkunskap Beskärning MRVX200 40 Beskärning TDG1201 50 Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 100<br />

Massa och papper Returfiber MOP208 30 Fiberråvaror MOP1201 50 –<br />

Kartongtillverkning MOP201 150 Kartongtillverkning MOP1202 150 –<br />

Massa och papper grundkurs MOP202 120 Massa och papper grundkurs MOP1203 100 –<br />

Massatillverkning MOP203 250 Massatillverkning MOP1204 200 –<br />

Mekanisk massatillverkning MOP204 150 Mekanisk massatillverkning MOP1205 150 –<br />

Mäldberedning MOP205 50 Mäldberedning MOP1206 50 –<br />

Pappers- och kartongtillverkning MOP206 225 Pappers- och kartongtillverkning MOP1207 200 –<br />

Papperstillverkning MOP207 150 Papperstillverkning MOP1208 150 –<br />

Massa och papper Sulfatmassa MOP209 150 Sulfatmassa MOP1209 150 –<br />

Sulfitmassa MOP210 150 Sulfitmassa MOP1210 150 –<br />

Wellpapp och solidpapp MOP211 100 Wellpapp och solidpapp MOP1211 100 –<br />

Vidarebehandling av massa MOP212 150 Vidarebehandling av massa MOP1212 150 –<br />

Vätskekartong och grafisk MOP213 100 Vätskekartong/grafisk kartong MOP1213 100 –<br />

Ytbehandling papper/kartong MOP214 50 Ytbehandling papper/kartong MOP1214 50 –<br />

Matematik Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik 1a MATMAT01a 100<br />

Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik 1b MATMAT01b 100<br />

Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik 1c MATMAT01c 100<br />

Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik 2a MATMAT02a 100<br />

Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik 2b MATMAT02b 100<br />

Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik 2c MATMAT02c 100<br />

Matematik C MA203 50 Matematik C MA1203 100 Matematik 3b MATMAT03b 100<br />

Matematik C MA203 50 Matematik C MA1203 100 Matematik 3c MATMAT03c 100<br />

Matematik D MA204 40 Matematik D MA1204 100 Matematik 4 MATMAT04 100<br />

Matematik E MA205 60 Matematik E MA1205 50 Matematik 5 MATMAT05 100<br />

Matlagning Kallkök grundkurs MATL203 80 Kallkök MAKU1204 100 –<br />

Medicinsk teknik Elektromedicinsk utrustning MEDTE206 65 Elektromedicinsk utrustning METE1201 50 –<br />

Gas- och vätsketeknik MEDTE207 50 Gas- och vätsketeknik METE1202 50 –<br />

Kemisk analysteknik MEDTE208 80 Kemisk analysteknik METE1203 100 –<br />

Medicin för tekniker MEDTE209 120 Medicin för tekniker METE1204 150 –<br />

Medicinsk elektronik MEDTE210 65 Medicinsk elektronik METE1205 50 –<br />

Radiologisk utrustning MEDTE211 50 Radiologisk utrustning METE1206 50 –


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 8 8<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Mediekommunikation Mediekommunikation A MDK200 80 Mediekommunikation A MDK1201 100 Journalistik, reklam och<br />

information 1<br />

MEEJOU01 100<br />

Mediekommunikation B MDK201 150 Mediekommunikation C MDK1203 100 –<br />

Mediekunskap Mediekunskap MDE200 Mediekunskap MDK1204 100 Medier, samhälle och kommunikation<br />

1<br />

MERMEE01 100<br />

Miljökunskap Miljö – process MILJÖ202 50 Miljöteknik MKU1205 50 –<br />

Miljökunskap MILJÖ201 60 Miljökunskap MKU1202 100 –<br />

Modersmål HEMSP201 XXX401 60 Koden för resp språk ska anges XXX1402 100 Modersmål 1 MOEXXX01 100<br />

HEMSP202 XXX402 100 Koden för resp språk ska anges XXX1403 100 Modersmål 2 MOEXXX02 100<br />

HEMSP203 XXX403 30 Koden för resp språk ska anges XXX1401 50 Modersmål – aktiv tvåspråkighet<br />

MOEMOD0 100<br />

Modedesign Dator – design MODE200 60 Datordesign FOG1201 50 –<br />

Fackteckning och design A MODE201 60 Fackteckning och design A FOG1202 50 –<br />

Fackteckning och design B MODE202 30 Fackteckning och design B FOG1206 50 –<br />

Modellteknik Designmodeller MOD207 120 Designmodeller MOD1201 150 Designmodeller DESDES0 100<br />

Industrimodeller MOD208 120 Industrimodeller MOD1202 150 –<br />

Modellteknik A MOD209 190 Modellteknik A MOD1203 150 –<br />

Modellteknik B MOD210 60 Modellteknik B MOD1204 100 –<br />

Modellteknik C MOD211 170 Modellteknik C MOD1205 200 –<br />

Modellteknik D MOD212 235 Modellteknik D MOD1206 200 –<br />

Moderna språk SPRÅC200<br />

C-språk kurs A<br />

SPRÅC201<br />

C-språk kurs B<br />

SPRÅB200<br />

B-språk kurs A<br />

SPRÅB201<br />

B-språk kurs B<br />

XXX205 60 Steg 1 Koden för resp språk<br />

ska anges<br />

XXX206<br />

–<br />

XXX201<br />

130<br />

–<br />

190<br />

Steg 2<br />

Koden för resp språk ska anges<br />

XXX207 60 Steg 3<br />

Koden för resp språk ska anges<br />

XXX208<br />

–<br />

XXX200<br />

130<br />

–<br />

190<br />

Steg 4<br />

Koden för resp språk ska anges<br />

Multimedia Multimedia A MUM200 100 Multimedia A MUM1201 100 –<br />

Multimedia B MUM201 100 Multimedia B MUM1202 100 –<br />

Musik och kommunikation<br />

Musik och kommunikation MUKO200 60 Musik och kommunikation MUPR1205 50 –<br />

XXX1301 100 Moderna språk 1 MODXXX01 100<br />

XXX1302 100 Moderna språk 2 MODXXX02 100<br />

XXX1303 100 Moderna språk 3 MODXXX03 100<br />

XXX1304 100 Moderna språk 4 MODXXX04 100


Sid 8 9<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Människokunskap Medicinsk grundkurs B MÄNK202 90 Medicinsk grundkurs OMV1209 100 –<br />

Etik och livsfrågor MÄNK200 30 Etik och livsfrågor SOMS1201 100 –<br />

Människan socialt och kulturellt MÄNK203 50 Människan socialt och kulturellt SOMS1202 100 Internationellt arbete MÄNINA0 100<br />

Mät- och reglerteknik Fastighetsautomation A MÄTE209 50 Fastighetsautomation A MÄTE1201 50 –<br />

Fastighetsautomation B MÄTE210 60 Fastighetsautomation B MÄTE1202 50 –<br />

Flerloopsreglering MÄTE211 140 Flerloopsreglering MÄTE1203 150 –<br />

Industriell mätteknik A MÄTE213 50 Mätteknik A MÄTE1204 50 –<br />

Industriell mätteknik B MÄTE214 60 Mätteknik B MÄTE1205 50 –<br />

Övervakningssystem MÄTE218 80 Processdatorsystem MÄTE1208 50 –<br />

Processkunskap MÄTE215 80 Processkunskap MÄTE1209 50 –<br />

Reglerteknik A MÄTE216 40 Reglerteknik A MÄTE1210 50 –<br />

Reglerteknik B MÄTE217 90 Reglerteknik B MÄTE1211 100 –<br />

Mönsterkonstruktion Datoriserad mönsterhantering A MKO200 60 Datoriserad mönsterhantering A MKO1201 50 –<br />

Datoriserad mönsterhantering B MKO201 130 Datoriserad mönsterhantering B MKO1202 100 –<br />

Datoriserad mönsterhantering C MKO202 130 Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 100 Datoriserad mönsterhantering<br />

2<br />

MÖNDAT02 100<br />

Mönsterkonstruktion A MKO203 60 Mönsterkonstruktion A MKO1204 50 –<br />

Mönsterkonstruktion B MKO204 60 Mönsterkonstruktion B MKO1205 50 –<br />

Mönsterkonstruktion C MKO205 30 Mönsterkonstruktion C MKO1206 50 –<br />

Natur- och miljö- Viltvård NAM207 50 Viltvård NAM1214 50 –<br />

kunskap<br />

Mikrobiologi och genetik NAM204 50 Mikrobiologi och genetik BI1206 50 –<br />

Växt- och djurliv NAM208 30 Växt-och djurliv BI1208 50 –<br />

Ekologi NAM200 30 Ekologi BI1204 50 –<br />

Kretslopp i mark, vatten och luft NAM202 40 Kretslopp BI1205 50 –


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 0<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Naturbruksproduktion<br />

Naturbruksproduktion<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Arbete med avverkningsmaskiner<br />

NAP200 150 Avverkningsmaskiner SKOG1203 150 Avverkningsmaskiner NABAW0 100<br />

Avverkningsaggregat för jordbrukstraktor<br />

NAP202 80 Avverkningsaggregat för traktor SKOG1202 50 –<br />

Avverkningsarbete med motorsåg<br />

NAP201 120 Avverkning med motorsåg SKOG1201 100 Motor- och röjmotorsåg 2 MOTMOT02 100<br />

Beståndsanläggning och<br />

beståndsvård<br />

NAP204 100 Skogsskötsel A SKOG1205 100 Skogsskötsel 1 SKGSKO01 100<br />

Blomsterbinderi NAP235 50 Blomsterbinderier ODL1211 50 –<br />

Ekologisk odling NAP205 40 Ekologisk odling ODL1201 50 Odling – specialisering ODLODL00S 100<br />

Frukt- och bärodling NAP208 30 Frukt och bärodling ODL1202 50 –<br />

Golfbaneskötsel NAP209 60 Golfbanor TDG1202 100 –<br />

Grovfoderproduktion NAP210 60 Grovfoderproduktion ODL1203 50 Odling av djurfoder ODLODL0 100<br />

Inomhusplantering NAP211 50 Inomhusplanteringar TDG1203 50 –<br />

Mjölk- och nötköttproduktion NAP214 100 Mjölk- och nötköttsproduktion DJR1213 100 –<br />

Motorsåg och röjmotorsåg NAP215 65 Motor- och röjmotorsåg NABT1204 100 Motor- och röjmotorsåg 1 MOTMOT01 100<br />

Naturbrukets yrkesmiljöer NAP216 100 Arbetsliv naturbruk NAM1201 100 –<br />

Odling av grönsaker på friland NAP217 50 Odling av grönsaker ODL1204 50 –<br />

Odlingsplanering och specialisering<br />

NAP220 50 Odling planering ODL1205 50 –<br />

Odling på åker NAP219 80 Odling på åker ODL1207 150 Växtodling 1 ODLVÄT01 100<br />

Plantskoleskötsel NAP221 50 Plantskoleskötsel ODL1208 50 Trädgårdsodling – plantskoleväxter<br />

ODLTRS0 100<br />

Produktion av energi- och industriråvara<br />

NAP222 30 Energiråvara NAM1203 50 –<br />

Röjningsarbete NAP223 35 Röjningsarbete SKOG1204 50 –<br />

Skogskötsel – fördjupning NAP224 150 Skogsskötsel C SKOG1207 150 –<br />

Skogskötsel – grundkurs NAP225 150 Skogsskötsel B SKOG1206 150 Skogsskötsel 2 SKGSKO02 100<br />

Transport med småskalig teknik NAP227 30 Småskalig transportteknik NABT1206 50 –<br />

Trädgårdsanläggning NAP228 100 Trädgårdsanläggning grundkurs TDG1209 150 –<br />

Virkesmätning NAP232 150 Virkesmätning SKOG1211 150 Virkesmätning SKGVIK0 100<br />

Virkestransport med jordbrukstraktor<br />

NAP233 60 Virkestransport B SKOG1213 50 –<br />

Virkestransport med skotare NAP234 140 Virkestransport A SKOG1212 150 Virkestransport med<br />

skotare<br />

NABVIE0 100


Sid 9 1<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Naturbruksteknik Körning med basmaskin NABT201 60 Basmaskin körning NABT1201 50 –<br />

Reparationsteknik NABT202 100 Naturbruksmaskiner reparation NABT1205 100 Serviceteknik – naturbruk 2 SEISEI02 100<br />

Växthusteknik NABT203 40 Växthusteknik NABT1207 50 Odling i växthus 2 ODIODL02 100<br />

Naturkunskap Naturkunskap A NK200 30 Naturkunskap A NK1201 50 Naturkunskap 1a1 NAKNAK01a1 50<br />

Naturkunskap B NK201 70 Naturkunskap B NK1202 100 Naturkunskap 02 NAKNAK02 100<br />

Näringskunskap Näringslära A NÄR201 30 Näringslära A NÄR1202 50 –<br />

Omvårdnad Omvårdnad – sjuka barn OKU203 205 Barn- och ungdomssjukvård OMV1202 200 Barn- och ungdomssjukvård SJUBAR0 200<br />

Omvårdnad – psykiatri OKU202 205 Psykiatri OMV1211 200 –<br />

Omvårdnad A OKU204 120 Omvårdnad OMV1210 150 –<br />

Omvårdnad – akutsjukvård OKU200 205 Sjukvård OMV1212 200 Akutsjukvård SJUAKV0 200<br />

Plastteknik Plastteknik – härdplast PLT201 200 Härdplast PLT1201 200 –<br />

Plastteknik – termoplast PLT200 200 Termoplast PLT1202 200 –<br />

Plåtteknik Plåtbearbetning A PLÅ203 40 Plåtbearbetning A PLÅ1201 50 –<br />

Plåtbearbetning B PLÅ204 180 Plåtbearbetning B PLÅ1202 200 –<br />

Plåtbearbetning C PLÅ205 180 Plåtbearbetning C PLÅ1203 150 –<br />

Produktionsteknik Kvalitetsteknik PRT202 30 Kvalitetsteknik PRT1201 50 –<br />

Produktionsteknik PRT203 30 Produktionsteknik PRT1203 50 –<br />

Psykologi Psykologi PS200 40 Psykologi A PS1201 50 Psykologi 1 PSKPSY01 50<br />

Religionskunskap Religionskunskap A RE200 30 Religionskunskap A RE1201 50 Religionskunskap 1 RELREL01 50<br />

Religionskunskap B RE201 30 Religionskunskap B RE1202 50 Religionskunskap 2 RELREL02 50<br />

Rytmik och dans Rytmik och dans RYDS200 40 Rytmik och dans MU1210 50 Rytmik MUSRYT0 100<br />

Rättskunskap Affärsjuridik RK200 40 Affärsjuridik RK1201 50 –<br />

Rättskunskap RK201 40 Rättskunskap RK1203 50 –<br />

Rörlig bild Rörlig Bild A RBL200 120 Rörlig bild A RBL1201 100 Film- och tv-produktion 1 FILFIL01 100<br />

Rörlig Bild B RBL201 150 Rörlig bild C RBL1203 200 Film- och tv-produktion 2 FILFIL02 100<br />

Samhällskunskap Samhällskunskap A SH200 90 Samhällskunskap A SH1201 100 Samhällskunskap 1b SAMSAM01b<br />

Samhällskunskap B SH201 110 Samhällskunskap B SH1202 100 Samhällskunskap 2 SAMSAM02<br />

Samhällskunskap C SH202 100 Samhällskunskap C SH1203 100 Samhällskunskap 3 SAMSAM03<br />

Scenisk gestaltning Scenisk gestaltning A SCGE200 130 Scenisk gestaltning A TEA1204 100 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 100<br />

Scenisk gestaltning B SCGE201 100 Scenisk gestaltning B TEA1205 150 Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 100<br />

Scenisk gestaltning C SCGE202 70 Scenisk gestaltning C TEA1206 100 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 100


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 2<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Servering Servering A SERV200 60 Servering A SERK1205 50 –<br />

Servering B SERV201 90 Servering B SERK1206 100 Servering 1 SERSER01 100<br />

Social omsorgskunskap Social omsorg A SOO202 120 Social omsorg SOMS1204 150 –<br />

Omsorg om person med utveck- SOO200 205 Utvecklingsstörning/funktions- SOMS1207 200 –<br />

lingsstörninghinder<br />

Specialarbete SA301 20 Projektarbete PA1201 100 –<br />

–<br />

–<br />

SA200 30<br />

Specialidrott Specialidrott A SC200 190 Specialidrott A SC1201 200 –<br />

Specialidrott B SC201 100 Specialidrott B SC1202 100 Idrottsspecialisering 3 SPEIDS03 100<br />

Styckningskunskap Styckning gris STYK201 120 Styckning gris STYK1202 100 –<br />

Styckning nöt STYK203 160 Styckning nöt STYK1204 100 –<br />

Styckning andra djurslag STYK200 60 Styckning övriga djurslag STYK1205 50 Styckning 4 STYSTY04 100<br />

Styrteknik Automationsenheter STR206 110 Automationsenheter STR1201 100 Industriautomation AUTIND0 100<br />

Avancerade styrsystem STR207 90 Avancerad styrsystem STR1202 100 Distribuerade styrsystem MÄTDIS0 100<br />

CNC-teknik – service och underhåll<br />

STR208 70 CNC-maskiner STR1203 50 –<br />

Servoteknik STR210 50 Serviceteknik STR1208 50 Elmotordrivsystem AUTELD0 100<br />

Styrteknik B STR212 80 Styrteknik B STR1210 100 Programmerbara styrsystem MÄTPRR0 100<br />

Stål- och metallfram- Efterbehandling SMF201 50 Efterbehandling MTE1201 50 –<br />

ställning<br />

Metallografi SMF204 100 Metallografi MTE1204 100 –<br />

Metallurgi – grundkurs SMF205 80 Metallurgi grundkurs MTE1205 100 –<br />

Processmetallurgi SMF207 120 Processmetallurgi MTE1207 150 –<br />

Pulvermetallurgi SMF208 60 Pulvermetallurgi MTE1208 100 –<br />

Värmelära och ugnsteknik SMF211 80 Värmelära – och ugnsteknik MTE1209 100 –<br />

Svenska Svenska A SV203 80 Svenska A SV1201 100 Svenska 1 SVESVE01 100<br />

Svenska B SV204 120 Svenska B SV1202 100 Svenska 2 SVESVE02 100<br />

–<br />

–<br />

SV201S 60<br />

SV201L 60<br />

–<br />

–<br />

SV200S 100<br />

SV200L 100<br />

Svenska C SV202 50 Svenska C muntlig och skriftlig<br />

kommunikation<br />

SV1205 50 Svenska 3 SVESVE03 100


Sid 9 3<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Svenska som andra Svenska som andraspråk A SV2201 80 Svenska som andraspråk A SVA1201 100 Svenska som andra språk 1 SVASVA01 100<br />

språk<br />

Svenska som andraspråk B SV2202 120 Svenska som andraspråk B SVA1202 100 Svenska som andra språk 2 SVASVA02 100<br />

Svetsteknik Bågsvetsmetoder grundkurs SVSTE226 40 Svetsmetoder grundkurs SVST1221 50 –<br />

Lödning och skärning A SVSTE227 30 Lödning och skärning A SVST1206 50 Plåtslageri – svetstekniker PLTPLT0 100<br />

Lödning och skärning B SVSTE228 50 Lödning och skärning B SVST1207 50 –<br />

Manuell metallbågssvetsning A1 SVSTE229 75 Manuell metallbågssvetsning A1 SVST1208 100 –<br />

Manuell metallbågssvetsning A2 SVSTE230 75 Manuell metallbågssvetsning A2 SVST1209 50 –<br />

Manuell metallbågssvetsning B1 SVSTE231 100 Manuell metallbågssvetsning B1 SVST1210 100 –<br />

Manuell metallbågssvetsning B2 SVSTE232 100 Manuell metallbågssvetsning B2 SVST1211 100 –<br />

Manuell metallbågssvetsning C1 SVSTE233 60 Manuell metallbågssvetsning C1 SVST1212 50 –<br />

Manuell metallbågssvetsning C2 SVSTE234 60 Manuell metallbågssvetsning C2 SVST1213 50 –<br />

Manuell metallbågssvetsning C3 SVSTE235 160 Manuell metallbågssvetsning C3 SVST1214 200 –<br />

MIG/MAG-svetsning A1 SVSTE236 60 MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 50 –<br />

MIG/MAG-svetsning A2 SVSTE237 60 MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 50 –<br />

MIG/MAG-svetsning B1 SVSTE238 60 MIG/MAG-svetsning B1 SVST1217 100 –<br />

MIG/MAG-svetsning B2 SVSTE239 60 MIG/MAG-svetsning B2 SVST1218 50 –<br />

MIG/MAG-svetsning C SVSTE240 80 MIG/MAG-svetsning C SVST1219 100 –<br />

Svetsarprövning SVSTE241 40 Svetsarprövning SVST1220 50 –<br />

TIG-svetsning A1 SVSTE242 50 TIG-svetsning A1 SVST1222 50 –<br />

TIG-svetsning A2 SVSTE243 50 TIG-svetsning A2 SVST1223 50 –<br />

TIG-svetsning B1 SVSTE244 50 TIG-svetsning B1 SVST1224 50 –<br />

TIG-svetsning B2 SVSTE245 50 TIG-svetsning B2 SVST1225 50 –<br />

TIG-svetsning C1 SVSTE246 50 TIG-svetsning C1 SVST1226 50 –<br />

TIG-svetsning C2 SVSTE247 50 TIG-svetsning C2 SVST1227 50 –<br />

Teaterproduktion Teaterproduktion TEAP200 80 Scenisk produktion TEA1207 100 –<br />

Teaterteknik Teaterteknik TEAT200 80 Ljus och ljudteknik TEA1202 100 Ljud och ljus TEALJU00 100<br />

Teckenspråk Teckenspråk C-språk kurs A TN201 60 Teckenspråk för hörande steg 1 TNH1201 100 Svenskt teckenspråk för<br />

hörande 1<br />

SVTSVT01 100<br />

Teckenspråk C-språk kurs B TN202 130 Teckenspråk för hörande steg 2 TNH1202 100 Svenskt teckenspråk 2 SVTSVT02 100


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 4<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Teleinstallation Antenninstallation TEI206 40 Antenninstallation TEI1201 50 –<br />

Installation och registrering TEI207 60 Installation och registrering TEI1202 50 –<br />

Kabel-tv-teknik TEI208 40 Kabel tv-teknik TEI1203 50 –<br />

Lokala datanät TEI209 60 Lokala datanät TEI1204 50 –<br />

Säkerhetssystem TEI210 60 Säkerhetssystem TEI1205 100 Larm-, övervaknings- och<br />

säkerhetssystem<br />

LARLAM0 100<br />

Teknologi CAD-teknik A TL206 50 CAD – teknik A TEU1201 50 Cad 1 CADCAD01 50<br />

CAD-teknik B TL207 30 CAD – teknik B TEU1202 50 Cad 2 CADCAD02 50<br />

Textil och konfektion Textil och konfektion – grundkurs<br />

TKF202 240 Textil och konfektion A TKF1202 200 –<br />

Textproduktion Textproduktion A TEXT200 120 Textkommunikation A TEXK1201 100 –<br />

Textproduktion B TEXT201 150 Textkommunikation C TEXK1203 100 –<br />

Transportteknik Distributionstransporter TRTTE212 190 Distributionstransporter TRTE1202 150 –<br />

Flyggods TRTTE203 80 Flyggods TRTE1203 100 –<br />

Fordonskombinationer TRTTE204 80 Fordonskombinationer TRTE1204 100 –<br />

Hamn- och terminalarbete TRTTE214 180 Hamn- och terminalarbete TRTE1209 200 –<br />

Skogstransporter TRTTE207 120 Skogstransporter TRTE1214 100 –<br />

Transportfordon – grundkurs TRTTE209 90 Transportfordon grundkurs TRTE1216 150 –<br />

Truck TRTTE210 60 Truck A TRTE1217 50 –<br />

Tryckteknik Grafisk mätteknik TRYK202 40 Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK1201 50 –<br />

Offsettryckning A TRYK203 80 Tryckteknik A TRYK1202 100 Grafisk produktion 1 GRFGRF01 100<br />

Träförädling Byggvaror TRÄF200 100 Byggvaror TRÄF1201 100 –<br />

Hyvling grundkurs TRÄF201 100 Hyvling grundkurs TRÄF1202 100 –<br />

Hyvling profil TRÄF202 100 Hyvling profil TRÄF1203 100 –<br />

Komponenttillverkning TRÄF203 100 Komponenttillverkning TRÄF1204 100 –<br />

Logistik TRÄF204 50 Logistik TRÄF1205 50 –<br />

Sågning – kantverk TRÄF205 100 Sågning kantverk TRÄF1206 100 –<br />

Sågning – reducer TRÄF206 100 Sågning reducerare TRÄF1207 100 –<br />

Sågning – sortering TRÄF207 100 Sågning sortering TRÄF1208 100 –<br />

Sågning – stock TRÄF208 200 Sågning stock TRÄF1209 200 –<br />

Verktygsunderhåll TRÄF209 150 Verktygsunderhåll TRÄF1210 150 –<br />

Virkestorkning TRÄF210 50 Virkestorkning TRÄF1211 50 –


Sid 9 5<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Träteknik Fanering TRÄ200 80 Fanering TRÄ1201 100 –<br />

Planmöbler TRÄ202 130 Planmöbler TRÄ1205 150 –<br />

Träbearbetning A TRÄ204 100 Träbearbetning A TRÄ1206 100 –<br />

Träbearbetning B TRÄ205 300 Träbearbetning B TRÄ1207 200 –<br />

Träbearbetning C TRÄ206 300 Träbearbetning C TRÄ1208 200 –<br />

Träbearbetning D TRÄ207 200 Träbearbetning D TRÄ1209 200 –<br />

Ytbehandling TRÄ209 40 Ytbehandling TRÄ1210 50 –<br />

Turism och reseservice Turism och reseservice TURE200 100 Turism och resor TURI1207 50 –<br />

Underhållsteknik Hydraulik UNDTE208 50 Hydralik UND1201 50 –<br />

Lager A UNDTE209 60 Lager A UND1202 50 –<br />

Lager B UNDTE210 50 Lager B UND1203 50 –<br />

Reparationsteknik UNDTE211 70 Reparationsteknik UND1204 100 Avhjälpande underhåll 1 DRIAVH01 100<br />

Tribologi UNDTE212 50 Tribologi UND1205 50 –<br />

Underhåll A UNDTE213 30 Underhåll A UND1206 50 –<br />

Underhåll B UNDTE214 70 Underhåll B UND1207 50 –<br />

Underhåll C UNDTE215 150 Underhåll C UND1208 150 –<br />

Uppriktning UNDTE216 50 Uppriktning UND1209 50 –<br />

Vibrationsteknik UNDTE217 50 Vibrationsteknik UND1210 50 –<br />

Verkstadsteknik Teknologi – industri TL208 50 Industriell teknologi VER1208 50 –<br />

Montering A VER215 65 Montering A VER1201 50 –<br />

Montering B VER216 130 Montering B VER1202 150 –<br />

Skärande bearbetning A VER217 80 Skärande bearbetning A VER1203 100 –<br />

Skärande bearbetning B VER218 190 Skärande bearbetning B VER1204 100 –<br />

Slipning A VER219 50 Slipning A VER1206 50 –<br />

Slipning B VER220 80 Slipning B VER1207 100 –<br />

Verkstadsteknisk grundkurs VER221 60 Verkstadsteknisk grundkurs VER1209 50 –


TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 6<br />

Ämne Kursnamn Gammal<br />

kurskod<br />

Gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Gymn.<br />

poäng<br />

Ny<br />

gymn.<br />

poäng<br />

Kursnamn Kurskod Poäng<br />

Verktygsteknik Formverktyg A VERK211 130 Formverktyg A VERK1201 200 –<br />

Formverktyg B VERK212 210 Formverktyg B VERK1202 200 –<br />

Gnistbearbetning VERK213 90 Gnistbearbetning VERK1203 100 –<br />

Jiggar och fixturer VERK214 90 Jiggar och fixturer VERK1204 150 –<br />

Pressverktyg A VERK216 130 Pressverktyg A VERK1205 200 –<br />

Pressverktyg B VERK217 210 Pressverktyg B VERK1206 200 –<br />

Verktygsteknik – grundkurs VERK218 300 Verktygsteknik grundkurs VERK1207 150 –<br />

VVS-teknik VVS svets A VVT203 90 VVS svets A VVT1205 100 VVS svets och lödning rör VVSVVSO 100<br />

VVS svets B VVT204 100 VVS svets B VVT1206 100 –


TABELL för uTByTEskompLETTEring i AvgångsBETyg från gymnAsiEskoLAns LinjEr<br />

Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg.<br />

I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild behörighet. Se vidare<br />

under rubriken Meritvärdering av betyg.<br />

För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå eller högre<br />

enligt nedanstående tabell.<br />

Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne.<br />

Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />

Gy11/Vux12<br />

Ämneskod<br />

(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />

– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />

ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />

juli 2000 Gymnasial<br />

vuxenutbildning 1 juli<br />

2001<br />

Allmän språkkunskap<br />

68030<br />

1 åk gymnasieskolan etapp 2 – – –<br />

Biologi 30100 2 2 åk N 3 åk studentexamen<br />

-allmän linje,social<br />

eller språklig gren – latinlinjen<br />

(halv- el helklassisk<br />

eller nyspråklig<br />

gren)<br />

3010002 Biologi B BI201 Biologi B BI1202 Biologi 2<br />

1 1 åk T – Biologi A BI200 Biologi A BI1201 Biologi 1<br />

Gemensam 7 – – – Moderna språk, steg Moderna språk 7<br />

ämnesgrupp för<br />

7 Xxx1307<br />

B-/C-språk 6 – – – Moderna språk, steg<br />

6 Xxx1306<br />

Moderna språk 6<br />

5 – – – Moderna språk, steg<br />

5 Xxx1305<br />

Moderna språk 5<br />

4 3 åk B-språk etapp 4 B-språk Xxx200 Moderna språk, steg Moderna språk 4<br />

B-språk kurs B<br />

Xxx208<br />

4 Xxx1304<br />

3 2 åk B-språk 3 åk etapp 3 C-språk Xxx201 Moderna språk, steg Moderna språk 3<br />

C-språk<br />

C-språk kurs B<br />

Xxx206<br />

3 Xxx1303<br />

2 1 åk B-språk 2 åk etapp 2 B-språk kurs A Moderna språk, steg Moderna språk 2<br />

C-språk<br />

xxx207<br />

2 Xxx1302<br />

1 1 åk C-språk – C-språk kurs A Moderna språk, steg Moderna språk 1<br />

xxx205<br />

1 Xxx1301<br />

Elektronik 72240 Åk 3 T elteknisk gren 7224002 – – –<br />

Ellära 72280 Åk 3 T elteknisk gren 7228002 – – –<br />

Engelska 60300 3 – – – Engelska C, EN1203 Engelska 7<br />

2 3 åk HSEN Åk 3 stu- 6030003 Engelska B, Engelska B, EN1202 Engelska 6<br />

dentexamen<br />

EN201<br />

1 2 åk två- el treårig linje 6030002 Engelska A,<br />

EN200<br />

Engelska A, EN1201 Engelska 5<br />

Filosofi 01240 2 Filosofi B FS1202 Filosofi 2<br />

1 3-årig yrkesinriktad linje<br />

1 åk gymnasieskolan<br />

0124002 Filosofi FS200 Filosofi A FS1201 Filosofi 1<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 7


Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />

Gy11/Vux12<br />

Ämneskod<br />

(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />

– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />

ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />

juli 2000 Gymnasial<br />

vuxenutbildning 1 juli<br />

2001<br />

Fysik 31300 2 3 åk NT Åk 3 student- 3130004 Fysik B, FY200 Fysik B, FY1202 Fysik 2<br />

examen – reallinjen<br />

(teknisk, biologisk, matematisk<br />

gren) Åk 2 från<br />

treårigt tekniskt gymn.<br />

Fysik B, FY202<br />

1 2 åk tvåårig teknisk linje<br />

Åk 2 fackskolan, teknisk<br />

linje<br />

3130003 Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201 Fysik 1a<br />

Företagsekonomi 3 2 åk två- el treårig eko- 2024003 Företagsekonomi Företagsekonomi B –<br />

20240<br />

nomisk linje<br />

B FE203<br />

FE1203<br />

2 2 åk Distributions- o<br />

kontorslinje<br />

2024002 – – –<br />

1 1 åk gymnasieskolan – Företagsekonomi Företagsekonomi A –<br />

A FE201<br />

FE1202<br />

Grekiska 62300 2 – – – Grekiska B, GRK1202 Klassisk grekiska –<br />

språk och kultur 2<br />

1 1 åk H – Grekiska, GRK200 Grekiska A, GRK1201 Klassisk grekiska –<br />

språk och kultur 1<br />

Hemspråk 3 3 åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål B Modersmål 2<br />

0000H0<br />

B-språk, Xxx200 Xxx1403 Moderna<br />

B-språk B, Xxx208 språk, steg 4<br />

Xxx1304<br />

2 2 åk hemspråk etapp 2 – – –<br />

1 1 åk hemspråk – Hemspråk, Xxx401 Modersmål A Modersmål 1<br />

B-språk A xxx207 Xxx1402 Moderna<br />

språk, steg 2<br />

Xxx1302<br />

Historia 02300 2 3 åk gymnasieskolan 0230003 Historia B, HI201 Historia B, HI1202 Historia 2a eller<br />

Historia 2b kultur<br />

1 2 åk gymnasieskolan,<br />

3 åk T<br />

0230002 Historia A, HI200 Historia A, HI1201 Historia 1b<br />

Kemi 34400 3 – Kemi B, KE201 Kemi B, KE1202 Kemi 2<br />

2 Åk 3 N Studentexamen<br />

– reallinjen (biologisk<br />

gren, matematisk gren)<br />

3440003 Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201 Kemi 1<br />

1 Åk 2 T 3440002 – – –<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 8


Ämnesbeteckning<br />

Ämneskod<br />

Matematik 3550N<br />

35500<br />

Naturkunskap<br />

38450<br />

Produktion M,<br />

78680<br />

Psykologi 05500<br />

Religionskunskap<br />

06700<br />

Rättskunskap,<br />

53720<br />

Samhällskunskap<br />

54800<br />

Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />

Gy11/Vux12<br />

(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />

– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />

ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />

juli 2000 Gymnasial<br />

vuxenutbildning 1 juli<br />

2001<br />

5 3 åk NT Åk 3 student- 3550004 Matematik E, Matematik E, Matematik 5<br />

examen – reallinjen,<br />

(teknisk gren, matematisk<br />

gren)<br />

MA205<br />

MA1205<br />

4 – – Matematik D, Matematik D, Matematik 4<br />

MA204<br />

MA1204<br />

3 3 åk SE 2 åk Te Åk 3 3550003 Matematik C, Matematik C MA1203 Matematik 3b eller<br />

studentexamen – allmän –<br />

MA203 Matematik<br />

3c<br />

linje (social gren) – reallinjen<br />

(biologisk gren,<br />

social gren)<br />

C1 MA202<br />

2 2 åk från 3-årig linje – Matematik B Matematik B MA1202 Matematik 2a, 2b<br />

MA201<br />

elelr 2c<br />

1 2 åk 2-årig linje/special- 3550002 Matematik A Matematik A MA1201 Matematik 1a, 1b<br />

kurser 1 åk 3-årig linje<br />

treåriga yrkesinrik. linjer<br />

fullst. kurs Åk 2 fackskolan<br />

Åk 1 studentexamen<br />

MA200<br />

eller 1c<br />

3 2 åk gymnasieskolan 3845003 Naturkunskap B Naturkunskap B Naturkunskap 2<br />

NK201<br />

NK1202<br />

2 1 åk gymnasieskolan 3845002 – – –<br />

1 – – Naturkunskap A Naturkunskap A Naturkunskap 1a1<br />

NK200<br />

NK1201<br />

Åk 3 T maskinteknisk<br />

gren<br />

7868002 – – –<br />

3 – – – Psykologi B, PS1202 Psykologi 2a<br />

2 2 åk tvåårig vårdlinje 0550003 Psykologi A,<br />

PS200<br />

Psykologi A, PS1201 Psykologi 1<br />

1 1 åk gymnasieskolan 0550002 – – –<br />

2 – – Religionskunskap Religionskunskap B Religionskunskap 2<br />

B RE201<br />

RE1202<br />

1 1 åk gymnasieskolan 0670002 Religionskunskap Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />

A RE200<br />

RE1201<br />

1 åk E 5372002 Rättskunskap, Rättskunskap, –<br />

RK201<br />

RK1203<br />

4 – – Samhällskunskap Samhällskunskap C Samhällskunskap 3<br />

C SH202<br />

SH1203<br />

3 3 åk HSE 5480003 Samhällskunskap Samhällskunskap B Samhällskunskap 2<br />

B SH201<br />

SH1202<br />

2 2 åk gymnasieskolan 5480002 Samhällskunskap Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />

A SH200<br />

SH1201<br />

1 1 åk gymnasieskolan – – – –<br />

* Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett.<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 9 9


Ämnesbeteckning<br />

Ämneskod<br />

Svenska språket<br />

6560S Svenska<br />

litteratur 6560L *<br />

Svenska som<br />

främmande språk<br />

Teknologi 88750<br />

Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />

Gy11/Vux12<br />

(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />

– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />

ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />

juli 2000 Gymnasial<br />

vuxenutbildning 1 juli<br />

2001<br />

4 – – – – Svenska 3<br />

3 3 åk HSENT Åk 3 stu- 6560S03 Svenska B, SV204 Svenska B, SV1202 Svenska 2<br />

dentexamen<br />

6560L03 Svenska, SV200S<br />

och SV200L<br />

SV201S och<br />

SV201L<br />

2 2 åk tvåårig linje/speci- 6560S02 – – –<br />

alkurs 3-årigt yrkesinriktad<br />

linje<br />

6560L02<br />

1 – Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201 Svenska 1<br />

2 – – – – Svenska som andra<br />

språk 3<br />

1 oavsett åk – Svenska som Svenska som andra Svenska som andra<br />

andra språk,<br />

SVA2202<br />

språk, SVA1202 språk 2<br />

3 – 8875003 Teknologi C,<br />

TL204<br />

– –<br />

2 Åk 2 T Åk 1 Te maskin- 8875002 Teknologi B, – –<br />

teknisk gren<br />

TL203<br />

1 – – Teknologi A, TL202 – –<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G<br />

Sid 1 0 0


TABELL för uTByTEskompLETTEring i AvgångsBETyg från komvux<br />

Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot kurs- eller ämnesbetyg.<br />

För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå<br />

enligt nedanstående tabell.<br />

Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12<br />

Allmän språkkunskap,<br />

etapp 2<br />

68030 02 1 åk gymnasieskolan – –<br />

Biologi , etapp 2 30100 02 2 åk N 3 åk studentexamen –<br />

allmän linje, social eller språklig<br />

gren BI201 – latinlinjen (halv- el<br />

helklassisk eller nyspråklig gren)<br />

Biologi B BI1202 Biologi 2<br />

Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk B-språk Moderna språk, steg 4<br />

Xxx1304 B-språk kurs B<br />

Xxx208 B-språk Xxx200<br />

Moderna språk 4<br />

Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk B-språk 3 åk C-språk Moderna språk, steg 3<br />

Xxx1303 C-språk kurs B<br />

Xxx206 C-språk Xxx201<br />

Moderna språk 3<br />

Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk B-språk 2-åk C-språk Moderna språk, steg 2<br />

Xxx1302 B-språk kurs A<br />

Xxx207<br />

Moderna språk 2<br />

Elektronik, etapp 2 72240 02 Åk 3 T elteknisk gren – –<br />

Ellära, ellära etapp 2 72280 02 Åk 3 T elteknisk gren – –<br />

Engelska, etapp 3 60300 03 3 åk HSEN Åk 3 studentexamen Engelska B EN1202<br />

EN201<br />

Engelska 6<br />

Engelska, etapp 2 60300 02 2 åk två- el treårig linje Engelska A EN1201<br />

EN200<br />

Engelska 5<br />

Filosofi, etapp 2 01240 02 3-årig yrkesinriktad linje 1 åk<br />

gymnasieskolan<br />

Filosofi FS1201 FS200 Filosofi 1<br />

Fysik, etapp 4 31300 04 3 åk NT Åk 3 studentexamen Fysik B FY1202 FY200 Fysik 2<br />

– reallinjen (teknisk, biologisk,<br />

matematisk gren) Åk 2 från treårigt<br />

tekniskt gymnasium<br />

FY202<br />

Fysik, etapp 3 31300 03 2 åk tvåårig teknisk linje Åk 2<br />

fackskolan, teknisk linje<br />

Fysik A FY1201 FY201 Fysik 1a<br />

Företagsekonomi, etapp 20240 03 2 åk två- el treårig ekonomisk Företagsekonomi B –<br />

3<br />

linje<br />

FE1203 FE203<br />

Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål B Xxx1403<br />

Hemspråk Xxx402<br />

Modersmål 2<br />

Historia, etapp 3 02300 03 3 åk gymnasieskolan Historia B HI1202 HI201 Historia 2a eller<br />

Historia 2b kultur<br />

Historia, etapp 2 02300 02 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A HI1201 HI200 Historia 1b<br />

Kemi, etapp 3 34400 03 Åk 3 N Studentexamen – reallinjen<br />

(biologisk gren, matematisk<br />

gren)<br />

Kemi A KE1201 KE200 Kemi 1<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />

Sid 1 0 1


Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12<br />

Matematik, etapp 4 35500 04 3 åk NT Åk 3 studentexamen – Matematik E MA1205 Matematik 5<br />

reallinjen (teknisk gren, matematisk<br />

gren)<br />

MA205<br />

Matematik, etapp 3 35500 03 3 åk SE 2 åk Te Åk 3 student- Matematik C MA1203 Matematik 3b eller<br />

examen – allmän linje (social MA203 Matematik C1 3c<br />

gren) – reallinjen (biologisk gren,<br />

social gren)<br />

MA202<br />

Matematik, etapp 2 35500 02 2 åk 2-årig linje/specialkurs 1 Matematik A MA1201 Matematik 1a, 1b<br />

åk 3-årig linje treåriga yrkesinriktade<br />

linjer Åk 2 fackskolan Åk 1<br />

studentexamen<br />

MA200<br />

eller 1c<br />

Naturkunskap, etapp 3 38450 03 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap B NK1202 Naturkunskap 2<br />

Produktion, etapp 2 78680 02 Åk 3 T maskinteknisk gren – –<br />

Psykologi, etapp 3 05500 03 2 åk tvåårig vårdlinje Psykologi A PS1201<br />

PS200<br />

Psykologi 1<br />

Religionskunskap, 06700 02 1 åk gymnasieskolan Religionskunskap A Religionskunskap<br />

etapp 2<br />

RE1201 RE200 1<br />

Rättskunskap, etapp 2 53720 02 1 åk E Rättskunskap RK1203<br />

RK201<br />

–<br />

Samhällskunskap, 54800 03 3 åk HSE Samhällskunskap B Samhällskunskap<br />

etapp 3<br />

SH1202 SH201 2<br />

Samhällskunskap, 54800 02 2 åk gymnasieskolan Samhällskunskap A Samhällskunskap<br />

etapp 2<br />

SH1201 SH200 1b<br />

Svenska språket, etapp<br />

3<br />

6560S 03 3 åk HSENT Svenska B Svenska 2<br />

Svenska litteratur, 6560L 03 Åk 3 studentexamen SV1202* SV204* –<br />

etapp 3<br />

SV200S SV201S<br />

SV200L SV201L<br />

Teknologi, etapp 3 88750 03 – Teknologi C TL204 –<br />

Teknologi. etapp 2 88750 02 Åk 2 T Åk 1 Te maskinteknisk<br />

gren<br />

Teknologi B TL203 –<br />

* Om sökande kompletterat med Svenska 2 SVESVE02 eller Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett.<br />

TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G<br />

Sid 1 0 2


förteckning över B/C-språk med kurs/ämneskoder<br />

I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser.<br />

B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />

Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

1 juli 2001<br />

Arabiska 69030 ARB1301 – steg 1 C-språk kurs A – ARA205<br />

ARB1302 – steg 2 C-språk kurs B – ARA206<br />

ARB1303 – steg 3 B-språk kurs A – ARA207<br />

ARB1304 – steg 4 B-språk kurs B – ARA208<br />

ARB1305 – steg 5<br />

ARB1306 – steg 6<br />

ARB1307 – steg 7<br />

Bosniska/kroatiska/ 69096 BOS1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205<br />

serbiska BOS1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206<br />

BOS1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207<br />

BOS1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208<br />

BOS1305 – steg 5<br />

BOS1306 – steg 6<br />

BOS1307 – steg 7<br />

KRO1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205<br />

KRO1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206<br />

KRO1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207<br />

KRO1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208<br />

KRO1305 – steg 5<br />

KRO1306 – steg 6<br />

KRO1307 – steg 7<br />

SER1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205<br />

SER1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206<br />

SER1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207<br />

SER1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208<br />

SER1305 – steg 5<br />

SER1306 – steg 6<br />

SER1307 – steg 7<br />

Danska 65070 DAN1301 – steg 1 C-språk kurs A – DAN205<br />

DAN1302 – steg 2 C-språk kurs B – DAN206<br />

DAN1303 – steg 3<br />

DAN1304 – steg 4<br />

DAN1305 – steg 5<br />

DAN1306 – steg 6<br />

DAN1307 – steg 7<br />

Engelska 60300 EN1301 – steg 1 C-språk kurs A – EN205<br />

EN1302 – steg 2 C-språk kurs B – EN206<br />

EN1303 – steg 3<br />

EN1304 – steg 4<br />

EN1305 – steg 5<br />

EN1306 – steg 6<br />

EN1307 – steg 7<br />

F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />

Sid 1 0 3


B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />

Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

1 juli 2001<br />

Estniska 69140 EST1301 – steg 1 C-språk kurs A – EST205<br />

EST1302 – steg 2 C-språk kurs B – EST206<br />

EST1303 – steg 3<br />

EST1304 – steg 4<br />

EST1305 – steg 5<br />

EST1306 – steg 6<br />

EST1307 – steg 7<br />

Finska 6919B FI1301 – steg 1 C-språk kurs A – FI205<br />

FI1302 – steg 2 C-språk kurs B – FI206<br />

FI1303 – steg 3 B-språk kurs A – FI207<br />

FI1304 – steg 4 B-språk kurs B – FI208<br />

FI1305 – steg 5<br />

FI1306 – steg 6<br />

FI1307 – steg 7<br />

Flamländska/ 69196 FLA1301 – steg 1 C-språk kurs A – FLA205<br />

nederländska FLA1302 – steg 2 C-språk kurs B – FLA206<br />

FLA1303 – steg 3<br />

FLA1304 – steg 4<br />

FLA1305 – steg 5<br />

FLA1306 – steg 6<br />

FLA1307 – steg 7<br />

Franska 6130B FR1301 – steg 1 C-språk kurs A – FR205<br />

FR1302 – steg 2 C-språk kurs B – FR206<br />

FR1303 – steg 3 B-språk kurs A – FR207<br />

FR1304 – steg 4 B-språk kurs B – FR208<br />

FR1305 – steg 5<br />

FR1306 – steg 6<br />

FR1307 – steg 7<br />

Hebreiska 69210 HEB1301 – steg 1 C-språk kurs A – HEB205<br />

HEB1302 – steg 2 C-språk kurs B – HEB206<br />

HEB1303 – steg 3<br />

HEB1304 – steg 4<br />

HEB1305 – steg 5<br />

HEB1306 – steg 6<br />

HEB1307 – steg 7<br />

Isländska 65150 ISL1301 – steg 1 C-språk kurs A – ISL205<br />

ISL1302 – steg 2 C-språk kurs B – ISL206<br />

ISL1303 – steg 3<br />

ISL1304 – steg 4<br />

ISL1305 – steg 5<br />

ISL1306 – steg 6<br />

ISL1307 – steg 7<br />

Italienska 6928B IT1301 – steg 1 C-språk kurs A – IT205<br />

IT1302 – steg 2 C-språk kurs B – IT206<br />

IT1303 – steg 3 B-språk kurs A – IT207<br />

IT1304 – steg 4 B-språk kurs B – IT208<br />

IT1305 – steg 5<br />

IT1306 – steg 6<br />

IT1307 – steg 7<br />

F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />

Sid 1 0 4


B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />

Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

1 juli 2001<br />

Japanska 6930C JAP1301 – steg 1 C-språk kurs A – JAP205<br />

69300 JAP1302 – steg 2 C-språk kurs B – JAP206<br />

JAP1303 – steg 3<br />

JAP1304 – steg 4<br />

JAP1305 – steg 5<br />

JAP1306 – steg 6<br />

JAP1307 – steg 7<br />

Kinesiska 6934C KI1301 – steg 1 C-språk kurs A – KI205<br />

69340 KI1302 – steg 2 C-språk kurs B – KI206<br />

KI1303 – steg 3<br />

KI1304 – steg 4<br />

KI1305 – steg 5<br />

KI1306 – steg 6<br />

KI1307 – steg 7<br />

Lulesamiska 65705 LSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – LSM205<br />

LSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – LSM206<br />

LSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – LSM207<br />

LSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – LSM208<br />

LSM1305 – steg 5<br />

LSM1306 – steg 6<br />

LSM1307 – steg 7<br />

Nordsamiska 65700 NSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – NSM205<br />

NSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – NSM206<br />

NSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – NSM207<br />

NSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – NSM208<br />

NSM1305 – steg 5<br />

NSM1306 – steg 6<br />

NSM1307 – steg 7<br />

Persiska 69520 PER1301 – steg 1 C-språk kurs A – PER205<br />

PER1302 – steg 2 C-språk kurs B – PER206<br />

PER1303 – steg 3<br />

PER1304 – steg 4<br />

PER1305 – steg 5<br />

PER1306 – steg 6<br />

PER1307 – steg 7<br />

Polska 69530 POL1301 – steg 1<br />

POL1302 – steg 2<br />

POL1303 – steg 3 B-språk kurs A – POL207<br />

POL1304 – steg 4 B-språk kurs B – POL208<br />

POL1305 – steg 5<br />

POL1306 – steg 6<br />

POL1307 – steg 7<br />

Portugisiska 69550 PO1301 – steg 1 C-språk kurs A – PO205<br />

6955C PO1302 – steg 2 C-språk kurs B – PO206<br />

PO1303 – steg 3 B-språk kurs A – PO207<br />

PO1304 – steg 4 B-språk kurs B – PO208<br />

PO1305 – steg 5<br />

PO1306 – steg 6<br />

PO1307 – steg 7<br />

F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />

Sid 1 0 5


B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />

Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

1 juli 2001<br />

Ryska 63700 RY1301 – steg 1 C-språk kurs A – RY205<br />

RY1302 – steg 2 C-språk kurs B – RY206<br />

RY1303 – steg 3 B-språk kurs A – RY207<br />

RY1304 – steg 4 B-språk kurs B – RY208<br />

RY1305 – steg 5<br />

RY1306 – steg 6<br />

RY1307 – steg 7<br />

Spanska 6470B SP1301 – steg 1 C-språk kurs A – SP205<br />

6470C SP1302 – steg 2 C-språk kurs B – SP206<br />

64700 SP1303 – steg 3 B-språk kurs A – SP207<br />

SP1304 – steg 4 B-språk kurs B – SP208<br />

SP1305 – steg 5<br />

SP1306 – steg 6<br />

SP1307 – steg 7<br />

Swahili 69760 SWA1301 – steg 1 C-språk kurs A – SWA205<br />

SWA1302 – steg 2 C-språk kurs B – SWA206<br />

SWA1303 – steg 3<br />

SWA1304 – steg 4<br />

SWA1305 – steg 5<br />

SWA1306 - steg 6<br />

SWA1307 – steg 7<br />

Sydsamiska 65710 SSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – SSM205<br />

SSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – SSM206<br />

SSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – SSM207<br />

SSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – SSM208<br />

SSM1305 – steg 5<br />

SSM1306 – steg 6<br />

SSM1307 – steg 7<br />

Teckenspråk 68800 C-språk kurs A – TN201<br />

C-språk kurs B – TN202<br />

Tornedalsfinska 65720 TFI1301 – steg 1 C-språk kurs A – TFI205<br />

TFI1302 – steg 2 C-språk kurs B – TFI206<br />

TFI1303 – steg 3 B-språk Kurs A – TFI207<br />

TFI1304 – steg 4 B-språk kurs B – TFI208<br />

TFI1305 – steg 5<br />

TFI1306 – steg 6<br />

TFI1307 – steg 7<br />

Tyska 6680B TY1301 – steg 1 C-språk kurs A – TY205<br />

6680C TY1302 – steg 2 C-språk kurs B – TY206<br />

TY1303 – steg 3 B-språk kurs A – TY207<br />

TY1304 – steg 4 B-språk kurs B – TY208<br />

TY1305 – steg 5<br />

TY1306 – steg 6<br />

TY1307 – steg 7<br />

Ungerska 69900 UNG1301 – steg 1 C-språk kurs A – UNG205<br />

UNG1302 – steg 2 C-språk kurs B – UNG206<br />

UNG1303 – steg 3<br />

UNG1304 – steg 4<br />

UNG1305 – steg 5<br />

UNG1306 – steg 6<br />

UNG1307 – steg 7<br />

F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />

Sid 1 0 6


Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid<br />

universitet och högskolor<br />

För meritvärdering av akademiska meriter, se SUHF:s rekommendationer.<br />

Äldre akademiska examina, som inte finns registrerade i LADOK, ska ge akademiska poäng. Kandidatexamen ger 180 hp<br />

och Magisterexamen ger 240 hp. För annan icke poängsatta utbildningar finns inga fastställda rekommendationer. Vid<br />

varje lärosäte finns praxis som tillämpas. Tabellen visar en jämförelse mellan äldre universitets- och högskolebetyg och<br />

poäng/högskolepoäng vid universitet och högskolor.<br />

Översättningstabell<br />

Betygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års Högskolepoäng<br />

studieordning och studieordning och fram fr o m 1 juli 2007<br />

tidigare stadgar t o m 30 juni 2007<br />

Försvarlig<br />

(1/2 betyg) 10 p godkänd 15 hp godkänd<br />

Godkänd<br />

(1 betyg) 20 p godkänd 30 hp godkänd<br />

Icke utan beröm godkänd<br />

(1 betyg med spets) 20 p väl godkänd 30 hp väl godkänd<br />

Med beröm godkänd<br />

(2 betyg) 40 p godkänd 60 hp godkänd<br />

Med utmärkt beröm godkänd<br />

(2 betyg med spets) 40 p väl godkänd 60 hp väl godkänd<br />

Berömlig<br />

(3 betyg) 60 p godkänd 90 hp godkänd<br />

Mycket berömlig<br />

(3 betyg med spets) 60 p väl godkänd 90 hp väl godkänd<br />

Utmärkt<br />

(4 betyg) 80 p godkänd 120 hp godkänd<br />

Särskilt utmärkt<br />

(4 betyg med spets) 80 p väl godkänd 120 hp väl godkänd<br />

B I L A G A : Ä L d r e H Ö G S K O L e M e r I T e r<br />

Sid 1 0 7


Beräkning av meritvärde – exempel<br />

Slutbetyg från gymnasieskolan utfärdat 2010 – utökat program med komplettering<br />

En sökande har ett slutbetyg från Samhällsvetarprogrammet utfärdat 2010-06-11. Det är ett utökat program på 2 600 gymnasiepoäng.<br />

Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap är utökade kurser.<br />

Förutom slutbetyget finns ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med kurserna Engelska A och B.<br />

Den sökande anmäler sig till Juristprogrammet som har områdesbehörighet 1. De särskilda behörighetskraven är Historia<br />

A och Samhällskunskap A.<br />

Den sökande uppfyller kravet för grundläggande och särskild behörighet med slutbetyget. Så här ser betyget ut:<br />

Fullständig poäng: 2 500 Individuell poäng: 2 600<br />

Kurskod Kurs Betyg Poäng Anmärkn.<br />

BI1201 Biologi A MVG 100<br />

EN1201 Engelska A VG 100<br />

EN1202 Engelska B VG 100<br />

EN1203 Engelska C MVG 100<br />

ESV1201 Estetisk verksamhet MVG 50<br />

FS1201 Filosofi A MVG 50<br />

GE1201 Geografi A MVG 100<br />

HI1201 Historia A MVG 100<br />

HI1202 Historia B MVG 100<br />

HI1203 Historia C MVG 100<br />

IDH1201 Idrott och hälsa A MVG 100<br />

KUHI1201 Filmkunskap MVG 50 U<br />

KUHI1202 Kultur- och idéhistoria MVG 100<br />

MA1201 Matematik A G 100<br />

MA1202 Matematik B G 50<br />

NK1201 Naturkunskap A MVG 50<br />

NK1202 Naturkunskap B MVG 100<br />

PA1201 Projektarbete MVG 100<br />

PS1201 Psykologi A MVG 50<br />

PS1202 Psykologi B MVG 50<br />

RE1201 Religionskunskap A MVG 50<br />

RE1202 Religionskunskap B MVG 50<br />

RK1203 Rättskunskap MVG 50<br />

SH1201 Samhällskunskap A MVG 100<br />

SH1202 Samhällskunskap B MVG 100<br />

SH1203 Samhällskunskap C MVG 100<br />

SV1201 Svenska A MVG 100<br />

SV1202 Svenska B MVG 100<br />

SV1203 Litteratur och litteraturvetenskap MVG 50 U<br />

SV1205 Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation MVG 50<br />

TY1303 Tyska steg 3 G 100<br />

TY1304 Tyska steg 4 G 100<br />

Bokstavsbetygen motsvaras av följande siffervärden: MVG = 20, VG = 15, och G = 10. IG ger 0.<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 0 8


Jämförelsetal<br />

För att få fram jämförelsetalet multipliceras först siffervärdet med kursens gymnasiepoäng, gyp. Här har vi summerat kurspoängen<br />

för respektive siffervärde:<br />

20 x 1 950 gyp = 39 000<br />

15 x 200 gyp = 3 000<br />

10 x 350 gyp = 3 500<br />

2 500 gyp 45 500<br />

Det sammanlagda betygsvärdet blir då 45 500 som divideras med den fullständiga gymnasiepoängen 2 500, 45 500/2 500 =<br />

18,20.<br />

Betyget i de utökade kurserna, Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap, räknas inte med i jämförelsetalet eftersom<br />

kurserna inte krävs för behörighet. Betyg i utökade kurser räknas bara med i jämförelsetalet om de krävs för behörighet.<br />

Från den gymnasiala vuxenutbildningen finns följande kurser:<br />

Kurskod Kurs Ursprung Betyg Poäng Datum<br />

EN1201 Engelska A V MVG 100 2010-06-15<br />

EN1202 Engelska B V MVG 100 2010-06-15<br />

Dessa kurser blir utbyteskompletteringar, slutbetygets VG i Engelska A och B byts ut mot MVG.<br />

Jämförelsetal efter utbyte blir då 45 500 – 15 (VG) x 200 = 45 500 – 3000 = 42 500.<br />

42 500 + 20 (MVG) x 200 = 42 500 + 4 000 = 46 500/2 500 = 18,6.<br />

Jämförelsetal efter komplettering och utbyte blir 18,60.<br />

meritpoäng<br />

Den som läst Moderna språk, Matematik och Engelska, så kallade meritkurser, kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Till vissa<br />

utbildningar kan också områdeskurser ge meritpoäng.<br />

En sökande kan maximalt tillgodoräkna sig 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng.<br />

För att få meritpoäng måste sökande ha lägst betyget G.<br />

Meritpoäng till Juristprogrammet:<br />

Meritkurser<br />

Engelska B ger 0,5 meritpoäng<br />

Engelska C ger 0,5 meritpoäng<br />

Tyska steg 3 ger 0,5 meritpoäng<br />

Tyska steg 4 ger 0,5 meritpoäng<br />

Matematik B ger 0,5 meritpoäng<br />

Områdeskurser<br />

Följande områdeskurser finns i slutbetyg: Filosofi A, Historia B, Historia C, Kultur och idéhistoria, Psykologi A, Rättskunskap,<br />

Religionskunskap B, Samhällskunskap B och Svenska C. Eftersom den sökande redan har maximala 2,5 meritpoäng,<br />

kan meritpoäng för områdeskurser inte tillgodoräknas.<br />

meritvärde i grupp i<br />

I grupp I, direktgruppen vid urval, blir meritvärdet: 18,20 + 2,5 = 20,70.<br />

meritvärde i grupp ii<br />

I grupp II, kompletteringsgruppen, med utbyteskompletteringarna i Engelska blir meritvärdet: 18,60 + 2,5 = 21,10<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 0 9


Beräkning av meritvärde – exempel<br />

För sökande med gymnasiebetyg som meritvärderas enligt A och B, kan meritpoäng läggas till.<br />

Exempel 1<br />

den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har<br />

inga komplet teringsbetyg. den sökande har läst ett fullständigt program som innehåller 2 500 gymnasiepoäng.<br />

Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta.<br />

Idrott och hälsa medräknas inte i första steget.<br />

Betyget innehåller<br />

100 gp med IG = 100 x 0 = 0<br />

600 gp med G = 600 x 10 = 6 000<br />

950 gp med VG = 950 x 15 = 14 250<br />

750 gp med MVG = 750 x 20 = 15 000<br />

= 2 400 = 35 250<br />

den sökandes jämförelsetal:<br />

– utan idrott: 35 250 / 2 400 = (14,687) 14,69<br />

– med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = 36 750 / 2 500 = 14,70<br />

Exempel 2 Behörighetskomplettering<br />

Se exempel 1. den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behörighet. den<br />

sökande har kompletterat<br />

VG i Fysik B, 150 x 15 = 2 250<br />

35 250 + 2 250 = 37 500 gp divideras med 2 400 + 150 = 2 550<br />

den sökandes jämförelsetal:<br />

– utan idrott: 37 500 / 2 550 = (14,705) = 14,71<br />

– med idrott: 39 000 / 2 650 = (14,716) = 14,72<br />

Exempel 3 Utbyteskomplettering<br />

Se exempel 1 och 2. den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget<br />

och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget.<br />

Följande ersättning görs:<br />

50 gp med IG ersätts med betyg G<br />

200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp<br />

100 gp med VG ersätts med betyget MVG<br />

100 IG - 50 IG = 50 x 0 = 0<br />

600 G - 200 G + 50 G (tidigare IG)<br />

950 VG - 100 VG + 150 VG<br />

= 450 x 10 = 4 500<br />

(tidigare G) + 150 (Fysik B)<br />

750 MVG + 50 MVG<br />

= 1 150 x 15 = 17 250<br />

(tidigare G) + 100 (tidigare VG) = 900 x 20 = 18 000<br />

2 550 39 750<br />

den sökandes jämförelsetal:<br />

– utan idrott: 39 750 / 2 550 = (15,588) 15,59<br />

– med idrott: 41 250 / 2 650 = (15,566) 15,57<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 1 0


Exempel 4 Tilläggskomplettering<br />

Fortsättning på exempel 3. den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i<br />

slutbetyget.<br />

Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg:<br />

100 gp med betyg G<br />

150 gp med betyg VG<br />

300 gp med betyg MVG<br />

Jämförelsetalet beräknas enligt nedan:<br />

Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen.<br />

Uträknat från ex 3<br />

(utan idrott) 2 550 39 750<br />

300 MVG 300 x 20 = 6 000<br />

2 850 45 750<br />

den sökandes jämförelsetal:<br />

– 45 750 / 2 850 = (16,052) 16,05<br />

eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet medräknas dessa inte.<br />

Exempel 5 Reducerat program<br />

den sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp.<br />

100 gp med betyg IG 100 x 0 = 0<br />

1 500 gp med betyg G 1 500 x 10 = 15 000<br />

800 gp med betyg VG (inkl idrott) 800 x 15 = 12 000<br />

2 400 27 000<br />

den sökandes jämförelsetal:<br />

– 27 000 / 2 400 = 11,25<br />

Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg<br />

Beräkning av meritvärde från och med ST2012 före och efter komplettering<br />

Uträkning av meritvärde<br />

Betygsmedelvärde från det utländska gymnasiebetyget 7,70 (Nd)<br />

Mprel = 20 -10(10-7,70) = 15,40<br />

10-5<br />

det preliminära meritvärdet 15,40 ger meritpoängskompensation 1,25.<br />

Uträkning av meritvärde plus komplettering<br />

Meritvärdet är 15,40. Kompletteringar från Komvux med två 100 poängskurser<br />

med betyget MVG (20)<br />

Jämförelsetal = 15,40 x 2500 + 1,2(100x20)+(100x20) + 1,25 = 17,29<br />

2500+200<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 1 1


avgångSBetyg från gymnaSieSkolanS<br />

linJer – exempel<br />

Betyg i kompletteringsämnet finns i betyget<br />

Exempel 1<br />

Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser<br />

matematik med betyg 2.<br />

Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />

Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />

= MVG, kurs C = VG och<br />

kurs D = VG och kurs E = G.<br />

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />

ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst<br />

betyg på behörighetsnivå eller högre.<br />

Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom<br />

de höjer betygspoängen.<br />

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget<br />

ersätts detta med betyget i matematik kurs E.<br />

Kurs B, C och D medräknas som tilläggskom pletteringar<br />

eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller<br />

högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar<br />

om de höjer be tygs poängen efter det att behörighetskomp<br />

lettering gjorts.<br />

c) Matematik kurs C krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />

ersätts detta med betyget i matematik kurs C.<br />

Kurs B och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom<br />

betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre<br />

nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de<br />

höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering<br />

gjorts. Kurs A och E medräknas inte eftersom de inte höjer<br />

betygspoängen.<br />

Exempel 2<br />

Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med<br />

3 årskurser matematik med betyg 2.<br />

Betygspoängen är 57/17 = 3,36<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 1 2<br />

Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />

= MVG, kurs C = VG och<br />

kurs D = VG och kurs E = G.<br />

a) Matematik kurs C krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />

ersätts detta med betyget i kurs C.<br />

Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar<br />

eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget<br />

eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet<br />

teringar om de höjer betygspoängen efter det att<br />

behörighetskomplettering gjorts.<br />

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget<br />

ersätts detta med betyget i matematik kurs E.<br />

Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar<br />

eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget<br />

eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet<br />

teringar om de höjer betygspoängen efter det att<br />

behörighetskomplettering gjorts.<br />

Exempel 3<br />

Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 års kurser<br />

matematik med betyg 2.<br />

Betygspoängen är 55/14 = 3,93<br />

Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />

= MVG, kurs C = VG och<br />

kurs D = VG och kurs E = G.<br />

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />

ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst<br />

betyg på behörighetsnivå eller högre.<br />

Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar<br />

eftersom betygspoängen ef ter behörighetskomplettering<br />

blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG<br />

betygs poängen.<br />

Exempel 4<br />

Sökande har avgångsbetyg från samhällsvetenskaplig linje<br />

med 3 årskurser matematik med betyg 3.<br />

Betygspoängen är 47/14 = 3,36


Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG,<br />

kurs B = MVG, kurs C = MVG och<br />

kurs D = VG och kurs E = G.<br />

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget<br />

ersätts detta med betyget i kurs A, trots att behörigheten<br />

uppnås i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då blir<br />

högre.<br />

Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet teringar<br />

eftersom betyg på samma nivå som i av gångsbetyget eller<br />

högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om<br />

de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering<br />

gjorts.<br />

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />

ersätts detta med betyget i matematik kurs E.<br />

Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom<br />

betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre<br />

nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer<br />

betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts.<br />

c) Matematik krävs inte för behörighet<br />

Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller<br />

högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer<br />

betygspoängen. Betyget i matematik i avgångsbetyget ersätts<br />

med betyget i kurs C.<br />

Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg<br />

på högre nivå än i avgångsbe tyget kan medräknas som<br />

tilläggskomp lettering om det höjer betygspoängen.<br />

Exempel 5<br />

Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser<br />

engelska med betyg 2.<br />

Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />

Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B<br />

= VG<br />

Engelska kurs B krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget<br />

ersätts detta med betyget i kurs B.<br />

Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg<br />

på samma nivå som i avgångsbetyget kan medräknas som<br />

tilläggskomp letteringar om de höjer betygspoängen efter<br />

det att behörighetskomplettering gjorts.<br />

Exempel 6<br />

Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med<br />

3 årskurser engelska med betyg 2.<br />

Betygspoängen är 57/17 = 3,36<br />

Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs<br />

B = G<br />

Engelska krävs inte för särskild behörighet.<br />

Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller<br />

högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer<br />

betygspoängen. Betyget i engelska i avgångsbetyget ersätts<br />

med betyget i kurs B.<br />

Kurs A medräknas inte som tilläggskomp lettering eftersom<br />

endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre<br />

nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer<br />

betygspoängen efter det att utbyteskomp lettering gjorts.<br />

Betyg i kompletteringsämnet saknas i betyget<br />

Exempel 1<br />

Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje<br />

och saknar betyg i matematik.<br />

Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />

Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />

= MVG, kurs C = VG och<br />

kurs D = VG och kurs E = G.<br />

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångs betyget<br />

läggs betyget i kurs B till eftersom det är den kurs med bäst<br />

betyg på behörighetsnivå eller högre.<br />

Kurs C och D medräknas som tilläggskomp let teringar eftersom<br />

kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet<br />

medräknas om de höjer betygspoängen.<br />

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget<br />

läggs betyget i mate matik kurs E till.<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 1 3


Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre<br />

nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas<br />

som tilläggskomp letteringar om betyg i behörighetsämnet<br />

saknas i avgångsbetyget.<br />

c) Matematik krävs inte för behörighet.<br />

Kurs B, C och D medräknas som tilläggskomp letteringar<br />

eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygspoängen.<br />

d) Matematik kurs C krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget<br />

läggs betyget i matematik kurs C till.<br />

Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom<br />

kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet<br />

medräknas om de höjer betygspoängen.<br />

Exempel 2<br />

Sökande har avgångsbetyg från distributions- och<br />

kontorslinje och saknar betyg i engelska.<br />

Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />

Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs<br />

B = G<br />

Engelska kurs B krävs för behörighet.<br />

Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />

Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångs betyget<br />

läggs betyget i kurs B till.<br />

Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre nivå än<br />

vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som<br />

tilläggskomplettering om betyg i behörighetsämnet saknas<br />

i avgångsbetyget.<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 1 4


mellanårSprogram, omvårdnadSprogrammet<br />

Exempel 1 Behörighetskomplettering<br />

Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. Samtliga<br />

ämnen medräknas, även eventuella lokala kurser som har<br />

separat betyg. Betygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande<br />

saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte särskild behörighet.<br />

Den sökande har kompletterat med VG i Fysik<br />

B. VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet<br />

inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till.<br />

Exempel 2 Utbyteskomplettering<br />

Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet företagsekonomi med<br />

betyg 4 där kurserna Företagsekonomi A och Organisation<br />

och ledarskap ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa<br />

och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna<br />

inte bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare ämnesbetyget<br />

tas bort.<br />

Exempel 3 Tilläggskomplettering<br />

Sökande har kompletterat med betyg i nationella kurser som<br />

inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor i torra utrymmen,<br />

Odling av grönsaker på friland, Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel.<br />

I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget<br />

MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de<br />

höjer betygspoängen.<br />

Exempel 4 Motsvarandebedömning<br />

Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i<br />

Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed<br />

särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes<br />

betygspoäng påverkas inte.<br />

mellanårSprogram, naturvetenSkapSprogrammet<br />

Exempel 1 Behörighetskomplettering<br />

Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96.<br />

Betygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande har betyg i<br />

Kemi A, men för särskild behörighet krävs Kemi B. Den<br />

sökande har kompletterat med G i Kemi B. G i detta fall<br />

motsvarar betygsvärde 3. Eftersom kursen krävs för behörighet<br />

byts ämnesbetyget i av gångs betyget ut mot betyget i<br />

Kemi A trots att betygspoängen sänks.<br />

Exempel 2 Utbyteskomplettering<br />

Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet matematik med betyg<br />

3 där kurserna matematik A, B, C1, D och E ingått. Sökande<br />

har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit<br />

betyget 5. Eftersom kurserna bygger på varandra byts det<br />

ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med<br />

det nya kursbetyget.<br />

Exempel 3 Tilläggskomplettering<br />

Sökande har kompletterat med betyg i nationella och lokala<br />

kurser som inte ingår i av gångs betyget: Matlagning (lokal<br />

kurs) och Geografi A och B (nationella kurser). I samtliga<br />

kurser har den sökande erhållit betyget 5. Endast de nationella<br />

kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom det inte<br />

går att tilläggskomplettera med lokala kurser.<br />

B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />

Sid 1 1 5


3. URVAL<br />

Urval till grUndnivå<br />

När det är fler behöriga sökande än platser till en utbildning,<br />

fördelas platserna genom urval. Urval kan grundas på<br />

betyg, högskoleprov m m. Samtliga sökande rangordnas i<br />

den grupp eller de grupper där de uppfyller villkoren. Den<br />

som inte kan antas i urvalet får ett reservnummer. Till vissa<br />

utbildningar kan många reserver erbjudas plats vid återbud<br />

och till andra är det få eller inga. Ett lågt reservnummer är<br />

ingen garanti för att erbjudas plats.<br />

Fördelning av platser<br />

Vid urval till en utbildning skall enligt högskole förordningens<br />

7 kap 13 § platserna fördelas med<br />

• minst en tredjedel på grundval av betyg,<br />

• minst en tredjedel på grundval av högskoleprovs resultat<br />

och<br />

• högst en tredjedel på grundval av högskolan bestämda<br />

urvalsgrunder.<br />

BetygsUrval<br />

Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.<br />

Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs<br />

ett urval bland alla behöriga sökande.<br />

Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt<br />

urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov<br />

används.<br />

Betygsurvalet består av två grupper, betygsgruppen, som<br />

delas i B I och B II, samt folkhögskolegruppen, BF.<br />

Betygsgruppen<br />

B I gymnasiebetyg – utan kompletteringar, med undantag<br />

för elever med examen från yrkesprogram som skaffat<br />

sig grundläggande behörighet genom att komplettera<br />

inom kommunala vuxenutbildningen<br />

B II gymnasiebetyg – med kompletteringar<br />

Folkhögskolegruppen<br />

BF sökande med folkhögskoleomdöme<br />

U R VA L<br />

Sid 1 1 6<br />

Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg:<br />

1 Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga<br />

sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen.<br />

2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas<br />

platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga<br />

sökande i B I och B II.<br />

3. Platserna i BII minskas med en tredjedel av platserna.<br />

Platserna förs över till BI.<br />

Sökande som har höjt sitt meritvärde med ett nytt betyg i en<br />

kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar<br />

både i BI och BII (i grupp I med ditt ursprungliga meritvärde<br />

och i grupp II med ditt nya meritvärde). Du som kompletterat<br />

för att bli behörig konkurrerar bara i B II.<br />

B I – betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning<br />

utan kompletteringsbetyg (direktgruppen). Betyg<br />

i utökad kurs som dokumenteras med samlat betygsdokument<br />

räknas inte som komplettering, utan dessa sökande<br />

konkurrerar i grupp I.<br />

Gäller sökande som har<br />

• Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />

• Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3<br />

av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen*<br />

• Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning<br />

(grundläggande behörighet före 1 januari 2010)<br />

• Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />

• Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning<br />

• Äldre gymnasieutbildningar<br />

• Utländska gymnasiebetyg.<br />

* I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som omfattar 2 350 gymnasiepoäng<br />

måste minst 1 600 gymnasiepoäng avse kurser från vuxenutbildning.<br />

B II – betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning<br />

med kompletteringsbetyg (kompletteringsgruppen). I<br />

denna grupp ingår sökande som kompletterat för behörighet<br />

med betyg som utfärdats efter det att slut­/avgångsbetyget<br />

utfärdats, kompletterat med betyg för att höja sitt jämförelsetal<br />

eller kompletterat med meritkurser. Sökande som styrker<br />

särskild behörighet genom basårsstudier, folkhögskolestudier<br />

eller andra motsvarande kunskaper ingår också i BII.


Gäller sökande som har<br />

• Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />

• Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där mindre än<br />

2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen<br />

• Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning<br />

(grundläggande behörighet före 1 januari 2010)<br />

• Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />

• Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning<br />

• Äldre gymnasieutbildning<br />

• Utländska gymnasiebetyg.<br />

BF – intyg från folkhögskola<br />

Behöriga sökande med lika meriter<br />

Vid lika meriter får urval göras genom prov eller intervjuer<br />

eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får<br />

dock inte göras efter det att lottning har använts. Högskolan<br />

beslutar om urval vid lika meriter ska göras genom prov,<br />

t ex högskoleprovet.<br />

sent anmälda, sa<br />

Denna urvalsgrupp är till för sena anmälningar. Sökande<br />

som inkommer med en sen anmälan placeras i denna urvalsgrupp<br />

och tilldelas meritvärde efter ankomstdatum.<br />

eFteranmälan, ea<br />

Efteranmälan är en sen anmälan som hanteras efter sista<br />

maskinella urval. Sökande som är behörig rangordnas efter<br />

det datum anmälan kom in. Om det finns eller uppstår lediga<br />

platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort<br />

en sen anmälan att kunna antas. Mer information om hur<br />

efteranmälningar hanteras ges av respektive lärosäte.<br />

provUrval, hp<br />

I provurvalet HP deltar alla behöriga sökande med giltigt<br />

högskoleprovsresultat. Lägsta godkända resultat för att delta<br />

i provurvalet är 0,05 poäng om inte annat framgår av anmälningskatalogen.<br />

HA­gruppen (högskoleprovsresultat + eventuell poäng för<br />

arbetslivserfarenhet) slopades fr o m antagningen till höstterminen<br />

2008.<br />

Se mer information om högskoleprovet längre ned.<br />

av högskolan BeslUtade UrvalsgrUnder<br />

Urvalsgrunderna kan bestå av<br />

1. Andra särskilda prov än högskoleprovet.<br />

2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet<br />

som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen.<br />

3. Andra för utbildningen sakliga omständigheter.<br />

övriga Behöriga sökande, ös<br />

Sökande som inte kan konkurrera i betygs­ eller provurvalet<br />

kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller<br />

sökande med någon av följande bakgrunder<br />

• utbildning med avgångsbetyg utan betyg i fem­ eller<br />

sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens),<br />

• viss folkhögskoleutbildning utan studieomdöme,<br />

• reell kompetens (GBÖB) utan giltigt högskoleprovsresultat<br />

(se avsnitt Högskoleprov).<br />

särskilda prov För Urval<br />

Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som<br />

urvalsgrund endast i fråga om:<br />

• utbildningar som förbereder för yrkesområden som<br />

ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild<br />

kompetens. Om högskolan vill använda särskilda prov<br />

till fler platser än 1/3 krävs Högskoleverkets tillstånd.<br />

• utbildningar med konstnärlig examen. Respektive högskola<br />

beslutar.<br />

andra UrvalsgrUpper<br />

Vid antagning kan andra urvalsgrupper förekomma t ex för<br />

akademiska meriter och arbetslivserfarenhet.<br />

Meritvärdering av äldre akademiska meriter beskrivs<br />

i tabellen Äldre högskolemeriter. De poänggränser som<br />

rekommenderas för meritvärdering av akademiska meriter<br />

finns beskrivna i SUHF:s rekommendationer.<br />

reservantagning<br />

Reservantagning görs när så många antagna har tackat nej<br />

till sina platser att det har uppstått lediga platser på en utbildning.<br />

Respektive universitet och högskola kallar reserver<br />

i tur och ordning utifrån urvalsresultat och i enlighet med<br />

vad respektive lärosäte bestämmer.<br />

Urval till UtBildning på avancerad<br />

nivå<br />

Högskoleförordningen 7 kap §§ 32 – 33, SUHF:s rekommendationer.<br />

U R VA L<br />

Sid 1 1 7


<strong>Bedömningsh</strong>andBoksgrUppens tilllämpningsBeslUt<br />

I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3<br />

av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />

för att sökande ska ingå i grupp I.<br />

Minst 1 600 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 350 gymnasiepoäng<br />

(enbart nya kurser).<br />

Minst 1 534 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 301 gymnasiepoäng<br />

(konverterade och nya kurser).<br />

Minst 1 314 gymnasiepoäng för slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng<br />

(enbart gamla kurser).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008).<br />

Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker<br />

kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg<br />

från gymnasieskolan, ingår i BI.<br />

Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns<br />

med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i urvalsgrupp<br />

I.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26, 2010-06-15, 2010-10-18)<br />

Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker<br />

särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår<br />

i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />

Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodoräkna<br />

sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare<br />

och ingår då i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />

Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlingsutbildning<br />

som i efterhand kompletterar med Svenska B/<br />

Svenska som andra språk B ingår i BII.<br />

(Bedöm ningshandboksgruppen 2008-11-26.)<br />

Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter<br />

det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytter ligare<br />

betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser<br />

från vuxenutbildnigen som inte ingår i slutbetyget från vuxenutbildningen<br />

och som utfärdats senast samma dag som<br />

slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />

U R VA L<br />

Sid 1 1 8<br />

Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde<br />

deltar med det högre meritvärdet också i BII. Kompletteringsbetyget<br />

kan avse utbytes­ (Grupp A, B och C) och<br />

tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser<br />

för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara<br />

räknas om sökande höjer sitt meritvärde.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />

Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studiekurs<br />

ingår i BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11.)<br />

Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläggande<br />

behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska<br />

6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-10-03)<br />

sökande med dUBBla Betyg<br />

Sökande från Lycée Francais Saint Louis de Stockholm och<br />

Tyska skolan i Stockholm har enligt regeringsbeslut rätt<br />

att utfärda dubbla betyg. För sökande som både har ett<br />

slutbetyg från svensk gymnasieskola och ett avgångsbetyg<br />

(baccalauréat) från Franska respektive Abiturbetyg (tyska<br />

studentexamen) från Tyska skolan ska sökande själv meddela<br />

vilket betyg som ska ligga till grund vid urval och sökande<br />

ingår i grupp I och/eller II. Om inget val görs kommer det<br />

svenska betyget att ligga till grund för urval.<br />

(Beslut bedömninghandboksgrupp 2009, expertgruppen 20091208).<br />

högskoleprovet<br />

Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdighetsprov, som<br />

ger ett mått på förmåga att klara av högskolestudier genom<br />

att mäta sådana kunskaper och färdigheter som är viktiga i<br />

alla högskoleutbildningar. Högskoleprovet genomförs två<br />

gånger om året, på en lördag.<br />

högskoleprov utomlands<br />

För den som är bosatt utomlands eller studerar utomlands,<br />

finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller<br />

skandinaviska skolor i Europa. Det går inte att göra provet<br />

på ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte i andra<br />

världsdelar bl a på grund av tidsskillnaderna.


anpassade högskoleprov<br />

För gravt synskadade finns anpassade prov på DAISY och<br />

punktskrift.<br />

Synsvaga kan göra det ordinarie högskoleprovet med<br />

längre provtid. Intyg från syncentral krävs.<br />

Personer med dyslexi kan också göra det ordinarie högskoleprovet<br />

med längre tid. För att få göra provet måste<br />

sökande styrka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av en<br />

av Universitets­ och högskolerådet (tidigare högskoleverket)<br />

godkänd intygsgivare eller via intyg från legitimerad logoped.<br />

Om provdeltagaren på grund av ett funktionshinder behöver<br />

speciella arrange mang (till exempel extra belysning eller<br />

en mindre skrivsal) vid provtillfället bör högskoleenheten<br />

försöka ordna detta. Provdeltagaren ska därför vända sig<br />

till den högskola där provet skrivs. Det är inte säkert att alla<br />

önskemål om anpassning kan tillgodoses.<br />

prov på annan dag än lördag<br />

Om någon av religiösa skäl inte kan genomföra provet en<br />

lördag, finns möjlighet att göra det på en annan vecko dag.<br />

Eftersom detta prov är sekretessbelagt, får provet endast<br />

genomföras vid ett tillfälle. Provet äger endast rum under<br />

våren.<br />

provet som urvalsinstrument<br />

Sökande med lägst 0,05 poäng i provresultatet och som i<br />

övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar i provurvalet.<br />

Undantag kan finnas.<br />

Resultatet av högskoleprovet gäller i tio kalenderhalvår<br />

efter det kalenderhalvår då provet genomförts, d v s elva<br />

provresultat är giltiga.<br />

Vid antagning i NyA sker automatisk överföring av<br />

högskoleprovsresultaten efter varje provtillfälle och den<br />

sökande konkurrerar på det bästa giltiga resultatet.<br />

De som inte har svenskt personnummer måste själv<br />

skicka in en kopia av sitt resultatbesked.<br />

Se även under Urval.<br />

Giltiga prov inför respektive<br />

antagningstillfälle<br />

Högskoleprov Gäller för<br />

gjort tidigast: anmälan till:<br />

HT 2007 VT 2013<br />

VT 2008 HT 2013<br />

HT 2008 VT 2014<br />

VT 2009 HT 2014<br />

HT 2009 VT 2015<br />

VT 2010 HT 2015<br />

HT 2010 VT 2016<br />

VT 2011 HT 2016<br />

HT 2011 VT 2017<br />

VT 2012 HT 2017<br />

HT 2012 VT 2018<br />

tidplan för högskoleprovet<br />

HT 2013 VT 2014<br />

Sista anmälningsdag 15 september 15 februari<br />

Provdag 26 oktober 5 april<br />

U R VA L<br />

Sid 1 1 9


4. SKOLFORMER<br />

I tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet<br />

visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behörighet.<br />

De flesta utbildningar ger placering i betygsurvalet.<br />

Fackskola<br />

Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social,<br />

ekonomisk och teknisk.<br />

Fackskolan ersattes av gymnasieskolans tvååriga linjer.<br />

Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i<br />

skala 1 – 5 (sifferbetyg).<br />

Skolformen fanns under åren 1963 – 1971 (den sista klassen<br />

gick ut 1972).<br />

Folkhögskoleutbildning<br />

Sökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven<br />

för behörighet till högskoleutbildning. Folkhögskolekurser<br />

kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer<br />

yrkesinriktade.<br />

För att en folkhögskolekurs ska ge grundläggande behörighet<br />

ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla<br />

grundläggande behörighet krävs att det är en allmän kurs<br />

eller en allmän kurs med särskild inriktning. För att eleven<br />

ska erhålla ett studieomdöme krävs att kursen till hälften<br />

består av allmänna ämnen.<br />

Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studieomdöme<br />

eller inte. Sökande med intyg om grundläggande<br />

behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i Grupp BF.<br />

Grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier<br />

ska styrkas genom intyg om grundläggande behörighet.<br />

Sökande med intyg om allmän behörighet från utbildning<br />

som avslutats före den 1 juli 1998 upp fyller kraven för<br />

grundläggande behörighet genom övergångsregler.<br />

Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildningsrådet och VHS/<br />

UHR, ska användas för att styrka grundläggande/allmän<br />

behörighet som uppfylls genom studier vid folkhögskola,<br />

se bilaga.<br />

grundläggande behörighet<br />

Grundläggande behörighet har den som genomgått folkhögskoleutbildning<br />

om han eller hon har gått<br />

1.. en treårig utbildning, eller<br />

2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier<br />

i gymnasieskolan, eller<br />

3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och<br />

minst ett års yrkesverksamhet, eller<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 2 0<br />

4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier<br />

vid gymnasieskola<br />

och<br />

dessutom har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i<br />

följande gymnasiala kurser:<br />

•. Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3<br />

•. Engelska 5 och 6<br />

•. Matematik 1a, b eller c<br />

•. Historia 1a1<br />

•. Naturkunskap 1a1<br />

•. Religionskunskap 1<br />

•. Samhällskunskap 1a1<br />

övergångsbestämmelser<br />

Övergångsbestämmelser gäller för de som börjar läsa på<br />

folkhögskola före den 1 juli 2013 och som före den 1 juli<br />

2015 har fått ett intyg på grundläggande behörighet enligt<br />

de äldre bestämmelserna:<br />

Grundläggande behörighet har den som genomgått folkhögskoleutbildning<br />

om han eller hon har gått<br />

1.. en treårig utbildning, eller<br />

2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier<br />

i gymnasieskolan, eller<br />

3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och<br />

minst ett års yrkesverksamhet, eller<br />

4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier<br />

vid gymnasieskola<br />

och<br />

har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande Godkänd<br />

nivå i gymnasieskolans kärnämnen:<br />

• Svenska/Svenska som andra språk A och B<br />

• Engelska A<br />

• Samhällskunskap A<br />

• Religionskunskap A<br />

• Matematik A<br />

• Naturkunskap A<br />

Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har läst de<br />

kärnämnen som krävs för den grundläggande behörigheten<br />

kan styrka dessa kunskaper på annat sätt, t ex med godkänt<br />

betyg i kurs från komvux på samma nivå eller högre.


<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut<br />

För sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar<br />

något kärnämne och måste komplettera med Gy11­kurser<br />

för grundläggande behörighet gäller följande:<br />

Före 1 juli 2015 kan sökande komplettera med Svenska/<br />

Svenska som andra språk 2 och/eller Engelska 5 för att<br />

uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />

Fr om 1 juli 2015 gäller skärpta regler. Den sökande som<br />

saknar något kärnämne måste då komplettera med Svenska/<br />

Svenska som andra språk 3 och/eller Engelska 6 och Historia<br />

1a1 för att bli grundläggande behörig.<br />

Dokumentation<br />

Behörighet från folkhögskola ska styrkas genom särskilt<br />

intyg (se exempel under flik 5). Intyget ska innehålla dels,<br />

studiernas omfattning (omfattningskrav), dels vilka kurser<br />

som har lästs vid folkhögskolan (innehållskrav). Intyget ska<br />

vara underskrivet av rektor. Under en övergångperiod kan<br />

det förekomma intyg där både kärnämnen och Gy11­kurser<br />

ingår. Intyg om behörighet från folkhögskola enligt äldre<br />

bestämmelser (med kärnämnen) kan utfärdas fram t o m<br />

den 30 juni 2015. Nya intyg utfärdade från och med 1 juli<br />

2015 kan endast innehålla Gy11­kurser.<br />

allmän behörighet<br />

För allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller följande<br />

tre delkrav:<br />

1) en avslutad, minst 2­årig, utbildning som bygger på<br />

grund skolan<br />

2) ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst två<br />

årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst<br />

betyget Godkänd i Svenska B<br />

3) ämnet engelska i en omfattning som motsvarar två årskurser<br />

på någon linje i gymnasieskolan alternativ lägst betyget<br />

Godkänd i engelska A<br />

Den studerande kan uppfylla kraven för allmän behörighet<br />

i kombination med studier i andra skolformer. Kurs/<br />

kurser på folkhögskola ska dock alltid omfatta minst 30<br />

veckor på heltid.<br />

Uppgifter om särskild behörighet som sökande erhållit<br />

genom studier vid folkhögskola ska också styrkas med det<br />

särskilda intyget från rektor.<br />

Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte.<br />

Meritvärdering<br />

För att konkurrera i betygsurvalsgruppen BF ska sökande<br />

ha erhållit studieomdöme.<br />

Studieomdöme har följande poängvärde:<br />

Utmärkt = 4<br />

Mycket god = 3<br />

God = 2<br />

Mindre god = 1<br />

I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler än ett<br />

omdöme från samma kurs och kurstillfälle. I dessa fall används<br />

det lägre värdet vid urval. För sökande som genomgått<br />

flera folkhögskoleutbildningar, som var för sig uppfyller<br />

villkoren för behörighet och urvalsgruppsplacering, och<br />

därvid fått olika studieomdömen, ska utbildningen med<br />

bäst studieomdöme användas.<br />

Behöriga sökande från folkhögskola som saknar studieomdöme<br />

deltar inte i betygsurvalet.<br />

Poängvärdet påverkas inte av ämnes­ eller kursbetyg som<br />

erhållits i gymnasieskolan eller gymnasial vuxen utbildning.<br />

Friskolor<br />

Studier vid friskolor som godkänts av Skolverket ger grundläggande/allmän<br />

behörighet och särskild behörighet under<br />

förutsättning att eleverna erhåller avgångs­/slutbetyg motsvarande<br />

gymnasie skolans.<br />

Waldorfskolor<br />

Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda<br />

slutbetyg. Elev med slutbetyg från 12­årig Waldorfskola<br />

som läst enligt studieplan WK10 – 12/WK2 10 – 12 och<br />

har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt<br />

slutbetyg uppfyller kraven för grundläggande behörighet på<br />

samma sätt som sökande med slutbetyg från gymnasieskolan.<br />

Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg<br />

IG­MVG. Varje ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och<br />

meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från gymnasieskolan.<br />

Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som fastställts<br />

av VHS och Waldorfskolefederationen (se bilaga). Av blanketten<br />

framgår vad studierna i respektive ämne motsvarar i<br />

gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfärdades tidigast för<br />

elever som avslutade sin 12­åriga skolgång vårterminen 1999.<br />

För elever som inte läst samtliga kurser som ingår i studieplanen<br />

för WK10 – 12/WK2 10 – 12 kan skolan utfärda slutbetyg<br />

från reducerad studiegång. Reduceringen kan uppgå till<br />

max 10 procent av ett fullständigt slutbetyg. Reglerna är de<br />

samma som för reducerat program i gymnasieskolan.<br />

S K O L F O R M E R<br />

Sid 1 2 1


I slutbetyg från Waldorfskola kan nationella kurser ingå.<br />

Det kan avse betyg i enstaka kurser eller utbildningar där<br />

elevens samtliga kurser är nationella. Betyg med enbart nationella<br />

kurser motsvarar nationella program från friskola.<br />

Elever som läst moderna språk motsvarande steg 1 och<br />

2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla slutbetyg från<br />

fullständigt program.<br />

Elev med avgångsbetyg från 12­årig Waldorfskola utfärdat<br />

t o m vårterminen 1998 uppfyller kraven för grundläggande<br />

behörighet.<br />

Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas<br />

avgångsbetyget som avgångsbetyg från gymnasieskolan.<br />

Sökande som endast har betyg med omdöme placeras i<br />

provgruppen om giltigt högskoleprov finns. Om endast<br />

betyg med omdöme finns måste den särskilda behörigheten<br />

styrkas genom särskild prövning. För särskild behörighet<br />

krävs lägst betyg 3/G. Se förteckning över Waldorfskolans<br />

kurskoder sist i detta avsnitt.<br />

Avgångsbetyg med sifferbetyg (t o m vt 98)<br />

Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i idrott<br />

medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer<br />

betygspoängen.<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 2 2<br />

Behörighetskomplettering<br />

Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för behörighet<br />

medräknas alltid oavsett nivå.<br />

Utbyteskomplettering<br />

Betyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne (ej kurs) efter<br />

prövning vid Waldorfskola.<br />

Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />

vuxenutbildning kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg från<br />

Waldorfskola.<br />

Tilläggskomplettering<br />

Betyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller gymnasial<br />

vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas<br />

om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i<br />

– kurser i ämnen som inte finns med i avgångsbetyget<br />

– kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget på mot svarande<br />

nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola<br />

bedömts motsvara.<br />

Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gymnasie skolan när<br />

det gäller avgångsbetyg från 12­årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12.<br />

(Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis)<br />

betyg från Waldorfskola<br />

Biologi, utan angivelse av att överkurs avses<br />

Biologi, överkurs<br />

Engelska<br />

Fysik, utan angivelse av att överkurs avses<br />

Fysik, överkurs<br />

Historia<br />

Kemi, utan angivelse av att överkurs avses<br />

Kemi, överkurs<br />

Matematik (avslutad i kl 10 el 11)<br />

Matematik (t o m klass 12 utan angivelse av<br />

att överkurs avses)<br />

Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs<br />

Religionskunskap<br />

Samhällskunskap<br />

Svenska<br />

Tyska<br />

Motsv nivå från gymnasieskola<br />

Naturkunskap kurs B<br />

kurs B<br />

kurs B<br />

Ger ej särskild behörighet till någon<br />

hög skoleutbildning<br />

kurs B<br />

kurs B<br />

Kemi 1 åk Te / –<br />

kurs B<br />

kurs B<br />

kurs C<br />

kurs E<br />

kurs A<br />

kurs B<br />

kurs B<br />

steg 3


Biologi = Naturkunskap B<br />

Biologi överkurs = Biologi B<br />

Engelska = Engelska B<br />

Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts som tilläggskomplettering)<br />

Fysik överkurs = Fysik B<br />

Historia = Historia B<br />

Kemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts som tilläggskomplettering)<br />

Kemi överkurs = kemi B<br />

Matematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A<br />

Matematik avslutad åk 12 = Matematik C<br />

Matematik överkurs = Matematik E<br />

Religion = Religion A<br />

Samhällskunskap = Samhällskunskap B<br />

Svenska = Svenska B<br />

Tyska = Tyska B­språk B<br />

Slutbetyg med bokstavsbetyg enligt WK 10 – 12<br />

(fr o m vt 99 t o m vt 02) och WK2 10 – 12 (fr o m vt 03)<br />

Samtliga betyg utom idrott och hälsa medräknas. Betyg i<br />

idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörighet<br />

eller höjer jämförelsetalet.<br />

Slutbetyg fr o m den 1 januari 2010<br />

Betyg i idrott och hälsa medräkas alltid. Betyg i utökade<br />

kurser medräknas i jämförelsetalet om det krävs behörighet<br />

eller i meritvärdet som meritpoäng.<br />

Behörighetskomplettering<br />

Komplettering med betyg i kurs som krävs för behörighet<br />

medräknas alltid.<br />

Utbyteskomplettering<br />

Betyg i kurs ersätts med nytt betyg som erhållits efter prövning<br />

vid Waldorfskola.<br />

Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />

vuxenutbildning kan inte ersätta betyg i slutbetyg från<br />

Waldorfskola.<br />

Tilläggskomplettering<br />

Betyg i kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning<br />

som inte krävs för behörighet medräknas<br />

– om det höjer betygspoängen och betyget avser kurs i ämne<br />

som inte ingår i slutbetyget eller om det erhållits på samma<br />

nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola<br />

motsvarar. Gäller endast för sökande med slutbetyg före<br />

1 januari 2010.<br />

Meritpoäng – gäller sökande med slutbetyg fr o m<br />

VT 1999<br />

Sökande med slutbetyg från Waldorfskola meritvärderas<br />

med samma villkor som sökande från gymnasieskolan vad<br />

avser möjligheten för meritpoäng. Kurser i moderna språk,<br />

engelska och matematik från Waldorf som bedöms motsvara<br />

nationella kurser i gymnasieskolan ger meritpoäng. Det gäller<br />

också de kurser som motsvarar de områdeskurser som<br />

Högskoleverket fastställt.<br />

Betyg i kurser som kan ge meritpoäng och som sökande<br />

i efterhand har kompletterat med tillgodoräknas i grupp II.<br />

gyMnasieskola 2011 – gy11<br />

Gymnasieskola 2011 – Gy11 är indelad i 18 nationella<br />

program.<br />

Studierna avslutas med en gymnasieexamen. För elever<br />

som inte uppfyller samtliga krav för en examen utfärdas ett<br />

studiebevis. Betyg i betygsskala A – F där A är det högsta<br />

betyget. A – E är godkända betyg, F är underkänt.<br />

Sex högskoleförberedande program<br />

Ekonomprogrammet<br />

Estetiska programmet<br />

Humanistiska programmet<br />

Naturvetenskapsprogrammet<br />

Samhällsvetenskapsprogrammet<br />

Teknikprogrammet<br />

Tolv yrkesprogram<br />

Barn­ och fritidsprogrammet<br />

Bygg­ och anläggningsprogrammet<br />

El­ och energiprogrammet<br />

Fordons­ och transportprogrammet<br />

Handels­ och administrationsprogrammet<br />

Hantverksprogrammet<br />

Hotell­ och turismprogrammet<br />

Industritekniska programmet<br />

Naturbruksprogrammet<br />

Restaurang­ och livsmedelsprogrammet<br />

VVS­ och fastighetsprogrammet<br />

Vård­ och omsorgsprogrammet<br />

S K O L F O R M E R<br />

Sid 1 2 3


examensbevis<br />

En högskoleförberedande examen omfattar 2 500 gymnasiepoäng.<br />

Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst<br />

2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna<br />

i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt<br />

300 gymnasiepoäng (svenska 1 – 3, alternativt svenska som<br />

andraspråk 1 – 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng<br />

(engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt<br />

100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt<br />

betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />

En yrkesexamen omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Eleven<br />

ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng<br />

inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra<br />

språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven ska dessutom<br />

ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även ha godkända<br />

betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom de programgemensamma<br />

karaktärsämnena.<br />

slutbetyg gymnasieskolan<br />

Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.<br />

För elever som läst Gy11­kurser får ett slutbetyg med<br />

blandat Gy2000­kurser och Gy11­kurser utfärdas. För<br />

Gy2000­kurser sätt bokstavsbetyg (MVG – IG) och för<br />

Gy11­kurser betyg i skala A – F.<br />

Gy11-kurser som kärnämnen<br />

Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12­kurser som<br />

kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg.<br />

Kärnämnen Gy 2011 ämnen<br />

Kurs enligt kursplaner Kurs enligt ämnesplaner<br />

Svenska/Svenska som Svenska/Svenska som an­<br />

andraspråk A<br />

draspråk 1<br />

Svenska/Svenska som Svenska/Svenska som an­<br />

andraspråk B<br />

draspråk 2<br />

Engelska A Engelska 5<br />

Matematik A Matematik 1a, 1b eller 1c<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />

Samhällskunskap inom<br />

lärlingsförsök<br />

Samhällskunskap 1a1<br />

Idrott och hälsa A<br />

(Gäller endast gymnasieskolan)<br />

Idrott och hälsa 1<br />

Idrott och hälsa inom<br />

lärlingsförsök (Gäller<br />

endast gymnasieskolan)<br />

Idrott och hälsa 1<br />

Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />

Naturkunskap A Naturkunskap 1a1<br />

Estetisk verksamhet Valfri kurs i estetiska ämnen,<br />

(Gäller endast gymnasieskolan)<br />

50 poäng<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 2 4<br />

gyMnasieskolan Före gy11<br />

Höstterminen 1992 ersattes gymnasieskolans linjer och<br />

specialkurser av nationella alternativt specialutformade<br />

program. Programmen, är treåriga, och är uppbyggda av<br />

kurser, inte årskurser.<br />

Gemensamt för alla fullständiga program är att eleven har<br />

betyg i samtliga kärnämnen och i ett specialarbete/projektarbete.<br />

Kärnämnena i gymnasieskolan är:<br />

– Svenska A+B/Svenska som andra språk A + B<br />

– Engelska A<br />

– Samhällskunskap A<br />

– Religionskunskap A<br />

– Matematik A<br />

– Naturkunskap A<br />

– Idrott och hälsa A<br />

– Estetisk verksamhet<br />

slutbetyg<br />

När elev fått betyg i alla kurser som ingår i elevens studie väg<br />

inklusive specialarbete/projektarbete ska slutbetyg utfärdas.<br />

Efter avslutad kurs sätts bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG).<br />

Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett<br />

bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många gymnasiepoäng<br />

ett fullständigt slutbetyg ska omfatta avgörs av efter vilken<br />

timplan studierna bedrivits.<br />

Slutbetyg – Gymnasieskola 2000<br />

Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gymnasiestudier tidigast<br />

den 1 juli 2000 omfattar 2 500 gymnasiepoäng, oavsett<br />

om det avser något av de 17 nationella programmen eller ett<br />

specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar 750<br />

gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 50 gymnasiepoäng.<br />

Elever som har betyg i blandat gamla och nya kurser får slutbetyg<br />

som omfattar lägst 2 451 gymnasiepoäng. Gymnasiepoängen<br />

för gamla kurser konverteras enligt SKOL:FS 2000:165.<br />

Slutbetyg – Gymnasieskola 1994/95 – 1999/00<br />

Ett slutbetyg för elever som påbörjade sina studier i programgymnasiet<br />

under perioden 1995 till 1999 består för fullständigt<br />

program från N­ S­ eller E­programmet av 2 150 gymnasiepoäng<br />

och från övriga program 2 370 gymnasiepoäng.<br />

För elever som påbörjade sina studier 1994 har fullständiga<br />

slutbetyg 2 180 respektive 2 400 gymnasiepoäng.<br />

Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasiepoäng. En kurs<br />

omfattar minst 30 gymnasiepoäng.


Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning<br />

(SFS 2007:1347)<br />

Förordningen gäller för utbildning som påbörjats mellan<br />

den 1 juli 2008 och den 30 juni 2010.<br />

Elever som intagits till ett nationellt eller specialutformat<br />

program som innehåller yrkesämnen inom gymnasieskolan<br />

kan ansöka om att få övergå till lärlingsutbildning. Det avser<br />

alla program undantaget naturvetenskapsprogrammet och<br />

samhällsvetenskapsprogrammet. Samma studievägskoder<br />

som för de nationella programmen ska användas men med<br />

tillägget LF. Exempel: BFLF för elev som gått över från<br />

Barn­ och fritidsprogrammet till lärlingsutbildning.<br />

Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska, tillsammans<br />

med den utbildning som eleven genomgått på ett nationellt<br />

eller specialutformat program innan eleven övergick<br />

till lärlingsutbildningen, ha en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng.<br />

Utbildningen ska omfatta<br />

– svenska A/svenska som andra språk A<br />

– engelska A<br />

– matematik A<br />

– religionskunskap A<br />

– ämnena idrott och hälsa (IDHF1201) , samhällskunskap<br />

(SHF1201) och historia (HIF1201) med 50 gymnasiepoäng<br />

(särskilda kursplaner SKOLFS 2008:64­66).<br />

– projektarbete.<br />

Elev har möjlighet att välja de kärnämneskurser som inte<br />

är obligatoriska i försöksverksamheten. Historia (HIF1201)<br />

är dock obligatorisk för försöksverksamheten.<br />

Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (ALF1201)<br />

omfattar minst 1 250 gymnasiepoäng, SKOLFS 2008:63.<br />

Grundläggande behörighet för högskolestudier<br />

För grundläggande behörighet från försöksverksamhet med<br />

gymnasial lärlingsutbildning krävs att sökande har<br />

– slutbetyg omfattande 2 500 gymnasiepoäng med lägst<br />

betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst<br />

betyg Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska<br />

(A + B), engelska (A) och matematik (A).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 20080625)<br />

För grundläggande behörighet krävs Svenska B utöver de<br />

kärnämneskurser som är obligatoriska för försöksverksamheten.<br />

Reducerat program<br />

Elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser,<br />

om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som<br />

inte kan åtgärdas på annat sätt. Eleven får befrias från kurser<br />

som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng<br />

som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat<br />

program. Rektor fattar beslut.<br />

Eftersom reduceringen högst får omfatta tio procent<br />

uppfylls den grundläggande behörighet av elev med maximal<br />

reducering om samtliga betygsatta kurser är godkända.<br />

För slutbetyg utfärdade fr o m 1 jan 2010 kommer det att<br />

krävas ett fullständigt program för grundläggande behörighet,<br />

vilket innebär att ett slutbetyg med reducerad studiekurs<br />

inte ger grundläggande behörighet.<br />

Utökat program<br />

Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler gymnasiepoäng<br />

än vad som krävs för ett fullständigt program och<br />

får då slutbetyg från ett utökat program. Det framgår inte<br />

av slutbetyget vad som är utökat. Eleven kan också välja<br />

att få ett slutbetyg från fullständigt program och ett samlat<br />

betygsdokument där övriga kurser dokumenteras.<br />

Om sökande åberopar slutbetyg från utökat program medräknas<br />

samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal.<br />

Specialutformat program<br />

Specialutformat program utformas individuellt för en elev<br />

eller gemensamt för en grupp elever. Programmet motsvarar<br />

ett nationellt program och ger grundläggande behörighet<br />

för hög skolestudier under samma förutsättningar som ett<br />

nationellt program.<br />

Individuellt program<br />

Motsvarar inte ett nationellt eller specialutformat program<br />

och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier.<br />

Avgångsbetyg (mellanårsprogram)<br />

Elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992<br />

och 1993, s k mellanårsprogram, har avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg<br />

omfattar för N­, S­ och E­programmet 2 180<br />

gymnasiepoäng och övriga program 2 400 gymnasiepoäng.<br />

Avgångsbetygen utfärdades med fullständig, mindre eller<br />

utökad studiekurs på samma sätt som avgångsbetyg från<br />

gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande betyg (skala<br />

1 – 5) i de kurser som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångsbetyget<br />

redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfattande<br />

ämnesbetyg eller separat.<br />

S K O L F O R M E R<br />

Sid 1 2 5


gyMnasieskolans linjer<br />

Gymnasieskolans två­ och treåriga linjer har ersatts av gymnasieskolans<br />

program. Elev som genomgått gymnasie skolans<br />

linjer har avgångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala<br />

1 – 5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanligaste ämneskoderna<br />

längre fram i avsnittet. Avgångsbetyg från s k<br />

mellanårsprogram 95 – 96, se föregående sida.<br />

Mindre studiekurs<br />

Se avsnitt Andra behörighetsgrunder/Mindre studiekurs<br />

under flik 1.<br />

utökad studiekurs<br />

Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer kan ha<br />

deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen som inte är<br />

obligatoriska för den studieväg som eleven går, s k utökad<br />

studiekurs.<br />

I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med<br />

slutsiffran 8 i studievägs­ och ämneskoderna.<br />

Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i utökad<br />

studiekurs med kompletteringsbetyg.<br />

treåriga yrkesinriktade linjer<br />

På treåriga linjer lästes yrkesämnena i moduler. Av avgångsbetyget<br />

framgår hur många moduler som erbjudits eleven och<br />

hur många som godkänts. Antalet erbjudna och godkända<br />

moduler påverkar inte den grundläggande behörigheten.<br />

Godkända moduler räknas inte med i meritvärderingen.<br />

Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska, samhällskunskap,<br />

engelska allmän/särskild kurs, idrott samt<br />

ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar på olika årskurser<br />

beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet motsvarar 2<br />

åk social linje.<br />

Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk<br />

kompletteringskurs – HSE eller NT. Ämnesbetyg från årskurs<br />

tre motsvarar då ämnesbetyg från treårig teoretisk linje.<br />

Betyg i matematik motsvarande S­ respektive N/T­linjen<br />

anges med S resp N i ämneskoden.<br />

Frivilliga val<br />

Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade<br />

linjer och specialkurser kan ha bytt ut undervisning<br />

i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en<br />

annan studieväg än den eleven själv tillhör (inbytesämne/fritt<br />

tillval). Fritt tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt<br />

ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i vissa fall<br />

kan betyg från årskurs 2 innehålla två betyg i samma ämne.<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 2 6<br />

internationell baccalaureat – ib<br />

IB­utbildning är en internationell utbildning. I Sverige ges<br />

IB­utbildning vid 32 gymnasieskolor. Den examen som ges<br />

är Internationell Baccalaureat Diploma – IB. Examen omfattar<br />

sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på Subsidiary<br />

Level eller Standard Level. Poängskalan (Total Points) är mellan<br />

24 – 45 poäng. Det krävs 24 poäng för godkänd examen.<br />

Sökande som inte klarat IB­examen kan få ett IB certifikat.<br />

Certifikatet ger inte grundläggande behörighet, men<br />

kan ge behörighet i enstaka ämnen.<br />

Omprövning inom IB kallas för ”retake”. Elev får efter<br />

prövning nytt diplom.<br />

Sökande som har IB­examen har inte rätt att tillgodoräkna<br />

sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits<br />

parallellt med IB­utbildning.<br />

koMMunal gyMnasial vuxenutbildning<br />

– vux12<br />

Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12kurser<br />

fr o m den 1 juli 2012. Studier avslutas med en gymnasieexamen<br />

från ett högskoleförberedande program eller<br />

yrkesexamen. Betyg i enstaka kurser dokumenteras i utdrag<br />

ur betygskatalogen. Betyg i betygsskala A – F där A är det<br />

högsta betyget. A – E är godkända betyg, F är underkänt.<br />

En högskoleförberedande examen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />

Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt<br />

betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de<br />

godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska<br />

som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska<br />

1 – 3, alternativt svenska som andraspråk 1 – 3), engelska<br />

på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt<br />

matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik<br />

1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />

En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser<br />

i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap<br />

och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepoäng.<br />

Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i<br />

biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska<br />

till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i<br />

ett och samma nationella högskoleföreberedande program.<br />

En yrkesexamen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />

Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250<br />

gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska<br />

som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt<br />

betyg på gymnasiearbetet krävs.


En yrkesexamen ska dessutom innefatta<br />

• betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap,<br />

religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50<br />

gymnasiepoäng i varje ämne och<br />

• betyg som till övervägande del är satta på kurser som får<br />

ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan<br />

med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.<br />

Slutbetyg Komvux<br />

Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.<br />

För elever som läst Gy11-kurser får ett slutbetyg med<br />

blandat Gy2000-kurser (även äldre konverterade kurser)<br />

och Gy11-kurser utfärdas. För Gy2000-kurser (äldre konverterade<br />

kurser) sätt bokstavsbetyg (MVG-IG) och för<br />

Gy11-kurser betyg i skala A-F.<br />

Gy11-kurser som kärnämnen<br />

Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12-kurser som<br />

kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg.<br />

Kärnämnen Gy 2011 ämnen<br />

Kurs enligt kursplaner Kurs enligt ämnesplaner<br />

Svenska/Svenska som an- Svenska/Svenska som andradraspråk<br />

A<br />

språk 1<br />

Svenska/Svenska som an- Svenska/Svenska som andradraspråk<br />

B<br />

språk 2<br />

Engelska A Engelska 5<br />

Matematik A Matematik 1a, 1b eller 1c<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />

Samhällskunskap inom lärlingsförsök<br />

Samhällskunskap 1a1<br />

Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />

Naturkunskap A Naturkunskap 1a1<br />

GymnaSial vuxenutbildninG före vux12<br />

Det gymnasiala vuxenutbildningssystemet är utformat på<br />

samma sätt som gymnasieskolans program. Studerande i<br />

gymnasial vuxenutbildning läser dock inte ett speciellt program<br />

utan bestämmer själva vilka kurser utöver kärnämnena<br />

som ska ingå i slutbetyget.<br />

Kärnämnena i gymnasial vuxenutbildning är:<br />

– svenska A+B/svenska som andra språk A+B<br />

– engelska A<br />

– samhällskunskap A<br />

– religionskunskap A<br />

– matematik A<br />

– naturkunskap A.<br />

Nya kursplaner infördes i gymnasial vuxenutbildning den<br />

1 juli 2001. Gymnasiepoängen varierar beroende på när<br />

elevens slutbetyg är utfärdat.<br />

I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de timplaner<br />

som gällde före 1 juli 2001, nedan kallat gamla kurser<br />

(minst 30 gymnasiepoäng), och kurser enligt de kursplaner<br />

som infördes 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst 50<br />

gymnasiepoäng).<br />

Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan inte,<br />

som för slutbetyg från gymnasieskolans program, vara reducerat<br />

eller utökat.<br />

Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och 93/94<br />

har erhållit sifferbetyg i respektive kurs. Fr o m 1 juli ges<br />

bokstavsbetyg.<br />

Sökande som inte har slut- eller avgångsbetyg dokumenterar<br />

studierna med samlat betygsdokument.<br />

Sökande med slutbetyg som innehåller sifferbetyg meritvärderas<br />

i skala 1 – 5.<br />

Slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning fr o m<br />

den 1 juli 2001<br />

2 350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser<br />

Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600 gymnasiepoäng)<br />

bortsett från betyg i Idrott och hälsa A och Estetisk<br />

verksamhet, som inte kan ingå i slutbetyget. Betyg i specialidrott<br />

kan inte heller ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning. Projektarbetet är inte obligatoriskt men<br />

kan ingå i slutbetyget.<br />

Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta<br />

mer än 2 350 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120).<br />

2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya<br />

kurser<br />

Skolverket har föreskrivit om hur gamla kurser ska omräknas<br />

i ett nytt slutbetyg, SKOLFS 2001:19. För ett slutbetyg<br />

som innehåller både gamla (omräknade) kursbetyg och nya<br />

kursbetyg är omfattningen för ett slutbetyg minst 2 301<br />

gymnasiepoäng. Projektarbete är inte obligatoriskt men kan<br />

ingå i slutbetyget.<br />

Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta<br />

mer än 2399 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120).<br />

1 970 gymnasiepoäng – t o m 30 juni 2002<br />

Slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng utfärdades till och med<br />

den 30 juni 2002. I slutbetyget ska ingå betyg i gamla kurser<br />

och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya<br />

kurserna omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa B ingår<br />

ska slutbetyget omfatta minst 2 020 gymnasiepoäng.<br />

S K O L F O R M E R<br />

Sid 1 2 7


Fr o m 1 januari 2000 får i ett slutbetyg ingå betyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning, Statens skolor för vuxna samt från<br />

gymnasieskolan. Undantaget är betyg i kurserna Estetisk<br />

verksamhet och Idrott och hälsa A som inte får ingå i slutbetyg<br />

från gymnasial vuxenutbildning.<br />

Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte förekomma<br />

i gymnasial vuxenutbildning och kan därför inte ingå i ett<br />

slutbetyg. Detta gäller också betyg i specialarbete.<br />

Avgångsbetyg från Komvux<br />

Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var<br />

relaterad till gymnasieskolan.<br />

Elever i Komvux erhöll efter avslutade studier ett s k avgångsbetyg<br />

3 alternativt avgångsbetyg 2 vilket motsvarar treårig<br />

respektive tvåårig teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från<br />

Komvux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studie kurs<br />

finns inte. Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas<br />

vid beräkning av meritvärde.<br />

För äldre system i komvux där eleven läste enligt samma<br />

kursplaner som för två­ eller treåriga linjer finns andra koder<br />

för respektive kurs. Nivån anges då i intervall 06­39 kombinerat<br />

med ämneskod.<br />

korrespondensstudier<br />

Intyg över korrespondensundervisning ger normalt inte behörighet,<br />

studierna per korrespondens måste dokumenteras<br />

genom särskild prövning.<br />

Hermods har examensrätt och kan utfärda betyg. Dessa<br />

betyg värderas som gymnasiebetyg.<br />

Detsamma gäller för Centrum för flexibelt lärande (CFL),<br />

tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och<br />

Härnösand.<br />

lärlingsutbildning (äldre)<br />

Lärlingsutbildning som dokumenterats genom utbildningsbevis<br />

över slutförd gymnasial lärlingsutbildning kan<br />

ge grundläggande/allmän behörighet om den sökande<br />

uppfyller kraven för grundläggande/allmän behörighet i<br />

svenska och engelska. Vid meritvärdering ska betyget från<br />

den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. Behörighet<br />

i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till skola kan endast<br />

bedömas om det framgår vilken kurs den sökande läst.<br />

norMalskolekoMpetens<br />

Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg<br />

utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala<br />

1 – 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Studentbetyg<br />

osv. samt bilaga Normalskolekompetens.<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 2 8<br />

påbyggnadsutbildning inoM gyMnasieskolan<br />

Påbyggnadsutbildning (tidigare högre specialkurs) bygger<br />

på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis inte grund för<br />

grundläggande/allmän behörighet.<br />

Det s k tredje året<br />

Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tredje påbyggnadsår<br />

har därigenom<br />

1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl grundläggande<br />

/ allmän som särskild behörighet för högskolestudier<br />

2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga<br />

utbildningen<br />

3 utbildning för ny yrkeskompetens<br />

Tredje året kan ha mycket olika innehåll beroende på vilken<br />

utbildning kommunen valt att ge (benämns ofta ÖV72).<br />

Endast betyg där det klart framgår vad visst ämnesbetyg<br />

motsvarar uttryckt i kurs/etapp/ämnesnivå kan beaktas och<br />

meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande<br />

men kan ge behörighet i ämnen för högskolestudier.<br />

specialkurser<br />

Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i<br />

gymnasieskolans linjesystem som inte ingick i någon linje.<br />

Specialkursernas utbildningar knyter ofta an till ett bestämt<br />

yrke. Kurslängderna varierar från någon vecka till flera läsår.<br />

Specialkurser som bygger på tvåårig utbildning i gymnasieskolan<br />

benämns högre specialkurs.<br />

För att en specialkurs ska ge grundläggande behörighet<br />

krävs att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak<br />

är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre<br />

specialkurs är en påbyggnadsutbildning och ger inte grundläggande<br />

behörighet.<br />

Sökande måste om han/hon i sin specialkurs saknar 2 årskurser<br />

svenska (delat betyg) och 2 årskurser engelska styrka<br />

dessa kunskaper med lägsta betyget Godkänd i svenska B<br />

och engelska A eller 2 årskurser/etapp 2 utan betygskrav.<br />

I tabellen över förutbildningar för grundläggande behörighet<br />

finns de specialkurser som kan ge grundläggande<br />

behörighet förtecknade.<br />

studentexaMen<br />

Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet<br />

av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg.<br />

Betyg översätts till skala 1 – 5 (sifferbetyg). Se<br />

avsnitt Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och bilaga<br />

Studentbetyg.


studieFörbund<br />

Kurser i studieförbundens regi kan omfatta allt från hobbykurser<br />

till cirklar på universitetsnivå.<br />

Utbildning inom studieförbund ger ingen behörighet.<br />

svensk gyMnasieutbildning på annat<br />

språk<br />

Svensk gymnasieutbildning på annat språk än svenska behandlas<br />

som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning.<br />

Undervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska.<br />

Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde fr.o.m. ht<br />

1995. Svenska för grundläggande/allmän behörighet måste<br />

alltid kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar dokumenteras<br />

på annat sätt än som svenskt slut­/avgångsbetyg<br />

ska de behandlas som utländska förutbildningar.<br />

Engelskspråkig<br />

Flera skolor har gymnasieskolans program med engelska<br />

som huvudspråk (tidigare samhällsvetenskaplig och/eller<br />

naturvetenskaplig linje och även tvåårig linje). Tvådelat betyg<br />

ges i engelska. Eleverna har antingen två respektive tre<br />

årskurser svenska med delat betyg eller svenska A + B. Det<br />

förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som<br />

tillhör International Baccalauréate­undervis ningen. I sådana<br />

fall anges svenskan som Swedish B eller Swedish A, A1 eller<br />

A2. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga<br />

International Baccalauréate. För ytter ligare upplysning om<br />

behörighet och betygsskala se Handbok för bedömning<br />

av utländsk gymnasieutbildning under Internationella utbildningar.<br />

Svenska som B­ eller C­språk (tidigare svenska<br />

som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/<br />

allmän behörighet.<br />

Finskspråkig<br />

Finskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad H, S och<br />

N­linje samt tidigare tvåårig linje fanns i Stockholm till och<br />

med vårterminen 1995. Där lästes finska som huvudspråk<br />

och tvådelat betyg gavs i finska. Eleverna har delat betyg i<br />

svenska två respektive tre årskurser. Svenska som B­ eller<br />

C­språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk)<br />

ger inte grundläggande/allmän behörighet.<br />

Tyskspråkig<br />

Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få både tysk<br />

studentexamen (Abitur) och fullständigt svenskt avgångsbetyg<br />

(under förutsättning att hela gymnasiet genomgåtts i<br />

Sverige). Utbildningen är 13­årig som i Tyskland.<br />

Franskspråkig<br />

Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta fransk<br />

studentexamen (Baccalauréat). Man kan även vid skolan<br />

välja att avlägga OIB (Option International Baccalauréat)<br />

som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs<br />

B och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T o m<br />

vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda svenska<br />

avgångsbetyg.<br />

övrigt<br />

Utbildningarna<br />

– realexamen<br />

– praktisk realexamen<br />

– enhetsskola<br />

– grundskola<br />

ger inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig ge grundläggande/allmän<br />

behörighet.<br />

S K O L F O R M E R<br />

Sid 1 2 9


Förteckning över de vanligaste äMneskoderna<br />

Teoretiska ämnen<br />

Allmän språkkunskap 68030<br />

Bild/teckning 13800<br />

Biologi 30100<br />

Engelska 60300<br />

Filosofi 01240<br />

Finska 69190<br />

Franska (B) 6130B<br />

Fysik 31300<br />

Geografi 32300<br />

Historia 02300<br />

Idrott/gymnastik 90200<br />

Kemi 34400<br />

Latin 62500<br />

Matematik 35500<br />

Matematik (N) 3550N<br />

Musik 12100<br />

Naturkunskap 38450<br />

Psykologi 05500<br />

Religionskunskap 06700<br />

Samhällskunskap 54800<br />

Slöjd (mjuk) 12490<br />

Spanska (C) 6470C<br />

Svenska 65600<br />

Svenska språket 6560S<br />

Svenska litteratur 6560L<br />

Tyska 66800<br />

Vårdämnen<br />

Anatomi o fysiologi 42050<br />

Mikrobiologi o hygien 42665<br />

Sjukdomslära 41750<br />

Farmakologi 40240<br />

Vårdkunskap 41850<br />

Social servicekunskap 92675<br />

Tandsjukdomslära 43880<br />

Tandvårdskunskap 43910<br />

Röntgenkunskap 48750<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 3 0<br />

Yrkesinriktade ämnen<br />

Barnavårdspraktik 92090<br />

Barn­ o ungdomskunskap 92070<br />

Bostads o miljökunskap 91110<br />

Byggteknik 70300<br />

Datateknik 52260<br />

Datakunskap 52233<br />

Eldriftteknik 72160<br />

Elektronik 72240<br />

Elkraft 72260<br />

Ellära 72280<br />

El­teleteknik 72110<br />

Elteknik 72300<br />

Fartygsteknik 79180<br />

Fordonsteknik 75200<br />

Formgivning 13200<br />

Konsumentkunskap 91420<br />

Kostkunskap 91460<br />

Konstruktion (maskin) 75350<br />

(bygg) 70060<br />

Maskinteknik 75560<br />

Organisk kemi 34600<br />

Processteknik 78660<br />

Produktion 78680<br />

Social o familjekunskap 55710<br />

Teknologi 88750<br />

Textilkunskap (sömnad) 91880<br />

Textilkunskap (vävning) 91888<br />

Verkstadsteknik 78900


tabell över WaldorFskolans kurskoder enligt kursplan Wk 10-12<br />

I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolverket. De interna<br />

kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.<br />

WK10-12 WK2 10–12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs<br />

(fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan<br />

program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) gymnasieskola 2000<br />

Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av<br />

och poäng och poäng Skolverket 2006<br />

Svenska och dramatik WALSV01 180 WAL2SV01 150 SV1351 150 Svenska A+B<br />

Litteratur och litteraturhistoria WALSV02 120 WAL2SV02 150 SV1352 150 Svenska A+B<br />

Engelska – grundläggande kurs WALEN01 110 WAL2EN01 100 EN1351 100 Engelska A<br />

Engelska – fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN02 100 EN1352 100 Engelska B<br />

Filosofi FS1351 50<br />

Religionskunskap och WALRE01 50 WAL2RE01 50 RE1351 50 Religionskunskap A<br />

livsåskådning 1) 1) Religionskunskap A+B<br />

Religionskunskap –<br />

fördjupningskurs<br />

RE1352 50 Religionskunskap B<br />

Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH01 100 SH1351 100 Samhällskunskap A<br />

Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH01 100 IDH1351 100 Idrott och hälsa A<br />

Datakunskap DAA1351 50<br />

Biologi* WALBI01 110 WAL2BI01 150 BI1351 150 Biologi A+B<br />

Kemi* WALKE01 80 WAL2KE01 100 KE1351 100<br />

Fysik* och astronomi WAL2FY01 100 FY1351 100 Fysik A<br />

Fysik* WALFY01 80 Fysik A<br />

Matematik –<br />

grundläggande kurs<br />

WALMA01 110 WAL2MA01 100 MA1351 100 Matematik A<br />

Matematik – fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 50 MA1352 50 Matematik B<br />

Matematik – fortsättningskurs 2 WALMA03 50 WAL2MA03 100 MA1353 100 Matematik C<br />

Matematik – fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA1354 100 Matematik D<br />

Projektiv geometri och<br />

utvidgad algebra<br />

WALMA05 40 WAL2MA05 50 MA1355 50<br />

Moderna språk** WAL2TY01 100 Moderna språk, steg 3<br />

Moderna språk** WAL2TY02 100 Moderna språk, steg 4<br />

Moderna språk 1 MSPR1351*** 100 Moderna språk, steg 1<br />

Moderna språk 2 MSPR1352*** 100 Moderna språk, steg 2<br />

Moderna språk 3 MSPR1353*** 100 Moderna språk, steg 3<br />

Moderna språk 4 MSPR1354*** 100 Moderna språk, steg 4<br />

Historia WALHI01 80 WAL2HI01 150 HI1351 150 Historia A<br />

Musik och musikhistoria WALMUHI01 150 WAL2MUH01 100 MU1351 100<br />

Eurytmi WALIDH03 110 WAL2IDH03 100 DNS1351 100<br />

* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B.<br />

** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02.<br />

*** Istället för MSPR ska språkkod anges.<br />

S K O L F O R M E R<br />

Sid 1 3 1


Bildkonst WALBL01 100 BL1351 100<br />

Bildkonst och konsthistoria WAL2BL01 100<br />

Hantverk HVK501, WAL2HV01 200 HNT1351 200<br />

HVK502 osv.<br />

Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 50 WAL2ESV01 50 KUHI1351 50<br />

Introduktion språk 3 WALTY03/ 60<br />

WALFR03/<br />

WALSP03/<br />

WALIT03<br />

Tyska/ Franska – WALTY01/60 B-språk kurs A<br />

grundläggande kurs WALFR01<br />

Tyska/ Franska – WALTY02/90 B-språk kurs B<br />

fortsättningskurs WALFR02<br />

Estetisk – Aktuellt ämne<br />

praktiska fortsättningskurser med 500-kod<br />

Projektarbete WAL2EA01 100 Projektarbete<br />

Enskilt årsarbete…. WALEA01 60 PA1351**** 100 Projektarbete<br />

(****endast PA1351)<br />

Lokalt tillägg….. WAL1500, 100<br />

WAL1501 osv.<br />

Lokalt tillägg/ praktik 150 Aktuellt ämne<br />

med nästa<br />

500-kod<br />

Övriga kurser…<br />

Ersättningskurser<br />

S KO L F O R M E R<br />

Sid 1 3 2<br />

WK10-12 WK2 10–12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs<br />

(fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan<br />

program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) gymnasieskola 2000<br />

Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av<br />

och poäng och poäng Skolverket 2006


5. TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUND-<br />

LäGGANDE BEHÖRIGHET<br />

GYMNASIESKOLAN<br />

NATIONELLA PROGRAM<br />

Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbetyg från<br />

gymnasieskolans program fr o m vt 2003.<br />

Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg som omfattar<br />

minst 2 451 gymnasiepoäng och 2 för slutbetyg som<br />

omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, SKOLFS 2003:15.<br />

För utbildning som påbörjats tidigast den 15 augusti 2007<br />

anges prefix 3, SKOLFS 2009:35<br />

Ger behörighet i betygsurvalet.<br />

Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

BF Barn- och fritidsprogrammet<br />

BFFD BF Inr Fritid<br />

BFPD BF Inr Pedagogisk och social verksamhet<br />

BP Byggprogrammet<br />

BPAN BP Inr Anläggning<br />

BPHU BP Inr Husbyggnad<br />

BPML BP Inr Måleri<br />

BPPC BP Inr Plåtslageri<br />

EC Elprogrammet<br />

ECAU EC Inr Automation<br />

ECDT EC Inr Datorteknik<br />

ECET EC Inr Elektronik<br />

ECEL EC Inr Elteknik<br />

EN Energiprogrammet<br />

ENDU EN inr Drift- och underhållsteknik<br />

ENSF EN inr Sjöfartsteknik<br />

ENVK EN inr VVS- och kylteknik<br />

ES Estetiska programmet<br />

ESBD ES Inr Bild och formgivning<br />

ESDN ES Inr Dans<br />

ESMU ES Inr Musik<br />

ESTA ES Inr Teater<br />

FP Fordonsprogrammet<br />

FPFG FP Inr Flygteknik<br />

FPKA FP Inr Karosseri<br />

FPMA FP Inr Maskin- och lastbilsteknik<br />

FPPB FP Inr Personbilsteknik<br />

FPTS FP Inr Transport<br />

FR FR Friskoleprogram<br />

Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

HP Handels- och administrationsprogrammet<br />

HPHS HP Inr Handel och service<br />

HPTU HP Inr Turism och resor<br />

HV Hantverksprogrammet<br />

HR Hotell- och restaurangprogrammet<br />

HRHO HR Inr Hotell<br />

HRRM HR Inr Restaurang och måltidsservice<br />

IP Industriprogrammet<br />

LP Livsmedelsprogrammet<br />

MP Medieprogrammet<br />

MPME MP Inr Medieproduktion<br />

MPTT MP Inr Tryckteknik<br />

NP Naturbruksprogrammet<br />

NPLDJ NP Inr Djurvård<br />

NPLHH NP Inr Hästhållning<br />

NPLJO NP Inr Jord<br />

NPLMN NP Inr Miljö- och naturvård<br />

NPLSG NP Inr Skog<br />

NPLTD NP Inr Trädgård<br />

NV Naturvetenskapsprogrammet<br />

NVNA NV Inr Naturvetenskap<br />

NVMD NV Inr Matematik och datavetenskap<br />

NVMV NV Inr Miljövetenskap<br />

OP Omvårdnadsprogrammet<br />

SP Samhällsvetenskapsprogrammet<br />

SPEK SP Inr Ekonomi<br />

SPKU SP Inr Kultur<br />

SPSA SP Inr Samhällsvetenskap<br />

SPSK SP Inr Språk<br />

TE Teknikprogrammet<br />

TELIT TE Inr Informationsteknik<br />

TELMT TE Inr Människa och teknik<br />

TELTF TE Inr Teknik och företagande<br />

TELMS TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande<br />

TELVD TE Inr Virtuell design<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 3


Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

STudIEVäGSKOdER FöR SPECIALuTFORMAdE<br />

PROGRAM<br />

SM Specialutformat program<br />

SMBF SM Specialutformat program närliggande BF<br />

SMBP SM Specialutformat program närliggande BP<br />

SMEC SM Specialutformat program närliggande EC<br />

SMEN SM Specialutformat program närliggande EN<br />

SMES SM Specialutformat program närliggande ES<br />

SMFP SM Specialutformat program närliggande FP<br />

SMHP SM Specialutformat program närliggande HP<br />

SMHV SM Specialutformat program närliggande HV<br />

SMHR SM Specialutformat program närliggande HR<br />

SMIP SM Specialutformat program närliggande IP<br />

SMLP SM Specialutformat program närliggande LP<br />

SMMP SM Specialutformat program närliggande MP<br />

SMNP SM Specialutformat program närliggande NP<br />

SMNV SM Specialutformat program närliggande NV<br />

SMOP SM Specialutformat program närliggande OP<br />

SMSP SM Specialutformat program närliggande SP<br />

SMTE SM Specialutformat program närliggande TE<br />

Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt 1997<br />

t o m vt 2002. Placeras i betygsurvalet. Avgångsbetyg från vt<br />

1995 och vt 1996 (mellanårsbetyg) har prefix M före studievägskoden<br />

och placeras i betygsurvalet.<br />

BF Barn- och fritidsprogrammet<br />

BF02 Barn- och fritidsprogrammet<br />

BP Byggprogrammet<br />

BPB BP Gren byggplåt<br />

BPH BP Gren hus och anläggning<br />

BPHB BP Gren hus och anläggning<br />

BPM BP Gren måleri<br />

BPML BP Gren måleri<br />

BPPL BP Gren byggnadsplåt<br />

EC Elprogrammet<br />

ECA EC Gren automation<br />

ECAU EC Gren automation<br />

ECE EC Gren elektronik<br />

ECEI EC Gren installation<br />

ECEK EC Gren elektronik<br />

ECI EC Gren installation<br />

ECO11 EC Lokal gren elektronik/optronik<br />

EN Energiprogrammet<br />

ENE EN Gren energi<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 4<br />

Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

ENEN EN Gren energi<br />

ENF EN Gren fartygsteknik<br />

ENFG EN Gren fartygsteknik<br />

ENV EN Gren vvs<br />

ENVV EN Gren vvs<br />

ES Estetiska programmet<br />

ES01 ES Gren drama<br />

ES021 ES Gren bild och form<br />

ESD ES Gren dans och teater<br />

ESDN ES – dans<br />

ESDT ES Gren dans och teater<br />

ESK ES Gren konst och formgivning<br />

ESKF ES Gren konst och formgivning<br />

ESM ES Gren musik<br />

ESMU ES Gren musik<br />

FP Fordonsprogrammet<br />

FPF FP Gren flygteknik<br />

FPFU FP Gren flygteknik<br />

FPK FP Gren karosseri<br />

FPKA FP Gren karosseri<br />

FPR FP Gren fordonsteknik<br />

FPRP FP Gren fordonsteknik<br />

FPT FP Gren transport<br />

FPTS FP Gren transport<br />

FR Friskoleprogram<br />

HP Handels- och adm programmet<br />

HR Hotell- o restaurangprogrammet<br />

HR017 HR Gren restaurang/storhushåll<br />

HR02 HR Gren storhushåll o restaurang<br />

HRH HR Gren hotell<br />

HRHO HR Gren hotell<br />

HRR HR Gren restaurang<br />

HRRE HR Gren restaurang<br />

HRS HR Gren storhushåll<br />

HRSH HR Gren storhushåll<br />

HV Hantverksprogrammet<br />

HVFR HV – frisör<br />

HVTX HV Gren textil<br />

IP Industriprogrammet<br />

IPI IP Gren industri<br />

IPIN IP Gren industri<br />

IPK IP Gren textil och konfektion<br />

IPP IP Gren process<br />

IPPR IP Gren process


Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

IPT IP Gren trä<br />

IPTK IP Gren textil och konfektion<br />

IPTä IP Gren trä<br />

LP Livsmedelsprogrammet<br />

LPB LP Gren bageri och konditori<br />

LPBK LP Gren bageri och konditori<br />

LPK LP Gren kött och charkuteri<br />

LPKC LP Gren kött och charkuteri<br />

MP Medieprogrammet<br />

MP08 MP, radio/video/kommunikation<br />

MPI MP Gren information och reklam<br />

MPIR MP Gren information och reklam<br />

MPRTV MP Gren radio och television<br />

MPT MP Gren tryckmedia<br />

MPTR MP Gren tryckmedia<br />

NP Naturbruksprogrammet<br />

NV Naturvetenskapsprogrammet<br />

NV04 NV, lokal miljögren<br />

NVN NV Gren naturvetenskap<br />

TRE- OCH FYRAåRIGA TEORETISKA LINjER<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

705 Humanistisk linje (H)<br />

712 helklassisk variant<br />

711 halvklassisk variant<br />

720 Samhällsvetenskaplig linje (S)<br />

730 Ekonomisk linje (E)<br />

750 Naturvetenskaplig linje (N)<br />

755 Teknisk linje (T)<br />

TVååRIGA LINjER<br />

Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat betyg och 2<br />

åk engelska, allmän eller särskild kurs, ger grundläggande<br />

behörighet.<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

202 Beklädnadsteknisk linje<br />

201 Bygg- och anläggningsteknisk linje<br />

203 Distributions- och kontorslinje<br />

Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

NVNA NV Gren naturvetenskap<br />

NVNA-EN natural sciences programme<br />

NVNAEN natural sciences programme<br />

NVT NV Gren teknik<br />

NVTE NV Gren teknik<br />

OP Omvårdnadsprogrammet<br />

OPO OP Gren omvårdnad<br />

OPOM OP Gren omvårdnad<br />

OPT OP Gren tandvård<br />

OPTN OP Gren tandvård<br />

SM Specialutformade program<br />

SP Samhällsvetenskapsprogrammet<br />

SP013 SP, ekonomi/interclass<br />

SP015 SP, sp international class<br />

SPE SP Gren ekonomi<br />

SPEK SP Gren ekonomi<br />

SPH SP Gren humaniora<br />

SPHU SP Gren humaniora<br />

SPS SP Gren samhällsvetenskap<br />

SPSA SP Gren samhällsvetenskap<br />

219 Drift- och underhållsteknisk linje (Du)<br />

204 Ekonomisk linje (Ek)<br />

205 El-tele teknisk linje<br />

221 Estetisk-praktisk linje<br />

206 Fordonsteknisk linje<br />

222 Handels- och kontorslinje (Hk)<br />

207 Jordbrukslinje<br />

208 Konsumtionslinje (Ko)<br />

209 Livsmedelsteknisk linje<br />

210 Musiklinje (Mu)<br />

211 Processteknisk linje<br />

212 Skogsbrukslinje<br />

213 Social linje (So)<br />

218 Social servicelinje<br />

220 Teknisk linje, kemiteknisk gren (TeKe)<br />

214 övriga grenar<br />

274 Trädgårdslinje<br />

215 Träteknisk linje<br />

217 Verkstadsteknisk linje<br />

216 Vårdlinje<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 5


Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

TREåRIGA YRKESINRIKTAdE LINjER<br />

I försöksverksamhetens första skede (det s k femhundraförsöket)<br />

har vissa elever inte haft två åk engelska och<br />

måste därför komplettera för grundläggande behörighet.<br />

Linjerna är elteleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk,<br />

omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE,<br />

ELIS, INEM, VT, OSSC, OSOM, VIHS, VIBu.<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

441 Byggnads-, plåt- och ventilations teknisk linje<br />

442 Byggnads- och anläggningsteknisk linje<br />

443 El-teleteknisk linje<br />

402 gren för elinstallation<br />

403 gren för industriell elektronik<br />

404 gren för industriell automation<br />

444 Frisörteknisk linje<br />

445 Fordons- och transportteknisk linje<br />

446 Grafisk linje<br />

411 Handelslinje<br />

447 Hantverksteknisk linje<br />

448 Industriell teknisk linje<br />

401 elmekanisk gren<br />

449 Livsmedelsteknisk linje<br />

450 Måleriteknisk linje<br />

431 Naturbrukslinje<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 6<br />

Omvårdnadslinje<br />

421 gren hälso- och sjukvård<br />

422 gren omvårdnad<br />

423 gren psykiatri<br />

424 gren omsorg om psykiskt utvecklingsstörda<br />

425 gren social service<br />

451 Processteknisk linje<br />

452 Restauranglinje<br />

453 Textil- och beklädnadsteknisk linje<br />

454 Träteknisk linje<br />

428 Vårdlinje<br />

gren för omsorger om barn och ungdom<br />

455 Värme- o sanitetsteknisk linje<br />

460 Teoretisk kompletteringskurs, HSE<br />

461 Teoretisk kompletteringskurs, N/T<br />

Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

GYMNASIAL VuXEN uTBILdNING<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

VUXEH Högskoleförberedande examen. 2 400 gyp.<br />

Enbart Vux12-kurser med betyg A-F.<br />

VUXEY Yrkesexamen. 2400 gyp. Enbart Vux-12 kurser<br />

med betyg A-F.<br />

VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser. Omfattar<br />

minst 2 350 gyp. Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12kurser<br />

ingå.<br />

VUXMP Slutbetyg med gamla kurser eller blandat gamla<br />

och nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Gamla<br />

kurser konverterade. Omfattar minst 2 301<br />

gyp.Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå.<br />

VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer- och<br />

bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade.<br />

Omfattar minst 2 301 gyp.<br />

VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg. Utfärdade<br />

senast 2002-06-30. Omfattar minst 1 970 gyp.<br />

VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat<br />

siffer- och bokstavsbetyg. Utfärdade senast<br />

2002-06-30. Omfattar minst 1 970 gyp.<br />

VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat<br />

siffer- och bokstavsbetyg. Innehåller både<br />

kurser och etapper.<br />

Kurser på samlade betygsdokument för grundläggande<br />

behörighet, se avsnittet Behörighet.<br />

SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst 2 115 gyp<br />

varav lägst betyget Godkänt i minst 400 gyp i<br />

kärnämneskurser.<br />

SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser<br />

konverteras. Omfattar minst 2 071 gyp varav<br />

lägst betyg Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser.<br />

SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser<br />

konverteras. Sifferbetyg- eller blandat sifferoch<br />

bokstavsbetyg. Omfattar minst 2 071 gyp<br />

varav lägst betyget Godkänd i minst 400 gyp i<br />

kärnämneskurser.<br />

SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart<br />

bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast<br />

2002-06-30. Omfattar minst 1 773 gyp varav<br />

lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser.


Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- eller<br />

blandat siffer- och bokstavsbetyg. Kursbetyg<br />

ufärdat senast 2002-06-30. Omfattar minst<br />

1 773 gyp varav lägst betyget Godkänd i minst<br />

373 gyp i kärnämneskurser.<br />

799 Avgångsbetyg 3<br />

299 Avgångsbetyg 2<br />

VuX1–VuX3, t o m vt 97 slutbetyg från komvux. dessa förutbildningkoder<br />

används inte fr o m antagningen ht 97<br />

VUX 1 motsvarande Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt<br />

program<br />

VUX 2 motsvarande alla program utom Naturvetenskapligt,<br />

Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt<br />

program<br />

VUX3 motsvarande Estetiska programmet<br />

FOLKHöGSKOLOR<br />

Placeras i betygsurvalet Grupp BF.<br />

504 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet<br />

inklusive svenska och engelska<br />

505 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet<br />

utom svenska och engelska, utfärdades före<br />

1998-07-01<br />

594 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande<br />

behörigheten inklusive samtliga kärnämnen<br />

595 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande<br />

behörigheten bortsett från kärnämnen<br />

HöGSKOLEEXAMEN<br />

GBHSM Grundläggande behörighet genom svensk högskolexamen<br />

GGBKS Generellt undantag genom kursstudier<br />

GBNEX Grundläggande behörighet genom examen från<br />

nordiska länder<br />

GGBNKS Generellt undantag genom kursstudier från<br />

nordiska länder<br />

GBUEX Grundläggande behörighet genom examen från<br />

övriga länder<br />

GGBUKS Generellt undantag genom kursstudier från<br />

övriga länder<br />

Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

SuHF:S REKOMMENdATION<br />

GBÖB Gemensam bedömning av grundläggande<br />

STudENTEXAMEN<br />

behörighet – SUHF:s rekommendation<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

811 allmänna linjen social gren<br />

812 allmänna linjens språkliga gren<br />

1954 års gymnasieordning<br />

823 latinlinjens halvklassiska gren<br />

824 latinlinjens helklassiska gren<br />

825 latinlinjens nyspråkliga gren<br />

890 latinlinjen<br />

Även enligt 1933 års stadga eller äldre<br />

Enl 1933 års stadga eller äldre<br />

835 reallinjen, teknisk gren<br />

836 reallinjen, biologisk gren<br />

837 reallinjen, matematisk gren<br />

838 reallinjen, nyspråklig gren<br />

839 reallinjen, social gren<br />

891 reallinjen<br />

HANdELSGYMNASIuM<br />

881 3-årigt<br />

882 2-årigt<br />

Enl 1933 års stadga eller äldre<br />

TEKNISKT GYMNASIuM<br />

850 3-årigt<br />

851 2-årigt (specialkurs)*<br />

FöRSVARETS LäROVERK<br />

894 normallinje<br />

836 speciallinjens biologiska gren<br />

837 speciallinjens matematiska gren<br />

FACKSKOLAN<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

227 ekonomisk linje<br />

228 social linje<br />

229 teknisk linje*<br />

* Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 7


Förutbild- Utbildningens namn<br />

ningskod<br />

NORMALSKOLE KOMPETENS<br />

(FLICKSKOLA)<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

540 reallinje A<br />

512 övriga linjer<br />

SPECIALGYMNASIuM<br />

Placeras i betygsurvalet.<br />

833 Bergsskolan i Filipstad 3-årig<br />

834 Bergsskolan i Filipstad 2-årig<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 8<br />

Finskspråkig gymnasial utbildning<br />

Ger allmän behörighet efter komplettering i<br />

svenska<br />

Svenskan måste kompletteras om det<br />

lästs som andra språk<br />

Engelskspråkig gymnasial utbildning<br />

Ger allmän behörighet efter komplettering i<br />

svenska<br />

Svenskan måste kompletteras om det lästs<br />

som andra språk<br />

893 Hvilans specialgymnasium<br />

Lycée Français Saint-Louis, Stockholm<br />

Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter 13-årig<br />

utbildning, 5-gradig betygsskala)<br />

Tyska skolan i Stockholm (utländsk betygsskala)<br />

523 Waldorfskola (avgångsbetyg från svensk 12-årig<br />

utbildning 5-gradig betygsskala)<br />

527 Waldorfskola (annan betygsskala)*)<br />

Waldorfskola med slutbetyg<br />

WALP WK 10 – 12<br />

2 WALP WK2 10 – 12<br />

3 WALP fr o m 2010-01-01<br />

*) utanför urvalsgrupp


öVRIGA uTBILdNINGAR<br />

Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för de som påbörjade<br />

utbildning arna när dessa byggde på grundskola eller motsvarande.<br />

Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven uppfylls<br />

kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast<br />

avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.<br />

Följande förutbildningskoder används:<br />

666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska<br />

777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska<br />

888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska<br />

999 ger placering i betygsurvalet<br />

Utbildningens namn Kommentar<br />

Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng<br />

Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng<br />

Industriskolor AGA, ASEA, Atlas Copco, Bofors, Motala verkstads (MV),<br />

SAAB, SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 – 3<br />

läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår av<br />

dokumenten.<br />

Ingenjörsutbildning vid kommunal Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs<br />

teknisk skola 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver<br />

ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen.<br />

Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i<br />

viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i<br />

Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn,<br />

framgår av ämnesförteckningen)<br />

Lärlingsutbildning (äldre) Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd<br />

gymnasial lärlingsutbildning. Kan vara 2 eller 3-årig<br />

Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 eller marinens tekniska skola, åk 2.<br />

Har sv och eng<br />

Metodistkyrkans teologiska skola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium,<br />

3-årig kurs<br />

Militär utbildning<br />

gymnasiekurs 2 Har sv och eng<br />

teknikerskola Har sv och eng<br />

Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs<br />

Småskollärarexamen 3-årig har sv och eng<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 3 9


Utbildningens namn Kommentar<br />

Stockholms tekniska institut, STI Enl 1957 års läroplan<br />

7-gradig skala t o m 1970<br />

STI 5-gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet –<br />

STI enligt 1974 års läroplan enligt 1970 och 1974 års läroplan<br />

Svenska från 1974 års läroplan ger<br />

grundläggande behörighet<br />

Svenska missionsförbundets 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp)<br />

teologiska seminarium, Lidingö<br />

Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren<br />

Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 4 0


SPECIALKuRSER<br />

Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller<br />

genom samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engelska 2 åk/<br />

engelska A.<br />

För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder:<br />

666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska<br />

777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska<br />

888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska<br />

999 ger placering i betygsurvalet<br />

Specialkurser som placeras i betygsurvalet<br />

Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar<br />

studieväg fastställd ningskod<br />

Apotekstekniker<br />

Bad- och idrottshallspersonal ÖV13 1985 277<br />

Bilskadereparationer<br />

Byggnadsträarbetare<br />

FO14 1973 233<br />

Dekoratör 67 235<br />

Dekoratör 74 236<br />

Detaljhandel 237<br />

Djurvårdare JO10 1981 279<br />

Elmekaniker<br />

Fartygsteknisk kurs<br />

VE111 1986<br />

Fastighetsskötsel BA12 1972 244<br />

Fiske och fiskeberedning ÖV14 1984 280<br />

Fotopersonal ÖV18 1975 245<br />

Frisörer ÖV10 1984 234 (dam)<br />

248 (herr)<br />

Utbildningslängd 3 år<br />

Glastillverkning ÖV110 1978 276 Åk 1 är gemensam<br />

– gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren.<br />

– gren glasslipning och<br />

förädlingsarbete<br />

ÖV112<br />

Grafisk tecknare ÖV19<br />

Grafisk utbildning, gren för: 246, 247<br />

– tryckmedia ÖV125 1985<br />

– tryckning ÖV126 1985<br />

– bokbinderiteknik ÖV127 1985<br />

– bokbinderi, varuförpackn ÖV128 1985<br />

Guldsmedsteknik<br />

Handel och kontor<br />

ÖV117 1983<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 4 1


Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar<br />

studieväg fastställd ningskod<br />

Hantverksteknik<br />

Inriktning, bl a<br />

– foto<br />

– segelmakare<br />

– tandtekniker<br />

– maskör<br />

– perukmakare<br />

ÖV17 1983<br />

Hissmontör ET14 249<br />

Hushållstekniker<br />

Industrielektriker<br />

Ko<br />

Jord- och skogsbruk<br />

Jordbruk, skogsbruk<br />

JO16 1986<br />

och trädgård JO11 1985<br />

Knäckebrödsmaskinoperatör LI14 1972 254<br />

Kustfiske och vattenbruk<br />

Kvarn-, foder- och<br />

ÖV15 1984<br />

spannmålspersonal LI16 1972 256<br />

Laboratorietekniker<br />

Laboratorietekniker för<br />

TE10 1984 618, 619<br />

industrilaboranter ÖV153<br />

Lackering<br />

Livsmedels- och<br />

konsumentekonomisk kurs<br />

FO15 1986 257<br />

Mikromekanik ÖV118 1974 259<br />

Musik MU10 1983 278<br />

Optiker<br />

Parti och detaljhandel<br />

ÖV119 1971 263 Intagningen till denna<br />

utbildning upphörde 1987.<br />

Från och med 1986 blev<br />

det påbyggnadsutbildning.<br />

Pianotekniker ÖV120 1968<br />

Pälsteknisk utbildning BE11 1977 Åk 1 är gemensam<br />

– gren skärning BE12<br />

– gren sömnad BE13<br />

sedan väljs gren.<br />

Reklam och dekoration DK13 1984 282<br />

Rennäring JO12 1974 265<br />

Reparatörer, smeder, svetsare<br />

Sanerings-, rengörings-<br />

VE14<br />

och miljötekniker ÖV121 1983 283<br />

Skorstensfejare BA13 1969 267 Intagning till denna<br />

utbildning upphörde<br />

1987.<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 4 2


Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar<br />

studieväg fastställd ningskod<br />

Skoteknisk kurs ÖV122 1982<br />

Tandsköterska VD11 294 Finns även som 23-veckors<br />

samt 3-terminers utbildning,<br />

vilka inte ger urvalsgrupps-<br />

placering.<br />

Tandtekniker VD10 1983 Utbildningslängd 3 år<br />

Tapetserare ÖV123 1975<br />

Trafikteknisk kurs<br />

Träbaserad produktteknik<br />

Trädgårdsskötsel/<br />

trädgårdskurs<br />

TR16 1986 291<br />

Träförädling TR12 1973 272 Åk 1 är gemensam<br />

– gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren.<br />

– gren verktygsunderhåll TR14<br />

Turisthotellbranschen<br />

Varuhantering och<br />

LI17 1977 275 Turisthotellutbildning<br />

finns även som specialkurs<br />

på gymnasial vuxenutbildning.<br />

kontorsservice<br />

Vattenbruk, fiskeodling<br />

DK19 1986 292<br />

med vattenvård ÖV16 1984 284<br />

Yrkesdansare ÖV124 1982 285<br />

B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 4 3


FöRTECKNING öVER uTLäNdSKA FöRuTBILdNINGSKOdER FR O M HT 2006<br />

Förutbildningskod UMAN gällde t o m ht 2005. UMAN var en gemensam förutbildningskod för länder som inte hade en<br />

landspecifik förutbildningskod.<br />

UMAN ersattes av landspecifika koder till vt 2006. T ex AUSXX (Australien) eller BELXX (Belgien).<br />

Förutbildningskod UUNI betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undantagsfall<br />

Förutbildningskod Land Skala<br />

AFG50 Afghanistan 50 – 100<br />

ALB5 Albanien 5 – 10<br />

ALG10 Algeriet 10 – 20<br />

ANG20 Angola 10 – 20<br />

ARGGP Argentina 1 – 4<br />

ARG4 Argentina 4 – 10<br />

ARG6 Argentina 6 – 10<br />

ARM35 Armenien 3 – 5<br />

ARMXX Armenien<br />

AUSXX Australien 7 – 10<br />

AZE35 Azerbajdzjan 3 – 5<br />

BAHXX Bahrein<br />

BANXX Bangladesh<br />

BAN5 Bangladesh 1 – 5<br />

BAN33 Bangladesh 33 – 100<br />

BAN330 Bangladesh 330 – 1000<br />

BARXX Barbados<br />

BELXX Belgien 50 – 100<br />

BEN20 Benin 10 – 20<br />

BOL3 Bolivia 3,6 – 7<br />

BOL51 Bolivia 51 – 100<br />

BOLXX Bolivia<br />

BOS25 Bosnien o Hercegovina 2 – 5<br />

BOSXX Bosnien-Hercegovina 2 – 5<br />

BOTXX Botswana<br />

BRAGP Brasilien 1 – 4<br />

BRA5 Brasilien 5 – 10<br />

BN50 Brasilien 50 – 100<br />

BRAXX Brasilien<br />

BUF20 Burkina faso 10 – 20<br />

BUL36 Bulgarien 3 – 6<br />

BUR50 Burundi 50 – 100<br />

BURXX Burundi<br />

CEN10 Centralafrikanska republiken 10 – 20<br />

SRIXX Sri Lanka 6 – 10<br />

CHI47 Chile 4 – 7<br />

COL50 Colombia 50 – 100<br />

COL6 Colombia 6 – 10<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 4 4


Förutbildningskod Land Skala<br />

COLXX Colombia<br />

COS65 Costa Rica 65 – 100<br />

CUB70 Cuba 70 – 100<br />

CXCXX Karibien<br />

CYP10 Cypern 10 – 20<br />

DAN Danmark 6 – 13<br />

DJIXX Djibouti<br />

DOM59 Dominikanska republiken 59 – 100<br />

EB Europeisk baccalaureat 60 – 100<br />

ECU12 Ecuador 12 – 20<br />

ECU6 Ecuador 6 – 10<br />

EGY50 Egypten 50 – 100<br />

ELF10 Elfenbenskusten 10 – 20<br />

ELS5 El salvador 5 – 10<br />

ERIGP Eritrea 1 – 4<br />

EST35 Estland 3 – 5<br />

ETIGP Etiopien 1 – 4<br />

FIJXX Fiji<br />

FILXX Filippinerna 1 – 4<br />

FIF Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />

FIF08 Finland<br />

FIF96- Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />

FIF-95 Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />

FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1 – 5<br />

FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5 – 10<br />

FIS Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />

FIS08 Finland<br />

FIS96- Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />

FIS-95 Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />

FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1 – 5<br />

FITY Finland, yrkesutbildning 120 sv 1 – 5<br />

FITY10 Finland 1 – 3<br />

FRA Frankrike 10 – 20<br />

FRASE Frankrike<br />

FAEXX Förenade Arabemiraten<br />

GAB9 Gabon<br />

GAM3 Gambia 3 – 10<br />

GAM8 Gambia 8 – 1<br />

GEO10 Georgien 5 – 10<br />

GEO35 Georgien 3 – 5<br />

GHAXX Ghana<br />

GHA3 Ghana 3 – 10<br />

GHA5 Ghana 1 – 5<br />

GHA8 Ghana 8 – 1<br />

GRE10 Grekland 10 – 20<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 4 5


Förutbildningskod Land Skala<br />

GUA51 Guatemala 51 – 100<br />

GBI20 Guinea-Bissau 10 – 20<br />

GUI20 Guinea (conakry) 10 – 20<br />

GUYXX Guyana<br />

HAIXX Haiti<br />

HON61 Honduras 61 – 100<br />

HONXX Hong Kong<br />

IBGG Internationell Baccalaureat<br />

IBPG Internationell Baccalaureat<br />

IBNY Internationell baccalaureat 24 – 45<br />

INTXX Internationella gymnasieutbildningar<br />

INDXX Indien<br />

INOXX Indonesien 6 – 10<br />

IRLXX Irland<br />

IRK50 Irak 50 – 100<br />

IRN10 Iran 10 – 20<br />

ISLGP Island 1 – 4<br />

ISL5 Island 5 – 10<br />

ISR45 Israel 45 – 100<br />

ITA36 Italien 36 – 60<br />

ITA6 Italien 60 – 100<br />

JAM6 Jamaica 6 – 10<br />

JAP25 Japan 2 – 5<br />

JOR50 Jordanien 50 – 100<br />

JUG25 Fd Jugoslavien 2 – 5<br />

KAGP Kambodja 1 – 4<br />

KAMGB Kamerun 6 – 10<br />

KAM10 Kamerun 10 – 20<br />

KANXX Kanada 6 – 10<br />

KAP10 Kap Verde 10 – 20<br />

KAZ35 Kazakstan 3 – 5<br />

KEN10 Kenya 6 – 10<br />

KENGP Kenya 1 – 4<br />

KIGP Kina 1 – 4<br />

KIN50 Kina 50 – 100<br />

KIN60 Kina 60 – 100<br />

KIR35 Kirgizistan 3 – 5<br />

KOB10 Kongo/Brazzav 10 – 20<br />

KOS25 Kosovo 2 – 5<br />

KOK50 Zaire/Kongo 50 – 100<br />

KORGP Korea 1 – 4<br />

KOR91 Korea 9 – 1<br />

KOR25 Korea 2 – 5<br />

KRO25 Kroatien 2 – 5<br />

KUW50 Kuwait 50 – 100<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 4 6


Förutbildningskod Land Skala<br />

LET35 Lettland 3 – 5<br />

LET5 Lettland 4 – 10<br />

LIB50 Libyen 50 – 100<br />

LIB3 Liberia 3 – 10<br />

LIB60 Liberia 60 – 100<br />

LIBXX Libanon 50 – 100 el 10 – 20<br />

LIB10 Libanon<br />

LIB100 Libanon<br />

LICXX Lichtenstein<br />

LIT35 Litauen 3 – 5<br />

LIT5 Litauen 5 – 10<br />

LUXXX Luxemburg<br />

MAD20 Madagaskar 10 – 20<br />

MAK25 Makedonien 2 – 5<br />

MALI1 Mali 10 – 20<br />

MAL06 Malaysia 6 – 10<br />

MAL08 Malawi 8 – 1<br />

MALXX Marocko<br />

MAR20 Marocko 10 – 20<br />

MAUGB Mauritius 6 – 10<br />

MAUFR Mauritius 10 – 20<br />

MEX6 Mexico 6 – 10<br />

MOL10 Moldavien 5 – 10<br />

MOL35 Moldavien 3 – 5<br />

MONXX Mongoliet 2 – 5<br />

MOZ10 Mocambique 10 – 20<br />

MYAXX Burma/Myanmar 45 – 100<br />

NAMXX Namibia 1 – 7<br />

NED6 Nederländerna<br />

NEDXX Nederländerna 6 – 10<br />

NEPXX Nepal<br />

NIC51 Nicaragua 51 – 100<br />

NIC60 Nicaragua 60 – 100<br />

NIGA3 Nigeria 3 – 10<br />

NIGA8 Nigeria 8 – 1<br />

NIG20 Niger 10 – 20<br />

NOKUN Norge<br />

NOA1 Norge, allmänfaglig 2 – 6<br />

NOH Norge, handel och kontorfag 2 – 6<br />

NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2 – 6<br />

NZEXX Nya Zeeland 50 – 100 el 6 – 10<br />

GGBU Ospec<br />

OMAXX Oman<br />

OSS35 Oss fd Sovjetunionen 3 – 5<br />

PAKXX Pakistan 33% – 100%<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 4 7


Förutbildningskod Land Skala<br />

PAK363 Pakistan 363 – 1,1<br />

PAL50 Palestina 50 – 100<br />

PAN35 Panama 3 – 5<br />

PAR25 Paraguay 2 – 5<br />

PAR5 Paraguay 5 – 10<br />

PER11 Peru 11 – 20<br />

PLN35 Polen 3 – 5<br />

PLN36 Polen 2 – 6<br />

POR10 Portugal 10 – 20<br />

QAT50 Qatar 50 – 100<br />

RUM10 Rumänien 5 – 10<br />

RUM5 Rumänien 5 – 10<br />

RWA50 Rwanda 50 – 100<br />

RWAGP Rwanda 1 – 4<br />

RYS35 Ryssland 3 – 5<br />

OSS35 Ryssland 3 – 5<br />

SAUXX Saudarabien<br />

SCH36 Schweiz 3 – 6<br />

SCH46 Schweiz 4 – 6<br />

SCHXX Schweiz<br />

SEM25 Serbien och Montenegro 2 – 5<br />

SEN20 Senegal 10 – 20<br />

SEYXX Seychellerna<br />

SIEXX Sierra leone<br />

SIE3 Sierra leone 3 – 10<br />

SIE8 Sierra leone 8 – 1<br />

SINXX Singapore 6 – 10<br />

SLO25 Slovenien 2 – 5<br />

SOM50 Somalia 50 – 100<br />

SOM60 Somalia 60 – 100<br />

SPA3 Spanien 3 – 6<br />

SRIXX Sri Lanka<br />

STOXX Storbritannien 6 – 10<br />

SUD50 Sudan 50 – 100<br />

SLK4 Slovakien 4 – 1<br />

SVK41 Slovakien 4 – 1<br />

SWAXX Swaziland<br />

SYDXX Sydafrika<br />

SYD05 Sydafrika 5 – 10<br />

SYD06 Sydafrika 6 – 10<br />

SYRXX Syrien<br />

TAD35 Tadzjikistan 3 – 5<br />

TAIXX Taiwan 50 – 100<br />

TANXX Tanzania 6 – 10<br />

TONXX Tonga<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 4 8


Förutbildningskod Land Skala<br />

TCH1 Tchad 10 – 20<br />

THAGP Thailand 1 – 4<br />

TJE4 Tjeckiska rep. 4 – 1<br />

TOG1 Togo 10 – 20<br />

TUN10 Tunisien 10 – 20<br />

TUR25 Turkiet 2 – 5<br />

TUR5 Turkiet 5 – 10<br />

TUR45 Turkiet 45 – 100<br />

TRK35 Turkmenistan 3 – 5<br />

TYV4 Tyskland 4 – 1<br />

UGAXX Uganda 6 – 10<br />

UKR12 Ukraina 4 – 12<br />

UKR25 Ukraina 2 – 5<br />

UKR35 Ukraina 3 – 5<br />

UNG2 Ungern 2 – 5<br />

URG06 Uruguay 6 – 10<br />

URG03 Uruguay 3 – 6<br />

URG05 Uruguay 5 – 12<br />

USAXX USA<br />

USGED USA<br />

USAGP USA 1 – 4<br />

USA70 USA 70 – 100<br />

USA65 USA 65 – 100<br />

UZB35 Uzbekistan 3 – 5<br />

VEN1 Venezuela 10 – 20<br />

VIEXX Vietnam 5 – 10<br />

VIRXX Vitryssland<br />

VIR35 Vitryssland 3 – 5<br />

VIR10 Vitryssland 3 – 10<br />

VITXX Vitryssland<br />

YEM5 Yemen 5 – 10<br />

ZAMXX Zambia 8 – 1<br />

ZIMXX Zimbabwe 6 – 10<br />

ÅLA Åland 1 – 5<br />

ÅLA08 Åland, yrkesutb. 1 – 5<br />

ÅLA98 – Åland, yrkesutb 1 – 5<br />

ÅLV10 Åland 1 – 3<br />

ÅLS Åland, studentlinjen 5 – 10<br />

ÅLX Åland, studentexamen 5 – 10<br />

ÖST4 Österrike 4 – 1<br />

INTXX Internationell gymnasieutbildning<br />

UMAN<br />

UUNI Utländskt universitetsutbildning<br />

UOAG Utländskt oavslutad gymnasieutbildning<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 4 9


FöRuTBILdNINGSFöRTECKNING öVER uTLäNdSKA FöRuTBILdNINGAR T O M VT 2004<br />

Kod Land<br />

ÅLA Åland gymnasieutbildning /motsvarande<br />

ÅLS Åland studentlinjen<br />

ÅLSE Åland studentlinjen<br />

ÅLX Åland med studentexamensbetyg<br />

ÅLXE Åland med studentexamensbetyg<br />

ÅLX6 Åland gymnasieexamen<br />

ÅLX96 Åland gymnasieexamen<br />

ÖST Österrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ÖSTA Österrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ÖSTE Österrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />

AK2 Utländsk gymnasieutbildning<br />

AK3 Utländsk gymnasieutbildning<br />

ALG Algeriet gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ARG Argentina gymnasieutbildning/motsvarande<br />

AUS Australien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

BELA Belgien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

BELE Belgien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

BOL Bolivia gymnasieutbildning/motsvarande<br />

BRN Brasilien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

BUL Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

CEY Sri Lanka gymnasieutbildning/motsvarande<br />

CHI Chile gymnasieutbildning/motsvarande<br />

COL Colombia gymnasieutbildning/motsvarande<br />

CYP Cypern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

CYPA Cypern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

CYPE Cypern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

DAN Danmark gymnasieutbildning/motsvarande<br />

DANA Danmark gymnasieutbildning/motsvarande<br />

DANE Danmark gymnasieutbildning/motsvarande<br />

EB Europeisk Baccalaureat<br />

ECU Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande<br />

EGY Egypten gymnasieutbildning/motsvarande<br />

EST Estland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ESTA Estland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ESTE Estland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ETI Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

FIF Finland, finskspråkig studentexamen<br />

FIFE Finland, finskspråkig studentexamen<br />

FIF96 Finland, finskspråkig studentexamen<br />

FIM Finland, Studentexamen, merkonom inriktning<br />

FIN Finland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

FIP Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande<br />

FIS Finland, svenskspråkig studentexamen<br />

FISE Finland, svenskspråkig studentexamen<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 5 0<br />

Kod Land<br />

FIS96 Finland, svenskspråkig studentexamen<br />

FIT Finland, studentexamen teknisk inriktning<br />

FRA Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />

FRAY Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />

FRAYE Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />

GRB Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

GRBE Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

GRE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

GREA Grekland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

GREE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

IBI Internationell Baccalaureat<br />

IBIE Internationell Baccalaureat<br />

IBN Internationell Baccalaureat<br />

IBNY Internationell Baccalaureat<br />

IBNYE Internationell Baccalaureat<br />

INO Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

IRK Irak gymnasieutbildning/motsvarande<br />

IRN Iran gymnasieutbildning/motsvarande<br />

IRNY Iran gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ISL Island gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ISLA Island gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ISLE Island gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ISR Israel gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ISRA Israel gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ISRAE Israel gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ITA Italien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ITAA Italien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ITAE Italien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

JAP Japan gymnasieutbildning/motsvarande<br />

JOR Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

JUG Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

JUGA Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

JUGE Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KAN Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KANA Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KANAE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KANB Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KANBE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KANQ Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/<br />

motsvarande<br />

KANQE Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarande


Kod Land<br />

KIN Kina gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KOR Korea gymnasieutbildning/motsvarande<br />

KUW Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande<br />

LIN Libanon gymnasieutbildning/motsvarande<br />

MAR Marocko gymnasieutbildning/motsvarande<br />

MEX Mexico gymnasieutbildning/motsvarande<br />

MYS Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande<br />

NEDA Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande<br />

NEDE Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande<br />

NOA Norge, Allmänna fag<br />

NOA1 Norge, Allmänfaglig<br />

NOA2 Norge, Allmänfaglig<br />

NYNOA Norge, Vitnemål vidaregående opplärning<br />

NOH Norge. Handels och kontorsfag<br />

NON Norge, Naturfaglinje<br />

NOR Norge gymnasieutbildning/motsvarande<br />

NOS Norge, Samfundsfaglig linje<br />

NYZA Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

NYZE Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

OSS OSS gymnasieutbildning/motsvarande<br />

PER PERU gymnasieutbildning/motsvarande<br />

PGL Portugal gymnasieutbildning/motsvarande<br />

PGLA Portugal gymnasieutbildning/motsvarande<br />

PGLE Portugal gymnasieutbildning/motsvarande<br />

POY Polen yrkeslinje<br />

PO1 Polen, Matematisk-fysisk linje<br />

PO2 Polen, Biologisk- kemisk linje<br />

PO3 Polen, Allmän linje<br />

PO4 Polen, Humanistisk linje<br />

RUM Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

RUMA Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

RUME Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SCHA Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SCHE Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SOM Somalia gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SPB Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SPC Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SPCA Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SPCE Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

SYD Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande<br />

THA Thailand gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TJE Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TJEA Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./<br />

motsv.<br />

Kod Land<br />

TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./<br />

motsvarande<br />

TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

TYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />

UNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

UNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

UNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

UNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />

URG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande<br />

USA USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />

USB USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />

USC USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />

US1 USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />

USX High school 1 år<br />

UUP Utländsk utbildning utan poäng<br />

VEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande<br />

ÖST Österrike<br />

808 Utomnordisk gymnasieutbildning<br />

809 Utomnordisk gymnasieutbildning<br />

895 Nordisk gymnasieutbildning<br />

896 Finsk gymnasieutbildning<br />

898 Nordisk gymnasieutbildning<br />

B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />

Sid 1 5 1


STUDENTEXAMEN<br />

(BETYG uTFäRdAT T O M 1968)<br />

de olika linjerna och grenarna<br />

allmänna linjen latinlinjen reallinjen<br />

Social Språklig Halvklassisk Helklassisk Biologisk Matematisk Teknisk<br />

Studentbetyg kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom svenska<br />

t o m högsta svenska svenska svenska svenska svenska svenska engelska<br />

ringens kurs engelska engelska engelska latin engelska engelska historia *) samhistoria<br />

*) historia *) historia *) grekiska historia *) historia *) hällsk *) matesamhällsk<br />

*) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) matik fysik<br />

geografi filosofi tyska latin historia *) matematik matematik fysik kemi<br />

matematik franska geografi franska samhällsk *) 1954 års gymnasieordning hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social och en språklig gren, latinlinjen med en<br />

helklassisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. ämnena på de olika<br />

linjerna framgår av nedanstående uppställning.<br />

biologi kemi ellära o<br />

biologi filosofi filosofi filosofi fysik mättekn<br />

kemi materiallära<br />

mekanik<br />

Betyg för franska tyska franska franska franska tyska<br />

flyttn till kemi ritteknik<br />

högsta ring projektionslära<br />

Betyg för tyska matematik geografi tyska tyska tyska franska<br />

flyttn till näst fysik biologi biologi geografi geografi geografi kristendom<br />

högsta ringen fysik biologi biologi geografi<br />

kemi biologi<br />

Realexamens matematik matematik<br />

betyg eller fysik fysik<br />

motsvarande kemi kemi<br />

Tillvalsämnen fransk tilläggs- biologi tyska fransk tilläggs- fransk tilläggs- fransk tilläggs-<br />

= frivilliga kurs geografi kurs kurs kurs<br />

ämnen t o m fysik geografi geografi filosofi geografi filosofi<br />

högsta ringen<br />

(högst två)<br />

biologi biologi<br />

Tillvalsämnen tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs-<br />

= frivilliga<br />

ämnen t o m<br />

näst högsta<br />

ringen<br />

kurs kurs kurs kurs<br />

*) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära<br />

ENLIGT SKOLSTAdGAN GäLLANdE FRAM TILL 1950 äR:<br />

à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceum<br />

Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp<br />

(i högsta ring) (en komb obligatorisk)<br />

Kristendomskunskap 1 tyska, engelska, geografi Kristendomskunskap 1 tyska, franska, geografi<br />

Modersmål 2 tyska, engelska, filosofi Modersmål 1 tyska, franska, filosofi<br />

Latin 3 engelska, geografi, biologi Engelska 3 franska, geografi, biologi<br />

Franska 4 grekiska, tyska Historia m samhällslära 4 tyska, franska, fysik<br />

Historia med samhällslära 5 grekiska, engelska Matematik, allmän kurs 5 franska, tyska, kemi<br />

6 greksika, filosofi 6 biologi, fysik, kemi<br />

7 tyska, engelska, matematik<br />

8 engelska, matematik, fysik<br />

7 matematik spec, fysik, kemi<br />

9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev<br />

10 tyska, engelska, biologi<br />

11 engelska, biologi, kemi<br />

efter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringarna/<br />

kretsarna (tilläggsämne)<br />

B I L A G A : S T U D E N T E X A M E N<br />

Sid 1 5 2


NORMALSKOLEKOMPETENS<br />

OBLIGATORISKA äMNEN På ALLA LINjER<br />

Läroämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi med<br />

hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen)<br />

Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språk bytas<br />

ut mot ett annat.<br />

Övningsämnen: Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna, eljest endast<br />

i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klassen).<br />

SPECIELLA LäROäMNEN FöR RESPEKTIVE LINjER<br />

Humanistisk Humanistisk Allmän linje A Allmän linje B Reallinje A Reallinje B<br />

linje A linje B<br />

Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi<br />

Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim<br />

Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära (större kurs) Biologi m hälsolära<br />

(större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller<br />

fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta<br />

högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och<br />

kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen)<br />

Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade<br />

ut mot tredje språket kurser i hushållsinriktade<br />

övningsämnen<br />

TILLVALSäMNEN = FRIVILLIGA äMNEN (ENdAST ETT TILLVALSäMNE FåR VäLjAS)<br />

Matematik 2 tim Fysik (näst Fysik (näst Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst<br />

högsta klassen) högsta klassen) Fysik (näst<br />

högsta klassen)<br />

Psykologi<br />

Tredje språket högsta klassen)<br />

Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna – dock ej av reallinje B – med något av följande<br />

ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller<br />

teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem<br />

timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. även estetisk variant ger<br />

normalskolekompetens.<br />

OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A<br />

B I L A G A : N O R M A L S K O L E K O M P E T E N S<br />

Sid 1 5 3


Folkhögskola<br />

Adress<br />

Telefon<br />

Webb<br />

E-post<br />

Namn<br />

B I L A G A<br />

Sid 1 5 4<br />

Svenska 1<br />

Svenska som andraspråk 3<br />

Engelska 5<br />

Engelska 6<br />

Matematik 1a<br />

Matematik 1b<br />

INTYG<br />

för behörighet till högskolestudier<br />

Datum<br />

Personnummer<br />

Den studerande har vid denna folkhögskola genomgått följande folkhögskolekurser:<br />

Kursens namn Kurstid<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

Grundläggande behörighet*<br />

Delkrav 1: Omfattning<br />

Den studerande uppfyller efter ovanstående<br />

folkhögskolekurs/kurser kraven för<br />

grundläggande behörighet vad gäller<br />

studiernas tidsomfattning.<br />

Matematik 1c<br />

Samhällskunskap 1a1<br />

Naturkunskap 1a1<br />

Religionskunskap 1<br />

Historia 1a1<br />

Sida 1 av 2<br />

Studieomdöme:<br />

Den studerande har erhållit följande sammanfattande<br />

studieomdöme:<br />

Delkrav 2: Innehåll<br />

Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande gymnasiala kurser:<br />

Övriga särskilda behörigheter**<br />

Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande<br />

gymnasiala kurser utöver de som intygats ovan:<br />

1<br />

4<br />

7<br />

10<br />

13<br />

Svenska 2<br />

Svenska 3<br />

Svenska som andraspråk 1<br />

Svenska som andraspråk 2<br />

Rektors underskrift<br />

2<br />

5<br />

8<br />

11<br />

14<br />

Namnförtydligande<br />

Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013 * Förklaringar, se baksidan<br />

3<br />

6<br />

9<br />

12<br />

15<br />

Plats för logotyp<br />

Plats för stämpel


Förklaringar till INTYG för behörighet till högskolestudier<br />

*GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET FRÅN FOLKHÖGSKOLA<br />

Grundläggande behörighet för högskolestudier, enligt folkhögskolans modell, har den<br />

som uppfyller dels ett omfattningskrav, dels ett innehållskrav:<br />

1) Omfattningskravet kan uppnås genom något av följande alternativ<br />

- tre år på folkhögskola,<br />

- två år på folkhögskola som bygger på minst ett års gymnasiestudier,<br />

- två år på folkhögskola som bygger på grundskola och minst 1 års yrkesverksamhet<br />

eller<br />

- ett år på folkhögskola som bygger på minst två års gymnasiestudie<br />

Längden på studierna på folkhögskola varierar beroende på tidigare studie- och<br />

arbetslivserfarenhet. Folkhögskolan intygar att omfattningen totalt motsvarar tre års<br />

gymnasiestudier. Varje år på folkhögskolan omfattar minst 30 veckors heltidsstudier.<br />

2) Innehållskravet uppnås genom kunskaper motsvarande godkänd nivå i 10 gymnasiala<br />

kurser<br />

Svenska 1, 2 och 3<br />

alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3<br />

Engelska 5 och 6<br />

Matematik 1 a, b eller<br />

c<br />

Historia 1a1<br />

Naturkunskap 1a1<br />

Religionskunskap 1<br />

Samhällskunskap 1a1<br />

Dessa ämnesstudier kan fullgöras på folkhögskola eller inom annan skolform.<br />

**SÄRSKILDA BEHÖRIGHETER FRÅN FOLKHÖGSKOLA<br />

Särskild behörighet har den som deltagit i folkhögskolekurs och inhämtat kunskaper<br />

motsvarande godkänd nivå i gymnasiala kurser. Detta gäller även de gymnasiala kurser som<br />

för folkhögskolans del ingår i den grundläggande behörigheten.<br />

STUDIEOMDÖME<br />

På folkhögskolans Allmänna kurs erhåller de studerande som så önskar ett sammanfattande<br />

studieomdöme. Studieomdömet avser den studerandes studieförmåga och grundar sig på en<br />

gemensam bedömning från all pedagogisk personal.<br />

Följande studieomdömen används:<br />

Utmärkt studieförmåga (4)<br />

Mycket god studieförmåga (3)<br />

God studieförmåga (2)<br />

Mindre god studieförmåga (1)<br />

Följande faktorer beaktas vid omdömessättningen:<br />

Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa<br />

Förmåga till analys, bearbetning och överblick<br />

Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier<br />

Social förmåga<br />

Som stöd för omdömessättningen har Folkbildningsrådet fastställt särskilda riktlinjer.<br />

Av dessa framgår vilka kriterier som gäller för omdömet Utmärkt studieförmåga. Vidare<br />

framgår att genomsnittet av de studieomdömen som sätts på skolan under ett läsår skall<br />

ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5%. Genomsnittet beräknas utifrån de siffervärden<br />

som anges ovan för respektive skalsteg.<br />

Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013<br />

Sida 2 av 2<br />

B I L A G A<br />

Sid 1 5 5


B I L A G A<br />

Sid 1 5 6


B I L A G A<br />

Sid 1 5 7


B I L A G A<br />

Sid 1 5 8


ser<br />

B I L A G A<br />

Sid 1 5 9


B I L A G A<br />

Sid 1 6 0


B I L A G A<br />

Sid 1 6 1


B I L A G A<br />

Sid 1 6 2


B I L A G A<br />

Sid 1 6 3


B I L A G A<br />

Sid 1 6 4<br />

Plats för skolans namn<br />

adress m m<br />

Elevens tilltalsnamn Personnummer<br />

Ämne Poäng Betyg Motsvarande kurs<br />

i gymnasieskolan<br />

Svenska och dramatik 150 Svenska A+B<br />

Litteratur och litteraturhistoria 150<br />

Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska A<br />

Religionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap A<br />

Samhällskunskap 100 Samhällskunskap A<br />

Idrott och hälsa 100 Idrott och hälsa A<br />

Biologi* 150 Biologi A+B<br />

Kemi* 100<br />

Fysik* och astronomi 100 Fysik A<br />

Matematik-grundläggande kurs 100 Matematik A<br />

Matematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik B<br />

Matematik-fortsättningskurs 2 100 Matematik C<br />

Projektiv geometri och utvidgad algebra 50<br />

Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska B<br />

Moderna språk 100 Moderna språk, steg 3<br />

Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4<br />

Historia 150 Historia A<br />

Musik och musikhistoria 100<br />

Eurytmi 100<br />

Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhet<br />

Hantverk 200<br />

Arkitektur och arkitekturhistoria 50<br />

Enskilt årsarbete:………………………......<br />

Lokalt tillägg:<br />

……………………….……………………….<br />

……………………….……………………….<br />

Övriga kurser:<br />

……………………….……………………….<br />

……………………….……………………….<br />

Ersättningskurser:……………………….....<br />

100 Projektarbete<br />

*Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B<br />

.................................................................................<br />

Namnunderskrift/tjänstetitel<br />

SLUTBETYG<br />

komplement till avgångsbetyg<br />

(Beskrivande betyg)<br />

Waldorfskolornas kursplan WK2 10 – 12 Programmets omfattning<br />

Programmets omfattning i poäng 2 500<br />

Elevens studieplan ............................ program


Plats för skolans namn<br />

adress m m<br />

SLUTBETYG<br />

komplement till skriftligt intyg<br />

......................<br />

Datum för utfärdande<br />

Efternamn tilltalsnamn Personnummer<br />

Waldorfskolornas kursplan WK 10 – 12 Programmets omfattning<br />

Programmets omfattning i poäng 2 240 – Fullständigt program<br />

Elevens studieplan – Reducerat program<br />

– Utökat program<br />

Ämne Motsvarande Betyg Motsvarande kurs<br />

gymn poäng i gymnasieskolan<br />

Svenska<br />

Svenska och dramatik 180<br />

Litteratur 120 Kurs A + B<br />

Engelska - grundläggande kurs 110 Kurs A<br />

Engelska - fortsättningskurs 40 Kurs B<br />

Samhällskunskap 90 Kurs A<br />

Religionskunskap och livsåskådning 60 Kurs A + B<br />

Matematik - grundläggande kurs 110 Kurs A<br />

Matematik - fortsättningskurs 1 40 Kurs B<br />

Matematik - fortsättningskurs 2 50 Kurs C<br />

Matematik - fortsättningskurs 3 40 Kurs D<br />

Projektiv geometri och utvidgad algebra 40<br />

Idrott och hälsa 90 Kurs A<br />

Historia 80 Kurs A<br />

Tyska/Franska- grundläggande kurs 60 B-språk kursA<br />

Tyska/Franska - fortsättningskurs 90 B-språk kurs B<br />

Fysik * 80 Kurs A<br />

Kemi * 80<br />

Biologi * 110 Kurs A + B<br />

Musik och musikhistoria 150<br />

Bildkonst<br />

Hantverk 190<br />

....................................................<br />

....................................................<br />

....................................................<br />

100<br />

Arkitektur och arkitekturshistoria 50<br />

Eurytmi<br />

Estetisk-praktiska fortsättningskurser<br />

90-180<br />

....................................................<br />

....................................................<br />

....................................................<br />

Introduktion språk 3<br />

110<br />

................................<br />

Lokalt tillägg/praktik 150<br />

....................................................<br />

....................................................<br />

Enskilt årsarbete<br />

60<br />

................................................... 60<br />

* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B.<br />

.................................................................................<br />

Namnunderskrift/tjänstetitel<br />

B I L A G A<br />

Sid 1 6 5


6. AntAgningsprocessen<br />

Avsnittet berör främst de nationella antagningsomgångarna<br />

till vår, sommar och höst. För lokala antagningar kan det<br />

vara andra rutiner.<br />

AnmälAn<br />

Enligt Högskoleförordningens 7 kap 4§ ska den som vill<br />

antas till högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad<br />

nivå anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan<br />

bestämmer.<br />

I tid<br />

Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit senast<br />

sista anmälningsdag. Anmälan som görs via www.antagning.se<br />

kan göras fram till kl 24.00 sista dag för anmälan. Infaller sista<br />

anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag godtas<br />

anmälan som inkommit närmast följande vardag. Anmälan<br />

via www.antagning.se kan göras senast kl 24.00 samma dag.<br />

För sent<br />

Skälet till att en anmälan inkommit för sent prövas på den<br />

sökandes begäran. Om skälen godtas hanteras anmälan som<br />

om den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex vara om<br />

sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats<br />

lämna in anmälan i tid. Skälet ska styrkas med intyg i görligaste<br />

mån.<br />

Sen anmälan<br />

När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att<br />

göra en sen anmälan till de flesta program, kurser och kurser<br />

inom program. Sökande som är behöriga rangordnas i en<br />

särskild urvalsgrupp efter det datum som de sena anmälningarna<br />

kom in. Sökande med sen anmälan kan antas först<br />

när samtliga i tid inkomna behöriga sökande erbjudits plats.<br />

Anmälnings- och studieavgifter<br />

Anmälnings- och studieavgifter ska betalas av sökande som<br />

inte har medborgarskap i EU / EES-länderna eller Schweiz.<br />

Avgifterna införs vid anmälan till utbildningar på grund-<br />

och avancerad nivå som startar efter den 31 juli 2011. Anmälningsavgiften<br />

är 900 svenska kronor. Studieavgifternas<br />

storlek beslutas av respektive universitet och högskola.<br />

Vissa undantag från kravet på att betala anmälnings- och/<br />

eller studieavgift finns:<br />

• har permanent uppehållstillstånd i Sverige<br />

• har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige av andra<br />

skäl än studier<br />

A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />

sid 1 6 6<br />

• är familjemedlem till en medborgare i ett EU/EES-land<br />

och har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i<br />

Sverige<br />

• är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har<br />

uppehållstillstånd i Sverige<br />

• har ställning som varaktigt bosatt i Sverige<br />

• har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU/EESland<br />

och har uppehållstillstånd i Sverige<br />

• är student vid en utländsk högskola men genomför en<br />

begränsad del av din utbildning vid en svensk högskola<br />

inom ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift<br />

inte ska tas ut av den mottagande svenska högskolan<br />

• studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som<br />

studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för<br />

Sökande behöver inte betala anmälningsavgift om han/hon<br />

är registrerad på en utbildning vid ett svenskt lärosäte vid<br />

tidpunkten för anmälan. Däremot ska studieavgift betalas.<br />

Övergångsregler:<br />

• Om den sökande är student vid ett svenskt universitet<br />

eller högskola och har påbörjat en kurs eller ett program<br />

före den 1 juli 2011, har den sökande rätt att slutföra<br />

kursen eller programmet utan att betala studieavgift. Om<br />

studierna inte har slutförts den 31 december 2018 kommer<br />

sökande att behöva betala avgift för tiden därefter.<br />

• Sökande har rätt att antas till en kurs utan att betala avgift<br />

förutsatt att kursen påbörjas efter den 1 juni 2011 men<br />

avslutas senast den 31 augusti 2011 (avser sommarterminen<br />

2011).<br />

Sökande som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och<br />

saknar svenskt personnummer måste skicka in dokument<br />

som styrker detta. Dokumenten måste vara vidimerade.<br />

Medborgare i de nordiska länderna, i ett EU / EES-land eller<br />

Schweiz måste styrka sin avgiftsfrihet genom att skicka in<br />

dokument som intygar sitt medborgarskap. Medborgarskapet<br />

ska styrkas med vidimerade kopior av giltigt pass eller<br />

identitetskort eller andra officiellt utfärdade dokument som<br />

styrker medborgarskap (t ex personbevis). De vidimerade<br />

dokumenten skickas per post till Antagningen, Strömsund.<br />

Det är viktigt att handlingarna inkommer senast sista dag för<br />

att styrka avgiftsfrihet. Sent inkomna handlingar behandlas<br />

endast i mån av tid.


KompletterIng<br />

Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till de meriter som<br />

den sökande har skaffat sig före anmälningstidens utgång.<br />

Följande kompletteringar får dock göras om kompletteringstid<br />

finns angiven:<br />

• behörighetskompletteringar<br />

• utbyteskompletteringar<br />

• tilläggskompletteringar<br />

• intyg över anställning som påbörjats efter anmäl ningstidens<br />

utgång.<br />

Begäran om komplettering<br />

Om en anmälan har brister eller om det är påtagligt att någon<br />

uppgift av betydelse saknas ska den sökande upp lysas om<br />

detta och ges en möjlighet att komplettera anmälan.<br />

KontrolluppgIFt/KontrollBeSKed<br />

Kontrolluppgifterna meddelas den sökande vartefter anmälningarna<br />

handläggs. Den som gjort en webbanmälan får ett<br />

e-postmeddelande när det är dags att gå in på antagning.se<br />

för att granska kontrolluppgifterna och den som har gjort<br />

en pappersanmälan får kontrollbesked via post.<br />

Kontrolluppgifterna redovisar registrerade uppgifter,<br />

meri ter och preliminära bedömningar som gäller den sökandes<br />

anmälan. Kontrolluppgifterna kan också innehålla<br />

information till den sökande om att det är nödvändigt med<br />

kompletterande handlingar eller uppgifter för att anmälan<br />

ska behandlas korrekt. Sista dag för sådan komplettering<br />

framgår av kontrolluppgifterna.<br />

Sökande som är bekräftade användare kan följa sin anmälan<br />

på antagning.se från och med att sista anmälningsdag<br />

har passerats till och med att antagningsomgången avslutas.<br />

doKumentAtIon<br />

Alla meriter som åberopas och som har betydelse för antagningen<br />

ska dokumenteras genom kopior av betyg, intyg<br />

o dyl. Den sökande ska även vara beredd att uppvisa<br />

original handling om så krävs. Då utdrag ur betygsdagbok<br />

(eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn<br />

och personnummeruppgift. Kopior och avskrifter ska vara<br />

vidimerade av minst en person.<br />

olika uttryck för att styrka handlingar<br />

Vidimera – Bestyrka till exempel en kopias riktighet. Intygar<br />

kopians överensstämmelse med originalet.<br />

Attestera – Skriftligen intyga riktighet av innehållet i ett dokument.<br />

Certifiera – har använts som en försvenskning av uttrycket<br />

”certified true copy”. Används på svenska i samband med<br />

till exempel ISO-certifiering.<br />

Notarisera – Försvenskning av uttrycket ”to notarise” det vill<br />

säga en Notarius Publicus som bestyrker en kopias riktighet.<br />

Begreppet finns inte i den svenska ordlistan.<br />

Granskning av handlingarna och stickprovskontroller av<br />

betygsdokument görs vid varje nationell antagningsomgång.<br />

Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan<br />

åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs<br />

polisanmälan. Beslut om antagning kan återkallas.<br />

nAtIonell BetygSdAtABAS<br />

UHR (tidigare VHS), fick 1997 i uppdrag av regeringen att<br />

utveckla en nationell betygsdatabas för inhämtning, kontroll<br />

och lagring av betyg från gymnasieskolan, och vara huvudman<br />

för denna. Sedan 1999 har Sveriges gymnasieskolor<br />

möjlighet att leverera slutbetyg till databasen. Vuxenutbildningsenheterna<br />

har kunnat leverera slutbetyg sedan hösten<br />

2011. Från och med våren 2012 har de dessutom möjlighet<br />

att leverera betyg i enstaka kurser.<br />

Det kostar inget för gymnasieskolorna eller vuxenutbildningen<br />

att ansluta sig till betygsdatabasen och de deltar<br />

i insamlingen på frivillig basis genom att teckna avtal med<br />

UHR. Skolorna har därmed förbundit sig att skicka samtliga<br />

betyg som utfärdas under avtalsperioden. De betyg som<br />

skolorna skickar skall vara korrekta. Kontroller av betygsfiler<br />

görs utifrån Skolverkets föreskrifter om utformning<br />

av betygsdokument.<br />

En rättssäker leverans av betyg, betygen kommer direkt från<br />

skolan, minimerar risken för förfalskningar. Det är också<br />

en enklare och mindre kostsam hantering av meriter då<br />

betygen kommer på fil direkt från skolan – eleven behöver<br />

inte skicka post och man reducerar omfattningen av manuell<br />

registrering av betyg.<br />

Betygsdatabasen är inget offentligt register utan betygen i<br />

betygsdatabasen blir offentliga först när en anmälan till högskola<br />

eller universitet från eleven/den sökande registrerats<br />

i antagningssystemet och betyget överförts. Det går inte att<br />

begära utdrag ur betygsdatabasen eller begära information<br />

om enskilda personers betyg.<br />

Efter insamling vidarebefordrar UHR betygsfiler från<br />

anslutna skolor till SCB. Icke anslutna skolor måste själva<br />

skicka in filer till SCB.<br />

Betygsdatabasens hemsida är generellt öppen för inrapportering<br />

av betyg följande perioder:<br />

12 december – 30 april, 13 maj – 19 juni och 15 augusti –<br />

2 december 2013.<br />

På UHRs webbplats kan man se vilka gymnasieskolor och<br />

vuxenutbildningsenheterna som är anslutna till betygsdatabasen<br />

och när de anslöt sig. Det är endast fr o m det år<br />

A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />

sid 1 6 7


skolan anslöts sig som slutbetyg kan levereras och överföras<br />

till antagningssystemet. Samlade betygsdokument från<br />

gymnasiet levereras också men överförs inte till antagningssystemet.<br />

Fr.o.m. våren 2012 överförs även enstaka kurser<br />

från vuxenutbildningsenheterna från betygsdatabasen till<br />

antagningssystemet.<br />

rättelSe Av SlutBetyg I BetygSdAtABASen<br />

I de fall sökande hävdar att betyget inte stämmer i betygsdatabasen<br />

ska de sökande kontakta sin skola, då det är skolans<br />

ansvar att skicka in ett korrekt betyg. I de fall skolan<br />

uppmärksammar att betyget inte stämmer, kontaktar de<br />

ansvariga handläggare för betygsdatabasen.<br />

I Skollagen (2010:800) framgår vad som gäller vid rättelse<br />

av skrivfel och liknande förbiseende.<br />

Begäran om rättelse ska innehålla kopia av det nya slutbetyget<br />

och en kopia av rektors underskrivna beslut om<br />

rättelse. Vid skrivfel eller liknande ska utfärdandedatum<br />

vara detsamma som det felaktiga betyget. Eftersom UHR<br />

för statistik bör skolan uppge orsaken till rättelsen. För att<br />

underlätta handläggningen på UHR bör skolan även uppge<br />

vad som rättats (t ex vilken kurs rättelsen gäller eller om det<br />

gäller utökade kurser, utfärdandedatum etc).<br />

Behörighetsbevis<br />

Behörighetsbevis för grundläggande behörighet till högskolestudier<br />

för personer som ska studera utomlands utfärdas<br />

av UHR och universitet och högskolor.<br />

dokumentation av utländska gymnasiebetyg<br />

Bevisbördan för äkthetsbevisning av betygshandlingar ligger<br />

på den sökande. Kontroll och verifiering av dokumenten ska<br />

vid behov ske före registrering. Ett falskt betyg i anmälan<br />

ska kunna stoppa vidare behandling av anmälan. Verifiering<br />

kan ske genom online-kontroll, kontakt med myndigheter i<br />

landet eller att betyget skickas direkt från skolan. Om kontrollen<br />

visar bristande överensstämmelse mellan åberopat<br />

dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan.<br />

Polisanmälan görs för sökande från EU-, EESländer<br />

och sökande som är folkbokförda i Sverige. Beslut<br />

om antagning återkallas.<br />

dokumentation av utländska akademiska<br />

meriter<br />

Äkthetsgranskning av betygshandlingar följer det som fastställts<br />

i <strong>Bedömningsh</strong><strong>andboken</strong> för utländska akademiska<br />

meriter. Kontroll och verifiering av dokument ska ske före<br />

registrering.<br />

A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />

sid 1 6 8<br />

Bedömning av utländska gymnasiebetyg<br />

UHR utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden<br />

av utländska gymnasiebetyg. Be hö righeten uttrycks som<br />

kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det<br />

påpekas i samtliga behörig hetsbesked att bedömningen är<br />

gjord utifrån nu gällande regler. Beskedet innehåller personnummer/födelsedatum<br />

för kontroll vid eventuell senare<br />

anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som<br />

fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på<br />

denna till anmälan.<br />

Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör att handläggningstiden<br />

för bedömning av utländska gymnasiebetyg<br />

kan vara lång. Sökande bör därför uppmanas att i god tid före<br />

anmälan till utbildning skicka sina handlingar för bedömning.<br />

Arbetslivserfarenhet<br />

Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras framgår<br />

av avsnitt Arbetslivserfarenhet.<br />

AnvändArKonto på AntAgnIng.Se<br />

För att kunna göra en webbanmälan och få tillgång till övriga<br />

funktioner på sökandewebben krävs ett användarkonto på<br />

antagning.se.<br />

Sökande med svenskt personnummer skapar ett<br />

användarkonto med personnummer. Till de som är folkbokförda<br />

i Sverige skickas då en aktiveringskod till folkbokföringsadressen.<br />

Användaridentiteten bekräftas genom att<br />

aktiveringskoden anges vid endast ett tillfälle. Därefter används<br />

personnummer och det lösenord den sökande själv<br />

valt. Som bekräftad användare är det möjligt att följa sin<br />

anmälan, granska sina kontrolluppgifter, kontrollera sina<br />

meriter, ändra personuppgifter samt svara på sitt antagningsbesked.<br />

Sökande utan svenskt personnummer har möjlighet att<br />

skapa ett användarkonto med inloggning via e-postadress.<br />

De har då tillgång till samtliga funktioner på sökandewebben<br />

utom att kunna kontrollera sina meriter.<br />

De flesta studenter kan logga in via sitt universitets/högskolas<br />

studentportal och genom det bli bekräftade användare.<br />

Det är möjligt att göra en webbanmälan utan att vara bekräftad<br />

användare och det krävs heller ingen aktiveringskod.<br />

AntAgnIngS- och urvAlSreSultAt<br />

Resultatet av antagningen meddelas den sökande på det<br />

sätt som anmälan gjorts. De som gjort en webbanmälan<br />

får ett e-postmeddelande att antagningsresultatet finns på<br />

antagning.se och de som gjort en pappersanmälan får sitt<br />

antagnings besked via post.


Sökande som uppfyller kraven för behörighet får besked<br />

om antagning och/eller reservplacering. Sökande som inte<br />

uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas<br />

detta och stryks från samtliga alternativ. Den som inte uppfyller<br />

kraven för särskild behörighet till ett visst sökalternativ<br />

stryks från detta alternativ.<br />

För antagningsomgångar med svarskrav framgår sista<br />

svarsdag av antagningsbeskedet.<br />

I antagningsomgångar med två urval och där svarskrav<br />

finns får sökande som inte lämnat svar besked om att anmälan<br />

strukits i det andra antagningsbeskedet.<br />

Svarskrav<br />

För antagningsomgångar med två urval måste antagna och<br />

reserver bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla inför<br />

det andra urvalet genom att svara på antagningsbeskedet.<br />

Det kan göras via Antagning.se eller genom att skicka in<br />

det svarskort som finns med på antagningsbeskedet (gäller<br />

endast de som får sitt antagningsbesked per post). Svar<br />

inlämnat via Antagning.se gäller före inskickat svarskort om<br />

sökande svarar på båda sätten. Svar ska ha inkommit senast<br />

sista svarsdag. Svarskort som inkommer för sent kommer<br />

inte att beaktas.<br />

Sökande som avstår från utbildningsplats/reservplats ska<br />

svara nej. Ej ifyllda svarskort tolkas som nej-svar.<br />

Svarsregler<br />

Följande svarsregler gäller för höst- och vårterminen samt<br />

även för IKHT13 och IKVT14*: Sökande kan bli antagen<br />

till 45 poäng och stå kvar som reservplacerad till 165 poäng.<br />

Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv<br />

till 210 poäng.<br />

För MasterHT13 och MasterVT14* gäller följande:<br />

Sökande kan bli antagen till 30 poäng och stå kvar som<br />

reservplacerad till 90 poäng. Om sökande inte är antagen<br />

kan sökande stå kvar som reserv till 120 poäng.<br />

Till sommartermin kan sökande bli antagen till 23 poäng<br />

(endast ett urval).<br />

* preliminära uppgifter, kan komma att ändras.<br />

Strykningar<br />

Sökande som skickar in svarskort som inte överens stämmer<br />

med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rubriken<br />

Svarskrav, kommer inte att kontaktas för utredning.<br />

I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande<br />

strykningsmodell:<br />

Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen<br />

till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker<br />

från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng<br />

kvarstår.<br />

Har den sökande endast reservalternativ sker strykning<br />

från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 210<br />

högskolepoäng kvarstår.<br />

AnStånd<br />

Beslut om anstånd till utbildning fattas av respektive universitet/högskola<br />

dit ansökan ska inlämnas.<br />

När den sökande gör en ny anmälan ska beslutet om anstånd<br />

bifogas.<br />

SärSKIldA Stödåtgärder<br />

Personer som har behov av stöd i undervisningen bör i god<br />

tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation.<br />

Att anlita teckentolk eller anskaffa vissa tekniska hjälpmedel<br />

kan ta mycket lång tid.<br />

Vid varje universitet/högskola finns en särskild kontaktperson<br />

för studenter med funktionshinder. Studenter på<br />

högskolan kan t ex få lektörshjälp, teckentolk och personlig<br />

assistans.<br />

överKlAgAnde<br />

Enligt 12 kap 2 § Högskoleförordningen får beslut om att en<br />

sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen<br />

till utbildningpå grundnivå eller avancerad nivå och beslut att<br />

inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i<br />

7 kap 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket överklagas.<br />

Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar<br />

mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte<br />

göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överklagas.<br />

Beslut i samband med antagning, som avser annat än<br />

behörighet, får inte heller överklagas.<br />

Överklagandet ska ställas till Överklagande nämnden för<br />

högskolan (ÖNH) och sändas till Antagningen, Strömsund.<br />

Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter det att den<br />

klagande tagit del av beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts<br />

ändras beslutet och den sökande får ett nytt besked.<br />

Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm,<br />

Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal högskola,<br />

Röda Korsets Sjuksköterskeskola och Sophiahemmets<br />

sjuksköterskehögskola tar slutligt beslut i sina egna överklagandeärenden.<br />

Överklagandeskrivelsen ska ställas till Rektor vid aktuell<br />

högskola.<br />

A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />

sid 1 6 9


Adress och telefon till ÖNH:<br />

Överklagandenämnden för högskolan<br />

Box 7249<br />

103 89 STOCKHOLM<br />

Tfn: 08-563 087 00<br />

Fax: 08-563 087 10<br />

rutiner för hantering av överklaganden i nyA<br />

Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas. UHR omfördelar<br />

ärendet till respektive högskola. Om högskolan för sin<br />

omprövning av beslutet och yttrande till ÖNH önskar information<br />

utöver de som framgår i NyA lämnar UHR efter<br />

uppmaning från respektive högskola ytterligare kommentarer.<br />

prelImInär tIdplAn För nAtIonellA AntAgnIngSomgångAr<br />

A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />

sid 1 7 0<br />

ett önskemål från Överklagandenämnden för att vinna<br />

tid är att högskolorna skickar kopia av sitt yttrande<br />

till sökande och informerar den sökande om att synpunkter<br />

i ärendet ska vara ÖnH tillhanda senast inom<br />

en vecka.<br />

textförslag: Du har överklagat ett beslut fattat av nn.<br />

nn har till Överklagandenämnden för högskolan skickat<br />

bifogat yttrande. om du har några kompletterande<br />

upplysningar att lämna, ska du meddela dessa till<br />

Överklagandenämnden senast xxxx-xx-xx.<br />

MASTER HT13 MASTER vT14<br />

ST 2013 IKHT 2013 HT 2013 IKvT 2014 vT 2014<br />

Webbanmälan öppnar 21 februari 15 mars 16 september<br />

sista anmälningsdag<br />

Meddelande om<br />

15 mars 15 januari 15 april 15 augusti 15 oktober<br />

kontrolluppgifter 20 mars – 11 april maj – juni november<br />

sista kompletteringsdag 1 februari 20 juni/5 juli * 2 december<br />

Antagningsbesked 1 slutet av april slutet av mars mitten av juli början av december<br />

sista svarsdag 30 juli 20 december<br />

Antagningsbesked 2 början av augusti början av januari<br />

st – sommartermin<br />

Ht – Hösttermin<br />

Vt – Vårtermin<br />

* 21 juni – slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och avgångsbetyg från eU/ees-länder med terminsslut t o m 21 juni.<br />

5 juli – avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i eU/ees-länder och examen från iB och eB som avslutas efter 21 juni.


7. ArBetsLiVserFArenHet<br />

Dessa regler tillämpas för beräkning av arbetslivserfarenhet<br />

för behörighet enligt övergångsregeln för 25:4-or. Om inga<br />

specifika krav anges tillämpas även dessa regler för beräkning<br />

av yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet och i samband<br />

med bedömning av reell kompetens.<br />

All arbetslivserfarenhet medräknas oavsett längd.<br />

Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete i Sverige<br />

eller utomlands<br />

• i anställning,<br />

• i eget företag eller som fri yrkesutövare,<br />

• med vård av barn eller annan anhörig,<br />

• som au pair,<br />

• genom värnpliktstjänstgöring eller motsvarande.<br />

Arbetslivserfarenhet godtas fr o m det kalenderår då sökande<br />

fyller 16 år. Arbetslivserfarenhet parallellt med studier i gymnasieskolan,<br />

inklusive lärlingsutbildning, godtas inte. Vid bedömning<br />

av grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation<br />

kan arbetslivserfarenhet tillgodoräknas tidigast<br />

efter det att han/hon normalt skulle ha lämnat gymnasiet.<br />

För sökande som är 35 år eller äldre vid anmälningstillfället<br />

görs en generös bedömning av arbetslivserfarenheten.<br />

Om sökande inte kan styrka arbetslivserfarenhet godtas<br />

bristande dokumentation.<br />

hAlvtId<br />

Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 tim/vecka, för halvtid<br />

alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker,<br />

sjukvårdsarbete, se vidare under respektive område). Kravet<br />

på minst halvtidssysselsättning kan uppfyllas genom flera<br />

samtidiga arbeten om arbetstiden sammanlagt uppgår till<br />

minst halvtid.<br />

tImAnStällnIng/oregelBunden<br />

tjänStgörIng<br />

Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela<br />

perioden. Om den totala perioden ger ett genomsnitt som<br />

understiger halvtid kan man istället räkna med de ev kortare<br />

perioder som uppgår till minst halvtid för att ett så positivt<br />

resultat som möjligt ska komma den sökande tillgodo.<br />

tjänStledIghet, SjuKdom<br />

Tid när sökande varit tjänstledig eller långtidssjukskriven<br />

frånräknas den aktuella perioden. Av praktiska skäl frånräknas<br />

inte kortare perioder.<br />

tjänStgörIngSIntyg<br />

Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänstgöringsintyg. Om<br />

omfattningen inte framgår av intyget tolkas det som heltid<br />

om det verkar rimligt. Vid deltidsarbete och timanställning<br />

måste arbetets omfattning alltid framgå av intyget.<br />

AnStällnIngSBevIS<br />

Anställningsbevis godtas inte som intyg utom vid pågående<br />

anställning vid arbete som påbörjats efter 1 januari inför<br />

höstterminen och 1 juli inför vårterminen.<br />

pågående AnStällnIng<br />

Anställning som pågår vid anmälningstillfället godkänns t o m<br />

06 – 30 respektive 12 – 31 under förutsättning att den beräknas<br />

pågå till detta datum och att det i övrigt verkar rimligt.<br />

Intyg om pågående anställning måste vara daterat tidigast<br />

1/1 inför en höstantagning och tidigast 1/7 inför en<br />

vårantagning.<br />

SärSKIldA regler För vISSA typer Av<br />

ArBete<br />

• ALU<br />

Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex månader<br />

godtas som arbetslivserfarenhet.<br />

• Beredskapsarbete<br />

Beredskapsarbete godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet.<br />

• Det diakonala året<br />

Inom svenska kyrkan förekommer utbildning, kallad det<br />

diakonala året, där en del av tiden innehåller teori och en<br />

del praktiktjänstgöring. Denna tid godtas i sin helhet som<br />

arbetslivserfarenhet.<br />

Liknande verksamhet finns även inom frikyrkorna. Bedömning<br />

får göras i varje enskilt fall.<br />

• Doktorandtjänst<br />

Doktorandtjänst godtas enligt regler för arbetslivser farenhet.<br />

Utgörs främst i form av anställning på institutionen. De<br />

flesta doktorander är sedan 1997/98 anställda för forskarstudier<br />

i 2 – 4 år.<br />

A r B e t s L i V s e r FA r e n H e t<br />

sid 1 7 1


• Eget företag<br />

Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas genom intyg<br />

från t ex kommunal myndighet, företagarförening, revisor<br />

eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes<br />

verksamhet och arbetsförhållanden), eventuellt kompletterat<br />

med utdrag ur länsstyrelsens handelsregister.<br />

• Elevassistent<br />

Se Lärarassistent.<br />

• Elitidrott<br />

Utövande av elitidrott godtas endast om det föreligger ett<br />

anställningsförhållande och övriga krav för tillgodoräknande<br />

av arbetslivserfarenhet uppfylls.<br />

• Feriearbete och arbete under terminstid<br />

Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan<br />

godtas endast under tid för sommarlov. Arbete parallellt<br />

med studier inom andra skolformer godtas.<br />

• Frilansarbete<br />

Frilansarbete måste styrkas genom intyg t ex från uppdragsgivare<br />

eller liknande som känner till sökandes verksamhet<br />

och dess omfattning.<br />

• Fängelsetid<br />

Den sökande kan endast tillgodoräkna sig faktisk arbetslivserfarenhet<br />

under fängelsetid eller under s k frigång med<br />

arbete utanför fängelset. Arbetsförhållandet måste styrkas<br />

med intyg.<br />

• Instegsjobb<br />

Instegsjobb finns från och med 2007. Anställningen ska<br />

vara kopplad till studier i svenska för invandrare, sfi, och<br />

den anställde måste ha fyllt 20 år. Arbetet kan vara på heltid,<br />

deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsad<br />

anställning.<br />

• Kyrkomusiker<br />

Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka.<br />

• Lärarassistent<br />

Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis 75 %. I annat<br />

fall ska det framgå av intyget.<br />

A r B e t s L i V s e r FA r e n H e t<br />

sid 1 7 2<br />

• Lärartjänstgöring<br />

Vid lärartjänstgöring som pågått sammanhängande under<br />

hel termin på minst halvtid anses anställningen ha pågått i 6<br />

månader. Arbetslivserfarenhet medges då för en vårtermin<br />

under perioden 1 januari till 30 juni och för en hösttermin<br />

1 juli till 31 december.<br />

Då lärartjänstgöringen inte pågått hela terminen godtas<br />

endast den faktiska tjänstgöringstiden (lov medräknas inte).<br />

Vid beräkning av sysselsättningsgraden för lärartjänst göring<br />

gäller följande veckotimmar:<br />

långtidsvikariat heltid = 19 vt<br />

långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt<br />

korttidsvikariat (timanst.) heltid =<br />

hösttermin vårtermin<br />

aug 40 t jan 60 t<br />

sep 80 t feb 80 t<br />

okt 80 t mar 80 t<br />

nov 80 t apr 80 t<br />

dec 60 t maj 80 t<br />

jun 40 t<br />

340 t 420 t<br />

halvtid = halva antalet arbetade timmar.<br />

• Praktik<br />

Praktik som ingår i gymnasieutbildning (motsvarande) godtas<br />

inte som arbetslivserfarenhet. Den praktik (minst nio<br />

månader) som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2-årig<br />

teknisk linje ingick inte i utbildningen och godtas alltså som<br />

arbetslivserfarenhet på vanligt sätt.<br />

Praktik som ingår i annan utbildning, t ex högskoleutbildning/KY-utbildning,<br />

godtas enligt de vanliga reglerna<br />

för arbetslivserfarenhet oavsett om praktiken varit avlönad<br />

eller inte. Praktiken måste dokumenteras antingen i utbildningsbevis<br />

eller genom separat intyg.<br />

• Praktikplats<br />

Arbetsplatsförlagd utbildning för ungdomar 18 – 25 år godtas<br />

som arbetslivserfarenhet. Arbetets omfattning kan variera.<br />

Varje period omfattar högst 6 månader. Om perioden<br />

är längre har den övergått till vanlig anställning.<br />

• Sandöskolan<br />

Bistånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan o dyl<br />

jämställs med militär/civil grundutbildning under totalförsvarsplikt<br />

(värnplikt) och godtas som arbetslivserfarenhet.


• Sjukvårdsarbete<br />

Olika anställningsformer:<br />

gr 1 a = heltid, tillsvidareanst.<br />

gr 1 b = deltid, tillsvidareanst.<br />

gr 2 = timanställning eller kortare månads anställning<br />

(högst 3 mån) t ex semestervikarie.<br />

Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är<br />

145 tim/mån.<br />

• Totalförsvarsutbildning<br />

All militär och civil utbildning godtas som arbetslivserfarenhet.<br />

• Ungdomslag<br />

Gäller ungdomar 18 – 20 år. Arbetet omfattar oftast 50 % då<br />

det enligt bestämmelserna ska kombineras med studier på<br />

halvtid. Har upphört och ersatts av ungdomsplats, se nedan.<br />

• Ungdomsplats<br />

För ungdomar 16 – 20 år. Ska kombineras med studier i<br />

någon omfattning, varför arbetets omfattning kan variera.<br />

• Ungdomspraktik<br />

Gäller ungdomar under 25 år. Varje period omfattar högst<br />

6 månader.<br />

• Utbildning<br />

Utbildning som utgör ett mer eller mindre obligatoriskt<br />

inslag i anställningen ska inte frånräknas, t ex 10 veckors<br />

utbildning av vårdbiträden. Utbildningstiden för post kassör,<br />

tulltjänsteman och arbetsförmedlare godtas p g a den speciella<br />

anställningsformen. Äldre polisutbildning som ej är<br />

högskolebaserad godtas också som arbetslivserfarenhet.<br />

• Utlandstjänstgöring<br />

Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas.<br />

• Vård av annan person<br />

Vård av person som p g a sjukdom, ålder eller handikapp är<br />

i behov av särskild omvårdnad, ska styrkas genom intyg av<br />

läkare, distriktssköterska, kommunal nämnd eller liknande.<br />

Av intyget ska framgå personens behov av vård samt omfattningen<br />

av arbetet.<br />

• Vård av barn<br />

Vård av barn fram till den dagen barnet fyller 10 år godtas.<br />

Styrks genom egen uppgift samt personbevis för sökande<br />

och barnet.<br />

• Vård av syskon<br />

Vård av syskon godtas som arbetslivserfarenhet om övriga<br />

vuxna i familjen arbetar och barnet (under tio år) inte har<br />

plats i barnomsorgen och den sökande inte studerar eller har<br />

annat arbete. Ett anställningsförhållande bör råda.<br />

• Värnpliktstjänstgöring<br />

All militär utbildning såsom värnpliktstjänstgöring, militär<br />

grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst godtas som<br />

arbetslivserfarenhet.<br />

A r B e t s L i V s e r FA r e n H e t<br />

sid 1 7 3


8. gYMnAsiesKoLA 2011<br />

Den reformerade gymnasieskolan Gy11 infördes höstterminen<br />

2011 och inom kommunal gymnasial vuxenutbildning<br />

Vux12 höstterminen 2012. För elever som påbörjat<br />

sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 gäller äldre<br />

bestämmelser.<br />

Den första stora kullen med examen från gymnasieskolan<br />

kommer i juni 2014. Betyg från komvux kommer redan som<br />

komplettering till anmälan till högskoleutbildning med start<br />

vårterminen 2013.<br />

Betygsdokumentation<br />

Elev som avslutat sina gymnasiestudier med examen erhåller<br />

ett examensbevis. Hur examensbevis ska utformas<br />

finns beslutat i SKOLFS 2011:145 för gymnasieskolan och<br />

SKOLF 2012:9 för komvux.<br />

I en gymnasieexamen får endast Gy11/Vux12-kurser<br />

med betyg i skala A–F ingå. Se vidare Skolverkets föreskrifter<br />

om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av<br />

kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen,<br />

SKOLFS 2011:196.<br />

Elev som avslutat sina gymnasiestudier utan examen<br />

erhåller Studiebevis, SKOLFS 2011:148.<br />

Betyg i enstaka betyg redovisas i Utdrag ur betygskatalog,<br />

SKOLFS 2012:21 för gymnasieskolan och SKOLFS<br />

2012:88 för komvux.<br />

ny betygsskala<br />

En ny betygsskala A–F införs. A–E är godkända betyg,<br />

F är underkänt.<br />

A = 20<br />

B = 17,5<br />

C = 15<br />

D = 12,5<br />

E = 10<br />

F = 0<br />

grundläggande behörighet<br />

För grundläggande behörighet krävs<br />

• Examen från ett högskoleförberedande program, se<br />

nedan.<br />

• Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande<br />

måste också styrka godkänt betyg i svenska 2–3 och<br />

engelska 6.<br />

Folkhögskola<br />

Ändringar som påverkas av Gy11, se kapitel om Skolformer.<br />

g Y M n A s i e s Ko L A<br />

sid 1 7 4<br />

gymnASIeSKolA 2011 – gy11<br />

Gymnasieskola 2011 – Gy11 är indelad i 18 nationella program.<br />

Studierna avslutas med en gymnasieexamen.<br />

Sex högskoleförberedande program<br />

Ekonomprogrammet<br />

Estetiska programmet<br />

Humanistiska programmet<br />

Naturvetenskapsprogrammet<br />

Samhällsvetenskapsprogrammet<br />

Teknikprogrammet<br />

Tolv yrkesprogram<br />

Barn- och fritidsprogrammet<br />

Bygg- och anläggningsprogrammet<br />

El- och energiprogrammet<br />

Fordons- och transportprogrammet<br />

Handels- och administrationsprogrammet<br />

Hantverksprogrammet<br />

Hotell- och turismprogrammet<br />

Industritekniska programmet<br />

Naturbruksprogrammet<br />

Restaurang- och livsmedelsprogrammet<br />

VVS- och fastighetsprogrammet<br />

Vård- och omsorgsprogrammet<br />

examen<br />

En högskoleförberedande examen omfattar 2 500 gymnasiepoäng.<br />

Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget<br />

E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen<br />

måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på<br />

sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1–3, alternativt<br />

svenska som andraspråk 1–3), engelska på sammanlagt 200<br />

gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt<br />

100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå.<br />

Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />

En yrkesexamen omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Eleven<br />

ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250<br />

gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska<br />

som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven<br />

ska dessutom ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även<br />

ha godkända betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom<br />

de programgemensamma karaktärsämnena.


KommunAl gymnASIAl vuxenutBIldnIng<br />

– vux12<br />

Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12kurser<br />

fr o m den 1 juli 2012. Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande<br />

program eller yrkesexamen kan utfärdas.<br />

En högskoleförberedande examen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />

Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt<br />

betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de<br />

godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska<br />

som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska<br />

1–3, alternativt svenska som andraspråk 1–3), engelska<br />

på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt<br />

matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik<br />

1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />

En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser<br />

i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap<br />

och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepoäng.<br />

Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i<br />

biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska<br />

till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i<br />

ett och samma nationella högskoleföreberedande program.<br />

En yrkesexamen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />

Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250<br />

gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska<br />

som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt<br />

betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />

En yrkesexamen ska dessutom innefatta<br />

• betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap,<br />

religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt<br />

50 gymnasiepoäng i varje ämne och<br />

• betyg som till övervägande del är satta på kurser som får<br />

ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan<br />

med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.<br />

gemenSAmt För gy11 och vux 12<br />

Särskild behörighet – områdesbehörigheter<br />

Kraven förs särskild behörighet anges i områdesbehörigheter,<br />

se Högskoleverket föreskrifter (HSVFS 2011:10,<br />

2011:11 – kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs<br />

föreskrifter). Lägst betyg E krävs i kurser för särskild behörighet.<br />

meritvärde<br />

Meritvärdet utgörs av ett jämförelsetal där sökandes betyg<br />

värderas samt av meritpoäng för meritkurser i moderna<br />

språk, engelska och matematik.<br />

Beräkning av meritvärde<br />

• Betyg i samtliga kurser som ingår i en examen räknas.<br />

• Betyget i gymnasiearbetet räknas inte.<br />

• Betyg i kurser som inte ingår i examen (utökade) medräknas<br />

om den krävs för särskild behörighet eller ger<br />

meritpoäng.<br />

• Betyg i kurser som sökande kompletterat för särskild<br />

behörighet medräknas, behörighetskomplettering.<br />

• Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska<br />

och matematik läggs till jämförelsetalet.<br />

• Högre betyg i en kurs ersätter ett lägre betyg i sammakurs<br />

som ingår i gymnasieexamen, utbyteskomplettering.<br />

• Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng<br />

än de som ingår i examen räknas de kurser som<br />

ger bästa meritvärde (utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg).<br />

• Komplettering med betyg som inte ingår i examen medräknas<br />

inte i jämförelsetalet, tilläggskomplettering.<br />

meritpoäng för meritkurser<br />

Meritpoäng<br />

Sökande får tillgodoräkna meritpoäng för vissa kurser i moderna<br />

språk, engelska och matematik. Lägst betyg E krävs.<br />

Högre betyg ger inte fler meritpoäng. Sökande kan maximalt<br />

få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte<br />

meritpoäng. För motsvarande kunskaper ges inte meritpoäng<br />

utan endast då sökande har godkänt betyg i de kurser som<br />

kan ge meritpoäng.<br />

meritpoäng för moderna språk – max 1,5 meritpoäng<br />

Språk 1<br />

• Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.<br />

• Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng.<br />

• Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng.<br />

Sökande kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt<br />

betyg i Moderna språk 3 och 4. Om moderna språk 3 krävs<br />

för särskild behörighet krävs Moderna språk 4 och 5 för<br />

1,5 meritpoäng.<br />

Språk 2<br />

Moderna språk 2 i ett ytterligare modernt språk ger 0,5 meritpoäng<br />

förutsatt att sökande redan uppnått 1,0 poäng från<br />

språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng. Med moderna språk<br />

menas inte svenska, engelska, eller modersmål.<br />

g Y M n A s i e s K o L A<br />

sid 1 7 5


meritpoäng för engelska – max 1,0 poäng<br />

• Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.<br />

meritpoäng för matematik – max 1,5 meritpo-<br />

äng<br />

• 0,5 meritpoäng – en kurs som ligger en nivå över vad<br />

som krävs för behörighet<br />

• 1,0 meritpoäng – två nivåer utöver vad som krävs för<br />

behörighet<br />

• 1,5 meritpoäng – tre nivåer utöver vad som krävs för<br />

behörighet.<br />

• Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng om sökande<br />

inte redan uppnått 1,5 meritpoäng.<br />

En förutsättning är att specialiseringskursen ligger på en<br />

kursnivå över behörighetskraven eller att den innebär en<br />

breddning på samma kursnivå som behörighetskraven.<br />

• Matematik 5 – 1,0 meritpoäng (max 1,5)<br />

Exempel matematik 5:<br />

• 1,0 meritpoäng om sökande har matematik 5 och söker<br />

en utbildning där matematik 4 krävs för särskild behörighet.<br />

• 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs för behörighet<br />

och sökande har betyg i matematik 4 (0,5) och 5 (1,0)<br />

urvAl<br />

Sökande med gymnasieexamen ingår i betygsurvalet i BI/<br />

BII. Den som kompletterat en yrkesexamen i svenska och<br />

engelska för grundläggande behörighet ingår i BI. Regeringen<br />

har aviserat en egen urvalsgrupp för sökande med<br />

gymnasieexamen fr o m 2014 och under en övergångsperiod.<br />

Någon förordningsändring finns ännu inte beslutad<br />

(jan 2013).<br />

KompletterIng med gy11/vux12-KurSer<br />

Sökande som uppfyller grundläggande behörighet enligt<br />

äldre bestämmelser kan komplettera med Gy11/Vux12kurser.<br />

Så här omvandlas betygen vid meritvärderingen:<br />

Slutbetyg/Examen Avgångsbetyg<br />

A 20 5<br />

B 17,5 4,5<br />

C 15 4<br />

D 12,5 3,5<br />

E 10 3<br />

F 0 0<br />

g Y M n A s i e s Ko L A<br />

sid 1 7 6<br />

Behörighetskomplettering<br />

Sökande med gymnasieexamen<br />

Komplettering med kurs som inte ingår i examen läggs till<br />

och betyget medräknas i jämförelsetalet.<br />

Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />

Komplettering med kurs för särskild behörighet som inte<br />

ingår i slutbetyg (motsv) läggs till och betyget medräknas<br />

i jämförelsetalet. Betyg i ny Gy11/Vux12-kurs som krävs<br />

för att sökande ska nå 2 250 gyp eller 90% medräknas inte<br />

i jämförelsetalet.<br />

meritpoängskomplettering<br />

Sökande med gymnasieexamen<br />

Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng än<br />

de som ingår i examen räknas de kurser som ger bästa meritvärde<br />

(utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). Betyg<br />

i kursen som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet.<br />

Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />

Sökande som inte har 2,5 meritpoäng i sitt slutbetyg kan<br />

komplettera med Gy11/Vux12-kurser för meritpoäng i moderna<br />

språk, engelska och matematik. Gy11/Vux-kurserna<br />

omvandlas till motsvarande äldre kurs, och meritpoängen<br />

beräknas enligt äldre regler.<br />

utbyteskomplettering<br />

Sökande med gymnasieexamen<br />

Sökande som kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg<br />

i samma kurs. Det lägre betyget ersätts med högre betyget.<br />

Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />

Sökande kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i<br />

motsvarande Gy11/Vux12-kurs. Det gäller betyg i äldre<br />

kurser som kan jämföras/valideras och ingå med en enligt<br />

Skolverkets jämförelselista. Det gäller bara om jämförelse<br />

avser betyg i en äldre kurs mot nytt högre betyg i en Gy11/<br />

Vux12-kurs. I kurser som inte finns med i förteckningen<br />

måste sökande för att höja sitt betyg pröva i samma kurs.<br />

Prövning inom komvux kan göras före 1 juli 2016. Se utbytestabellen<br />

för Gy11/Vux 12-kurser.


tilläggskomplettering<br />

Sökande med gymnasieexamen<br />

Betyg i Gy11/Vux12-kurs som inte ingår i examen medräknas<br />

endast om kursen krävs behörighet eller kan ge<br />

meritpoäng. Se ovan. Betyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig<br />

medräknas som tilläggskomplettering.<br />

Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />

Betyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig medräknas som tillläggskomplettering.<br />

jämförelse av meritpoäng för examen och slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg<br />

Engelska<br />

Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max<br />

1,0<br />

mellanår<br />

1,0<br />

Engelska 6 ---- Engelska B 0,5<br />

Engelska 7 1,0 Engelska C* (EN1203) 1,0<br />

*om engelska B/6 krävs för behörighet ger engelska c/7 0,5 meritpoäng<br />

Matematik<br />

Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max<br />

1,5<br />

mellanår<br />

1,0*<br />

Matematik 2 a-c 0,5 Matematik B 0,5<br />

Matematik 3 b-c 0,5 Matematik C 0,5<br />

Matematik 4 0,5 Matematik D 0,5<br />

Matematik 5 1,0 Matematik E 0,5<br />

Matematik specialisering 0,5 ----- ----<br />

*0,5 meritpoäng per kurs<br />

Moderna språk<br />

Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max<br />

1,5<br />

mellanår<br />

1,5<br />

Moderna språk 3 0,5** Moderna språk steg 3 0,5<br />

Moderna språk 4 1,0** Moderna språk steg 4*** 1,0<br />

Moderna språk 5 alt 0,5** Moderna språk steg 5 alt<br />

1,5<br />

språk 2 eller högre<br />

i ytterligare ett språk*<br />

steg 2 eller högre i ytterligare ett språk*<br />

*gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng<br />

** För meritpoäng krävs betyg i respektive kurs<br />

***sökande med steg 4 får alltid max 1,0 om steg 3 krävs för behörighet<br />

Slutbetyg för elev som läst Gy11/Vux12-kurser<br />

I ett slutbetyg kan det ingå blandat betyg i äldre kurser med<br />

bokstavsbetyg och Gy11/Vux12-kurs<br />

med betyg i skala A–F.<br />

Hur betyg i Gy11/Vux12-kurser får ingå i slutbetyg finns<br />

reglerat i SKOLFS 2012:92. I föreskriften finns också förtecknat<br />

vilka Gy11/Vux12-kurser som kan som kan ingå i<br />

slutbetyg som kärnämneskurs.<br />

g Y M n A s i e s K o L A<br />

sid 1 7 7


gymnASIeSKolA -11 progrAmStruKtur I jämFörelSe med gy2000<br />

g Y M n A s i e s Ko L A<br />

sid 1 7 8<br />

Yrkesprogram<br />

Gymnasiegemensamma<br />

ämnen<br />

Programgemensamma<br />

karaktärsämnen<br />

Inriktningar<br />

Programfördjupning<br />

Gymnasiearbete<br />

Individuellt val<br />

Högskoleförberedande<br />

program<br />

Gymnasiegemensamma<br />

ämnen<br />

Programgemensamma<br />

karaktärsämnen<br />

Inriktningar<br />

Programfördjupning<br />

Gymnasiearbete<br />

Individuellt val<br />

Gy 2000 program<br />

Kärnämnen<br />

Karaktärsämnen,<br />

inriktning och valbara<br />

kurser<br />

Projektarbete<br />

Individuellt val


Svensk författningssamling<br />

Förordning<br />

om ändring i högskoleförordningen (1993:100);<br />

utfärdad den 8 september 2011.<br />

Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100) 1<br />

dels att 7 kap. 18 a § ska upphöra att gälla,<br />

dels att 7 kap. 8, 18 och 25 §§ samt bilaga 3 ska ha följande lydelse.<br />

7 kap.<br />

8 § 2 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för<br />

att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse<br />

1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande<br />

kunskaper, och<br />

2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det<br />

yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk<br />

utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />

har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />

18 § 3 Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3.<br />

I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som<br />

avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial<br />

utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på<br />

grundläggande eller särskild behörighet.<br />

Meritkurser är<br />

1. fördjupning i ämnet moderna språk,<br />

2. fördjupning i ämnet engelska, och<br />

3. fördjupning i ämnet matematik.<br />

Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av<br />

betyg.<br />

25 § 4 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga<br />

för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse<br />

1 Förordningen omtryckt 1998:1003.<br />

Senaste lydelse av 7 kap. 18 a § 2007:666.<br />

2 Senaste lydelse 2006:1053.<br />

3 Senaste lydelse 2007:666.<br />

4 Senaste lydelse 2006:1053.<br />

SFS 2011:1020<br />

Utkom från trycket<br />

den 20 september 2011<br />

1<br />

s F s<br />

sid 1 7 9


s F s<br />

2<br />

sid 1 8 0<br />

SFS 2011:1020 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande<br />

kunskaper,<br />

2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och<br />

3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det<br />

yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.<br />

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk<br />

utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />

har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.<br />

2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till<br />

utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.<br />

3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att<br />

gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller<br />

specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning.<br />

Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt<br />

de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011<br />

och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli<br />

2012.<br />

4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt<br />

de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet<br />

enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser.<br />

På regeringens vägnar<br />

JAN BJÖRKLUND<br />

Charlotte Abrahamsson<br />

(Utbildningsdepartementet)


s F s<br />

sid 1 8 1


s F s<br />

sid 1 8 2


PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH<br />

MERITVÄRDERING AV BETYG<br />

Bilaga 3 5<br />

I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första<br />

stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval<br />

av betyg och hur betyg ska värderas.<br />

Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på<br />

grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European<br />

baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate.<br />

Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg<br />

från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder<br />

fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng.<br />

Platsfördelning på grundval av betyg<br />

1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna<br />

fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp<br />

som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande.<br />

Betygsgrupp:<br />

I. sökande med<br />

– betyg från gymnasieskolan,<br />

– betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två<br />

tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och<br />

– betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i<br />

kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial<br />

nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på<br />

grundnivå,<br />

II. sökande med<br />

– betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal<br />

vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade<br />

genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga<br />

om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen,<br />

i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning<br />

på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning<br />

som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning<br />

på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan<br />

tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen,<br />

och<br />

– betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial<br />

nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande<br />

förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination<br />

med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.<br />

5 Senaste lydelse 2011:946.<br />

SFS 2011:1020<br />

3<br />

s F s<br />

sid 1 8 3


s F s<br />

4<br />

sid 1 8 4<br />

SFS 2011:1020 Folkhögskolegrupp:<br />

sökande med studieomdöme från folkhögskola.<br />

2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen<br />

fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II.<br />

Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska<br />

tillföras I.<br />

Meritvärdering av betyg<br />

3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den<br />

sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7<br />

ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas<br />

till.<br />

Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan<br />

Siffervärde<br />

4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges<br />

följande siffervärden:<br />

F 0<br />

E 10,0<br />

D 12,5<br />

C 15,0<br />

B 17,5<br />

A 20,0<br />

Betygsvärde<br />

5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng<br />

som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.<br />

Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg<br />

som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg<br />

är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.<br />

Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal<br />

6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett<br />

fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid<br />

ett jämförelsetal fås.<br />

Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.<br />

Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser<br />

7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan<br />

ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna<br />

1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas<br />

på grundnivå,<br />

2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller


3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8.<br />

Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för<br />

det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har<br />

meritvärderats.<br />

Meritpoäng<br />

8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som<br />

anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.<br />

Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet,<br />

varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst<br />

en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng<br />

får avse matematik.<br />

Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:<br />

a) lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />

b) lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng,<br />

c) lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />

d) lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en<br />

halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b,<br />

e) lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,<br />

f) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå<br />

som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant<br />

krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1<br />

eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng och<br />

om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f,<br />

g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som<br />

anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått<br />

meritpoäng enligt g,<br />

h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som<br />

anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått<br />

meritpoäng enligt h,<br />

i) lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en<br />

halv (0,5) meritpoäng,<br />

j) lägst betyget E i Matematik – specialisering på lägst den kursnivå som<br />

krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte<br />

har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1<br />

eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.<br />

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på<br />

gymnasial nivå<br />

9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal<br />

vuxenutbildning på gymnasial nivå.<br />

För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras<br />

med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 300.<br />

SFS 2011:1020<br />

5<br />

s F s<br />

sid 1 8 5


9. OMRÅDESBEHÖRIGHETER<br />

Högskoleverket har föreskrivit (HSVFS 2011:1) om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och till vilken examen respektive<br />

områdesbehörighet gäller. En områdesbehörighet består av kurser (motsv) som krävs för särskild behörighet och<br />

i förekommande fall kurser som kan ge meritpoäng (områdeskurser). Områdesbehörigheterna redovisas i tre avsnitt 1 – 3.<br />

Avsnitt 1<br />

Områdesbehörigheter gällande för ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011, Gy11, samt<br />

för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012, Vux12.<br />

HumAniorA/Juridik/teologi<br />

områdesbehörighet A1<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Historia 1b<br />

Meritkurser enligt 7<br />

alternativt<br />

kap. 18 § högskoleför­<br />

Historia 1a1 + 1a2<br />

ordningen (1993:100)<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />

områdesbehörighet A2<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Moderna språk –<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

aktuellt språk 3<br />

18 § högskoleförordningen<br />

(1993:100)<br />

Arkitektur/nAturresurser<br />

områdesbehörighet A3<br />

Behörighetskurser. meritkurser<br />

Matematik 3b<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförord­<br />

Matematik 3c<br />

ningen (1993:100)<br />

Naturkunskap 2<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />

(Biologi 1 +Fysik 1a<br />

alternativt Fysik 1b1 + 1b2 +<br />

Kemi 1 ersätter<br />

Naturkunskap 2)<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 8 6<br />

BeteendevetenskAp/ekonomi/<br />

sAmHälls vetenskAp<br />

områdesbehörighet A4<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Matematik 3b alternativt Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Matematik 3c<br />

18 § högskoleförord­<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />

ningen (1993:100)<br />

områdesbehörighet A5<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Matematik 2a<br />

Meritkurser enligt<br />

alternativt<br />

7 kap. 18 § hög­<br />

Matematik 2b<br />

skoleförordningen<br />

alternativt<br />

(1993:100)<br />

Matematik 2c<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap<br />

1a1 + 1a2<br />

undervisning<br />

områdesbehörighet A6<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförord­<br />

Samhällskunskap<br />

1a1 + 1a2<br />

ningen (1993:100)<br />

1 Senaste lydelse HSVFS 2011:1


områdesbehörighet A6 a<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Naturkunskap 1b<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförord­<br />

Naturkunskap 1a1 + 1a2 ningen (1993:100)<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap<br />

1a1 + 1a2<br />

(Biologi 1 + Fysik 1a<br />

alternativt Fysik 1b1 + 1b2 +<br />

Kemi 1<br />

ersätter Naturkunskap 1b<br />

alternativt<br />

Naturkunskap 1a1 + 1a2)<br />

områdesbehörighet A6 b<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Matematik 2a<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförordningen<br />

Matematik 2b<br />

(1993:100)<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

Naturkunskap 1b<br />

alternativt<br />

Naturkunskap 1a1 + 1a2<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap 1a1 +<br />

1a2<br />

(Biologi 1 + Fysik 1a alternativt<br />

Fysik 1b1 + 1b2 +<br />

Kemi 1 ersätter Naturkunskap<br />

1b alternativt Naturkunskap<br />

1a1 + 1a2)<br />

områdesbehörighet A6 c<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförordningen<br />

Samhällskunskap<br />

1a1 + 1a2<br />

(1993:100)<br />

Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande<br />

behörighetskurser beroende på den sökandes val av<br />

undervisningsämne eller undervisningsämnen.<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi<br />

Biologi 2<br />

Kemi 1<br />

Matematik 3b<br />

alternativt Matematik 3c<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, His­<br />

toria, Juridik och religions kunskap<br />

Historia 1b<br />

alternativt Historia 1a1 + 1a2<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena Fysik och tek­<br />

nik (i gymnasieskola)<br />

Fysik 2<br />

Matematik 4<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagseko­<br />

nomi<br />

Matematik 3b<br />

alternativt<br />

Matematik 3c<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena geografi och<br />

psykologi<br />

Matematik 2a<br />

alternativt<br />

Matematik 2b<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet grekiska<br />

Klassisk grekiska – språk och kultur 2<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet idrott och hälsa<br />

Idrott och hälsa 2<br />

eller motsvarande kunskaper<br />

Matematik 2a<br />

alternativt<br />

Matematik 2b<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

Naturkunskap 2<br />

(Biologi 1 +<br />

Fysik 1a alternativt<br />

Fysik 1b1 + 1b2 +<br />

Kemi 1<br />

ersätter<br />

Naturkunskap 2)<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 8 7


Behörighetskurser för undervisningsämnet kemi<br />

Biologi 1<br />

Kemi 2<br />

Matematik 4<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet latin<br />

Latin – språk och kultur 2<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet matematik<br />

Matematik 4<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet moderna språk<br />

Moderna språk – aktuellt språk 3<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet modersmål<br />

Modersmål 2<br />

eller motsvarande kunskaper<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena naturkunskap<br />

och teknik (i grundskolans årskurs 7–9)<br />

Matematik 3b<br />

alternativt<br />

Matematik 3c<br />

Naturkunskap 2<br />

(Biologi 1 +<br />

Fysik 1a alternativt<br />

Fysik 1b1 + 1b2 +<br />

Kemi 1<br />

ersätter<br />

Naturkunskap 2)<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet samhällskun­<br />

skap<br />

Matematik 2a<br />

alternativt<br />

Matematik 2b<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

Samhällskunskap 2<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet teckenspråk<br />

Svenskt teckenspråk för hörande 3<br />

eller motsvarande kunskaper<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 8 8<br />

Fysik/mAtemAtik/teknik<br />

områdesbehörighet A7<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Fysik 1b1<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförord­<br />

Fysik 1a<br />

ningen (1993:100)<br />

Matematik 2a<br />

alternativt<br />

Matematik 2b<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

områdesbehörighet A8<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Fysik 2<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Kemi 1<br />

18 § högskoleförord­<br />

Matematik 3c<br />

ningen (1993:100)<br />

områdesbehörighet A9<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Fysik 2<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Kemi 1<br />

18 § högskoleförord­<br />

Matematik 4<br />

ningen (1993:100)<br />

områdesbehörighet A10<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Biologi 1<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Fysik 2<br />

18 § högskoleförordning­<br />

Kemi 2<br />

Matematik 4<br />

en (1993:100)


FArmAci/medicin/nAturresurser/nAturvetenskAp/<br />

odontologi/omsorg/<br />

vård<br />

områdesbehörighet A11<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Biologi 2<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Fysik 1a<br />

18 § högskoleförord­<br />

alternativt<br />

ningen (1993:100)<br />

Fysik 1b1 + 1b2<br />

Kemi 2<br />

Matematik 4<br />

områdesbehörighet A12<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Biologi 2<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Fysik 1a<br />

18 § högskoleförord­<br />

alternativt<br />

ningen (1993:100)<br />

Fysik 1b1 + 1b2<br />

Kemi 2<br />

Matematik 3b<br />

alternativt<br />

Matematik 3c<br />

områdesbehörighet A13<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Biologi 2<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Fysik 2<br />

18 § högskoleförord­<br />

Kemi 2<br />

Matematik 4<br />

ningen (1993:100)<br />

områdesbehörighet A14<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Matematik 2a<br />

Meritkurser enligt 7 kap.<br />

alternativt<br />

18 § högskoleförord­<br />

Matematik 2b<br />

ningen (1993:100)<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

Naturkunskap 2<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap 1a1<br />

+ 1a2<br />

(Biologi 1 + Fysik 1a<br />

alternativt Fysik 1b1 +<br />

1b2 + Kemi 1 ersätter<br />

Naturkunskap 2)<br />

områdesbehörighet A15<br />

Behörighetskurser meritkurser<br />

Idrott och hälsa 1 Meritkurser enligt 7 kap.<br />

Matematik 2a 18 § högskoleförord­<br />

alternativt<br />

ningen (1993:100)<br />

Matematik 2b<br />

alternativt<br />

Matematik 2c<br />

Naturkunskap 2<br />

Samhällskunskap 1b<br />

alternativt<br />

Samhällskunskap 1a1<br />

+ 1a2<br />

(Biologi 1 + Fysik 1a<br />

alternativt Fysik 1b1 +<br />

1b2 + Kemi 1 ersätter<br />

Naturkunskap 2)<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 8 9


Avsnitt 2<br />

Områdesbehörigheter för kurser enligt kursplaner som infördes i 2000/2001 resp 1992/1994. Meritpoäng för områdeskurser<br />

gäller för alla kurser med bokstavsbetyg och införs till utbildning som påbörjas efter maj månads utgång<br />

2012. För s k mellanårsprogram (ämnesbetyg med kurser) och kurser från gymnasial vuxenutbildning med sifferbetyg<br />

kommer områdeskurser att införas för utbildning som påbörjas efter maj månads utgång 2013.<br />

HumAniorA/Juridik/teologi<br />

områdesbehörighet 1<br />

Behörighetskurser<br />

Historia A<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 0<br />

meritpoäng<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Filosofi A Filosofi 0,25<br />

Historia B Historia B 0,5<br />

Historia C – 0,5<br />

Kultur och idéhis­ Kultur och idéhis­ 0,5<br />

toriatoria<br />

Latin A Latin med allm.<br />

språkkunskap<br />

0,5<br />

Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5<br />

skapskap<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Religionskunskap B Religionskunskap B 0,25<br />

Rättskunskap Rättskunskap 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

områdesbehörighet 2<br />

Behörighetskurser<br />

Aktuellt språk Steg 3<br />

Engelska B<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

Affärskommunikation<br />

engelska<br />

Affärskommunikation<br />

moderna språk<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

Affärskommunikation<br />

engelska<br />

meritpoäng<br />

0,25<br />

Affärskommunikation<br />

fr/ty/sp 0,25<br />

Grekiska A Grekiska 0,5<br />

Latin A Latin med allm.<br />

språkkunskap<br />

0,5<br />

Litteratur och littera­ –<br />

turvetenskap<br />

0,25<br />

>><br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

Modersmål B (om<br />

annat språk än det<br />

som tagits i anspråk<br />

ovan)<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

Språk – kultur –<br />

samhälle<br />

meritpoäng<br />

0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Teckenspråk för Teckenspråk A<br />

hörande, steg 1<br />

0,5<br />

Arkitektur/nAturresurser<br />

områdesbehörighet 3<br />

Behörighetskurser<br />

Matematik C<br />

Naturkunskap B<br />

Samhällskunskap A<br />

Biologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+B<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

Bild och form fördjupning<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Bild och form B 0,5<br />

Biologi B Biologi B 0,25<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5<br />

Geografi B Geografi B 0,25<br />

Hållbart samhällsbyggande<br />

– 0,5<br />

Kemi B Kemi B 0,5<br />

Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />

Miljökunskap Miljökunskap 0,5<br />

Naturbruket och<br />

miljön<br />

Miljö ­ och naturvård 0,5<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Småföretagande A Småföretagande 0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25


BeteendevetenskAp/ekonomi/<br />

sAmHällsvetenskAp<br />

områdesbehörighet 4<br />

Behörighetskurser<br />

Engelska B<br />

Matematik C<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5<br />

Marknadsföring Marknadsföring 0,5<br />

MediekommunikaMediekommunika­ 0,5<br />

tion C<br />

tion B<br />

Praktisk marknads­ Handel och admini­ 0,5<br />

föring B<br />

stration<br />

Redovisning och Redovisning och 0,5<br />

beskattning<br />

beskattning<br />

Rättskunskap Rättskunskap 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Småföretagande A Småföretagande 0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Teknikutveckling och Teknologi A<br />

företagande<br />

0,5<br />

områdesbehörighet 5<br />

Behörighetskurser<br />

Matematik B<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi A Biologi A 0,5<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Filosofi A Filosofi 0,25<br />

Människan socialt Människan socialt 0,5<br />

och kulturellt och kulturellt<br />

Människor i behov Barn och ungdomar<br />

av stöd<br />

med behov av särskilt<br />

stöd<br />

0,5<br />

Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5<br />

Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />

Psykiatri Omvårdnad –<br />

psykiatri<br />

0,5<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

>><br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Psykologi B – 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livs­<br />

och socialisation villkor och socialisation<br />

0,5<br />

undervisning<br />

områdesbehörighet 6<br />

Behörighetskurser<br />

Engelska B<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Filosofi A Filosofi 0,25<br />

Kultur och idéhistoria<br />

Kultur och idéhistoria 0,5<br />

MediekommunikaMediekommunika­ 0,5<br />

tion A<br />

tion<br />

Människan socialt Människan socialt 0,5<br />

och kulturellt och kulturellt<br />

Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5<br />

skapskap<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Skapande verksamhet<br />

Bild och form A 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor<br />

och socialisation och socialisation 0,5<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 1


områdesbehörighet 6 a<br />

Behörighetskurser<br />

Engelska B<br />

Naturkunskap A<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 2<br />

meritpoäng<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Filosofi A Filosofi 0,25<br />

Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria<br />

0,5<br />

MediekommunikaMediekommunika­ 0,5<br />

tion A<br />

tion<br />

Människan socialt Människan socialt 0,5<br />

och kulturellt och kulturellt<br />

Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5<br />

skapskap<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Skapande verksamhet<br />

Bild och form A 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor<br />

och socialisation och socialisation 0,5<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5<br />

områdesbehörighet 6 b<br />

Behörighetskurser<br />

Engelska B<br />

Matematik B<br />

Naturkunskap A<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Filosofi A Filosofi 0,25<br />

Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria<br />

0,5<br />

MediekommunikaMediekommunika­ 0,5<br />

tion A<br />

tion<br />

Människan socialt Människan socialt 0,5<br />

och kulturellt och kulturellt<br />

Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5<br />

skapskap<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

>><br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Skapande verksamhet<br />

Bild och form A 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livs­<br />

och socialisation villkor och socialisation<br />

0,5<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5<br />

områdesbehörighet 6 c<br />

Behörighetskurser<br />

Engelska B<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Filosofi A Filosofi 0,25<br />

Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5<br />

MediekommunikaMediekommunika­ 0,5<br />

tion A<br />

tion<br />

Människan socialt Människan socialt 0,5<br />

och kulturellt och kulturellt<br />

Pedagogiskt ledar­ Pedagogiskt ledar­ 0,5<br />

skapskap<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

(utom när Samhälls­ (utom när Samhällskunskap<br />

B är ett kunskap B är ett<br />

behörighetskrav) behörighetskrav)<br />

Skapande verksamhet<br />

Bild och form A 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 0,5<br />

och socialisation och socialisation<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5


Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande<br />

behörighetskurser beroende på den sökandes val av<br />

undervisningsämne eller undervisningsämnen.<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi<br />

Biologi B<br />

Kemi A<br />

Matematik C<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnena Filosofi, Historia,<br />

Juridik och religionskunskap<br />

Historia A<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik<br />

(i gymnasieskola) och Fysik<br />

Fysik B<br />

Matematik D<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet Företagsekonomi<br />

Matematik C<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet geografi<br />

Matematik B<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet grekiska<br />

Grekiska B<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet idrott och hälsa<br />

Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper<br />

Matematik B<br />

Naturkunskap B<br />

(Biologi A +<br />

Kemi A +<br />

Fysik A<br />

motsvarar<br />

Naturkunskap A + B)<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet kemi<br />

Biologi A<br />

Kemi B<br />

Matematik D<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet latin<br />

Latin B<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet matematik<br />

Matematik D<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet moderna språk<br />

Aktuellt språk steg 3<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet modersmål<br />

Modersmål B eller motsvarande kunskaper<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik<br />

(i grundskolans årskurs 7–9) och naturkunskap<br />

Matematik C<br />

Naturkunskap B<br />

(Biologi A +<br />

Kemi A +<br />

Fysik A motsvarar<br />

Naturkunskap A + B)<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet psykologi<br />

Matematik B<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet samhälls­<br />

kunskap<br />

Matematik B<br />

Samhällskunskap B<br />

Behörighetskurs för undervisningsämnet teckenspråk<br />

Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande<br />

kunskaper<br />

Fysik/mAtemAtik/teknik<br />

områdesbehörighet 7<br />

Behörighetskurser<br />

Fysik A<br />

Matematik B<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Fartygsbefäl Fartyg – drift 0,5<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Kemi A Kemi A 0,5<br />

Maskinbefäl Fartyg – underhåll 0,5<br />

Miljö och säkerhet Fartyg – säkerhet 0,5<br />

Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 3


områdesbehörighet 8<br />

Behörighetskurser<br />

Fysik B<br />

Kemi A<br />

Matematik D<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 4<br />

meritpoäng<br />

Biologi A Biologi A 0,5<br />

Biologi breddning Biologi B 0,25<br />

CAD­teknik A CAD/CAM­teknik 0,25<br />

Datorkommunikation Datakommunikation 0,5<br />

Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5<br />

service<br />

grundkurs<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Hus och anläggningsbyggnad<br />

Byggkunskap 0,5<br />

Kemi B Kemi B 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />

Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25<br />

Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik<br />

0,25<br />

Programmering B Programmering<br />

Basic/Pascal<br />

0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Teknikutveckling och Teknologi A<br />

företagande<br />

0,5<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5<br />

områdesbehörighet 9<br />

Behörighetskurser<br />

Fysik B<br />

Kemi A<br />

Matematik E<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi A Biologi A 0,5<br />

Biologi breddning Biologi B 0,25<br />

CAD­teknik A CAD/CAM­teknik 0,25<br />

Datorkommunikation Datakommunikation 0,5<br />

Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5<br />

service<br />

grundkurs<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

>><br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

Hus och anläggningsbyggnad<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Byggkunskap 0,5<br />

Kemi B Kemi B 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />

Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25<br />

Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25<br />

Programmering B Programmering<br />

Basic/Pascal<br />

0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Teknikutveckling och Teknologi A<br />

företagande<br />

0,5<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5<br />

områdesbehörighet 10<br />

Behörighetskurser<br />

Biologi A<br />

Fysik B<br />

Kemi B<br />

Matematik E<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi B Biologi B 0,25<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

CAD­teknik A CAD/CAM­teknik 0,25<br />

Datorkommunikation Datakommunikation 0,5<br />

Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5<br />

service<br />

grundkurs<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Hus och anläggningsbyggnad<br />

Byggkunskap 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />

Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25<br />

Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25<br />

Programmering B Programmering<br />

Basic/Pascal<br />

0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

Teknikutveckling och Teknologi A<br />

företagande<br />

0,5<br />

Virtuella miljöer Programmering<br />

C/C++<br />

0,5


FArmAci/medicin/nAturresurser/<br />

nAturvetenskAp/odontologi<br />

områdesbehörighet 11<br />

Behörighetskurser<br />

Biologi B<br />

Fysik A<br />

Kemi B<br />

Matematik D<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

områdesbehörighet 12<br />

Behörighetskurser<br />

Biologi B<br />

Fysik A<br />

Kemi B<br />

Matematik C<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

områdesbehörighet 13<br />

Behörighetskurser<br />

Biologi B<br />

Fysik B<br />

Kemi B<br />

Matematik D<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Djursjukvård Djursjukvård 0,5<br />

Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

områdesbehörighet 14<br />

Behörighetskurser<br />

Biologi B<br />

Fysik A<br />

Kemi B<br />

Matematik D<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkesmiljöer<br />

meritpoäng<br />

0,5<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Miljökunskap Miljökunskap 0,5<br />

Miljöteknik Miljökunskap energi 0,25<br />

Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 5


områdesbehörighet 15<br />

Behörighetskurser<br />

Matematik B<br />

Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A)<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkesmiljöer<br />

Arbetsmiljö och<br />

säkerhet<br />

Arbetsmiljö –<br />

yrkesliv<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 6<br />

meritpoäng<br />

0,5<br />

0,25<br />

Basmaskin körning Handredskap och<br />

verktyg<br />

0,25<br />

Biologi B Biologi B 0,25<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Djurkunskap Djurkunskap 0,25<br />

Djursjukvård Djursjukvård 0,5<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Kemi B Kemi B 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5<br />

Projekt och företagande<br />

Företagsekonomi A 0,25<br />

Svenska C Svenska C 0,25<br />

omsorg/vård<br />

områdesbehörighet 16<br />

Behörighetskurser<br />

Matematik B<br />

Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A)<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

Bild och form, fördjupning<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Bild och form B 0,5<br />

Biologi B Biologi B 0,25<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25<br />

>><br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Kemi B Kemi B 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap<br />

0,5<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Social omsorg Social omsorg 0,5<br />

Svenska C Svensk C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 0,5<br />

och socialisation och socialisation<br />

områdesbehörighet 17<br />

Behörighetskurser<br />

Idrott och hälsa A<br />

Matematik B<br />

Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A)<br />

Samhällskunskap A<br />

områdeskurser<br />

kursplaner<br />

2000/2001<br />

kursplaner<br />

1992/1994<br />

meritpoäng<br />

Biologi B Biologi B 0,25<br />

Biologi breddning – 0,25<br />

Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5<br />

Fysik B Fysik B 0,5<br />

Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />

Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25<br />

Idrott och hälsa B Idrott och hälsa B 0,25<br />

Kemi B Kemi B 0,5<br />

Kemi breddning – 0,25<br />

Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap<br />

0,5<br />

Psykologi A Psykologi 0,25<br />

Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />

Specialidrott A Specialidrott A 0,5<br />

Svenska C Svensk C 0,25<br />

Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor<br />

och socialisation och socialisation 0,5


OMRÅDESBEHÖRIGHETER FÖR äLDRE GyMNASIEFORMER<br />

Avsnitt 3<br />

Områdesbehörigheter för ämnen/etapper på gymnasienivå. Områdesbehörigheten består endast av behörighetskurser.<br />

Någon meritpoäng ges inte.<br />

Kurser på program i<br />

gymnasieskolan och<br />

inom gymnasial vuxenutbildning<br />

ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på<br />

gymnasieskolnivå inom kommunala<br />

och statliga vuxenutbildningen<br />

HumAniorA/Juridik/teologi<br />

områdesbehörighet 1<br />

Historia A<br />

Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N<br />

Samhällskunskap A (med alternativt ämne) MuSoEp<br />

Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

områdesbehörighet 2<br />

Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser B­språk eller tre årskurser<br />

lägst C­språk kurs B C­språk<br />

Engelska B<br />

Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />

Arkitektur/nAturresurser<br />

områdesbehörighet 3<br />

Matematik C<br />

Samhällskunskap A Matematik tre årskurser SENT eller två<br />

Naturkunskap B årskurser Te<br />

(alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />

Kemi kurs A och Biologi tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

kurs A)<br />

eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

BeteendevetenskAp/ekonomi/sAmHällsvetenskAp<br />

områdesbehörighet 4<br />

Engelska B<br />

Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />

Matematik C<br />

Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

Historia etapp 2<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Aktuellt språk etapp 3<br />

Engelska etapp 3<br />

Matematik etapp 3<br />

Naturkunskap etapp 3<br />

(alternativt Fysik etapp 3,<br />

Kemi etapp 3 och Biologi<br />

etapp 2)<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Engelska etapp 3<br />

Matematik etapp 3<br />

Samhällskunskap etapp<br />

områdesbehörighet 5<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo­ Matematik etapp 2<br />

Samhällskunskap A EkDu<br />

Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 7


undervisning<br />

områdesbehörighet 6<br />

Engelska B<br />

Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

områdesbehörighet 6 a<br />

Engelska B<br />

Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Natur­<br />

Naturkunskap A kunskap två årskurser HSSoKo­ Ep eller en årskurs E<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

områdesbehörighet 6 b<br />

Engelska B<br />

Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />

Naturkunskap A två årskurser MuSo­ EkDu<br />

Samhällskunskap A Naturkunskap två årskurser HSSoKo­ Ep eller en årskurs E<br />

Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller<br />

minst två årskurser från treårig linje<br />

områdesbehörighet 6 c<br />

Engelska B<br />

Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller<br />

minst två årskurser från treårig linje<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 8<br />

Engelska etapp 3<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Engelska etapp 3<br />

Naturkunskap etapp 2<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Engelska etapp 3<br />

Matematik etapp 2<br />

Naturkunskap etapp 2<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Engelska etapp 3<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervisningsämne<br />

eller undervisningsämnen.<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi<br />

Biologi B<br />

Biologi två årskurser N<br />

Kemi A<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller<br />

en årskurs TeKe<br />

Matematik C<br />

Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik och religionskunskap<br />

Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N<br />

(med alternativt ämne) MuSoEp A<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik (i gymnasieskola) och Fysik<br />

Fysik B<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Matematik D<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

Biologi etapp 2<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 3<br />

Historia etapp 2<br />

Fysik etapp 4<br />

Matematik etapp 4<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagsekonomi<br />

Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet geografi<br />

Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />

två årskurser MuSo­ EkDu<br />

Matematik etapp 2<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet grekiska<br />

Grekiska B Grekiska en årskurs H Grekiska


Behörighetskurser för undervisningsämnet idrott och hälsa<br />

Idrott och hälsa B eller Idrott tre årskurser HSENT eller<br />

motsvarande kunskaper Idrott två årskurser från tvåårig linje<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />

Naturkunskap B två årskurser MuSo­ EkDu<br />

(Biologi A +<br />

Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />

Kemi A +<br />

tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Fysik A motsvarar Naturkunskap<br />

A + B)<br />

eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet kemi<br />

Biologi A<br />

Biologi två årskurser N<br />

Kemi B<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller<br />

Matematik D<br />

en årskurs TeKe<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet latin<br />

Latin B Latin två årskurser H Latin<br />

Behörighetskravet kunde<br />

inte uppfyllas inom vuxenutbildningen<br />

Matematik etapp 2<br />

Naturkunskap etapp 3<br />

(alternativt Fysik etapp 3,<br />

Kemi etapp 3 och<br />

Biologi etapp 2)<br />

Biologi etapp 2<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 4<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet matematik<br />

Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet moderna språk<br />

Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser B­språk eller<br />

lägst C­språk kurs B tre årskurser C­språk<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet modersmål<br />

Modersmål B eller motsvarande<br />

kunskaper<br />

Hemspråk Hemspråk<br />

Aktuellt språk etapp 3<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik (i grundskolans årskurs 7–9) och naturkunskap<br />

Matematik C<br />

Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3<br />

Naturkunskap B Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 (al­<br />

(Biologi A +Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T ternativt Fysik etapp 3, Kemi<br />

Fysik A motsvarar Naturkunskap<br />

A + B)<br />

eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />

etapp 3 och Biologi etapp 2)<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet psykologi<br />

Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />

två årskurser MuSo­ EkDu<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet samhällskunskap<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />

Samhällskunskap B två årskurser MuSo­ EkDu<br />

Samhällskunskap tre årskurser HSN<br />

Behörighetskurser för undervisningsämnet teckenspråk<br />

Teckenspråk för höran­ Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje<br />

de steg 3, Teckenspråk i gymnasieskolan<br />

C­språk kurs B eller<br />

motsvarande<br />

Matematik etapp 2<br />

Matematik etapp 2<br />

Samhällskunskap etapp 3<br />

Behörighetskravet kunde inte<br />

uppfyllas inom vuxenutbildningen<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 1 9 9


Fysik/mAtemAtik/teknik<br />

områdesbehörighet 7<br />

Fysik A<br />

Fysik treårskurser NT<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />

två årskurser MuSoEkDu<br />

områdesbehörighet 8<br />

Fysik B<br />

Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N<br />

Kemi A<br />

eller två årskurser T eller en årskurs TeKe<br />

Matematik D<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

områdesbehörighet 9<br />

Fysik B<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Kemi A<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Matematik E<br />

eller en årskurs TeKe<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

områdesbehörighet 10<br />

Biologi A<br />

Biologi två årskurser N<br />

Fysik B<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Kemi B<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Matematik E<br />

eller en årskurs TeKe<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 2 0 0<br />

Fysik etapp 3<br />

Matematik etapp 2<br />

Fysik etapp 4<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 4<br />

Fysik etapp 4<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 4<br />

Biologi etapp 2<br />

Fysik etapp 4<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 4<br />

FArmAci/medicin/nAturresurser/nAturvetenskAp/odontologi<br />

områdesbehörighet 11<br />

Biologi B<br />

Biologi två årskurser N<br />

Biologi etapp 2<br />

Fysik A<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Fysik etapp 3<br />

Kemi B<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs Kemi etapp 3<br />

Matematik D<br />

TeKe<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

Matematik etapp 4<br />

områdesbehörighet 12<br />

Biologi B<br />

Biologi två årskurser N<br />

Fysik A<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Kemi B<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Matematik C<br />

eller en årskurs TeKe<br />

Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te<br />

områdesbehörighet 13<br />

Biologi B<br />

Biologi två årskurser N<br />

Fysik B<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Kemi B<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Matematik D<br />

eller en årskurs TeKe<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

Biologi etapp 2<br />

Fysik etapp 3<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 3<br />

Biologi etapp 2<br />

Fysik etapp 4<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 4


områdesbehörighet 14<br />

Biologi B<br />

Biologi två årskurser N<br />

Fysik A<br />

Fysik tre årskurser NT<br />

Kemi B<br />

Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Matematik D<br />

eller en årskurs TeKe<br />

Matematik tre årskurser NT<br />

områdesbehörighet 15<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe<br />

Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu<br />

(alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />

Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Biologi kurs A)<br />

eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje<br />

eller minst två årskurser från treårig linje<br />

omsorg/vård<br />

områdesbehörighet 16<br />

Matematik B<br />

Matematik en årskurs HSENTTe<br />

Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu<br />

(alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />

Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Biologi kurs A)<br />

eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />

Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje<br />

eller minst två årskurser från treårig linje<br />

områdesbehörighet 17<br />

Idrott och hälsa A Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig<br />

Matematik B<br />

linje<br />

Naturkunskap B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo­<br />

(alternativt Fysik kurs A, EkDu<br />

Kemi kurs A och Biologi Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />

kurs A)<br />

tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />

Samhällskunskap A eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />

Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />

två årskurser från treårig linje<br />

Biologi etapp 2<br />

Fysik etapp 3<br />

Kemi etapp 3<br />

Matematik etapp 4<br />

Matematik etapp 2<br />

Naturkunskap etapp 3<br />

(alternativt Fysik etapp 3,<br />

Kemi etapp 3 och<br />

Biologi etapp 2)<br />

Samhällskunskap etapp<br />

Matematik etapp 2<br />

Naturkunskap etapp 3<br />

(alternativt Fysik etapp 3,<br />

Kemi etapp 3 och<br />

Biologi etapp 2)<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

Kravet på idrott kunde inte<br />

uppfyllas inom vuxenutbildning<br />

Matematik etapp 2<br />

Naturkunskap etapp 3<br />

alternativt Fysik etapp 3 och<br />

Biologi etapp 2 och Kemi<br />

etapp 3<br />

Samhällskunskap etapp 2<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 2 0 1


kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i<br />

gymnasieskolan<br />

Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala<br />

studier under perioden hösten 1992 – hösten 1999. För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 – hösten 2000.<br />

Kurs eller kurser Program<br />

Biologi kurs A och kurs B eller<br />

Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark vatten och<br />

Naturkunskap kurs B<br />

luft, Miljö­ och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt­ och djurliv<br />

Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Industriprogrammet med kursernacLikström och 1­fas växelström,<br />

Växelströmc3­fas, Elektronik­grundkurs, Kemi – process A, Kemi­process<br />

B, Massa­ och pappersteknik­grundkurs samt Miljöprocess<br />

Matematik kurs B eller Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och 1­fas växelström, Växelström,<br />

3­fas samt Elektronik – grundkurs<br />

Matematik kurs B Energiprogrammet med kurserna Likström och 1­fas växelström, Växelström,<br />

3­fas samt Elektronik – grundkurs<br />

Matematik kurs B Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1­fas växelström, Växelström,<br />

3­fas samt Elektronik – grundkurs<br />

Fysik kurs A Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1­fas<br />

växelström, Elektronik – grundkurs, Flygavionik, Flygavionik – service och<br />

underhåll, Flyginstrument, Flygteknik –grundkurs, Flygteknik och helikopterservice<br />

och underhåll samt Flygsystemteknik<br />

Naturkunskap kurs A + B Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk<br />

grundkurs B, Omvårdnad A och omvårdnad B<br />

Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning<br />

enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001.<br />

Matematik kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet<br />

med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström 3­fas<br />

Fysik kurs A Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet<br />

med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs<br />

alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt<br />

flygelektronik<br />

Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi – process A och Kemi – process B<br />

eller Energiprogrammet med kursen Energi B<br />

Biologi kurs A + B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt­ och djurliv, Kretslopp<br />

samt Mikrobiologi och genetik<br />

Naturkunskap kurs A + B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt­ och djurliv samt<br />

Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs<br />

och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna<br />

Ergonomi och Miljöteknik<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 2 0 2


HSVFS 2011:10<br />

Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen<br />

som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen<br />

(1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet<br />

Utbildning som leder till Områdesbehörigheter<br />

för avsnitt 1<br />

(avdelning A i HSVFS<br />

2011:10)<br />

agronomexamen A3 eller A11 3 eller 14<br />

apotekarexamen A13 13<br />

arbetsterapeutexamen A14 16<br />

arkitektexamen A3 3<br />

audionomexamen A14 16<br />

biomedicinsk analytikerexamen A12 12<br />

brandingenjörsexamen A9 9<br />

civilekonomexamen A4 4<br />

civilingenjörsexamen A9 eller A10 9 eller 10<br />

dietistexamen A14 16<br />

djursjukvårdarexamen A14 15<br />

hippologexamen A14 15<br />

hortonomexamen A11 14<br />

högskoleingenjörsexamen A8 8<br />

juristexamen A1 1<br />

jägmästarexamen A11 14<br />

lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14<br />

landskapsingenjörsexamen A14 15<br />

lantmästarexamen A14 15<br />

logopedexamen A14 16<br />

läkarexamen A13 13<br />

förskollärarexamen och utbildning som leder till<br />

grundlärarexamen med inriktning mot arbete i<br />

fritidshem<br />

grundlärarexamen med inriktning mot arbete i<br />

förskoleklass och grundskolans årskurs 1 – 3<br />

och utbildning som grundlärarexamen med inriktning<br />

mot arbete i grundskolans årskurs 4 – 6<br />

ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i<br />

grundskolans årskurs 7– 9 och utbildning som<br />

leder till ämneslärarexamen med inriktning mot<br />

arbete i gymnasieskolan<br />

A6 a 6 a<br />

A6 b 6 b<br />

A6 c 6 c<br />

Områdesbehörigheter för<br />

avsnitt 2 och 3<br />

(avdelning B, C och D i<br />

HSVFS 2011:10)<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 2 0 3


Utbildning som leder till Områdesbehörigheter<br />

för avsnitt 1<br />

(avdelning A i HSVFS<br />

2011:10)<br />

optikerexamen A13 13<br />

ortopedingenjörsexamen A8 8<br />

psykologexamen A5 5<br />

receptarieexamen A11 11<br />

röntgensjuksköterskeexamen A14 16<br />

sjukgymnastexamen A15 17<br />

sjukhusfysikerexamen A10 10<br />

sjuksköterskeexamen A14 16<br />

sjöingenjörs­ och maskinteknikerexamen A7 7<br />

sjökaptens­ och styrmansexamen A7 7<br />

skogsmästarexamen A14 15<br />

skogsteknikerexamen A14 15<br />

socionomexamen A5 5<br />

studie­ och yrkesvägledarexamen A6 6<br />

tandhygienistexamen A14 16<br />

tandläkarexamen A13 13<br />

tandteknikerexamen A14 16<br />

trädgårdsingenjörsexamen A14 15<br />

veterinärexamen A13 13<br />

B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />

Sid 2 0 4<br />

Områdesbehörigheter för<br />

avsnitt 2 och 3<br />

(avdelning B, C och D i<br />

HSVFS 2011:10)


10. BILAGOR<br />

Högskoleförordningen<br />

7 kap. Tillträde till utbildningen<br />

Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på<br />

grundnivå eller avancerade nivå, 1 – 4 §§.<br />

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som<br />

vänder sig till nybörjare, 5 – 23 §§.<br />

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som<br />

vänder sig till andra än nybörjare, 24 – 27 §§.<br />

Tillträde till utbildning på avancerad nivå 28 – 33 §§.<br />

gemensamma bestämmelser för tillträde till<br />

utbildning på grundnivå eller avancerad nivå<br />

1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad<br />

nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning<br />

(2006:1053).<br />

2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläg­<br />

gande behörighet och dessutom den särskilda behörighet<br />

som kan vara föreskriven. Förordning (2006:1053).<br />

3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta<br />

om undantag från något eller några behörighetsvillkor.<br />

En högskola skall göra undantag från något eller några<br />

behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att<br />

tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.<br />

Förordning (2006:1053).<br />

4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller<br />

avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den<br />

ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning<br />

avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget<br />

besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning<br />

(2006:1053).<br />

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå<br />

och som vänder sig till ny börjare<br />

Grundläggande behörighet<br />

5 § /Träder i kraft I:2013-01-01/<br />

Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på<br />

grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som<br />

1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan<br />

eller inom gymnasial vuxenutbildning,<br />

2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gymnasial<br />

vuxenutbildning samt har lägst betyget E i de kurser<br />

i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som<br />

krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,<br />

3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar<br />

kraven i 1 eller 2,<br />

4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där<br />

är behörig till högre utbildning, eller<br />

5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet<br />

eller på grund av någon annan omständighet har<br />

förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />

Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven<br />

i första stycket 3. Förordning (2010:2020).<br />

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom<br />

prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov<br />

eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har<br />

använts. Förordning (2010:700).<br />

6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska,<br />

färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i<br />

svenska som behövs. Högskoleverket får meddela närmare<br />

föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska<br />

som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt<br />

gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år<br />

eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som<br />

behövs. Förordning (2006:1053).<br />

7 § Har upphävts genom förordning (2007:644).<br />

Särskild behörighet<br />

8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara<br />

helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra<br />

sig utbildningen. Kraven får avse<br />

1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans<br />

nationella eller specialutformade program eller motsvarande<br />

kunskaper, och<br />

2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse<br />

för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller<br />

utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund<br />

av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra<br />

sig utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />

9 § De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i<br />

områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörig­<br />

heter består av behörighetskurser och sådana meritkurser<br />

som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser i ett<br />

visst ämne som ställs som krav enligt 8 § första stycket 1.<br />

Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som<br />

anges i 8 § första stycket 2. Förordning (2007:666).<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 0 5


9 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka<br />

områdesbehörigheter som skall finnas.<br />

10 § Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet<br />

ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall<br />

gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a §.<br />

Förordning (2007:666).<br />

10 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken<br />

områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningsprogram<br />

som vänder sig till nybörjare och som leder till en<br />

sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning<br />

(examensordningen).<br />

11 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge<br />

att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp<br />

andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av<br />

den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen.<br />

Förordning (2006:1054).<br />

Urval – urvalsgrunder<br />

12 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.<br />

Urvalsgrunder är<br />

1. betyg,<br />

2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, och<br />

3. urvalsgrunder som avses i 23 §.<br />

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels<br />

genom prov, intervjuer eller genom lottning. Urval genom<br />

prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning<br />

använts. Förordning (2010:700).<br />

Urval – platsfördelning<br />

13 § Vid urval till en utbild ning skall platserna fördelas<br />

som följer:<br />

1. minst en tredjedel på grundval av betyg,<br />

2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet,<br />

och<br />

3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt<br />

23 § bestämda urvalsgrunderna.<br />

Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval<br />

av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga<br />

sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Högskoleverket<br />

meddela föreskrifter om i vilken av de grupper<br />

som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall<br />

ske. Förordning (2007:666).<br />

14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en konst­<br />

närlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 §<br />

fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda<br />

prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med<br />

andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2006:1053).<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 0 6<br />

15 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge<br />

att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra<br />

en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och<br />

fördela platserna på grundval av någon eller några av de<br />

urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande skall<br />

avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning<br />

(2006:1053).<br />

16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och<br />

13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte<br />

kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som<br />

anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning,<br />

arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har<br />

särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar<br />

för utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />

Urval – förtur<br />

17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare<br />

får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur<br />

åt sökande som redan är studenter vid den högskolan.<br />

Förordning (2006:1053).<br />

Urval – betyg<br />

18 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns<br />

i bilaga 3.<br />

I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörighetskurser<br />

som avses i 9 § ingå meritkurser. Merit kurser<br />

är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gymnasial<br />

utbildning som är särskilt meriterande vid urval och<br />

som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som<br />

andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på<br />

särskild behörighet.<br />

Meritkurser är<br />

1. fördjupning i ämnet moderna språk,<br />

2. fördjupning i ämnet engelska,<br />

3. fördjupning i ämnet matematik, och<br />

4. kurser i andra ämnen än 1 – 3 som är särskilt värdefulla<br />

för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning<br />

eller en specialisering (områdeskurser).<br />

Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värdering<br />

av betyg. Förordning (2007:666).<br />

18 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka<br />

områdeskurser enligt 18 § tredje stycket 4 som för varje<br />

områdesbehörighet skall vara meritkurser. Förordning<br />

(2007:666).


19 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad be­<br />

tyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från<br />

utländsk utbildning skall anses motsvara i förhållande till<br />

de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2. Förordning<br />

(2007:666).<br />

Urval – högskoleprovet<br />

20 § För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett gemensamt<br />

högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta<br />

fram provet. De högskolor som skall använda provet som<br />

urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan<br />

mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt<br />

till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter<br />

provtillfället. Förordning (2006:1053).<br />

21 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en<br />

avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet.<br />

Förordning (2006:1053).<br />

Urval – av högskolan bestämda urvalsgrunder<br />

23 § En högskola får, i den utsträckning som anges i 13<br />

§, bestämma urvalsgrunder bestående av<br />

1. andra särskilda prov än högskoleprovet,<br />

2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet<br />

som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och<br />

3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning<br />

(2006:1053).<br />

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå<br />

och som vänder sig till andra än nybörjare.<br />

Grundläggande behörighet<br />

24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas<br />

på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare<br />

har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet<br />

enligt 5 och 6 §§.<br />

Särskild behörighet<br />

25 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara<br />

helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra<br />

sig utbildningen. Kraven får avse<br />

1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans<br />

nationella eller specialutformade program eller motsvarande<br />

kunskaper,<br />

2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och<br />

3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse<br />

för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket<br />

som skall ställas.<br />

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller<br />

utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av<br />

någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra<br />

sig utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />

Urval<br />

26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.<br />

Urvalsgrunder är<br />

1. betyg,<br />

2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,<br />

3. tidigare utbildning, och<br />

4. urvalsgrunder som avses i 23 §.<br />

Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra<br />

stycket som skall användas och vilken platsfördelning som<br />

skall göras.<br />

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad<br />

som anges i 12 § tredje stycket. Förordning (2006:1053).<br />

27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §.<br />

Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan<br />

bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som<br />

anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning,<br />

arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har<br />

särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar<br />

för utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />

Tillträde till utbildning på avancerad nivå<br />

Grundläggande behörighet<br />

Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som<br />

leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad<br />

nivå har den som<br />

1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180<br />

högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller<br />

2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet<br />

eller på grund av någon annan omständighet har<br />

förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />

Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket<br />

1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna<br />

för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda<br />

omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning<br />

(2006:1053).<br />

29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram<br />

som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå<br />

som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation<br />

eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven<br />

legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande<br />

behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28<br />

§ första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram<br />

som leder till en sådan yrkesexamen som<br />

förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053).<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 0 7


30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på<br />

avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som<br />

genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar<br />

enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).<br />

Särskild behörighet<br />

31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara<br />

helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra<br />

sig utbildningen. Kraven får avse<br />

1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och<br />

2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse<br />

för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket<br />

som skall ställas.<br />

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller<br />

utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av<br />

någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra<br />

sig utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />

Urval<br />

32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§.<br />

Förordning (2006:1053).<br />

Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på<br />

grundnivå eller avancerad nivå<br />

33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda<br />

fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå<br />

eller avancerad nivå vid högskolan<br />

1. får anstånd med att påbörja studierna, eller<br />

2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.<br />

Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om anstånd<br />

och om studieuppehåll. Förordning (2006:1053).<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 0 8<br />

Högskoleförordningen<br />

ikraftträdande- och övergångs bestämmelser<br />

1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i<br />

fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i<br />

ikraftträdande­ och övergångsbestämmelserna till förordningen<br />

(2006:1054) om ändring i högskoleförordningen<br />

och i övrigt den 1 januari 2013.<br />

2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordning­<br />

en och punkt 5 i ikraftträdande­ och övergångsbestämmelserna<br />

till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen<br />

ska tillämpas första gången vid antagning<br />

till utbildning som börjar efter den 31 maj 2011. I övrigt<br />

ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid<br />

antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.<br />

3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet<br />

ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har<br />

fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat<br />

program i gymnasieskolan eller från gymnasial<br />

vuxenutbildning.<br />

4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den<br />

1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet<br />

för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller<br />

utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska<br />

anses ha grundläggande behörighet till utbildning som<br />

påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008<br />

anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i<br />

7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller<br />

detta dock längst till och med den 31 december 2011.<br />

(Kommentar: Sista meningen avser 25:4).<br />

5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga<br />

3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har<br />

påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som<br />

infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och<br />

i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare.<br />

Förordning (2008:433).<br />

Högskoleverket får meddela föreskrifter om att även äldre<br />

betyg får tillgodoräknas som meritpoäng


PlaTsfördelning På grundval av beTyg<br />

ocH meriTvärdering av beTyg<br />

Högskoleförordningen<br />

bilaga 3<br />

I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket<br />

och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser<br />

ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg<br />

ska värderas.<br />

Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även<br />

betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med<br />

motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på<br />

grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan<br />

(European baccalaureate), utbildning som leder fram<br />

till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning<br />

och gymnasieutbildning vid utländska (internationella)<br />

skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen<br />

(1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska<br />

barn och ungdomar.<br />

Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om<br />

meritvärdering av betyg från Europaskolan (European<br />

baccalaureate), utbildning som leder fram till International<br />

Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasieutbildning<br />

vid utländska (internationella) skolor för vilken<br />

statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag<br />

till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt<br />

om hur sådana betyg ska ge meritpoäng.<br />

Platsfördelning på grundval av betyg<br />

1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första<br />

stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper.<br />

Grupp I: sökande med<br />

– betyg från gymnasieskolan, och<br />

– betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två<br />

tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial<br />

vuxenutbildning.<br />

Grupp II:<br />

– sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination<br />

med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i<br />

kombination med betyg förvärvade genom prövning i<br />

gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som<br />

inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning<br />

eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan<br />

eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig<br />

utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen,<br />

och<br />

– sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial<br />

vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen<br />

(2007:432) om behörighetsgivande förutbildning<br />

vid universitet och högskolor eller i kombination med<br />

dokumenterat studieresultat från folkhögskola.<br />

Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som<br />

anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i<br />

7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.<br />

Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola.<br />

Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga<br />

sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en<br />

sökande räknas endast en gång per mängd.<br />

Mängd i: sökande i grupp I eller grupp II<br />

Mängd ii: sökande i grupp III<br />

Mängd iii: sökande i grupp IV<br />

2. Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska<br />

platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behöriga<br />

sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska<br />

antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna<br />

andel ska tillföras grupp I.<br />

meritvärdering av betyg grupp a<br />

3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas<br />

de betyg som den sökande åberopar för behörighet och<br />

därefter skall poäng för meritkurser läggas till.<br />

sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller<br />

specialutformat program i gymnasieskolan<br />

Siffervärde<br />

4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan<br />

skall ges följande siffervärden:<br />

Icke godkänd (IG) 0<br />

Godkänt (G) 10<br />

Väl godkänt (VG) 15<br />

Mycket väl godkänt (MVG) 20<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 0 9


Betygsvärde<br />

5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete<br />

skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det<br />

betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.<br />

Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en kurs som<br />

ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av<br />

ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande<br />

kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma<br />

antal gymnasie poäng.<br />

Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal<br />

6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i<br />

ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras<br />

med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås.<br />

Jämförelsetalet skall anges med två decimaler.<br />

Betyg i behörighetskurser<br />

7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och<br />

som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan<br />

skall meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda<br />

betygsvärdet skall, för att få jämförelsetalet i stället för<br />

vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng<br />

som har meritvärderats.<br />

Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte<br />

ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas<br />

enligt 4 och 5.<br />

Meritpoäng<br />

8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg i sådana<br />

meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas<br />

som meritpoäng.<br />

Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till<br />

jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse<br />

områdeskurser enligt j och k.<br />

Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:<br />

a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en<br />

halv (0,5) meritpoäng,<br />

b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en<br />

halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng<br />

enligt a,<br />

c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en<br />

(1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng<br />

enligt a eller b,<br />

d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en<br />

halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng<br />

enligt b eller c,<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 1 0<br />

e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare<br />

ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den<br />

sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan<br />

har fått meritpoäng enligt d eller e,<br />

f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5)<br />

meritpoäng,<br />

g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5)<br />

meritpoäng,<br />

h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på<br />

kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet<br />

enligt 7 kap. 8 – 11 §§ eller, om sådant krav inte har<br />

ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för<br />

grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />

i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik<br />

på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5)<br />

meritpoäng,<br />

j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar<br />

minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten<br />

ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />

k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar<br />

50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten<br />

ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den<br />

sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng<br />

enligt k.<br />

sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från<br />

gymnasial vuxenutbildning<br />

9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med<br />

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.<br />

För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda betygsvärdet<br />

divideras med det antal gymnasiepoäng som<br />

ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350.<br />

meritvärdering av betyg grupp b och c (enligt övergångs-<br />

regler) för meritpoäng grupp b se 14 § s. 164.<br />

de sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan<br />

som har endast bokstavsbetyg<br />

1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i<br />

slutbetyget ges följande siffervärden:<br />

Icke godkänd (IG) 0<br />

Godkänd (G) 10<br />

Väl godkänd (VG) 15<br />

Mycket väl godkänd (MVG) 20<br />

2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens<br />

eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet<br />

för kursen eller specialarbetet erhålls.


3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och<br />

special arbetet som ingår i slutbetyget divideras med det<br />

antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som<br />

ingår i slutbetyget, varvid det s k jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet<br />

och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa<br />

medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelse talet<br />

eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen.<br />

Jämförelsetalet anges med två decimaler.<br />

4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i<br />

fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår<br />

i slutbetyget.<br />

5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas<br />

av ett betyg som den sökande har på samma eller<br />

motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre.<br />

de sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument<br />

från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg<br />

6. Vad som sägs i 1 – 5, med undantag av vad som sägs om<br />

specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om<br />

sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från<br />

gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg.<br />

7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med<br />

a) sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från<br />

gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan,<br />

b) avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna<br />

till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen<br />

(1992:394), och<br />

c) motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i<br />

gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning.<br />

Den s k betygspoängen används. Den utgörs av medelvärdet<br />

av följande betyg:<br />

a) betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom<br />

idrott/idrott och hälsa,<br />

b) betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen<br />

eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet<br />

för den sökta utbildningen,<br />

c) betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer<br />

betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild<br />

behörighet för den sökta utbildningen, och<br />

d) betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om<br />

ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta<br />

utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala<br />

kurser, om det höjer betygspoängen.<br />

För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas:<br />

Icke godkänd 0<br />

Godkänd 3<br />

Väl godkänd 4<br />

Mycket väl godkänd 5<br />

Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsvarande<br />

skall ersättas av ett betyg som den sökande har i<br />

ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre.<br />

I fråga om kurser tillämpas 5. Betygspoängen anges med<br />

två decimaler. Förordning (1998:1003).<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 1 1


Bilaga 4 /Träder i kraft I:2011-07-01/<br />

ämneskombinaTioner för läraruTbildning<br />

1. Innehåll<br />

I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 § andra stycket<br />

vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen.<br />

2. Grundskolans årskurs 7–9<br />

Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs<br />

7–9 delas in i följande ämnesgrupper:<br />

1. engelska, matematik, modersmål och svenska,<br />

2. bild, hem­ och konsumentkunskap, idrott och hälsa,<br />

musik och slöjd,<br />

3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som<br />

andraspråk,<br />

4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />

5. biologi, fysik, kemi och teknik,<br />

6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska<br />

som andraspråk och teckenspråk, och<br />

7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik.<br />

ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans<br />

årskurs 7–9 är följande:<br />

1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur<br />

ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3<br />

två olika språk inom ämnet moderna språk,<br />

2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp<br />

4, 6 eller 7,<br />

3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne<br />

ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7,<br />

4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller ämnesgrupp 5, och<br />

5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik.<br />

3. Gymnasieskolan<br />

ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in<br />

i följande ämnesgrupper:<br />

1. engelska, matematik, modersmål och svenska,<br />

2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål,<br />

svenska som andraspråk och teckenspråk,<br />

3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi,<br />

religionskunskap och samhällskunskap,<br />

4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik,<br />

5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater.<br />

B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />

Sid 2 1 2<br />

ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan<br />

är följande:<br />

1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp<br />

2, 3 eller 4,<br />

2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur<br />

ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna<br />

språk,<br />

3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3<br />

eller 4,<br />

4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp<br />

1, 2, 3 eller 4, och<br />

5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng<br />

inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet.<br />

Förordning (2010:544).


B I L A G A<br />

Sid 2 1 3


B I L A G A<br />

Sid 2 1 4


B I L A G A<br />

Sid 2 1 5


B I L A G A<br />

Sid 2 1 6


B I L A G A<br />

Sid 2 1 7


Rekommendationer för arbetet med att validera reell<br />

kompetens inom högskolan<br />

Inledning<br />

Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som<br />

reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar<br />

tillgodoräknande.<br />

Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon<br />

söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella,<br />

dvs. den kompetens som personen har formella betyg på.<br />

I högskoleförordningen uttrycks förändringen i<br />

7 kap. 4 § punkt 6:<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 1 8<br />

Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk<br />

utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />

har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.<br />

och 7 kap. 7 § andra stycket:<br />

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk<br />

utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />

har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.<br />

Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande<br />

högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna.<br />

Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna<br />

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,<br />

• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt<br />

• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.<br />

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och<br />

färdigheter, utveckla förmåga att<br />

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,<br />

• följa kunskapsutvecklingen, och<br />

• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.<br />

Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med<br />

lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de<br />

gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell<br />

kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta<br />

emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge.<br />

2


Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett<br />

antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor)<br />

arbete med att validera reell kompetens.<br />

Definitioner<br />

Formell behörighet<br />

De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i högskoleförordningens<br />

sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21<br />

resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av:<br />

• grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygsdokument<br />

(slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller<br />

utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive<br />

• särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från<br />

gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser.<br />

Motsvarandebedömning<br />

En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående<br />

formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre<br />

utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska<br />

utbildningar och i några fall via test. En förteckning över ”motsvarande”<br />

utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker.<br />

Reell kompetens<br />

Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon<br />

har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella<br />

kompetensen prövas i samband med<br />

• att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas<br />

• att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än<br />

högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet<br />

En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande<br />

högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval<br />

av sin reella kompetens är ”lika mycket” behörig som en person som har fått sin<br />

behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen<br />

behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte<br />

förknippas med undantag (7 kap. 4 § punkt 6 och 7 § högskoleförordningen).<br />

Undantag<br />

Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en<br />

specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den<br />

sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella<br />

meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag.<br />

3<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 1 9


Rekommendationer för arbetet med att validera reell<br />

kompetens inom högskolan<br />

1. Behörighet<br />

1.1 Åldersgräns<br />

En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och<br />

erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet<br />

eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell<br />

kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha<br />

förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell<br />

kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna<br />

punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna<br />

1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en<br />

utbildning<br />

När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten<br />

till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens<br />

behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att<br />

han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid<br />

möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om<br />

att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga<br />

för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även<br />

kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas.<br />

1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från<br />

en antagningsomgång<br />

En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till<br />

en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell<br />

kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin<br />

hand.<br />

1.3.1 Förhandsbesked<br />

Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför<br />

så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en<br />

antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked.<br />

Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om<br />

förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika<br />

antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta.<br />

I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till<br />

vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas<br />

när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller.<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 2 0<br />

4


1.3.2 Tillvägagångssätt<br />

Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid<br />

ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har<br />

förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella<br />

utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker<br />

uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den<br />

person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en<br />

behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till.<br />

Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas<br />

information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs.<br />

• hur man ansöker om förhandsbesked<br />

• vad man skall bifoga ansökan<br />

• när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas<br />

• vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan<br />

• hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur<br />

värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till<br />

• hur länge ett förhandsbesked är giltigt<br />

1.4 Nationell giltighet<br />

1.4.1 Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning<br />

Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till<br />

grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av<br />

andra högskolor.<br />

1.4.2 Behörighet för viss utbildning<br />

Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild<br />

behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas<br />

av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll.<br />

2. Tillgodoräknande<br />

En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning<br />

om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning<br />

att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att<br />

tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och<br />

färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 § högskoleförordningen).<br />

Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl<br />

studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till<br />

tillgodoräknande.<br />

2.1 Förhållandet tillgodoräknande – behörighetsbedömning<br />

En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars<br />

kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen<br />

på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte<br />

5<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 2 1


gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att<br />

få ett tillgodoräknande prövat.<br />

2.2 Tillgodoräknandeordning<br />

I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om<br />

tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid<br />

prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller<br />

yrkesverksamhet.<br />

2.3 Tillgodoräknande – betyg<br />

Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande<br />

högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte.<br />

2.4 Examensbevis<br />

I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den<br />

utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet.<br />

2.5 Nationell giltighet<br />

Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av<br />

andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda<br />

högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt.<br />

2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar<br />

Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person<br />

begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än<br />

högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra<br />

prövningen saknas.<br />

3. Dokumentation<br />

Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av<br />

annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor<br />

arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på<br />

rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och<br />

tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa.<br />

Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras<br />

vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas<br />

och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid.<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 2 2<br />

6


3.1 Dokumentation i Ladok<br />

Behörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av<br />

annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i<br />

Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem.<br />

Av dokumentationen skall det framgå<br />

• vad prövningen gäller,<br />

• personens kompetens,<br />

• hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts,<br />

• vad prövningen resulterade i,<br />

4. Anmälningsmaterial<br />

I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om<br />

• hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med<br />

anmälan till högskolan<br />

• vad man bifogar sin anmälan<br />

• vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens<br />

• hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur<br />

värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till<br />

• hur man får besked om resultatet av prövningen<br />

• hur man ansöker om förhandsbesked<br />

• vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked<br />

• vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om<br />

förhandsbesked<br />

• när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de<br />

anmälningstillfällen som materialet gäller<br />

• hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på<br />

hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till<br />

• giltighetstiden för ett förhandsbesked<br />

• hur man som student ansöker om tillgodoräknande<br />

7<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 2 3


B I L A G A<br />

Sid 2 2 4


B I L A G A<br />

Sid 2 2 5


B I L A G A<br />

Sid 2 2 6


B I L A G A<br />

Sid 2 2 7


B I L A G A<br />

Sid 2 2 8


B I L A G A<br />

Sid 2 2 9


B I L A G A<br />

Sid 2 3 0


B I L A G A<br />

Sid 2 3 1


B I L A G A<br />

Sid 2 3 2


Bilaga<br />

Utdrag ur PM från Arbetsutskottet för Expertgruppen för studieadministrativa<br />

frågor om anmälningstider från läsåret 2012/2013 och framåt, 9 november 2011<br />

Expertgruppen för studieadministrativa frågor diskuterade vid sammanträde 2011-09-13 huruvida<br />

det vore möjligt att i rekommendationer frångå den del av rekommendationer om anmälningstider<br />

från läsåret 2010/11 och framåt (REK 2009:1) som avsåg utlysande av engelskspråkig utbildning<br />

på studera.nu:s engelskspråkiga webbplats i andra antagningsomgångar än omgångar med sista<br />

anmälningsdag 15:e januari (utbildning med start hösttermin) respektive 15:e augusti (utbildning<br />

med start vårtermin).<br />

En enig expertgrupp beslutade föreslå gruppens presidium att utforma förslag till SUHF:s styrelse<br />

i denna del.<br />

Bakgrunden till rekommendationen var att det inte var möjligt att på annat sätt än just genom<br />

utbildningens språk – svenska eller engelska – avgöra när ansökan och antagning skulle ske.<br />

Expertgruppen hade tidigare försökt att föreslå olika tidpunkter för sökande med meriter från<br />

svensk högskola och sökande med utländska meriter, men kunnat konstatera att detta enligt bl a<br />

sektorns tillsynsmyndighet och annan juridisk expertis inte var möjligt.<br />

Antalet sökande till engelskspråkig utbildning har minskat markant som konsekvens av<br />

avgiftsplikten för sökande och studenter som inte kommer från EU27 och EES-området fr o m<br />

höstterminen 2012. Antalet sökande är hanterbart i relation till tidigare läsår.<br />

Det är en ambition bland svenska lärosäten att också öka antalet sökande från länder inom EU27<br />

och EES-området och dessa sökande har inte nödvändigtvis samma behov av tidiga<br />

antagningsbesked på samma sätt som sökande från tredje land även om naturligtvis tidsaspekten<br />

är en väsentlig faktor i beslut om mobilitet också för denna grupp.<br />

Det ska dock understrykas att de lärosätesinterna processerna måste ses över och att reviderade<br />

rekommendationer i denna riktning har stor betydelse för hur informationen utformas avseende<br />

målgrupper m m och att det i vissa delar bygger på ett ökat risktagande i planeringshänseende på<br />

lärosätesnivå.<br />

Denna rekommendation innebär att REK 2009:1 utgår utom för rekommendationen avseende<br />

sista dag för anmälan till sommarkurs.<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 3 3


B I L A G A<br />

Sid 2 3 4


Bilaga 1<br />

Utdrag ur Minnesanteckningar från möte med Expertgruppen för<br />

avgiftsfrågor den 8 november 2010 på SUHF:s kansli<br />

Deltagare:<br />

Agneta Stark, ordförande<br />

Lars Burstedt, t o m § 6<br />

Elisabeth Gehrke<br />

Lars Holberg<br />

Tuula Kuosmanen<br />

Einar Lauritzen<br />

Fredrik Andersson, sekreterare<br />

Sten Alstander, Migrationsverket, § 2<br />

Anita Engström, Migrationsverket, § 2<br />

2. Diskussion med Migrationsverket<br />

Sista betalningsdag för första terminens studieavgift<br />

Anita Engström och Sten Alstander var inbjuden till Expertgruppen för en diskussion om<br />

fastställande av sista betalningsdag för första terminens avgift för att Migrationsverket ska<br />

hinna handlägga ansökningar om uppehållstillstånd innan terminsstart. Samrådet sker i<br />

enlighet med i Förordningen om anmälnings- och studieavgift (SFS 2010:543), 7 §, om att<br />

högskolan ska höra Migrationsverket i samband med att betalningsdatum för avgifterna<br />

bestäms.<br />

Expertgruppen föreslår, efter samråd med Migrationsverket, att SUHF rekommenderar<br />

medlemmarna att fastställa sista betalningsdatum för första terminens studieavgift på<br />

utbildningar som inte i sin helhet ges på distans till senast den 15 juni, om inte högskolan<br />

gjort en särskild överenskommelse med Migrationsverket om ett senare datum.<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 3 5


Bilaga 2<br />

Utdrag ur Minnesanteckningar från möte med Expertgruppen för<br />

avgiftsfrågor den 8 mars 2011 på SUHF:s kansli<br />

Deltagare:<br />

Agneta Stark, ordförande<br />

Lars Burstedt<br />

Elisabeth Gehrke<br />

Lars Holberg<br />

Tuula Kuosmanen<br />

Einar Lauritzen<br />

Eva Malmström Jonsson<br />

Fredrik Andersson, sekreterare<br />

Sten Alstander, Migrationsverket, § 3<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 3 6<br />

3 Samråd med Migrationsverket om sista betalningsdag<br />

Sten Alstander var inbjuden för samråd kring sista betalningsdag för första terminens avgift<br />

för de utbildningar som börjar på vårterminen. Sista betalningsdag för höstterminen har<br />

tidigare reglerats i REK 2010:5. (efter samråd i Avgiftsgruppen 101108, § 2).<br />

I diskussionen konstaterade Expertgruppen att det finns skäl att revidera formuleringen av de<br />

redan fastställda rekommendationerna. Det datum som fastställs i rekommendationen är det<br />

sista datum som lärosätena ska kommunicera med Migrationsverket om vilka som antagits<br />

och betalat in sin avgift. Eftersom många studerande kommer att betala med banköverföring,<br />

där det tar ett antal betaldagar för pengarna att nå lärosätet, bör den faktiska sista betaldagen<br />

vara några dagar tidigare.<br />

Expertgruppen konstaterade samtidigt att det bör poängteras såväl i rekommendationen som<br />

i den information som går ut till lärosätena att man har full frihet att sätta ett tidigare sista<br />

betalningsdatum. Det är gruppens intryck att detta inte tydligt har framgått på alla håll.<br />

Expertgruppen och Migrationsverket kom också fram till att det inte finns orsak att fastställa<br />

någon motsvarande sista betalningsdag för sommarterminer. De avgiftsskyldiga studenterna<br />

på sommarterminer kan antas vara så pass få att de kan hanteras inom Migrationsverkets<br />

ordinarie verksamhet.<br />

Expertgruppen diskuterade vidare några utestående frågor, t ex statusen på det system som<br />

ska föra över information mellan Ladok och Migrationsverket.<br />

Expertgruppen beslutade att föreslå SUHF:s styrelse att, efter fört samråd med<br />

Migrationsverket, revidera REK 2010:5 och rekommendera den 15 december som ett<br />

lämpligt sista datum för första terminens avgift för de utbildningar som påbörjas på<br />

vårterminen. I denna revision bör också formuleringarna korrigeras på så sätt att det<br />

framkommer att de datum som fastställs är det sista datum som informationen om vilka som<br />

antagits och betalat studieavgift ska kommuniceras till Migrationsverket.


Förordning (2010:543) om anmälningsavgiFt<br />

och studieavgiFt<br />

1 § I denna förordning finns det bestämmelser om anmälningsavgift<br />

och studieavgift för studenter vid de universitet<br />

och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434).<br />

Med högskola avses i denna förordning både universitet<br />

och högskolor.<br />

anmälningsavgift<br />

2 § För sin prövning av en anmälan om utbildning på grundnivå<br />

och avancerad nivå ska högskolan ta ut en anmälningsavgift<br />

om 900 kronor av den som vid tidpunkten för anmälan<br />

inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om<br />

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i<br />

Schweiz (tredjelandsmedborgare).<br />

Anmälningsavgift ska dock inte tas ut av en tredjelandsmedborgare<br />

som vid tidpunkten för anmälan<br />

1. är familjemedlem till en medborgare i en EES-stat och har<br />

uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige enligt<br />

3 a kap. 4 eller 7 § utlänningslagen (2005:716),<br />

2. är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har<br />

uppehållstillstånd i Sverige enligt 4 kap. 16 § utlänningsförordningen<br />

(2006:97),<br />

3. har permanent uppehållstillstånd i Sverige,<br />

4. av andra skäl än studier har tidsbegränsat uppehållstillstånd<br />

i Sverige,<br />

5. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige enligt 5 a kap.<br />

utlänningslagen,<br />

6. har ställning som varaktigt bosatt i en annan stat inom<br />

Europeiska unionen och har uppehållstillstånd i Sverige<br />

enligt 4 kap. 9 § utlänningsförordningen,<br />

7. är student vid en utländsk högskola men genomför en<br />

begränsad del av sin utbildning vid en svensk högskola inom<br />

ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift inte<br />

ska tas ut av den mottagande högskolan,<br />

8. studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som<br />

studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för, eller<br />

9. är registrerad på en utbildning vid en svensk högskola.<br />

3 § Om anmälningsavgiften inte betalas senast vid den tidpunkt<br />

som högskolan bestämmer, ska anmälan inte prövas.<br />

4 § Högskolan får betala tillbaka anmälningsavgiften om det<br />

finns särskilda skäl.<br />

Studieavgift<br />

5 § En högskola ska ta ut en studieavgift för utbildning på<br />

grundnivå och avancerad nivå av den som inte är medborgare<br />

i en stat inom EES eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare).<br />

Studieavgift ska dock inte tas ut av tredjelandsmedborgare<br />

som avses i 2 § andra stycket 1 – 8.<br />

6 § Högskolan ska beräkna studieavgifterna så att full<br />

kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade<br />

verksamheten i sin helhet. Studieavgiften ska vara densamma<br />

för alla studieavgiftsskyldiga studenter som går samma utbildning<br />

vid samma tillfälle.<br />

Om högskolan har tilldelat en sökande eller en student ett<br />

stipendium som avser studieavgiften, får studieavgiften sättas<br />

ned med ett belopp som motsvarar stipendiet.<br />

Högskolan får meddela föreskrifter om studieavgiftens<br />

storlek.<br />

7 § Högskolan ska efter att ha hört Migrationsverket bestämma<br />

tidpunkt för betalning av studieavgiften.<br />

8 § För att bli antagen till utbildningen ska en studieavgiftsskyldig<br />

sökande betala studieavgiften senast vid den tidpunkt<br />

som avses i 7 §.<br />

Om utbildningen omfattar mer än 30 högskolepoäng, får<br />

högskolan besluta att studieavgiften får betalas genom delbetalningar<br />

och att en första delbetalning är tillräcklig för att<br />

bli antagen. Den första delbetalningen ska inte understiga<br />

studieavgiften för utbildningens första 30 högskolepoäng.<br />

9 § En student som har betalat en sådan första delbetalning<br />

som avses i 8 § andra stycket och har påbörjat utbildningen,<br />

ska betala återstående delar av studieavgiften inom den tid<br />

som högskolan beslutar.<br />

10 § Om återstående delar av studieavgiften inte betalas<br />

inom angiven tid, ska högskolan påminna studenten om att<br />

betala avgiften inom en viss tid. Betalas inte avgiften inom<br />

den tid som anges i påminnelsen, ska högskolan stänga av<br />

studenten från utbildningen till dess att avgiften har betalats.<br />

Studenten ska upplysas om detta i påminnelsen.<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 3 7


Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta<br />

i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för<br />

utbildningen vid högskolan. Högskolan får även i ett enskilt<br />

fall besluta att examensbevis och kursbevis inte får lämnas ut<br />

förrän avgiften har betalats.<br />

11 § Beslut om avstängning av en student som inte har<br />

betalat studieavgiften gäller omedelbart.<br />

12 § Om en student har betalat studieavgiften men inte<br />

längre är avgiftsskyldig enligt 5 §, får högskolan betala tillbaka<br />

den del av avgiften som avser den del av utbildningen som<br />

studenten inte är avgiftsskyldig för.<br />

Högskolan får även i andra fall betala tillbaka hela eller en<br />

del av studieavgiften om studenten av särskilda skäl är<br />

förhindrad att delta i utbildningen.<br />

13 § Beslut att avstänga en student som inte har betalat<br />

studieavgiften får överklagas till Överklagandenämnden för<br />

högskolan. Nämndens beslut får inte överklagas.<br />

Utlämnande av uppgifter<br />

14 § Migrationsverket ska på begäran av högskolan eller<br />

Verket för högskoleservice, utifrån de uppgifter som finns<br />

i Migrationsverkets verksamhetsregister, lämna ut uppgift<br />

om huruvida en sökande eller student tillhör den personkrets<br />

som enligt 2 eller 5 § ska betala anmälningsavgift eller<br />

studieavgift.<br />

Undantag från avgiftsförordningen<br />

15 § För anmälningsavgifter och studieavgifter gäller inte<br />

7 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191).<br />

Övergångsbestämmelser<br />

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 och tilllämpas<br />

första gången på utbildning som avses bedrivas efter<br />

den 31 juli 2011.<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 3 8<br />

2. En student som ska betala studieavgift enligt 5 § får slutföra<br />

en kurs eller ett utbildningsprogram utan att betala<br />

studieavgift, om kursen eller utbildningsprogrammet har<br />

påbörjats före den 1 juli 2011. Om studierna inte har slutförts<br />

den 31 december 2018, ska avgift dock betalas för tid<br />

därefter.<br />

3. En student som ska betala anmälningsavgift enligt 2 §<br />

eller studieavgift enligt 5 § får antas till och slutföra en kurs<br />

utan att betala anmälningsavgift eller studieavgift, om kursen<br />

påbörjas efter den 1 juni 2011 men ska avslutas senast den<br />

31 augusti 2011.


tillämpningsbeslut – sammanställning<br />

grundläggande behörighet<br />

Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar<br />

godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för<br />

grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande<br />

kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII.<br />

Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg där<br />

sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt i<br />

minst 2 250 gymnasiepoäng.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-02-15)<br />

Sökande som har IG i kärnämnen som krävs för grundläggande<br />

behörighet kan tillgodoräkna kurser på överliggande<br />

nivå i matematik och engelska för att uppnå den grundläggande<br />

behörigheten. För svenska gäller lägst betyg godkänt<br />

i både Svenska A och B.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-03-30 samt 2009-05-13)<br />

Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari<br />

2010 och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet<br />

om sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 250<br />

gymnasiepoäng samt har lägst betyg godkänt i Svenska /<br />

Svenska som andra språk A och B, Engelska A samt Matematik<br />

A.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2011-01-19)<br />

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />

utfärdade fr o m den 1 januari 2010,som inte uppfyller kravet<br />

på lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng gäller<br />

samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från<br />

gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg<br />

från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och<br />

idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla<br />

kraven för grundläggande behörighet. Betyget i dessa kurser<br />

medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />

För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />

utfärdade före den 1 januari 2010,som inte uppfyller 90-procentskravet,<br />

tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning<br />

som vid bedömning av sökande med slutbetyg från<br />

gymnasieskolan. Betyg i kursersom inte får ingå i slutbetyg<br />

från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott<br />

och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven<br />

för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />

Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläggande<br />

behörighet i svenska och engelska kan komplettera<br />

med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att<br />

uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />

Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande<br />

behörighet i svenska och engleska kan komplettera med<br />

Gy11/Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska<br />

3 och Engelska 5 för att uppfylla kraven.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)<br />

Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 %<br />

/ 2250 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12<br />

kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasiearbete<br />

godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om<br />

kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/<br />

Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörighet<br />

i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläggande<br />

behörighet. Svenska C godtas inte.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar<br />

grundläggande behörighet i svenska och engelska måste<br />

efter 1 juli 2015 komplettera med Svenska 3, Engelska 6<br />

och Historia 1a1.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29, 2012-10-03 och 2012-11-07)<br />

Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande saknar<br />

några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan<br />

komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre.<br />

Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande<br />

saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia<br />

1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller<br />

kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

Om den sökande sedan tidigare har Svenska B och sedan<br />

läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet<br />

med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas (dvs efter den 1<br />

juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3.<br />

Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för<br />

grundläggande behörighet, kan komplettera med överliggande<br />

kurs Engelska 7.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 3 9


meritvärdering<br />

Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörighet<br />

får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i<br />

moderna språk, engelska och matematik.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-01-10.)<br />

Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger<br />

inte meritpoäng.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-01-10.)<br />

Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet<br />

– ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet –<br />

grupp A<br />

– ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggskomplettering<br />

– grupp B (betyget utfärdat i ett samlat<br />

betygsdokument).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />

Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg)<br />

– ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som tillläggskomplettering<br />

– grupp C.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />

Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i områdesbehörighet<br />

fastställd behörighetskurs, ger nivån över<br />

den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng<br />

i ämnena moderna språk, matematik och engelska.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />

Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt<br />

behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska<br />

eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de<br />

områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14).<br />

Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat<br />

betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari<br />

2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det<br />

krävs för särskild behörighet.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />

Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1<br />

januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare<br />

m meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att<br />

medräknas i jämförelsetalet.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13-14)<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 4 0<br />

Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbildning<br />

enligt kursplanen WK10 – 12 (WK2) omfattande<br />

2 500 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana<br />

kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gymnasieskolan/gymnasial<br />

vuxenutbildning. Beslutet avser både<br />

meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och<br />

områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall<br />

ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde<br />

år 2006. För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av<br />

högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2009-01-15.)<br />

Betyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D<br />

om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik<br />

4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-01-26)<br />

Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för<br />

sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som<br />

komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande:<br />

Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg<br />

A 20 5<br />

B 17,5 4,5<br />

C 15 4<br />

D 12,5 3,5<br />

E 10 3<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)<br />

För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng<br />

räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser<br />

i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-05-22)<br />

Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska<br />

alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal.<br />

Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen<br />

eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att<br />

sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger<br />

meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de<br />

som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En<br />

sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna<br />

en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den<br />

sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal.<br />

Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår<br />

i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs<br />

som utökad kurs så ingår sökande i BI. Om en kompletterad<br />

kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår<br />

sökande i grupp BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-05-22)


Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik<br />

3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får<br />

meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för<br />

underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande<br />

kurser saknas. Betyg i kurserna medräknas inte i jämförelsetalet.<br />

Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar<br />

med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget<br />

endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D<br />

och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas.<br />

Betyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en<br />

Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta<br />

gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för<br />

behörighet.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kurser<br />

som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 %<br />

medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas<br />

endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan<br />

inte bli tilläggskompletteringar.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />

Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet<br />

genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavsbetyg<br />

kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för<br />

meritkurser som har sifferbetyg.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-11-07)<br />

Matematik 5 ger ingen meritpoäng för sökande med slutbetyg<br />

om Matematik 4/Matematik E är ett behörighetskrav.<br />

Sökande med slutbetyg kan aldrig få meritpoäng för matematik<br />

om Matematik E är ett behörighetskrav.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />

urval<br />

I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3<br />

av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />

för att sökande ska ingå i BI.<br />

Minst 1 600 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 350<br />

gymnasiepoäng(enbart nya kurser).<br />

Minst 1 534 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 301 gymnasiepoäng<br />

(konverterade och nya kurser).<br />

Minst 1 314 gymnasiepoäng för slutbetyg om 1 970<br />

gymnasiepoäng(enbart gamla kurser).<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008).<br />

Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker<br />

kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg<br />

från gymnasieskolan, ingår i BI.<br />

Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns<br />

med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26, 2010-06-15, 2010-10-18)<br />

Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker<br />

särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår<br />

i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />

Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />

samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodoräkna<br />

sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare<br />

och ingår då i BII.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />

Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlingsutbildning<br />

som i efterhand kompletterar med Svenska<br />

B/Svenska som andra språk B ingår i B II.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen2008-11-26.)<br />

Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter<br />

det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytterligare<br />

betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser<br />

från vuxenutbildningen som inte ingår i slutbetyget från<br />

vuxenutbildningen och som utfärdats senast samma dag<br />

som slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />

Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde<br />

deltar med det högre meritvärdet också i BII. Kompletteringsbetyget<br />

kan avse utbytes- (Grupp A, B och C) och<br />

tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser<br />

för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara<br />

räknas om sökande höjer sitt meritvärde.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />

Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studiekurs<br />

ingår i BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11.)<br />

Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläggande<br />

behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska<br />

6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp BI.<br />

(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-10-03)<br />

B I L A G A<br />

Sid 2 4 1


11. SÖKORDSREGISTER<br />

25:4, grundläggande behörighet 8<br />

800 poäng 14, 69<br />

A<br />

Akademiska meriter för grundläggande<br />

behörighet 8<br />

ALU, arbetslivserfarenhet 171<br />

Andra urvalsgrupper 117<br />

Anmälan 166<br />

Anmälningsavgifter 166<br />

Anmälningsavgifter förordning<br />

Anmälningsdag, se Nationella<br />

237<br />

Antagningsomgångar, tidplan<br />

Antagningssystemet NyA SUHF:s<br />

170<br />

rekommendationer 224 – 226<br />

Antagnings- och urvalsresultat 168<br />

Anpassade högskoleprov 119<br />

Anstånd 169<br />

Anställningsbevis, arbetslivserfarenhet 171<br />

Användarkonto på antagning.se<br />

Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet<br />

168<br />

för särskild behörighet 10<br />

Arbetslivserfarenhet 171 – 173<br />

Arbetslivserfarenhet, dokumentation<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />

171<br />

– mindre studiekurs 13<br />

– x-markering<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolan linjer,<br />

13<br />

meritvärdering av betyg<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer,<br />

64<br />

mellanårsprogram och tvååriga specialkurser,<br />

grundläggande behörighet<br />

Avgångsbetyg (mellanårsprogram),<br />

7<br />

gymnasieskolans nationella program<br />

Avgångsbetyg från gymnasieskolans<br />

program, mellanårsprogram<br />

125<br />

– mindre studiekurs 14<br />

– ej fullgjord kurs<br />

Avgångsbetyg från s k mellanårsprogram,<br />

14<br />

meritvärdering av betyg<br />

Avgångsbetyg/slutbetyg Komvux,<br />

65<br />

meritvärdering 64<br />

B<br />

Basår samt övriga högskoleförberedande<br />

utbildningar 10<br />

S Ö KO R D S R E G I S T E R<br />

Sid 2 4 2<br />

Basår, behörighetstabell<br />

B/C-språk, förteckning över ämnen<br />

47 – 53<br />

och kurser 103 – 106<br />

Bedömning av utländska meriter 168<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut<br />

– behörighet 8<br />

– meritvärdering 67<br />

– urval 118<br />

– sammanställning 239<br />

Behöriga sökande med lika meriter 117<br />

Behörighet<br />

Behörighetsbedömning, tabell för motsvarande-<br />

6 – 15<br />

bedömning och ersättningskrav, register 17 – 45<br />

Behörighet för studier på grundnivå 6<br />

Behörighet för studier på avancerad nivå 11<br />

Behörighetsbevis, grundläggande behörighet 168<br />

Behörighetskomplettering 58<br />

Behörighetsprov 11<br />

Beredskapsarbete, arbetslivserfarenhet 171<br />

Betyg, dokumentation 167<br />

Betygsdatabas, nationell<br />

Betygspoäng, tabell för översättning<br />

167<br />

till jämförelsetal 70<br />

Betygsurval 116<br />

C<br />

Centrum för flexibelt lärande (CFL),<br />

se Korrespondensstudier 128<br />

D<br />

Diakonala året, arbetslivserfarenhet 171<br />

Dispens (undantag) 12<br />

Doktorandtjänst, arbetslivserfarenhet 171<br />

Dokumentation 167<br />

Dubbla betyg, tyska och franska skolan 118<br />

Dyslektiker, högskoleprovet 119<br />

E<br />

ECTS-skala 11<br />

Efteranmälan 117<br />

Eget företag, arbetslivserfarenhet 172<br />

Elevassistent, arbetslivserfarenhet 172<br />

Elitidrott, arbetslivserfarenhet 172<br />

Engelskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />

Enhetsskola 129<br />

Ersättningskrav 12, 17


F<br />

Fackskola 120<br />

Feriearbete, arbetslivserfarenhet 172<br />

Finskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />

Folkhögskola, grundläggande behörighet 7, 120<br />

Folkhögskoleintyg, exempel<br />

Folkhögskoleutbildning<br />

Grundläggande behörighet<br />

Allmän behörighet<br />

154 – 163<br />

Meritvärdering 121<br />

Franskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />

Frilansarbete, arbetslivserfarenhet 172<br />

Friskolor 121<br />

Frivilliga val 126<br />

Fängelsetid, arbetslivserfarenhet 172<br />

För sent inkommen anmälan 166<br />

Fördelning av platser 116<br />

Försöksverksamhet lärlingsutbildning<br />

Förutbildningar för grundläggande<br />

125<br />

behörighet, tabell 133 – 143<br />

G<br />

Grundläggande behörighet<br />

– betyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />

vuxenutbildning fr o m 1 jan 2010 6, 7<br />

– betyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />

vuxenutbildning före 1 jan 2010 6, 7<br />

– sökande med folkhögskolestudier 7, 120<br />

– 25:4 8<br />

– utländsk utbildning 8<br />

<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut<br />

Grundläggande behörighet för grundnivå<br />

8<br />

baserad på akademiska meriter<br />

Grundläggande behörighet till<br />

9<br />

utbildning på avancerad nivå 11<br />

Grundskola 129<br />

Grupp A – C 60 – 61<br />

Grupp BI – BF 116<br />

Gymnasieskola 11, Gy11 123, 174<br />

Gymnasieskolans linjer 126<br />

Gymnasieskolan före Gy11<br />

Gymnasial vuxenutbildning före Vux12,<br />

124<br />

skolformer, slutbetyg 127<br />

H<br />

Halvtid, arbetslivserfarenhet 171<br />

Hermods, se Korrespondensstudier 128<br />

HP, provurvalet 117<br />

Högre specialkurs, se Påbyggnadsutbildning 128<br />

Högskoleförordningen, utdrag 205 – 212<br />

– platsfördelning på grundval av betyg 209<br />

– bilaga 3 Grupp A 209<br />

– bilaga 3 Grupp B och C 210<br />

Högskoleprovet 118<br />

Högskoleprovet, giltiga prov 119<br />

Högskoleprovet som urvalsinstrument 119<br />

Högskoleprov, tidplan 119<br />

Högskoleprov utomlands 118<br />

I<br />

Individuellt program, gymnasieskolans<br />

nationella program 125<br />

Instegsjobb 172<br />

Internationell Baccalaureat – IB 126<br />

I tid inkommen anmälan 166<br />

J<br />

Jämförelsetal, se Meritvärdering 58, 64<br />

Jämförelsetal, tabell för översättning<br />

av betygspoäng 70<br />

K<br />

Kommunal vuxenutbildning,<br />

avgångsbetyg, skolformer 128<br />

Komplettering till anmälan 167<br />

Komplettering, begäran<br />

Komplettering, se Nationella<br />

167<br />

antagningsomgångar, tidplan 170<br />

Kompletteringsbetyg 58<br />

Kontrollbesked/Kontrolluppgift 167<br />

Korrespondensstudier 128<br />

Komplettering av kurser för meritpoäng 59<br />

Kyrkomusiker, arbetslivserfarenhet 172<br />

Kärnämnen, gymnasieskolan 124<br />

Kärnämnen, komvux 127<br />

L<br />

Lärarassistent, arbetslivserfarenhet 172<br />

Lärartjänstgöring, arbetslivserfarenhet 172<br />

Lärlingsutbildning 128<br />

Lärlingsutbildning, försöksverksamhet 125<br />

M<br />

Meritkurser,<br />

– Moderna språk 59, 62<br />

– B/C språk 59, 62<br />

– Engelska 59, 62<br />

– Matematik 59, 62<br />

S Ö K O R D S R E G I S T E R<br />

Sid 2 4 3


Meritpoäng 59, 62<br />

Meritvärde 58<br />

Meritvärdering av betyg 58 – 70<br />

Meritvärdering, <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />

tillämpningsbeslut 67<br />

Meritvärdering Grupp A + B 59 – 66<br />

Meritvärdering avgångsbetyg Grupp C 61 – 67<br />

Meritvärdering av betyg, exempel 65 – 66, 108 – 115<br />

Meritvärdering, beräkning<br />

Meritvärdering<br />

58<br />

– tillämpningsbeslut meritpoäng 67 – 69<br />

Mindre studiekurs 13, 14<br />

Motsvarandebedömning 12, 17<br />

N<br />

Nationella antagningsomgångar, tidplan 170<br />

Nationell betygsdatabas 167<br />

Nationell betygsdatabas, tidsplan 167<br />

Normalskolekompetens 128, 153<br />

O<br />

Oavslutade utländska gymnasieutbildningar,<br />

800-poängsregeln<br />

Oregelbunden tjänstgöring,<br />

14, 69<br />

arbetslivserfarenhet 171<br />

Områdesbehörigheter, tabell 186 – 204<br />

Områdesbehörigheter 10<br />

Områdeskurser 62<br />

P<br />

Platsfördelning på grundval av betyg 116<br />

Praktik, arbetslivserfarenhet 172<br />

Praktikplats, arbetslivserfarenhet 172<br />

Praktisk realexamen 129<br />

Provurval 117<br />

Påbyggnadsutbildning 128<br />

Pågående anställning, arbetslivserfarenhet 171<br />

R<br />

Realexamen 129<br />

Reell kompetens<br />

Reducerat program, gymnasieskolans<br />

7<br />

nationella program 125<br />

Reservantagning 117<br />

S<br />

SA, Sent anmälda 117<br />

Samlat betygsdokument från gymnasial<br />

vuxenutbildning, grundläggande behörighet 7<br />

Samlat betygsdokument från gymnasial<br />

vuxenutbildning före 1 jan 2010<br />

S Ö KO R D S R E G I S T E R<br />

Sid 2 4 4<br />

betyg i kärnämneskurser 7<br />

enbart nya kurser 7<br />

blandat gamla och nya kurser<br />

blandat gamla och nya kurser, senast<br />

7<br />

30 juni 2002 7<br />

enbart gamla kurser<br />

Samlat betygsdokument från gymnasial<br />

7<br />

vuxenutbildning, meritvärdering<br />

Samordnad antagning till engelskspråkiga<br />

magister- och masterprogram<br />

66<br />

SUHF:s rekommendationer 227<br />

Sandöskolan, arbetslivserfarenhet 172<br />

Sen anmälan<br />

Sista dag för anmälan, se Nationell<br />

166<br />

antagningsomgång, tidplan<br />

Sista dag för komplettering,<br />

170<br />

se Nationell antagningsomgång, tidplan<br />

Sista dag för svar, se Nationell<br />

170<br />

antagningsomgång, tidplan 170<br />

Sjukvårdsarbete, arbetslivserfarenhet 173<br />

Skolformer 120 – 129<br />

Slutbetyg, brister i slutbetyg<br />

Slutbetyg från gymnasieskolans program,<br />

12 – 13<br />

grundläggande behörighet<br />

Slutbetyg, gymnasieskolans nationella<br />

6<br />

program<br />

Slutbetyg från gymnasieskolans<br />

program/gymnasial vuxenutbildning,<br />

124<br />

meritvärdering av betyg<br />

Slutbetyg från komvux,<br />

64<br />

grundläggande behörighet 6, 7<br />

utfärdat fr o m 1 jan 2010 6<br />

utfärdat före 1 jan 2010 6, 7<br />

2350 gymnasiepoäng 7<br />

2301 gymnasiepoäng 7<br />

1970 gymnasiepoäng<br />

Slutbetyg<br />

7<br />

utfärdat 1997 6<br />

utfärdat 1998 – 2002 6<br />

utfärdat 2003 6<br />

utfärdat fr o m 1 jan 2010 6<br />

utfärdat före 1 jan 2010 6<br />

Specialkurser 7, 128<br />

Specialkurser, tabell<br />

Specialutformat program,<br />

141 – 143<br />

gymnasieskolans nationella program 125<br />

Sommarjobb, feriearbete<br />

Statens skola för vuxna,<br />

172<br />

se Korrespondensstudier 128<br />

Studentexamen 128, 152<br />

Studieavgifter 166


Studieavgifter förordning 237 – 238<br />

Studieförbund 129<br />

Studieomdöme, folkhögskola 121<br />

Stöd till studenter med funktionshinder 169<br />

SUHF:s rekommendationer 213 – 236<br />

Svar, strykningar 169<br />

Svarskrav 169<br />

Svarsregler 169<br />

Svensk gymnasieutbildning på annat språk<br />

Svenska akademiska meriter för<br />

129<br />

grundläggande behörighet 9<br />

Synskadade, högskoleprovet 119<br />

Särskild behörighet, jämförelse Gy11/äldre 46<br />

Särskild behörighet för utbildning på grundnivå<br />

Särskild behörighet till utbildning<br />

10<br />

på avancerad nivå 11<br />

Särskild behörighet, undantag 12<br />

Särskilda prov för urval 117<br />

Särskilda stödåtgärder 169<br />

T<br />

Teoretisk kompletteringskurs 128<br />

Tilläggskomplettering 58<br />

Timanställning, arbetslivserfarenhet 171<br />

Tjänstgöringsintyg, arbetslivserfarenhet 171<br />

Tjänstledighet, arbetslivserfarenhet 171<br />

Totalförsvarsutbildning, arbetslivserfarenhet 173<br />

Tredje året, se Påbyggnadsutbildning 128<br />

Treåriga yrkesinriktade linjer 126<br />

Tyskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />

U<br />

Undantag (dispens) 12<br />

Ungdomslag, arbetslivserfarenhet 173<br />

Ungdomsplats, arbetslivserfarenhet 173<br />

Ungdomspraktik, arbetslivserfarenhet<br />

Universitets- och högskolebetyg och poäng,<br />

173<br />

översättningstabell 107<br />

Urval<br />

Urval, <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />

116<br />

tillämpningsbeslut 118<br />

Urval till grundnivå 116<br />

Urval – tillämpningsbeslut BI och BII 118<br />

Urvalsgrunder, av högskolan beslutade 117<br />

Urval, betygsurval BI – BF 116, 117<br />

Urval till utbildning på avancerad nivå 117<br />

Utbildning, arbetslivserfarenhet 173<br />

Utbyteskomplettering<br />

Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av<br />

58<br />

gamla och nya kurser i slutbetyg 71 – 96<br />

Utbyteskomplettering, tabell för<br />

utbyte av ämnen<br />

Utbyteskomplettering, tabell för<br />

97 – 100<br />

utbyte av etapper 101 – 102<br />

Utlandstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 173<br />

Utländsk förutbildning 8<br />

Utländsk förutbildning, oavslutad 14<br />

Utländsk förutbildning, meritvädering<br />

Utländska akademiska meriter,<br />

69<br />

dokumentation<br />

Utländska förutbildningskoder<br />

168<br />

– förteckning 144 – 151<br />

Utländska gymnasiebetyg, dokumentation 168<br />

Utländska gymnasieutbildning 8<br />

Utländska språkkurser, behörighetstabell 55 – 57<br />

– europarådets betygsskala<br />

Utökat program, gymnasieskolans<br />

54<br />

nationella program 125<br />

Utökat program/kurs, meritvärdering 60, 61<br />

Utökad studiekurs 126<br />

Utökad studiekurs, meritvärdering 60, 61<br />

W<br />

Waldorfskolor 121 – 123<br />

avgångsbetyg med sifferbetyg 122<br />

slutbetyg med bokstavsbetyg 123<br />

Waldorfskola, exempel på slutbetyg 164 – 165<br />

Waldorfsskolans kurskoder, förteckning 131 – 132<br />

V<br />

Vidimerade kopior 167<br />

Vuxenutbildning 12, Vux12 175<br />

Vård av annan person, arbetslivserfarenhet 173<br />

Vård av barn, arbetslivserfarenhet 173<br />

Vård av syskon, arbetslivserfarenhet 173<br />

Värnpliktstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 173<br />

X<br />

X-markering 13<br />

Ä<br />

Ämneskoder, förteckning 130<br />

Ö<br />

ÖV72 128<br />

Överklagande 169<br />

Överklagandenämnden 170<br />

Överklagande, rutin i NyA 170<br />

Övriga behöriga sökande 117<br />

S Ö K O R D S R E G I S T E R<br />

Sid 2 4 5


Universitets- och högskolerådet, UHR<br />

Box 45093, 104 30 Stockholm<br />

Besöksadress: Wallingatan 2<br />

Telefon: 010-470 03 00<br />

Antagningsservice: 0771-550 720

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!