UTEMATTE av Ingrid Olsson

UTEMATTE av Ingrid Olsson
Hämta två pinnar var. Lägg dem i storleksordning. Sök rätt på en pinne som passar in
mellan den tredje och fjärde pinnen.
Tränar: seriera, lägesord, ordningstal, tänka sig en längd.
Svårare: Hämta varsin pinne. Tillsammans ska era pinnar i gruppen vara 50 cm.
Gör en månghörning av era pinnar. Vilken omkrets har den? (Jämför pinnar och omkrets som
vi gjorde inne). Viktigt att barnen utvecklar ett bgrepp om att omkrets är en längd.
Tal med växter. Visa tal med bladens flikar, kronblad, barr m m.
Gör uppgifter med växter som tal.
Kombinera växttal med talkort och symboler räknesätt och likhetstecken. Lägg
utsagor/uppgifter.
Använd pinnar som parenteser.
M m
Omkrets. Vilket av de tre snörena tror du räcker precis runt trädets stam (brösthöjd)? Man får
inte pröva nu utan göra en uppskattning. Barnen motiverar sina val i gruppen. Nästa steg kan
vara att barnen prövar med sina armar och jämför med snörena och får då en chans att välja
om. Pröva sedan vem som valde rätt omkretssnöre. Belyser återigen omkrtets som längdenhet.
(Blanda inte omkrets och area förrän begreppen är befästa på var sitt håll.
Forma areor med ett ihopknutet rep. Det är en vanlig missuppfattning att man kan lägga ett
snöre runt en oregelbunden figur – omkretsen, och sedan göra en rektangel av snöret, beräkna
arean och tro att man då beräknar arean av den ursprungliga oregelbundna fuguren. Därför
nyttigt att ha en bestämd omkrets, hopknutet rep, och uppleva att genom att hörnen flyttas så
ändras arean medan omkretsen är densamma.
Area med snören. Barnen klipper till snören som är t ex 4 m resp 5 m. Omkretsen är nu
given.
Gör två rektanglar som vardera har arean 1 kvadratmeter. Enkelt med 4m-snöret, men lite
mera tänk med 5m-snöret. Jag hade med en kvadratmeter att dels jämföra arean med och dels
som hjälp för att mäta till snörenas längd.
Hur vet ni att arean stämmer?
Skilj på enheten 1 kvadratmeter och arean 1 kvadratmeter. Hur kan en figur med arean 1
kvadratmeter se ut? Kan det vara en cirkel?...
Upprepade mönster med naturföremål. Lägg enkla mönster och börja med två olika
föremål och sedan tre. Träna gärna talkamraterna här som t ex XXXOO och XXXXO när
barnen arbetar med femkamraterna.
Lägg pinnar som parenteser runt en mönsterdel och lägg ett talkort framför, vilket då visar hr
många gånger denna mönsterdel ska upprepas.
Låt föremålen få symboler t ex sten=A blad= B. Lägg mönstret AABBB, AAABB m m.
Stenar i fåror på marken. Bra träning på positionens betydelse för stenarnas värde/siffrors
värde. Bra aktivitet för de första skolåren och bra repetition för elever högre upp som inte
förstått utan bara gjort. Det blir aldrig barnsligt att arbeta med hur människor räknade förr.
Lägg till decimaltecken när tiondelar och hundradelar introduceras och tränas.

Tiobassystemet med föremål. Ge föremål värden tiopotenser, 1, 10, 100, 1000 osv. Lägg,
rita och berätta. Använd gärna det egyptiska symbolsystemet.
Lägg till föremål som representerar tiondelar och hundradelar när det är dags dör
decimaltänket.
Hos skogstrollen är 1 kottte 100 kr, 1 sten är 10 kr o ch 1 pinne är 1 kr. Hur mycket pengar
finns det i påsen? Rita trollpengar för 145 kr, 32 kr, 201 kr och 130 kr. Hitta på egna pengar
och gör uppgifter till varandra.
Fotboll. Många fotbollar idag är gjorda av regelbundna femhörningar och sexhörningar. Alla
barn har lekt/spelat med dessa fotbollar men har barnen uppmärksammat detta? Låt dem
pröva att tesselera med olika geometriska former och upptäcka vilka som tesselerar på planet
och vilka som kan bilda runda former. Att tillverka bollar på slöjden av lappar i rätta former
brukar ge förståelse av detta och göra att man minns.
Rita från olika håll. Bra träning på rumsuppfattning och att tänka sig saker från olika håll,
vilket krävs högre upp inom geometrin. Detta bör barn få träna tidigt, då har hjärnan kapacitet
att utveckla mycket. Det är svårt att ta igen sådana saker. Låt de små barnen redan frå¨n
förskolan arbeta mycket med pussel, tangram, trediemnsionella byggsatser m m.
Balansvåg. Gör en snöboll så att det väger jämnt när ni lägger den i den tomma vågskålen.
(Den andra vågskålen var fylld av torra tallkottar.) Justera snöbollen om det inte blev exakt.
Gör en liten snöboll och lägg i vågskålen. Hur många kottar tror ni det behövs för att det ska
väga jämnt? Pröva.
Pröva med andra saker på liknande sätt.
Uppskatta och mät avstånd. Hur långt är det mellan träden? Uppskatta först antal meter och
mät sedan genom stegning/med fötter. Ett metersnöre finns vid första trädet.
Uppskatta och mät höjd. Hur hög är lampstolpen? Uppskatta. En person håller en penna
med rak arm och flyttar sig tills pennan precis täcker stolpen. Vik ner pennan så att
nederdelen fortfarande nuddar stolproten och be en kamrat ställa sig precis vid pennspetsen.
Mät avståndet mellan stolproten och kamraten, och detta avstånd motsvarar stolpens höjd.
Uppskatta och mät omkrets. Uppskatta omkretsen på trädet och klipp till ett snöre som ni
tror räcker precis runt trädet. Ni får inte pröva innan ni klipper. Ni får gärna klippa till var sitt
snöre innan ni prövar. Vem kom närmast? Hur tänkte ni när ni uppskattade omkretsen.
(Viktigt att barn får mäta runt omkring och uppleva att omkrets är en längd).
Statistik. Ni ska försöka träffa en trädstam med snöbollar. Var ska ni stå? Markera! Hur
många snöbollar ska ni kasta var? Hur ska ni med ett diagram visa hur många träffar och hur
många bommar ni får? (Låt barnen bli vana att markera starka femtalet i sina diagram).
Positionssystemet. Dra tre fåror i snön så att ni har tre positioner för ental, tiotal och
hundratal. Vilka tal kan ni lägga om ni får använda max 2 stenar (alltså även 1 och 0)? Vilka
tal kan ni lägga med 3 stenar?
Lägg tal och gör beräkningar med addition och subtraktion.

Ekvationer. Lägg först ut lika många föremål på var sin sida om likhetstecknet (gjort av två
små pinnar). Ta ett stort blad och lägg över några av kottarna på ena sidan. Bladet står för x i
ekvationen. Vad är x?. Om ni använder flera blad ska det vara samma lika antal föremål
under varje blad i samma ekvation. Pröva att lägga blad på båda sidor om likhetstecknet.
Pröva att skriv ekvationer med det formella matematikspråket t ex 2X + 1 = 7 ; X = 3. Pröva
om det stämmer genom att sätta in 3 i stället för X i ekvationen.( OBS! att 2X innebär 2xX
medan 23 innebär tjugotre och inte 2x3).
Prata matematik – Bomben. Rita ett rutnät med lämpligt antal rutor t ex 2x2 eller 3x3. Lägg
föremål i rutorna t ex en lång och en kort pinne samt ett litet och ett stort klot i 2x2 rutor.
Ledaren bestämmer var bomben finns. Kamraterna ska nu säga vilket föremål ledaren ska ta
bort t ex ”Ta den korta pinnen!” När ledaren tar föremålet i den ruta där bomben ligger ropar
han BOOM!!!PANG!!! Ett annat barn får nu vara ledare och bestämma var bomben finns.
Strategier – Tripp, trapp trull. Rita upp ett rutmönster 3 x 3 rutor. Varje lag har tre lika
föremål, olika för vardera laget. Lagen turas om att lägga ut ett föremål i en tom ruta. Det lag
som först får sina tre föremål på rad vågrätt, lodrätt eller diagonalt vinner. När lagen lagt ut
alla sina tre föremål får de sedan flytta ett av sina föremål.
Rita stora rutor och tre barn från vardera laget får stå i rutorna.
Upprepade mönster. Rita mönster på kort t ex sten, sten, kotte, kotte, kotte. Detta mönster
ska barnen lägga och upprepa. Låt barnen välja egna föremål och lägga mönstret ABBB eller
ABBA.
Upprepade mönster med riktningar. Rita olika hopp på kort t ex jämfota hopp framåt,
jämfotahopp uppåt (vinkelrät vridning), jämfotahopp bakåt, jämfotahopp framåt.
Växla med jämfotahopp och höger och vänster fot.
Tolka text och handling – uppdrag. Skriv små uppdrag på lappar t ex ”Ta två kottar vid
tallen och lägg en bakom björken och en på stubben.” Barnet som får lappen läser och
genomför uppdraget. Kamraterna ska sedan säga vad det stod på lappen.
Släpp fram kreativiteten och fantasin………