05.09.2013 Views

Ladda ner Insikt - Lafa

Ladda ner Insikt - Lafa

Ladda ner Insikt - Lafa

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

INSIKT 3/09<br />

OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger<br />

4<br />

”Man vill veta saker”<br />

<strong>Lafa</strong>s testpanel prövar den<br />

nya sajten Frågachans.nu.<br />

7<br />

Tabun hindrar<br />

kvinnors njutning<br />

Rapport från sexologikonferensen<br />

i Göteborg.<br />

8<br />

Sex- och samlevnadsundervisning<br />

är en<br />

långsiktig investering<br />

INSIKT – om hiv, sex & sånt<br />

ges ut av <strong>Lafa</strong>, enheten för<br />

sexualitet och hälsa inom<br />

Stockholms läns landsting<br />

Telefon, växel 08–737 35 50<br />

Fax 08–737 36 40<br />

Postadress:<br />

Box 175 33, 118 91 Stockholm<br />

Besöksadress:<br />

Västgötagatan 2, Stockholm<br />

2 INSIKT 3/09<br />

9<br />

Varning för<br />

hårdnande klimat<br />

Edwin Cameron, hivpositiv<br />

domare i Sydafrika, på<br />

Sverigebesök.<br />

10<br />

Spelet om hiv startar<br />

samtal i Senegal<br />

Besök hos ASBEF som<br />

bedriver hivförebyggande<br />

arbete.<br />

14<br />

Sen sist, Böcker, Kortfattat<br />

Höstens alla kurser<br />

och seminarier.<br />

Riv ut och spara!<br />

TOP CAB:s Mattias Andersson bidrar till att unga taxiresenärer har<br />

säkert sex i sommar. Läs om <strong>Lafa</strong>s sommarkampanj på sidan 14.<br />

Redaktör<br />

Hanna Ådin<br />

hanna.adin@sll.se<br />

Telefon 08–737 35 57<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Anna-Karin Asp<br />

anna-karin.asp@sll.se<br />

Telefon 08–737 35 46<br />

NADJA HALLSTRÖM<br />

På gång på <strong>Lafa</strong><br />

I HÖST BJUDER <strong>Lafa</strong> in högstadie-<br />

och gymnasieklasser<br />

inom Stockholms län till gratis<br />

skolbiovisningar på Zita<br />

Folkets Bio. Liksom tidigare<br />

visas filmen Transit, som bland<br />

annat öppnar för diskussio<strong>ner</strong><br />

om hiv och säkrare sex. Nu<br />

visar vi dessutom ytterligare<br />

två filmer:<br />

Linas kvällsbok<br />

Regi: Hella Joof (2006)<br />

Speltid: 87 minuter.<br />

LINA ÄR 15 ÅR och hänger med<br />

populära Thea, och Carro, som<br />

får vara med på nåder. En dag<br />

fixar snygga Thea ihop Lina<br />

med Danne, en av skolans coolaste<br />

killar. Han tycker att Lina<br />

är ”okejsnygg” och Thea tycker<br />

att Lina ska vara tacksam. Men<br />

Lina kän<strong>ner</strong> inget för Danne.<br />

Teman som kan diskuteras<br />

utifrån Linas kvällsbok är till<br />

exempel vänskap, relatio<strong>ner</strong>,<br />

sex och preventivmedel.<br />

VISNING FÖR SKOLKLASSER:<br />

3 november kl 9.30 och 13.00,<br />

4 november kl 9.30 och 13.00<br />

Lärarvisning med metodtips:<br />

14 oktober kl 13.00–16.30<br />

SALAR SHALMASHI är ny<br />

kurator på Järva mansmottagning.<br />

Han är socionom med<br />

utbildning i sexologi och har<br />

bland annat arbetat på Skarpnäcks<br />

ungdomsmottagning.<br />

– Det ska bli spännande att<br />

jobba med<br />

män med<br />

utländsk bakgrund<br />

och<br />

med olika<br />

aspekter av<br />

sexualitet,<br />

säger Salar<br />

Shalmashi.<br />

Redaktionskommitté:<br />

Anna-Karin Asp<br />

Marta Hansson Bocangel<br />

Martina Junström<br />

Thérèse Juvall<br />

Lis-Marie Kanon<br />

Robert Pantzar<br />

Olle Waller<br />

Hanna Ådin<br />

Fighter<br />

Regi: Natasha Arty (2007)<br />

Speltid: 90 minuter.<br />

AISHA, EN UNG dansk tjej med<br />

turkisk härkomst, försöker leva<br />

upp till föräldrarnas förväntningar<br />

men tränar i hemlighet<br />

Kung Fu. Filmen skildrar Aishas<br />

uppror mot, och försoning med,<br />

sina föräldrar och sina två kulturer.<br />

Fighter är en bra ingång<br />

till fortsatta diskussio<strong>ner</strong> om<br />

relatio<strong>ner</strong>, genus, sexualitet,<br />

oskuldskrav och hederskultur.<br />

VISNING FÖR SKOLKLASSER:<br />

6 oktober kl 9.30 och 13.00,<br />

9 oktober kl 9.30 och 13.00<br />

Lärarvisning med metodtips:<br />

1 oktober kl 13.00–16.30<br />

BOKNING: wanda@folketsbio.se<br />

MER INFO, till exempel visningstider<br />

för filmen Transit, hittar<br />

du på www.lafa.nu/metoder.<br />

Dags igen<br />

för Klamydiamåndagen!<br />

Drop in-testning<br />

14 september på<br />

över 100 ställen.<br />

All info på<br />

www.kondom.nu<br />

Layout: Lotta Continua<br />

lotta@lottacontinua.se<br />

Prenumeration och<br />

adressändring:<br />

Claes Sjöstedt<br />

claes.sjostedt@sll.se<br />

Tryckt hos Sjuhäradsbygdens<br />

Tryckeri , Borås ISSN 1104-0912


☎ INSIKT<br />

ringde till …<br />

… JOHAN<br />

CARLSON,<br />

ny ge<strong>ner</strong>aldirektör för Smittskyddsinstitutet,<br />

infektionsläkare och docent i<br />

infektionsepidemiologi.<br />

Vad är det första du tänker ta itu med på<br />

nya jobbet?<br />

– Det överhängande, som personalen<br />

redan jobbar för fullt med, är pandemifrågan,<br />

alltså svininfluensan. Vi har nu en<br />

smittspridning av viruset och räknar med<br />

att många kommer att insjukna under hösten.<br />

Vår uppgift är att övervaka epidemin<br />

och räkna ut vilka resurser som ska sättas<br />

in för vårdgivarnas pla<strong>ner</strong>ing.<br />

Vad anser du om det nyligen offentliggjorda<br />

förslaget från smittskyddsutredningen?<br />

(Smittskyddsinstitutet ersätts av Smittskyddsmyndigheten,<br />

som ska ha epidemiologisk<br />

övervakning och analys som högsta<br />

prioritet och inte som nu även bedriva ren<br />

grundforskning. Även delar av det smittskyddsarbete<br />

som idag utförs på Socialstyrelsen<br />

föreslås övergå till Smittskyddsmyndigheten,<br />

bland annat Enheten för<br />

hivprevention. Red:s anm.)<br />

– Jag kan se en rad fördelar med att samla<br />

ihop kunskapsframtagning, preventionsinsatser<br />

och uppföljning på ett ställe, istället<br />

för att det som nu delvis ligger på<br />

Smittskyddsinstitutet och delvis på Socialstyrelsen.<br />

Samtidigt är det inte självklart<br />

att allt ska ligga på en Smittskyddsmyndighet<br />

som utredningen föreslår.<br />

– För att ta ett konkret exempel så ligger ju<br />

ansvaret för primärprevention av hiv och<br />

andra sexuellt överförda infektio<strong>ner</strong> på<br />

Socialstyrelsen idag och man kan tycka att<br />

det självklart är ett smittskyddsarbete.<br />

Men det abortförebyggande arbetet, som i<br />

stort sett kräver samma slags åtgärder, hör<br />

inte lika självklart hemma på en Smittskyddsmyndighet<br />

och inte heller hälsooch<br />

sjukvårdens organisation och ungdomsmottagningarna.<br />

Förändringarna föreslås träda i kraft nästa<br />

sommar. Vad händer nu?<br />

– Nu ska förslaget ut på remiss och vi är<br />

många instanser som vill tycka till om det.<br />

Sedan ska regeringen ta ställning. Jag<br />

tycker vi har fått en bra bakgrundsbeskrivning,<br />

men det har varit en snabb utredning<br />

och jag saknar en djupare analys. Nu måste<br />

vi ta oss en ordentlig funderare och låta<br />

saker och ting falla på plats.<br />

HANNA ÅDIN<br />

MAGNUS PEHRSSON<br />

LEDARE<br />

Kampanjer som funkar<br />

MEDAN MEDIA och allmänhet oroar sig<br />

som mest för den så kallade svininfluensan,<br />

som det är svårt att skydda sig mot, så<br />

jobbar vi på <strong>Lafa</strong> vidare med våra frågor<br />

där det faktiskt finns riktigt bra skydd!<br />

Många andra verksamheter i Sverige<br />

stannar av under sommaren, men inte<br />

<strong>Lafa</strong>s. I början på juni startade årets sommarkampanj<br />

”Vart tar 100 000 kondomer<br />

vägen i sommar?”. Med den kampanjen<br />

tar vi ett nytt grepp mot klamydiaspridningen<br />

och delar ut numrerade kondomer,<br />

främst till resenärer vid Cityterminalen<br />

men även på krogar, festivaler och i taxibilar.<br />

Kondomerna kan man sedan följa ut<br />

i världen på sajten Kondom08.nu. Och det<br />

funkar. Folk skickar in sina historier som<br />

är sexiga, kreativa och kanske inte alltid<br />

sanna. Men vad gör det? Kondomen vi<br />

delat ut har satt igång en kommunikation<br />

mellan ungdomarna och oss och lett till<br />

funderingar kring sex och säkrare sex.<br />

Och framför allt till att kondomen sätts in<br />

i ett positivt och sexigt sammanhang.<br />

Var har kondomerna hamnat då? Historierna<br />

som kommit in de senaste dagarna<br />

handlar om Göteborg, i hans säng, på tåget<br />

mellan Norrköping och Linköping,<br />

Urkultfestivalen, vid Slussen, under den<br />

öppna himlen, Smögen, Taizé i Frankrike,<br />

Nacka, tältet. Många har förstås också<br />

svarat Stockholm eller hemma.<br />

Gå in på Kondom08.nu och läs, kommentera<br />

och rösta på kondomanvändarnas<br />

berättelser om hur just deras kondom<br />

använts, det finns hundratals att välja<br />

bland. När kampanjen avslutas den sista<br />

augusti ska vi utse de tre bästa bidragen<br />

som får finfina priser i form av presentkort<br />

på resor.<br />

Kampanjen verkar gillas av alla och det<br />

är nästan så jag skulle vilja travestera<br />

Povel Ramel och säga: Det här är det<br />

bästa vi någonsin gjort.<br />

STOCKHOLM PRIDE 2009 är över nu.<br />

Ingen kunde väl undgå att årets tema var<br />

Hetero. Med det ville man fokusera på hur<br />

heteronormen försvårar tillvaron för<br />

homosexuella, bisexuella och transperso<strong>ner</strong>.<br />

En norm som verkligen suger. Och<br />

som är viktig att diskutera oavsett vilken<br />

sexuell läggning man har. För ingen vill väl<br />

ha normer som begränsar och utesluter?<br />

Även under Pride fanns <strong>Lafa</strong> på plats i ett<br />

samarbete inom Stophivgruppen. Kampanjen<br />

”Var på den säkra sidan!” som ville<br />

lyfta frågan om testning för hiv,<br />

klamydia och syfilis blev lyckad, ca 250<br />

perso<strong>ner</strong> testade sig i Pride Park och kunde<br />

hämta 08-kondomer och glidmedel på<br />

plats. Nytt för i år var att Venhälsans mottagning<br />

på Södersjukhuset hade drop in<br />

för hivtestning med snabbsvar.<br />

När du läser det här numret av insikt<br />

har även 08-festivalen i Kungsträdgården<br />

ägt rum. Där fanns <strong>Lafa</strong>, rfsu Stockholm<br />

och ungdomsmottagningarna i länet i ett<br />

tält för att prata med de yngre stockholmarna<br />

om sex och relatio<strong>ner</strong>.<br />

NU ÅTERSTÅR Klamydiamåndagen den<br />

14 september, då vi erbjuder klamydiatestning<br />

till alla som, trots vår kondomutdelning<br />

i sommar, ändå haft oskyddat sex.<br />

Klamydiamåndagen är en återkommande<br />

aktivitet i länet och ett viktigt sätt<br />

att engagera vården i det förebyggande<br />

arbetet. I år är det över 100 mottagningar<br />

som deltar. Som grädde på moset när det<br />

gäller kampanjer kommer snart <strong>Lafa</strong>s nya<br />

sajt för de yngre, Frågachans.nu. Den<br />

måste ni bara kolla in.<br />

Till sist kan jag bara konstatera att ingen<br />

är ofelbar. Inte ens den erfarne utredningsräven<br />

Anders Milton som tittat på oönskade<br />

graviditeter och hur man kan förbättra<br />

det förebyggande arbetet. Hur<br />

kunde det bli så fel i en annars så välgjord<br />

utredning, att han föreslår ett nationellt<br />

abortregister som inkluderar kvinnans<br />

personidentitet? Ett omöjligt förslag om<br />

man vill värna rätten till abort och förebygga<br />

oönskade graviditeter.<br />

Anna-Karin Asp<br />

3/09 INSIKT 3


FRÅGACHANS.NU<br />

<strong>Lafa</strong>s unga testpanel om Frågachans.nu:<br />

”Man vill veta saker”<br />

4 INSIKT 3/09<br />

Kelly, Lisa, Ami, Hugo och Kalle fick testköra och komma med<br />

synpunkter på <strong>Lafa</strong>s nya sex- och samlevnadssajt för 10–13-åringar,<br />

Frågachans.nu, inför lanseringen.<br />

– Man fick lära sig mycket på sajten, tyckte barnen.<br />

Ovan: Hugo Olivecrona-Wirén kollar in TV:n<br />

och får upp texten ”Jag älskar dig” på flera<br />

olika språk. ”Är det ljud till? Det vore kul att<br />

höra någon säga det också”, kommenterar<br />

Hugo. Han har gått ut sexan i Åsö grundskola.<br />

Det har även kompisen Kalle Molin, snett<br />

bakom på bilden.<br />

ULRICA ZWENGER<br />

Det är tyst i rummet där ungdomarna<br />

just kommit in på nästan färdiga,<br />

ännu ej sjösatta, Frågachans.nu. Alla<br />

stirrar koncentrerat på skärmarna.<br />

De förstår genast hur sajten är uppbyggd och<br />

klickar sig snabbt och lätt in på de olika avdelningarna<br />

bakom symbolerna på förstasidan.<br />

– Är det här böcker som man kan lyssna på?<br />

Vad coolt, säger Hugo Olivecrona-Wirén<br />

som just klickat på radion, och tittar till på<br />

Thérèse Juvall, projektledare på <strong>Lafa</strong>, som<br />

står bredvid för att höra barnens reaktio<strong>ner</strong><br />

och hjälpa till om något skulle krångla.<br />

Texter och bilder avlöser varandra på<br />

skärmen: ”Mens”, dator med smiley, ”Hor-<br />

mo<strong>ner</strong>”, konstverket Venus triumf, ”Sex hur<br />

kan man göra”, regnbågsflaggan, B som i<br />

befruktning och ”Så här sätter du på en<br />

kondom”.<br />

Plötsligt utbryter fnitter. Kelly Brandt och<br />

Lisa Bergkvist har skrivit in ”Lisa” och<br />

namnet på en intressant kille i Frågachansslumpge<strong>ner</strong>atorn<br />

och fått veta att de matchar<br />

till 97 procent. Flickorna skriver snabbt in en<br />

rad andra namnkombinatio<strong>ner</strong>, som har varierande<br />

kärlekschanser enligt datorn.<br />

Ami Ernberg Sanneh går in på Killstatyn,<br />

som får en rejäl kalufs med mörkt hår på<br />

bröstet när man klickar på honom och han<br />

förvandlas till vuxen man.<br />

T h: Plötsligt utbryter fnitter. Kelly Brandt<br />

(rosa-blå tröja) och kompisen Lisa Bergkvist<br />

(camoflagemönstrad tröja), som gått ut<br />

fyran respektive femman i Trångsundsskolan,<br />

testar att skriva in olika namnkombinatio<strong>ner</strong> i<br />

Frågachans-slumpge<strong>ner</strong>atorn, som helt<br />

ovetenskapligt ger besked om hur bra två<br />

perso<strong>ner</strong> passar ihop. ULRICA ZWENGER<br />


ULRICA ZWENGER<br />

Ovan: Längst tid tillbringade barnen på undersidorna<br />

bakom Tavlan, Spegeln, Svanen och<br />

Statyerna. Där kunde de läsa om kyssar, hångel,<br />

onani och samlag (Tavlan), höra kända<br />

vuxna berätta om sina erfarenheter av att vara<br />

ung och kär (Spegeln), ”testa” hur bra de passar<br />

ihop med sitt span (Svanen) och läsa om<br />

och se bilder av tjejers och killars kroppar och<br />

utveckling (Statyerna).<br />

T h: ”Jag tror att man kommer att använda<br />

sajten när man tycker om någon och vill fråga<br />

chans och inte vet hur man ska göra”, sa Ami<br />

Ernberg Sanneh, som gått ut femman på Vasa<br />

Real. Hon och de andra ungdomarna som fick<br />

testköra Frågachans.nu gissade att deras<br />

kompisar kommer att gå in på Frågachans.nu<br />

när de får höra talas om sajten.<br />

ULRICA ZWENGER<br />

3/09 INSIKT 5


▼<br />

FRÅGACHANS.NU<br />

– Lite överdrivet, säger Ami med ett leende<br />

och kommer till en undermeny om killars<br />

kön.<br />

– Inuti, vad menar de med det, skrattar hon<br />

och får sedan förklaringen när hon klickar<br />

fram en bild i genomskärning av mannens<br />

inre könsorgan.<br />

När ungdomarna får se och höra ”kändisarna”<br />

Olle Waller, Martin Björk och<br />

Josefin Crafoord berätta ur Spegeln om sina<br />

egna erfarenheter av förälskelse och kontaktsökande<br />

i mellanstadieåldern är det återigen<br />

knäpptyst och alla tittar oavvänt på<br />

skärmen.<br />

EFTER PREMIÄRPROVNINGEN får barnen<br />

chansen att samla sina tankar och berätta<br />

om sina intryck.<br />

– Man fick lära sig mycket på sajten, det stod<br />

om allt, summerar Kalle Molin.<br />

– Den var bra tycker jag, det var roligt att<br />

klicka in sig på olika figurer, menar Kelly.<br />

Vilka delar skulle ni återvända till om ni gick<br />

in på sajten igen i morgon?<br />

– Tavlan, säger Ami och Kalle.<br />

– Spegeln, svarar Lisa, Hugo och Kelly.<br />

Vilka andra kändisar skulle ni vilja höra<br />

berätta i Spegeln?<br />

– Zlatan! (Kalle)<br />

– Måns Zelmerlöw. (Ami)<br />

– Robert Gustafsson, komikern. (Hugo)<br />

– Gymnasten Veronica Wag<strong>ner</strong> som<br />

tävlar för svenska landslaget. (Kelly)<br />

När kommer man att använda sajten tror ni?<br />

– När man vill ha lite tips på hur man ska<br />

göra i olika situatio<strong>ner</strong>. (Kalle)<br />

– Jag tror man kommer att kolla mest när<br />

man är ensam. (Kelly)<br />

Tror ni att det behövs en sån här sajt för barn<br />

och ungdomar i er ålder?<br />

– Ja, säger Kalle, man vill veta saker. Men de<br />

flesta tycker det är pinsamt att låna en bok om<br />

sånt här på biblioteket.<br />

6 INSIKT 3/09<br />

HANNA ÅDIN<br />

T h: Kelly Brandt tyckte det var fint med<br />

massor av färger på Frågachans.nu.<br />

”Och så var det roligt att klicka in sig på<br />

olika figurer.” I bakgrunden Kalle Molin och<br />

Hugo Olivecrona-Wirén.<br />

ULRICA ZWENGER


Tabun<br />

hindrar<br />

kvinnors<br />

njutning<br />

Könsmaktsförhållanden och tabun mot att prata öppet om<br />

sexualitet är fortfarande de största hoten mot människors<br />

sexuella hälsa. Det stod klart när sexologer, folkhälsoexperter<br />

och aktivister från hela världen möttes i Göteborg.<br />

- KVINNORS SEXUALITET har fortfarande<br />

ingen given plats inom den vetenskapliga<br />

forskningen – trots att kvinnornas sexuella<br />

och reproduktiva hälsa är avgörande för både<br />

individer och familjer världen över.<br />

Det konstaterade Julia R Heiman, The<br />

Kinsey Institute for Research in Sex, Gender<br />

& Reproduction i usa, när hon inledde en förmiddag<br />

tillägnad kvinnors sexuella hälsa<br />

under sexologikonferensen ”Sexual Health &<br />

Rights – A Global Challenge” i Göteborg.<br />

Kinseyinstitutet bedriver forskning om<br />

kvinnans kropp och sexualitet, om allt från<br />

sexuell upphetsning till hur hormo<strong>ner</strong> påverkar<br />

kvinnors känslor och handlingar. Hur<br />

uppstår till exempel en förlossningsdepression,<br />

är det kroppens hormo<strong>ner</strong> som är i olag<br />

eller skapas den av yttre stressfaktorer? Hur<br />

påverkar menstruationscykelns hormonsvängningar<br />

kvinnors handlingar? Det finns<br />

undersökningar som visar att hjärnans belöningscentrum<br />

påverkas av hormo<strong>ner</strong> under<br />

ägglossningen, vilket får en del kvinnor att<br />

göra mer riskfyllda val när de ska ha sex.<br />

Det är inte bara akademiskt ointresse som<br />

står i vägen för en förbättrad sexuell hälsa<br />

bland kvinnor. Kulturella, sociala och religiösa<br />

tabun håller kvinnor i okunskap och gör<br />

att de låter bli att söka hjälp när de behöver<br />

vård eller stöd. Och den skamfyllda tystnad<br />

som omgärdar kvinnans kön och sexualitet<br />

påverkar kvinnor i alla världens länder, inte<br />

bara där förtrycket är som mest uppenbart.<br />

SOPHIE BERGERON, professor i sexologi<br />

vid University of Quebec i Kanada, forskar<br />

om smärtor i underlivet, bland annat samlagssmärtor,<br />

något som enligt hennes studier<br />

drabbar upp till en av fem unga kvinnor i<br />

Kanada:<br />

– Många unga flickor lider i tysthet, de<br />

tycker att problemet är pinsamt att prata om.<br />

Ett problem är att det saknas empirisk<br />

kunskap om hur den här formen av smärtproblematik<br />

uppstår. Sannolikt finns det flera<br />

orsaker, både fysiska och psykologiska – en<br />

rent medicinsk behandling räcker oftast inte,<br />

visar Sophie Bergerons forskning. Hon har<br />

WAS – SEXUAL HEALTH & RIGHTS<br />

Den engelska skådespelaren Wendi<br />

Peters läser ”My angry vagina” ur<br />

Vaginamonologerna under symposiet<br />

”Ge<strong>ner</strong>al atrophy: Are We Lost<br />

in Translation?”<br />

FAKTA<br />

Sexologikonferensen ”Sexual Health &<br />

Rights – A Global Challenge”, 21–25 juni<br />

i Göteborg, arrangerades av WAS, World<br />

Association for Sexual Health, en global<br />

organisation som arbetar för de av FN:s<br />

millenniemål som rör sexuell och reproduktiv<br />

hälsa och rättigheter.<br />

bland annat jämfört medicinska lösningar<br />

med kognitiv beteendeterapi (kbt) i grupp.<br />

– I längden var kbt-behandlingen det bästa<br />

alternativet. Kvinnorna som deltog i den var<br />

nöjdare, de kände mindre smärta och fungerade<br />

bättre sexuellt. De mådde också bra av att<br />

ha träffat andra i samma situation – de kände<br />

sig inte längre konstiga och onormala.<br />

Problem med att kunna uppleva orgasm är<br />

ett annat område där kulturens hämmande<br />

krav på kvinnors anständighet i form av<br />

blygsel och okunskap samspelar på ett olyckligt<br />

sätt med bristande empirisk forskning. På<br />

så sätt lämnas fältet öppet för vilseledande<br />

spekulatio<strong>ner</strong> och utebliven njutning, berättade<br />

Ellen Laan, professor från Holland som<br />

utforskar kvinnans orgasm:<br />

– Man skulle önska att Freuds åsikt om den<br />

vaginala orgasmen som höjdpunkten i den<br />

mogna kvinnans sexualitet hade begravts med<br />

3/09 INSIKT 7<br />

MARTINA JUNSTRÖM<br />


▼<br />

WAS – SEXUAL HEALTH & RIGHTS<br />

Sex- och samlevnadsundervisning är en<br />

Långsiktig investering<br />

honom. Men tyvärr är hans teori åter på<br />

modet i vissa kretsar.<br />

KVINNOR KAN HA svårt att känna att<br />

kroppen reagerar sexuellt. Det handlar ofta<br />

om okunskap och bristande självkännedom.<br />

Ellen Laan och hennes forskarteam använder<br />

ett tampongliknande instrument för att mäta<br />

kvinnors olika faser av upphetsning och<br />

undersöka den orgasm som följer. De har<br />

bland annat kunnat konstatera att den kvinnliga<br />

orgasmen i genomsnitt varar i 24 sekunder<br />

– betydligt längre än vad de flesta tror.<br />

Och ju längre förspelet varar, desto längre och<br />

intensivare blir orgasmen.<br />

– Många av de kvinnor som inte upplever<br />

orgasmer har svårigheter med att bli upphetsade.<br />

Och klitoris är av avgörande betydelse<br />

för en kvinnas möjligheter att få orgasm, sade<br />

Ellen Laan.<br />

Myten om den vaginala orgasmen bottnar i<br />

okunskap om hur det kvinnliga könsorganet<br />

ser ut och fungerar, menar hon. Klitoris är ett<br />

stort organ som till största del ligger inbäddat<br />

i kroppen. Under penetrerande sex i vaginan<br />

stimuleras den del av klitoris som ligger<br />

närmast slidväggen. Nyare forskning tyder på<br />

att <strong>ner</strong>vändar från klitoris möts innanför den<br />

punkt som kallas g-punkten några centimeter<br />

upp i slidan. Den vaginalorgasm som bortåt<br />

en tredjedel av alla kvinnor upplever är alltså<br />

även den en klitorisorgasm.<br />

– Klitoris är av central betydelse för kvinnors<br />

sexualitet. Många problem med bristande<br />

upphetsning och uteblivna orgasmer<br />

har sin grund i att kvinnor till skillnad från<br />

män kan ha penetrerande samlag utan erektion.<br />

Om man fortsätter att ha det under en<br />

längre period kommer det att leda till en hel<br />

del sexuella problem, sade Ellen Laan.<br />

8 INSIKT 3/09<br />

MARTINA JUNSTRÖM<br />

De sexuella rättigheterna är fundamentala och universella,<br />

konstaterar World Association for Sexual Health i en deklaration.<br />

Sex- och samlevnadsundervisning är en av dessa.<br />

I Nigeria pågår ett lyckat projekt för skolungdomar, men<br />

resurserna är knappa.<br />

– HIVEPIDEMINS utbredning har varit en<br />

utlösande faktor för att även länder med starka<br />

religiösa och kulturella tabun ska dra igång<br />

stora undervisningsprojekt i sex- och samlevnadsfrågor,<br />

berättade Nike Esiet, Nigeria,<br />

under ett seminarium vid sexologikonferensen<br />

i Göteborg .<br />

Huvudstaden Lagos hör till en region där<br />

man framgångsrikt har byggt upp en undervisningsplan<br />

för skolungdomar. Nittio<br />

procent av ämneslärarna i 340 offentligt ägda<br />

skolor för barn i 10–14-årsåldern har utbildats<br />

för att undervisa i sex och samlevnad.<br />

– Våra utvärderingar visar att eleverna har<br />

blivit bättre på att ta hand om sin sexuella<br />

hälsa, de vet mer om hur de ska undvika hiv<br />

och oönskade graviditeter. De är bättre rustade<br />

att avböja sexuella inviter från äldre perso<strong>ner</strong><br />

och vet mer om vikten av jämlika relatio<strong>ner</strong><br />

mellan kvinnor och män, säger Nike Esiet.<br />

Programmet är en lyckad satsning på många<br />

sätt men flera stora utmaningar återstår.<br />

– Det finns ett motstånd mot att undervisa<br />

barn och ungdomar i frågor som rör sexualitet.<br />

Ett ännu större problem är de svårigheter<br />

som finns på strukturell nivå i ett fattigt land<br />

som Nigeria, säger Nike Esiet.<br />

Hon syftar på att den materiella standarden<br />

i skolorna är mycket låg, särskilt på landsbygden.<br />

Det saknas inte bara pengar till läromedel<br />

som böcker och broschyrer utan även till<br />

inventarier.<br />

– Hur ska en vettig undervisning kunna<br />

bedrivas med hundra elever i ett fallfärdigt<br />

klassrum utan skolbänkar och stolar? frågar<br />

Nike Esiet och slår ut med händerna.<br />

DATORER KAN vara en revolution i undervisningssammanhang,<br />

och rent teoretiskt<br />

skulle man kunna lägga ut en del av sex- och<br />

samlevnadsundervisningen på nätet för att nå<br />

fler. Men den metoden fungerar inte så bra i<br />

ett land där många byar fortfarande saknar<br />

elektricitet och där en dator bara är en avlägsen<br />

dröm för de allra flesta. Utan datorer och<br />

internet är det också svårt att effektivt följa<br />

upp undervisningen på skolorna för att dra<br />

nytta av de erfarenheter som görs.<br />

Skol- och undervisningssatsningar i utvecklingsländer<br />

är som så många andra viktiga<br />

utvecklingsprojekt beroende av ekonomiskt<br />

bistånd från rika länder, vilket gör verksamheten<br />

känslig för bidragsgivarnas godtycke och<br />

bristande uthållighet.<br />

– Allt som bygger på bistånd är sårbart. Man<br />

brukar säga att ”när bidragsgivarna nyser får<br />

utvecklingsländerna en förkylning”. Vad ska<br />

man säga? När vi nu äntligen blev av med<br />

Bushadministrationen kom den finansiella<br />

krisen.<br />

Bidragsgivaren måste vara beredd att betala<br />

vad det kostar att över en lång tidsperiod<br />

garantera ständigt nya ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> av skolbarn<br />

tillgång till sex- och samlevnadsundervisning,<br />

anser Nike Esiet.<br />

– Och den måste börja redan i småskolan, så<br />

att man även når dem som hoppar av skolan<br />

tidigt.<br />

MARTINA JUNSTRÖM<br />

Nike Esiet från<br />

Nigeria talade på<br />

sexologikonferensen<br />

i Göteborg.<br />

MARTINA JUNSTRÖM


Bara den som uppsåtligt försöker<br />

smitta någon annan med hiv, och<br />

lyckas med det, ska åtalas och<br />

dömas i domstol. Det menar Edwin<br />

Cameron, öppet homosexuell och<br />

hivpositiv domare i Sydafrikas<br />

högsta domstol.<br />

Varning för<br />

Ijuni föreläste Edwin Cameron på Hiv-<br />

Sveriges konferens ”HIV and criminal<br />

law in Sweden” i Stockholm. Han är författare<br />

till boken Witness to AIDS och<br />

en av världens mest kända förespråkare för<br />

hivpositivas rättigheter. Med stor inlevelse<br />

och sällsynt pondus berättade han om sin<br />

hållning när det gäller kriminalisering av hivöverföring:<br />

Att bara den som uppsåtligt försöker<br />

smitta någon annan med hiv, och lyckas<br />

med det, ska åtalas och dömas i domstol. En<br />

hållning som delas av Hiv-Sverige (tidigare<br />

Riksförbundet för hivpositiva) som arbetar för<br />

att stärka hivpositivas rättigheter i samhället.<br />

– Jag har ett förskrivet manus som ni kan få<br />

ta del av senare, men efter att ha lyssnat till<br />

förmiddagens talare fick jag en känsla av isolering<br />

och vill därför tala rakt ur hjärtat, sa en<br />

påtagligt berörd Edwin Cameron.<br />

Han förtydligade med att han var den första<br />

av dagens föreläsare som faktiskt själv är hivpositiv<br />

och därför har ett inifrånperspektiv på<br />

hur det är att leva i ett samhälle präglat av<br />

misstänksamhet mot dem som bär på viruset.<br />

– Jag är förvisso jurist och domare, men<br />

också gay, sexuellt aktiv singel och hivpositiv.<br />

I Johannesburg där jag bor finns massor av<br />

människor som inte vill använda kondom<br />

trots att de vet att part<strong>ner</strong>n är hivpositiv. Så<br />

ser verkligheten ut. Det finns två människor i<br />

varje sexuellt möte och båda har ett ansvar.<br />

Så berättade han om ett hårdnande rättsklimat<br />

i många länder runt om i världen. Fler<br />

hivpositiva döms till långa fängelsestraff för<br />

att ha haft oskyddat sex eller sex utan att<br />

berätta om sin hivstatus, även i fall där bevis-<br />

läget är oklart och där ingen smittats med hiv.<br />

– Denna åtstramning sker i en tid då man<br />

kunde förvänta sig en humanare rättsskipning.<br />

Vi ser en global stabilisering av hivepidemin.<br />

Det finns behandling som gör virusnivåerna så<br />

låga att de inte går att påvisa. Vi vet dessutom<br />

att hiv framför allt sprids genom människor<br />

som inte vet om att de är hivpositiva.<br />

– Jag har sökt och sökt efter ett svar på varför<br />

man nu dömer fler hivpositiva, och till<br />

hårdare straff. Det enda svar jag hittat är<br />

stigma. Samma stigma som häftades vid hiv<br />

när viruset upptäcktes 1979 finns ännu kvar.<br />

SEDAN presenterade Cameron ett handlingsprogram<br />

i tre steg för hur man kan arbeta<br />

mot diskrimi<strong>ner</strong>ing av hivpositiva i form av<br />

orättvisa, inhumana domar. Steg ett är att<br />

hitta bra argument, steg två att definiera exakt<br />

vad man ska försvara och inte och steg tre att<br />

gå till motangrepp. Cameron har formulerat<br />

ett antal argument mot den typ av kriminalisering<br />

av hivöverföring som Sverige och flera<br />

andra länder har idag: Den är ineffektiv, hejdar<br />

inte hivspridning, ersätter harm reduction<br />

och gör utsatta kvinnor, till exempel i Afrika,<br />

ännu mer utsatta. Den tar bort det personliga<br />

ansvaret, underblåser stigma samt gör att färre<br />

vill gå och testa sig.<br />

– I kampen mot diskrimi<strong>ner</strong>ing av hivpositiva<br />

är vetenskapen och folkhälsosfären våra<br />

vän<strong>ner</strong>, sa Cameron och tillade att i Kanada,<br />

Schweiz och Frankrike, där försvarare med<br />

framgång kämpar för hivpositivas rättigheter,<br />

är det forskning de lutar sig mot.<br />

– Vetenskap ska ligga till grund för lagen,<br />

HIV OCH KRIMINALISERING<br />

HÅRDNANDE KLIMAT<br />

inte fördomar. Vi hivpositiva ska varken behandlas<br />

sämre eller bättre än någon annan.<br />

DAGENS första talare var Andreas Berglöf,<br />

ombudsman på Hiv-Sverige. Han berättade<br />

att 38 perso<strong>ner</strong> med hiv har dömts i Sverige.<br />

Enligt en undersökning för några år sedan är<br />

Sverige ett av de länder i Europa där flest hivpositiva<br />

dömts. Hivöverföring har skett i en<br />

del av de svenska fallen, men långt ifrån i alla.<br />

– Media blåser upp de här fallen och får det<br />

att framstå som att många hivpositiva medvetet<br />

smittar andra, trots att det rör sig om ett<br />

fåtal. Samtidigt tror forskare att det finns<br />

minst 1 000 perso<strong>ner</strong> som lever med hiv utan<br />

att veta om det och därmed kan smitta andra.<br />

Andreas Berglöf menade att kriminaliseringen<br />

av hiv har negativ inverkan på det förebyggande<br />

arbetet, samtidigt som den vaggar<br />

in allmänheten i en falsk trygghet.<br />

– Bra prevention innebär att så få som möjligt<br />

smittas. För att åstadkomma detta måste<br />

vi stödja hivpositivas mänskliga rättigheter<br />

och öka allmänhetens kunskaper. Alla måste<br />

ta ansvar för sin kropp och sina handlingar.<br />

Viveca Urwitz, chef för Socialstyrelsens<br />

enhet för hiv/sti-prevention, talade om<br />

vikten av korrekt, relevant information om<br />

hiv i media, i stället för sensationsjournalistik.<br />

– Vi behöver nya, sannare bilder av hivpositiva,<br />

att de flesta är väldigt modiga och<br />

kämpar för sina egna och andras rättigheter.<br />

Lagar för smittsamma sjukdomar behövs,<br />

ansåg Viveca Urwitz, men hon framhöll att<br />

rädsla och fördomar inte får påverka hur dessa<br />

utformas och tillämpas. HANNA ÅDIN<br />

MELKER DAHLSTRAND<br />

3/09 INSIKT 9


RAPPORT UTIFRÅN<br />

Spelet om<br />

hiv<br />

I Senegal är det tabu att prata om hiv. Men organisationen<br />

ASBEF, som gått på kurs hos svenska RFSU, bedriver<br />

sexualupplysning och hivförebyggande arbete samt<br />

utbildar ungdomar till peer educators.<br />

Åh nej, inget kondomkort kvar!<br />

Pape Momar Mbaye har hamnat<br />

på rutan ”många part<strong>ner</strong>” och<br />

synar sin hand med kort. Här är det<br />

bra att ha ett kondomkort. Spelmotståndaren<br />

Mawade Kane flinar och erbjuder honom ett<br />

– men det kostar. Pape Momar betalar med låtsaspengar<br />

och spelet går vidare.<br />

Ungdomarna, senegalesiska peer educators i<br />

Dakar, spelar aidsspelet, som är ett av flera sätt<br />

de använder för att sprida information om<br />

hiv/aids. De har uppenbart roligt, många<br />

Pape Momar Mbaye, en av de sju ungdomarna<br />

i peer educator-gruppen. Han är dessutom<br />

Senegals ordförande i MAJ, en afrikansk<br />

organisation som verkar för att förbättra<br />

ungas sexuella hälsa.<br />

10 INSIKT 3/09<br />

startar samtal<br />

i Senegal<br />

GUDRUN RENBERG<br />

skratt utbryter. Spelet liknar Monopol och<br />

den som är ”duktig” samlar på sig mycket<br />

pengar och blir vinnaren.<br />

Inte helt logiskt kanske – hur hänger mycket<br />

pengar ihop med att inte ha hiv? – och tramsnivån<br />

står i viss kontrast till det allvarliga budskapet.<br />

Men Yves Tchoanté, en av ungdomarna,<br />

understryker hur mycket bättre det går<br />

att få ut budskapet om det finns livsglädje och<br />

humor med.<br />

– Det gör det lättare att prata om sådana här<br />

saker, som är ganska tabu i Senegal.<br />

EFTER SPELET sätter vi oss och pratar. De<br />

sju ungdomarna är i 20-årsåldern och tillhör<br />

en mycket engagerad trupp nyutbildade peer<br />

educators i Senegal, kopplade till organisationen<br />

asbef – Senegals motsvarighet till rfsu.<br />

asbef står för Association Sénégalaise pour le<br />

bien-être Familial (ungefär Organisationen<br />

för familjens välbefinnande) och är medlem i<br />

ippf, International Planned Parenthood Federation,<br />

där även svenska rfsu är med.<br />

Vi möts på asbef:s kontor och pratar om<br />

deras verksamhet och om hur det är att vara<br />

ung i Senegal. Deras öppenhet och frimodighet<br />

kring sexuella frågor är stor, och rätt<br />

slående att möta i ett land som Senegal, som i<br />

övrigt är starkt präglat av religion och tradition<br />

när det gäller sexualitet och relatio<strong>ner</strong>.<br />

Senegal är jämförelsevis urbaniserat och<br />

modernt i den västafrikanska regionen, men<br />

landsbygd och gamla traditio<strong>ner</strong> finns mycket<br />

nära i synsätt och livsstil också i en storstad<br />

som Dakar. Nästan alla här har nära kontakter<br />

med ”sin” by, som man antingen kommer<br />

från själv eller ens föräldrar kom ifrån.<br />

Och ute på landet är det fortfarande mycket<br />

vanligt att unga, framför allt flickor, gifter sig<br />

mycket tidigt, ända ned i 12-årsåldern. Könsstympning<br />

är i vissa regio<strong>ner</strong> fortfarande<br />

allmänt förekommande, trots lagförbud.<br />

Kvinnors ställning är mycket svag. Homosexualitet<br />

är förbjudet och väldigt tabubelagt.<br />

ATT HA SEXUELLA relatio<strong>ner</strong> utan att vara<br />

gift är långt ifrån samma självklarhet som det<br />

varit i Sverige i några decennier. Ändå –<br />

tiderna förändras, menar de här ungdomarna.<br />

De är själva inte alls främmande för öppenhet<br />

kring sexualitet, att prata om kondomer eller<br />

sex före äktenskap.<br />

– Vi unga tar ju intryck från övriga världen,<br />

genom tv, filmer och internet, säger<br />

Ahmadou Mbengue. Så för oss är det ändå<br />

inte så svårt att prata – men våra föräldrar …<br />

De andra nickar instämmande, gör mi<strong>ner</strong>


GUDRUN RENBERG<br />

och börjar falla varandra i talet i sin iver att<br />

berätta olika personliga erfarenheter hemifrån.<br />

Flera har hamnat i diskussion med föräldrarna,<br />

när dessa upptäckt kondomer i sin<br />

tonårings rum eller liknande. Att ha kondom<br />

anser deras föräldrar visar på ett omoraliskt<br />

leverne, berättar ungdomarna.<br />

Själva tycker de att var och en ska få göra<br />

som den vill. Men de har förstås en egen uppfattning<br />

också.<br />

– För mig personligen är det viktigt att inte<br />

ha sex före äktenskapet, säger Mariétou<br />

Dieuf.<br />

Att känna så är inte så ovanligt i Senegal, där<br />

i stort sett alla är öppet troende. Men gruppen<br />

är noga med att understryka att de ser som sin<br />

uppgift att komma med fakta och inte ha en<br />

åsikt om hur andra väljer.<br />

– Det viktiga vi vill förmedla är att om man<br />

har sex ska man använda kondom, säger Pape<br />

Momar Mbaye.<br />

Den här peer educator-gruppen ordnar<br />

Aidsspelet ger kunskap men det är också en<br />

roande lek med låtsaspengar som liknar<br />

Monopol. Hamnar man på rutan ”många<br />

part<strong>ner</strong>” behöver man ett kondomkort.<br />

T v: Salamata Diaw och Mawade Kane spelar<br />

Aidsspelet.<br />

regelbundet aktiviteter av olika slag för att<br />

sprida kunskap om hiv/aids, sexuellt överförda<br />

infektio<strong>ner</strong> (sti) och preventivmetoder.<br />

Ibland har de träffar på asbef:s kontor där<br />

det finns massor av böcker, tidningar och affischer<br />

som alla har att göra med hiv/sti och<br />

sexuell och reproduktiv hälsa. Men framför<br />

allt anordnar de utåtriktade aktiviteter i de<br />

stadsdelar där de själva bor.<br />

Ungdomarna bjuder då in andra ungdomar<br />

och håller möte kring något tema. Ibland går<br />

de ut på skolor och gör lite mer utmanande<br />

saker. Som att testa vad som händer om man<br />

säger att man har hiv.<br />

3/09 INSIKT 11<br />

GUDRUN RENBERG<br />


▼<br />

RAPPORT UTIFRÅN<br />

– Då drar folk direkt, de blir jättekonstiga,<br />

berättar Mawade, som har testat den varianten.<br />

Så en viktig grej vi försöker förmedla är<br />

att man inte får stigmatisera hivpositiva, att<br />

det inte smittar att prata … det finns mycket<br />

okunskap och fördomar!<br />

FÖR ATT FÅ mod och kunskap och bli peer<br />

educators fick de här ungdomarna förra året gå<br />

kurs om hiv/sti och relaterade frågor.<br />

Och detta har faktiskt en tydlig koppling till<br />

Sverige och rfsu. Hösten 2007 gick ungdomarnas<br />

vuxne ledare på asbef, Abdou Man-<br />

Abdou Mandiang på ASBEF:s kontor i Dakar.<br />

12 INSIKT 3/09<br />

GUDRUN RENBERG<br />

diang, en kurs i Stockholm om hur man kan<br />

arbeta med ungdomar kring frågor som rör<br />

sexualitet och hiv/sti-prevention.<br />

rfsu ordnar med Sidastöd återkommande<br />

sådana kurser för olika regio<strong>ner</strong> i världen men<br />

hösten 2007 var första gången den anordnades<br />

på franska, för västafrika<strong>ner</strong>.<br />

Abdou har jobbat länge med sexuell hälsa<br />

och ungdomar, sedan fyra år på asbef. Men<br />

den svenska kursen gav en direkt skjuts åt<br />

asbef:s ungdomsverksamhet i Senegal.<br />

– Efteråt gick jag till mina chefer och sade att<br />

vi måste starta ungdomsaktiviteter. Kursen<br />

hade inspirerat mig och gett tyngd åt mina<br />

argument, så de lyssnade, berättar han.<br />

Och förra sommaren utbildades därför ungdomar<br />

från olika städer i Senegal för att bli<br />

peer educators och därefter verka i ”anten<strong>ner</strong>”<br />

kopplade till asbef. Dessa anten<strong>ner</strong> hör samtidigt<br />

till Senegals nystartade gren av maj, en<br />

afrikansk samverkan för att förbättra ungas<br />

sexuella hälsa. maj är en del av det afrikanska<br />

ungdomsarbetet inom ippf, International<br />

Planned Parenthood Federation, där både<br />

asbef och svenska rfsu är medlemmar. Det<br />

var först förra året som Senegal gick med i det<br />

nätverket, och även det menar Abdou hör till<br />

effekterna av den svenska rfsu-kursen.<br />

NÅGRA DAGAR senare möts vi hemma hos<br />

Mariétou Dieuf, ungdomarna och jag. Mariétou<br />

bor med sin mamma och sina syskon i ett<br />

hus i Dakars utkant. Huset är enkelt men i tre<br />

våningar och det finns vattentoalett. Golv och<br />

väggar är nästan genomgående i naken<br />

betong, men i vardagsrummet ligger en beige-<br />

GUDRUN RENBERG<br />

Mariétou Dieuf, en peer educator, inleder ett<br />

”home party” för unga, om hiv och med kondomutdelning,<br />

i sitt och moderns hem i Dakar.<br />

gul, tjock heltäckningsmatta och det finns en<br />

brun soffgrupp samt ett stort skrivbord. Här<br />

ska ungdomsmötet om hiv/aids hållas, och<br />

det är Mariétou som kallat. Det har hon gjort<br />

genom att prata med sina kompisar och be<br />

dem sprida vidare.<br />

Hon har med sig flera ur sin peer educatorgrupp,<br />

och före mötet tejpar de upp affischer<br />

på väggarna i vardagsrummet. Där satt sedan<br />

tidigare endast en väggprydnad: En färgaffisch<br />

föreställande Mecka och tusentals vallfärdande<br />

muslimer som går sina varv runt<br />

Kaba.<br />

Över Mecka-affischen sätter ungdomarna<br />

helt oge<strong>ner</strong>at en affisch med ett hivpreventivt<br />

budskap: ”Hiv har jag alltid i backspegeln – jag<br />

använder kondom!”<br />

Utanför vardagsrummet går en balkong, där<br />

Mariétous mamma och hennes pappas andra<br />

hustru samt småsyskon sitter och pratar. Barn<br />

och unga rör sig där och ute på gården, röster<br />

hörs hela tiden – men ingen lägger sig i mötet i<br />

vardagsrummet. Hit in kommer droppvis<br />

andra ungdomar från grannskapet, inbjudna<br />

av Mariétou Dieuf.<br />

Något försenat drar så mötet igång. Det hålls<br />

på wolof, det största afrikanska språket i<br />

Senegal. Mariétou leder det, orädd och frimodig,<br />

men hon har god hjälp av några av killarna<br />

i gruppen. De pratar i tur och ordning,<br />

informerar de andra ungdomarna. Ur wolofspråket<br />

urskiljer jag franska inlånade, internationellt<br />

gångbara, ord: hiv/aids, sti, riskgrupper,<br />

smittvägar, graviditeter, kondomer …<br />

Efter en liten stund blir det mindre föreläsning<br />

och mer samtal. Några av de unga som<br />

kommit hit för att lyssna vågar ställa frågor.<br />

Mötet idag har handlat om hiv; vad som är<br />

skillnaden mellan hiv och aids, hur infektionen<br />

kan spridas och hur aids visar sig.<br />

DISKUSSION och skratt uppstår flera gånger,<br />

de har uppenbart kul. Mot slutet av mötet blir<br />

det allmän kondomutdelning för från asbef<br />

har Mariétou Dieuf tagit med en full kartong<br />

kondomer, märkta ippf.<br />

Jag vill veta – vad skrattade de åt?<br />

– Åh, det var en som berättade om en tjej<br />

som visste så lite om sex att hon trodde hon<br />

kunde vara gravid efter oralsex, berättar Yves.<br />

Han och de andra i gruppen ler och skakar<br />

både roat och oroat på huvudet. Även om en<br />

del sexualupplysning ges i skolorna finns<br />

behov av mycket mer kunskap. Och just att<br />

det fortfarande är så tabu att prata om saker<br />

som har med sex att göra menar de är ett<br />

problem.<br />

– Här i Senegal kände man inte ens till att


Ovan: På mötet är stämningen lättsam. Det<br />

går att ha kul även när man pratar om sex och<br />

hiv, menar ungdomarna. Över Mecka-affischen<br />

har de helt oge<strong>ner</strong>at satt en affisch med ett<br />

hivpreventivt budskap.<br />

hiv fanns förrän ganska nyligen. Det är svårt<br />

att prata om sånt här, folk drar då! Det är ett<br />

problem. Det är därför vi vill medvetandegöra<br />

andra unga när det gäller de här sakerna, det är<br />

väldigt viktigt, säger Yves Tchoanté.<br />

Mariétou Dieuf håller med.<br />

– En del vuxna reagerar också om man kan<br />

något om aids och säger insinuant ”vem har<br />

gett dig den informationen?”. Som att det är<br />

något fel att kunna. För de tycker det är skamligt<br />

att prata om sånt. Men det tycker faktiskt<br />

många unga också.<br />

GUDRUN RENBERG<br />

HÄLFTEN AV DE HIVPOSITIVA ÄR UNDER 25 ÅR<br />

SENEGAL har cirka 11 miljo<strong>ner</strong> invånare,<br />

64 procent är yngre än 25 år. Franska är<br />

officiellt språk men 43 procent av befolkningen<br />

talar wolof och det finns flera<br />

andra språk. Omkring 94 procent är muslimer,<br />

4 procent kristna, 2 procent har<br />

annan religion. Läs- och skrivkunnigheten<br />

bland unga är 51 procent.<br />

HIVFÖREKOMST<br />

AV ALLA vuxna i Senegal (15–49 år) har<br />

1 procent hiv. Hälften av dem är 15–24 år.<br />

Unga kvinnor löper fyra gånger större risk<br />

än unga män att smittas med hiv. I MSMgruppen<br />

(män som har sex med män) har<br />

cirka 21 procent hiv och bland prostituerade<br />

är hivförekomsten cirka 74 procent.<br />

UNGDOMAR OCH SEXUELL HÄLSA<br />

■ Medianålder första giftermålet: 18 år<br />

(stora regionala skillnader, i södra och<br />

norra delarna under 15 år).<br />

■ 55 procent av ungdomar 15–19 år är<br />

sexuellt aktiva.<br />

■ 4,7 procent av 15–19-åringarna<br />

använder preventivmedel.<br />

■ 50 procent av alla graviditeter<br />

inträffar före 19 års ålder.<br />

■ Endast 19 procent av de 15–24-åriga<br />

kvinnorna och 24 procent av männen i<br />

samma åldersgrupp har kunskap om hiv.<br />

Källor: Globalis, UNAIDS/UNGASS, ASBEF,<br />

Conseil national de lutte contre le sida<br />

Sénégal.<br />

GUDRUN RENBERG<br />

3/09 INSIKT 13


SEN SIST<br />

Gummifeber!<br />

FREDAG 12 JUNI, t-banestation<br />

Universitetet i Stockholm: Människor<br />

kommer upp ur underjorden,<br />

många på väg till festivalen<br />

Where the action is. På väg ut ur<br />

stationsbyggnaden möts de av<br />

flera försäljare av regnskydd. Men<br />

här finns också annat skydd att få,<br />

gratis. Tre av <strong>Lafa</strong>s kondomutdelare<br />

delar ut kondomer till förbipasserande.<br />

Startskottet har just<br />

gått för sommarkampanjen som<br />

ställer frågan: Vart tar 100 000<br />

kondomer vägen i sommar?<br />

– De flesta<br />

tycker det är kul<br />

att få en kondom<br />

som gåva. En del<br />

stannar och då<br />

berättar vi om<br />

kampanjen. Flera<br />

Hederspris till Heidkampf<br />

NÄR Walter Heidkampf våren<br />

2007 ansökte om att få gå en kurs<br />

i personlighetsutveckling på Mullingtorp<br />

Utbildning och Hälsa ab<br />

i Östergötland fick han avslag.<br />

Kursgården har sedan 1985 haft<br />

som krav att deltagarna ska kunna<br />

visa upp ett intyg på att de är hivnegativa.<br />

Kursen innefattar så<br />

kallad kroppsterapi och kursledningen<br />

har felaktigt ansett att<br />

smittoöverföring skulle kunna<br />

ske i samband med denna.<br />

Walter Heidkampf är öppet hivpositiv<br />

och har jobbat mycket för<br />

hivpositivas rättigheter under<br />

årens lopp. Han anmälde kursgården<br />

till Handikappsombudsman-<br />

14 INSIKT 3/09<br />

har sagt ”Wow, vi ska absolut<br />

skicka in vår berättelse, kan jag få<br />

två stycken?”, berättar Sven<br />

Johansson.<br />

En taxibil från top cab beställd<br />

av undertecknad bromsar in på<br />

vägstumpen bredvid stationen.<br />

Ut kommer chauffören Mattias<br />

Andersson och visar en låda 08kondomer<br />

som han just lastat in i<br />

sin bil. I baksätet finns en monitor<br />

där några olika meddelanden till<br />

passagerare spelas upp. Ett lyder:<br />

Be chauffören om en kondom!<br />

– Det blir nog en del fniss, men<br />

de flesta tycker säkert att det är<br />

bra. Vi hämtar många vid Stureplan<br />

på nätterna och för dem kan<br />

det vara sista chansen att få tag på<br />

en kondom innan det är för sent,<br />

konstaterar Mattias Andersson.<br />

NADJA HALLSTRÖM<br />

nen (HO) – och vann i november<br />

2008 det första diskrimi<strong>ner</strong>ingsmålet<br />

som rör funktionshindret<br />

hiv i Sverige. För detta har han nu<br />

tilldelats Hiv-Sveriges Heders<br />

Red Ribbon.<br />

– Jag har levt med hiv i 20 år nu,<br />

de första av dem i den mörka garderoben,<br />

och fastän jag respekterar<br />

dem som väljer att inte vara<br />

öppna med sin hivstatus så anser<br />

jag att öppenhet är det bästa i<br />

längden. Så länge vi gömmer oss<br />

så kommer vi fortsätta att bli nedtryckta,<br />

sa Walter Heidkampf<br />

under en ceremoni på Hiv-Sverige<br />

i samband med International<br />

aids Candlelight Memorial Day.<br />

EN OCH EN HALV månad senare,<br />

drygt halvvägs igenom kampanjen,<br />

har 70 000 av de 100 000<br />

numrerade kondomerna delats ut<br />

till unga resande i Stockholms län:<br />

På Centralen, vid Gotlandsfärjorna,<br />

på festivaler, vaccinationscentraler,<br />

restauranger och kaféer.<br />

Under Prideveckan i slutet av juli<br />

delades 10 000 kådisar ut.<br />

– Utdelarna tycker det är väldigt<br />

kul och de gör ett fantastiskt jobb,<br />

säger Elin Jacobsson, projektledare.<br />

Robert Pantzar, informatör<br />

och marknadsansvarig, är mer än<br />

Varsågod, en kondom! Maria<br />

Lindgren ger ett gummi med<br />

nummer till Katja Lundgren.<br />

I Hiv-Sveriges motivering står<br />

bland annat att Walter Heidkampf<br />

genom att driva och vinna<br />

diskrimi<strong>ner</strong>ingsmålet har bidragit<br />

till att ”lyfta fram och stärka<br />

Ovan: Gunilla Neves Ekman på<br />

<strong>Lafa</strong> delade ut 08-kondomer i<br />

samband med Prideparaden.<br />

nöjd med utfallet av kampanjen:<br />

– Vi har haft oerhört mycket<br />

besökare på kondom08-bloggen,<br />

40 000 besök redan de första två<br />

veckorna. Kampanjen har blivit<br />

en snackis i bloggvärlden och i<br />

media och många menar att den<br />

har fått folk att tänka till.<br />

<strong>Lafa</strong>s kondomkampanj pågår<br />

augusti ut. Därefter koras vinnarna<br />

i tävlingen, där alla som<br />

fått en numrerad <strong>Lafa</strong>-kondom<br />

uppmanas berätta vad som hände<br />

med just den kondomen.<br />

Skynda in på Kondom08.nu.<br />

HANNA ÅDIN<br />

Walter Heidkampf<br />

flankerad av<br />

Hiv-Sveriges ordförande<br />

Inger<br />

Forsgren och<br />

Lasse Lindberg,<br />

informationsansvarig.<br />

hivpositivas rättigheter i samhället<br />

och därigenom gett en möjlighet<br />

till förbättrade livsvillkor.<br />

HANNA ÅDIN<br />

DESIRÉE NYMAN


Våldet saknar kön<br />

DET FINNS inte mycket skrivet<br />

om våld i homosexuella relatio<strong>ner</strong>.<br />

År 2006 kom Carin Holmbergs<br />

och Ulrica Stjernqvists<br />

kartläggning Våldsamt lika<br />

och olika – Om våld i samkönade<br />

parrelatio<strong>ner</strong>. Kvinnojourers<br />

Riksförbund, skr, och<br />

rfsl har de senaste åren gett ut<br />

ett par skrifter i ämnet. Annars är<br />

det tunnsått med texter. Bristen<br />

på kunskap om lesbiska kvinnor<br />

som utsätts för våld är stor.<br />

Det finns en utbredd uppfattning<br />

om att kvinnor är mjuka och<br />

inte lika benägna att använda<br />

våld som män. Två tjejer som är<br />

ihop förknippas inte direkt med<br />

aggressivitet och fysiskt våld.<br />

I sin tredje roman I hennes<br />

våld har Hanna Wallsten låtit<br />

handlingen kretsa just kring en<br />

kvinna som blir slagen av sin<br />

flickvän.<br />

Det är en viktig uppgift Wallsten<br />

har tagit på sig när hon visar<br />

att det fysiska och psykologiska<br />

Porren under luppen<br />

JAG HAR FNISSAT förtjust och<br />

någon gång skrattat högt när jag<br />

läst denna bok. Är den så rolig?<br />

Nja, egentligen inte men när en<br />

litteraturvetare med sitt många<br />

gånger fikonliknande språk sätter<br />

tänderna i och analyserar heta<br />

ämnen som porr kan det bli<br />

ganska dråpliga och ofrivilligt<br />

roliga avsnitt.<br />

Magnus Ullén har delat in sin<br />

bok i två delar där den första<br />

handlar om pornografi så som vi<br />

kän<strong>ner</strong> igen den i en mer traditionell<br />

mening, texter och bilder som<br />

framställs i syfte att göra oss kåta.<br />

Den andra delen av boken ägnas<br />

åt alla de förföriska budskap som<br />

vi som konsumenter expo<strong>ner</strong>as<br />

för i reklamen och de lockande<br />

utbud av prylar som vi hoppas ska<br />

göra oss lyckliga om vi köper dem.<br />

Ulléns tes när det gäller porren<br />

och annan varukonsumtion är att<br />

betraktaren/konsumenten ska<br />

lockas in i en känsla av att den<br />

riktar sig specifikt till honom<br />

eller henne: ”Konsumera mig,<br />

jag finns här bara för dig.”<br />

våldet inte på något sätt är<br />

mindre allvarligt bara för att det<br />

utförs av en kvinna.<br />

Beskrivningen av hur det går<br />

till när Ingeborg misshandlar<br />

Felicia är en mycket obehaglig<br />

läsning. Våldet är brutalt och<br />

misshandeln sker systematiskt.<br />

En gång är misshandeln särskilt<br />

rå. Felicia hamnar på sjukhus och<br />

bestämmer sig för att ringa till<br />

barndomskärleken Malin, som<br />

sedan tre år tillbaka lever ett<br />

ordnat liv tillsammans med sin<br />

tjej Mia.<br />

För Malin är Felicia hennes livs<br />

stora och allra första kärlek.<br />

Malin har gjort allt som står i<br />

hennes makt för att släppa taget<br />

om Felicia, men när hon nu<br />

ringer och vädjar om hjälp väller<br />

alla de känslor som Malin försökt<br />

hålla tillbaka under 15 år upp och<br />

drabbar henne med full kraft.<br />

Det får förstås effekter på hennes<br />

relation med flickvännen Mia.<br />

Berättelsen, som rör sig på flera<br />

Han har analyserat porrfilmer<br />

på samma sätt som de litterära<br />

texter han vanligtvis arbetar med<br />

och gjort upptäckten att det<br />

sällan eller aldrig finns någon<br />

tydlig koppling mellan handlingens<br />

ram och alla de sexsce<strong>ner</strong><br />

som porren visar upp. Ullén<br />

konstaterar bland annat att handlingen<br />

bara är något som man<br />

använder som en brygga för att få<br />

visa de olika sexsce<strong>ner</strong>na. För<br />

den som tittat på porr är det inte<br />

någon nyhet precis. Nåja, boken<br />

är trots att den är väl teoretisk<br />

ändå ett spännande bidrag till en<br />

djupare förståelse av pornografin<br />

och vad den gör med oss.<br />

BARA<br />

FÖR DIG –<br />

pornografi<br />

konsumtion<br />

berättande<br />

Författare:<br />

Magnus Ullén<br />

Förlag: Vertigo<br />

förlag, 2009<br />

OLLE WALLER<br />

plan – bland annat i barndomslandet<br />

där Malin och Felicia lever<br />

i en sorts symbios – är lika mycket<br />

en beskrivning av en misshandelsrelation<br />

som av ett förhållande<br />

som håller på att trasas sönder<br />

till följd av svek och otrohet.<br />

Wallsten sätter i boken, som är<br />

angelägen och dessutom befriande<br />

lättläst, fingret på ett dilemma<br />

som är förknippat just<br />

med misshandel av lesbiska<br />

KORTFATTAT<br />

BÖCKER<br />

I HENNES VÅLD<br />

Författare: Hanna Wallsten<br />

Förlag: Normal förlag, 2009<br />

kvinnor, och som alla läkare och<br />

all vårdpersonal borde vara medvetna<br />

om finns.<br />

När Malin kommer för att<br />

hämta Felicia från sjukhuset<br />

berättar sköterskan att en kvinna<br />

redan varit där och tagit med sig<br />

henne: ”Det är livsviktigt i Felicias<br />

situation att ha många goda<br />

vän<strong>ner</strong> som ställer upp.” Men det<br />

hon inte förstår är att ”den<br />

kvinnliga vännen” var Ingeborg,<br />

den person som hade utfört<br />

misshandeln, inte en tröstande<br />

väninna.<br />

I ”I hennes våld” ligger fokus<br />

på offret, inte på förövaren, som<br />

man egentligen inte får lära<br />

känna. Kanske hade det tillfört<br />

läsaren något litet mer om även<br />

Ingeborg hade porträtterats mer<br />

ingående. För hur kommer det sig<br />

att en person tar till våld mot den<br />

kvinna hon säger sig älska över<br />

allt annat?<br />

ANNA BLOMQVIST<br />

SPANIEN FÅR FRI ABORT<br />

Enligt ett förslag från den spanska regeringen blir abort nu lagligt i<br />

Spanien. Kvinnor kommer själva att kunna besluta om abort fram till<br />

och med 14:e graviditetsveckan. Fram till och med vecka 22 kommer<br />

abort att kunna medges under vissa omständigheter. Gravida flickor<br />

över 16 år ska kunna få göra abort utan föräldrarnas tillstånd.<br />

MÅNGA HIVTESTADE SIG UNDER PRIDE<br />

Under Prideveckan besökte 117 perso<strong>ner</strong>, 92 män och 25 kvinnor,<br />

Venhälsans drop in för att testa sig för hiv. Mottagningen erbjöd hivtest<br />

med snabbsvar, vilket innebär att man får veta resultatet redan<br />

efter 30 minuter.<br />

– Vi är jättenöjda med att det kom så många trots att det var<br />

första gången. För en del är det avgörande att få ett snabbt svar och<br />

slippa den jobbiga väntan, säger Magnus<br />

Göransson, undersköterska på Venhälsan<br />

och medlem i Stophivgruppen, som står<br />

bakom Pride-testningen och kampanjen<br />

”Var på den säkra sidan!”.<br />

Ännu fler, 250 perso<strong>ner</strong>, testade sig i<br />

Pride Park, i Stophivgruppens tält. Liksom<br />

tidigare år erbjöds där vanliga<br />

hivtester, med provsvar efter en vecka.<br />

Årets Stockholm Pride, som hade temat<br />

Hetero, kulmi<strong>ner</strong>ade som vanligt i Prideparaden,<br />

där 30 000 perso<strong>ner</strong> tågade,<br />

påhejade av 350 000 åskådare. Mer från<br />

Pride kan du läsa om i nästa INSIKT.<br />

3/09 INSIKT 15<br />

DESIRÉE NYMAN


POSTTIDNING<br />

<strong>Lafa</strong><br />

Box 175 33<br />

118 91 Stockholm<br />

Anmäl ändrad adress!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!