Ladda ner Insikt - Lafa
Ladda ner Insikt - Lafa
Ladda ner Insikt - Lafa
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
INSIKT 3/09<br />
OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger<br />
4<br />
”Man vill veta saker”<br />
<strong>Lafa</strong>s testpanel prövar den<br />
nya sajten Frågachans.nu.<br />
7<br />
Tabun hindrar<br />
kvinnors njutning<br />
Rapport från sexologikonferensen<br />
i Göteborg.<br />
8<br />
Sex- och samlevnadsundervisning<br />
är en<br />
långsiktig investering<br />
INSIKT – om hiv, sex & sånt<br />
ges ut av <strong>Lafa</strong>, enheten för<br />
sexualitet och hälsa inom<br />
Stockholms läns landsting<br />
Telefon, växel 08–737 35 50<br />
Fax 08–737 36 40<br />
Postadress:<br />
Box 175 33, 118 91 Stockholm<br />
Besöksadress:<br />
Västgötagatan 2, Stockholm<br />
2 INSIKT 3/09<br />
9<br />
Varning för<br />
hårdnande klimat<br />
Edwin Cameron, hivpositiv<br />
domare i Sydafrika, på<br />
Sverigebesök.<br />
10<br />
Spelet om hiv startar<br />
samtal i Senegal<br />
Besök hos ASBEF som<br />
bedriver hivförebyggande<br />
arbete.<br />
14<br />
Sen sist, Böcker, Kortfattat<br />
Höstens alla kurser<br />
och seminarier.<br />
Riv ut och spara!<br />
TOP CAB:s Mattias Andersson bidrar till att unga taxiresenärer har<br />
säkert sex i sommar. Läs om <strong>Lafa</strong>s sommarkampanj på sidan 14.<br />
Redaktör<br />
Hanna Ådin<br />
hanna.adin@sll.se<br />
Telefon 08–737 35 57<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Anna-Karin Asp<br />
anna-karin.asp@sll.se<br />
Telefon 08–737 35 46<br />
NADJA HALLSTRÖM<br />
På gång på <strong>Lafa</strong><br />
I HÖST BJUDER <strong>Lafa</strong> in högstadie-<br />
och gymnasieklasser<br />
inom Stockholms län till gratis<br />
skolbiovisningar på Zita<br />
Folkets Bio. Liksom tidigare<br />
visas filmen Transit, som bland<br />
annat öppnar för diskussio<strong>ner</strong><br />
om hiv och säkrare sex. Nu<br />
visar vi dessutom ytterligare<br />
två filmer:<br />
Linas kvällsbok<br />
Regi: Hella Joof (2006)<br />
Speltid: 87 minuter.<br />
LINA ÄR 15 ÅR och hänger med<br />
populära Thea, och Carro, som<br />
får vara med på nåder. En dag<br />
fixar snygga Thea ihop Lina<br />
med Danne, en av skolans coolaste<br />
killar. Han tycker att Lina<br />
är ”okejsnygg” och Thea tycker<br />
att Lina ska vara tacksam. Men<br />
Lina kän<strong>ner</strong> inget för Danne.<br />
Teman som kan diskuteras<br />
utifrån Linas kvällsbok är till<br />
exempel vänskap, relatio<strong>ner</strong>,<br />
sex och preventivmedel.<br />
VISNING FÖR SKOLKLASSER:<br />
3 november kl 9.30 och 13.00,<br />
4 november kl 9.30 och 13.00<br />
Lärarvisning med metodtips:<br />
14 oktober kl 13.00–16.30<br />
SALAR SHALMASHI är ny<br />
kurator på Järva mansmottagning.<br />
Han är socionom med<br />
utbildning i sexologi och har<br />
bland annat arbetat på Skarpnäcks<br />
ungdomsmottagning.<br />
– Det ska bli spännande att<br />
jobba med<br />
män med<br />
utländsk bakgrund<br />
och<br />
med olika<br />
aspekter av<br />
sexualitet,<br />
säger Salar<br />
Shalmashi.<br />
Redaktionskommitté:<br />
Anna-Karin Asp<br />
Marta Hansson Bocangel<br />
Martina Junström<br />
Thérèse Juvall<br />
Lis-Marie Kanon<br />
Robert Pantzar<br />
Olle Waller<br />
Hanna Ådin<br />
Fighter<br />
Regi: Natasha Arty (2007)<br />
Speltid: 90 minuter.<br />
AISHA, EN UNG dansk tjej med<br />
turkisk härkomst, försöker leva<br />
upp till föräldrarnas förväntningar<br />
men tränar i hemlighet<br />
Kung Fu. Filmen skildrar Aishas<br />
uppror mot, och försoning med,<br />
sina föräldrar och sina två kulturer.<br />
Fighter är en bra ingång<br />
till fortsatta diskussio<strong>ner</strong> om<br />
relatio<strong>ner</strong>, genus, sexualitet,<br />
oskuldskrav och hederskultur.<br />
VISNING FÖR SKOLKLASSER:<br />
6 oktober kl 9.30 och 13.00,<br />
9 oktober kl 9.30 och 13.00<br />
Lärarvisning med metodtips:<br />
1 oktober kl 13.00–16.30<br />
BOKNING: wanda@folketsbio.se<br />
MER INFO, till exempel visningstider<br />
för filmen Transit, hittar<br />
du på www.lafa.nu/metoder.<br />
Dags igen<br />
för Klamydiamåndagen!<br />
Drop in-testning<br />
14 september på<br />
över 100 ställen.<br />
All info på<br />
www.kondom.nu<br />
Layout: Lotta Continua<br />
lotta@lottacontinua.se<br />
Prenumeration och<br />
adressändring:<br />
Claes Sjöstedt<br />
claes.sjostedt@sll.se<br />
Tryckt hos Sjuhäradsbygdens<br />
Tryckeri , Borås ISSN 1104-0912
☎ INSIKT<br />
ringde till …<br />
… JOHAN<br />
CARLSON,<br />
ny ge<strong>ner</strong>aldirektör för Smittskyddsinstitutet,<br />
infektionsläkare och docent i<br />
infektionsepidemiologi.<br />
Vad är det första du tänker ta itu med på<br />
nya jobbet?<br />
– Det överhängande, som personalen<br />
redan jobbar för fullt med, är pandemifrågan,<br />
alltså svininfluensan. Vi har nu en<br />
smittspridning av viruset och räknar med<br />
att många kommer att insjukna under hösten.<br />
Vår uppgift är att övervaka epidemin<br />
och räkna ut vilka resurser som ska sättas<br />
in för vårdgivarnas pla<strong>ner</strong>ing.<br />
Vad anser du om det nyligen offentliggjorda<br />
förslaget från smittskyddsutredningen?<br />
(Smittskyddsinstitutet ersätts av Smittskyddsmyndigheten,<br />
som ska ha epidemiologisk<br />
övervakning och analys som högsta<br />
prioritet och inte som nu även bedriva ren<br />
grundforskning. Även delar av det smittskyddsarbete<br />
som idag utförs på Socialstyrelsen<br />
föreslås övergå till Smittskyddsmyndigheten,<br />
bland annat Enheten för<br />
hivprevention. Red:s anm.)<br />
– Jag kan se en rad fördelar med att samla<br />
ihop kunskapsframtagning, preventionsinsatser<br />
och uppföljning på ett ställe, istället<br />
för att det som nu delvis ligger på<br />
Smittskyddsinstitutet och delvis på Socialstyrelsen.<br />
Samtidigt är det inte självklart<br />
att allt ska ligga på en Smittskyddsmyndighet<br />
som utredningen föreslår.<br />
– För att ta ett konkret exempel så ligger ju<br />
ansvaret för primärprevention av hiv och<br />
andra sexuellt överförda infektio<strong>ner</strong> på<br />
Socialstyrelsen idag och man kan tycka att<br />
det självklart är ett smittskyddsarbete.<br />
Men det abortförebyggande arbetet, som i<br />
stort sett kräver samma slags åtgärder, hör<br />
inte lika självklart hemma på en Smittskyddsmyndighet<br />
och inte heller hälsooch<br />
sjukvårdens organisation och ungdomsmottagningarna.<br />
Förändringarna föreslås träda i kraft nästa<br />
sommar. Vad händer nu?<br />
– Nu ska förslaget ut på remiss och vi är<br />
många instanser som vill tycka till om det.<br />
Sedan ska regeringen ta ställning. Jag<br />
tycker vi har fått en bra bakgrundsbeskrivning,<br />
men det har varit en snabb utredning<br />
och jag saknar en djupare analys. Nu måste<br />
vi ta oss en ordentlig funderare och låta<br />
saker och ting falla på plats.<br />
HANNA ÅDIN<br />
MAGNUS PEHRSSON<br />
LEDARE<br />
Kampanjer som funkar<br />
MEDAN MEDIA och allmänhet oroar sig<br />
som mest för den så kallade svininfluensan,<br />
som det är svårt att skydda sig mot, så<br />
jobbar vi på <strong>Lafa</strong> vidare med våra frågor<br />
där det faktiskt finns riktigt bra skydd!<br />
Många andra verksamheter i Sverige<br />
stannar av under sommaren, men inte<br />
<strong>Lafa</strong>s. I början på juni startade årets sommarkampanj<br />
”Vart tar 100 000 kondomer<br />
vägen i sommar?”. Med den kampanjen<br />
tar vi ett nytt grepp mot klamydiaspridningen<br />
och delar ut numrerade kondomer,<br />
främst till resenärer vid Cityterminalen<br />
men även på krogar, festivaler och i taxibilar.<br />
Kondomerna kan man sedan följa ut<br />
i världen på sajten Kondom08.nu. Och det<br />
funkar. Folk skickar in sina historier som<br />
är sexiga, kreativa och kanske inte alltid<br />
sanna. Men vad gör det? Kondomen vi<br />
delat ut har satt igång en kommunikation<br />
mellan ungdomarna och oss och lett till<br />
funderingar kring sex och säkrare sex.<br />
Och framför allt till att kondomen sätts in<br />
i ett positivt och sexigt sammanhang.<br />
Var har kondomerna hamnat då? Historierna<br />
som kommit in de senaste dagarna<br />
handlar om Göteborg, i hans säng, på tåget<br />
mellan Norrköping och Linköping,<br />
Urkultfestivalen, vid Slussen, under den<br />
öppna himlen, Smögen, Taizé i Frankrike,<br />
Nacka, tältet. Många har förstås också<br />
svarat Stockholm eller hemma.<br />
Gå in på Kondom08.nu och läs, kommentera<br />
och rösta på kondomanvändarnas<br />
berättelser om hur just deras kondom<br />
använts, det finns hundratals att välja<br />
bland. När kampanjen avslutas den sista<br />
augusti ska vi utse de tre bästa bidragen<br />
som får finfina priser i form av presentkort<br />
på resor.<br />
Kampanjen verkar gillas av alla och det<br />
är nästan så jag skulle vilja travestera<br />
Povel Ramel och säga: Det här är det<br />
bästa vi någonsin gjort.<br />
STOCKHOLM PRIDE 2009 är över nu.<br />
Ingen kunde väl undgå att årets tema var<br />
Hetero. Med det ville man fokusera på hur<br />
heteronormen försvårar tillvaron för<br />
homosexuella, bisexuella och transperso<strong>ner</strong>.<br />
En norm som verkligen suger. Och<br />
som är viktig att diskutera oavsett vilken<br />
sexuell läggning man har. För ingen vill väl<br />
ha normer som begränsar och utesluter?<br />
Även under Pride fanns <strong>Lafa</strong> på plats i ett<br />
samarbete inom Stophivgruppen. Kampanjen<br />
”Var på den säkra sidan!” som ville<br />
lyfta frågan om testning för hiv,<br />
klamydia och syfilis blev lyckad, ca 250<br />
perso<strong>ner</strong> testade sig i Pride Park och kunde<br />
hämta 08-kondomer och glidmedel på<br />
plats. Nytt för i år var att Venhälsans mottagning<br />
på Södersjukhuset hade drop in<br />
för hivtestning med snabbsvar.<br />
När du läser det här numret av insikt<br />
har även 08-festivalen i Kungsträdgården<br />
ägt rum. Där fanns <strong>Lafa</strong>, rfsu Stockholm<br />
och ungdomsmottagningarna i länet i ett<br />
tält för att prata med de yngre stockholmarna<br />
om sex och relatio<strong>ner</strong>.<br />
NU ÅTERSTÅR Klamydiamåndagen den<br />
14 september, då vi erbjuder klamydiatestning<br />
till alla som, trots vår kondomutdelning<br />
i sommar, ändå haft oskyddat sex.<br />
Klamydiamåndagen är en återkommande<br />
aktivitet i länet och ett viktigt sätt<br />
att engagera vården i det förebyggande<br />
arbetet. I år är det över 100 mottagningar<br />
som deltar. Som grädde på moset när det<br />
gäller kampanjer kommer snart <strong>Lafa</strong>s nya<br />
sajt för de yngre, Frågachans.nu. Den<br />
måste ni bara kolla in.<br />
Till sist kan jag bara konstatera att ingen<br />
är ofelbar. Inte ens den erfarne utredningsräven<br />
Anders Milton som tittat på oönskade<br />
graviditeter och hur man kan förbättra<br />
det förebyggande arbetet. Hur<br />
kunde det bli så fel i en annars så välgjord<br />
utredning, att han föreslår ett nationellt<br />
abortregister som inkluderar kvinnans<br />
personidentitet? Ett omöjligt förslag om<br />
man vill värna rätten till abort och förebygga<br />
oönskade graviditeter.<br />
Anna-Karin Asp<br />
3/09 INSIKT 3
FRÅGACHANS.NU<br />
<strong>Lafa</strong>s unga testpanel om Frågachans.nu:<br />
”Man vill veta saker”<br />
4 INSIKT 3/09<br />
Kelly, Lisa, Ami, Hugo och Kalle fick testköra och komma med<br />
synpunkter på <strong>Lafa</strong>s nya sex- och samlevnadssajt för 10–13-åringar,<br />
Frågachans.nu, inför lanseringen.<br />
– Man fick lära sig mycket på sajten, tyckte barnen.<br />
Ovan: Hugo Olivecrona-Wirén kollar in TV:n<br />
och får upp texten ”Jag älskar dig” på flera<br />
olika språk. ”Är det ljud till? Det vore kul att<br />
höra någon säga det också”, kommenterar<br />
Hugo. Han har gått ut sexan i Åsö grundskola.<br />
Det har även kompisen Kalle Molin, snett<br />
bakom på bilden.<br />
ULRICA ZWENGER<br />
Det är tyst i rummet där ungdomarna<br />
just kommit in på nästan färdiga,<br />
ännu ej sjösatta, Frågachans.nu. Alla<br />
stirrar koncentrerat på skärmarna.<br />
De förstår genast hur sajten är uppbyggd och<br />
klickar sig snabbt och lätt in på de olika avdelningarna<br />
bakom symbolerna på förstasidan.<br />
– Är det här böcker som man kan lyssna på?<br />
Vad coolt, säger Hugo Olivecrona-Wirén<br />
som just klickat på radion, och tittar till på<br />
Thérèse Juvall, projektledare på <strong>Lafa</strong>, som<br />
står bredvid för att höra barnens reaktio<strong>ner</strong><br />
och hjälpa till om något skulle krångla.<br />
Texter och bilder avlöser varandra på<br />
skärmen: ”Mens”, dator med smiley, ”Hor-<br />
mo<strong>ner</strong>”, konstverket Venus triumf, ”Sex hur<br />
kan man göra”, regnbågsflaggan, B som i<br />
befruktning och ”Så här sätter du på en<br />
kondom”.<br />
Plötsligt utbryter fnitter. Kelly Brandt och<br />
Lisa Bergkvist har skrivit in ”Lisa” och<br />
namnet på en intressant kille i Frågachansslumpge<strong>ner</strong>atorn<br />
och fått veta att de matchar<br />
till 97 procent. Flickorna skriver snabbt in en<br />
rad andra namnkombinatio<strong>ner</strong>, som har varierande<br />
kärlekschanser enligt datorn.<br />
Ami Ernberg Sanneh går in på Killstatyn,<br />
som får en rejäl kalufs med mörkt hår på<br />
bröstet när man klickar på honom och han<br />
förvandlas till vuxen man.<br />
T h: Plötsligt utbryter fnitter. Kelly Brandt<br />
(rosa-blå tröja) och kompisen Lisa Bergkvist<br />
(camoflagemönstrad tröja), som gått ut<br />
fyran respektive femman i Trångsundsskolan,<br />
testar att skriva in olika namnkombinatio<strong>ner</strong> i<br />
Frågachans-slumpge<strong>ner</strong>atorn, som helt<br />
ovetenskapligt ger besked om hur bra två<br />
perso<strong>ner</strong> passar ihop. ULRICA ZWENGER<br />
▼
ULRICA ZWENGER<br />
Ovan: Längst tid tillbringade barnen på undersidorna<br />
bakom Tavlan, Spegeln, Svanen och<br />
Statyerna. Där kunde de läsa om kyssar, hångel,<br />
onani och samlag (Tavlan), höra kända<br />
vuxna berätta om sina erfarenheter av att vara<br />
ung och kär (Spegeln), ”testa” hur bra de passar<br />
ihop med sitt span (Svanen) och läsa om<br />
och se bilder av tjejers och killars kroppar och<br />
utveckling (Statyerna).<br />
T h: ”Jag tror att man kommer att använda<br />
sajten när man tycker om någon och vill fråga<br />
chans och inte vet hur man ska göra”, sa Ami<br />
Ernberg Sanneh, som gått ut femman på Vasa<br />
Real. Hon och de andra ungdomarna som fick<br />
testköra Frågachans.nu gissade att deras<br />
kompisar kommer att gå in på Frågachans.nu<br />
när de får höra talas om sajten.<br />
ULRICA ZWENGER<br />
3/09 INSIKT 5
▼<br />
FRÅGACHANS.NU<br />
– Lite överdrivet, säger Ami med ett leende<br />
och kommer till en undermeny om killars<br />
kön.<br />
– Inuti, vad menar de med det, skrattar hon<br />
och får sedan förklaringen när hon klickar<br />
fram en bild i genomskärning av mannens<br />
inre könsorgan.<br />
När ungdomarna får se och höra ”kändisarna”<br />
Olle Waller, Martin Björk och<br />
Josefin Crafoord berätta ur Spegeln om sina<br />
egna erfarenheter av förälskelse och kontaktsökande<br />
i mellanstadieåldern är det återigen<br />
knäpptyst och alla tittar oavvänt på<br />
skärmen.<br />
EFTER PREMIÄRPROVNINGEN får barnen<br />
chansen att samla sina tankar och berätta<br />
om sina intryck.<br />
– Man fick lära sig mycket på sajten, det stod<br />
om allt, summerar Kalle Molin.<br />
– Den var bra tycker jag, det var roligt att<br />
klicka in sig på olika figurer, menar Kelly.<br />
Vilka delar skulle ni återvända till om ni gick<br />
in på sajten igen i morgon?<br />
– Tavlan, säger Ami och Kalle.<br />
– Spegeln, svarar Lisa, Hugo och Kelly.<br />
Vilka andra kändisar skulle ni vilja höra<br />
berätta i Spegeln?<br />
– Zlatan! (Kalle)<br />
– Måns Zelmerlöw. (Ami)<br />
– Robert Gustafsson, komikern. (Hugo)<br />
– Gymnasten Veronica Wag<strong>ner</strong> som<br />
tävlar för svenska landslaget. (Kelly)<br />
När kommer man att använda sajten tror ni?<br />
– När man vill ha lite tips på hur man ska<br />
göra i olika situatio<strong>ner</strong>. (Kalle)<br />
– Jag tror man kommer att kolla mest när<br />
man är ensam. (Kelly)<br />
Tror ni att det behövs en sån här sajt för barn<br />
och ungdomar i er ålder?<br />
– Ja, säger Kalle, man vill veta saker. Men de<br />
flesta tycker det är pinsamt att låna en bok om<br />
sånt här på biblioteket.<br />
6 INSIKT 3/09<br />
HANNA ÅDIN<br />
T h: Kelly Brandt tyckte det var fint med<br />
massor av färger på Frågachans.nu.<br />
”Och så var det roligt att klicka in sig på<br />
olika figurer.” I bakgrunden Kalle Molin och<br />
Hugo Olivecrona-Wirén.<br />
ULRICA ZWENGER
Tabun<br />
hindrar<br />
kvinnors<br />
njutning<br />
Könsmaktsförhållanden och tabun mot att prata öppet om<br />
sexualitet är fortfarande de största hoten mot människors<br />
sexuella hälsa. Det stod klart när sexologer, folkhälsoexperter<br />
och aktivister från hela världen möttes i Göteborg.<br />
- KVINNORS SEXUALITET har fortfarande<br />
ingen given plats inom den vetenskapliga<br />
forskningen – trots att kvinnornas sexuella<br />
och reproduktiva hälsa är avgörande för både<br />
individer och familjer världen över.<br />
Det konstaterade Julia R Heiman, The<br />
Kinsey Institute for Research in Sex, Gender<br />
& Reproduction i usa, när hon inledde en förmiddag<br />
tillägnad kvinnors sexuella hälsa<br />
under sexologikonferensen ”Sexual Health &<br />
Rights – A Global Challenge” i Göteborg.<br />
Kinseyinstitutet bedriver forskning om<br />
kvinnans kropp och sexualitet, om allt från<br />
sexuell upphetsning till hur hormo<strong>ner</strong> påverkar<br />
kvinnors känslor och handlingar. Hur<br />
uppstår till exempel en förlossningsdepression,<br />
är det kroppens hormo<strong>ner</strong> som är i olag<br />
eller skapas den av yttre stressfaktorer? Hur<br />
påverkar menstruationscykelns hormonsvängningar<br />
kvinnors handlingar? Det finns<br />
undersökningar som visar att hjärnans belöningscentrum<br />
påverkas av hormo<strong>ner</strong> under<br />
ägglossningen, vilket får en del kvinnor att<br />
göra mer riskfyllda val när de ska ha sex.<br />
Det är inte bara akademiskt ointresse som<br />
står i vägen för en förbättrad sexuell hälsa<br />
bland kvinnor. Kulturella, sociala och religiösa<br />
tabun håller kvinnor i okunskap och gör<br />
att de låter bli att söka hjälp när de behöver<br />
vård eller stöd. Och den skamfyllda tystnad<br />
som omgärdar kvinnans kön och sexualitet<br />
påverkar kvinnor i alla världens länder, inte<br />
bara där förtrycket är som mest uppenbart.<br />
SOPHIE BERGERON, professor i sexologi<br />
vid University of Quebec i Kanada, forskar<br />
om smärtor i underlivet, bland annat samlagssmärtor,<br />
något som enligt hennes studier<br />
drabbar upp till en av fem unga kvinnor i<br />
Kanada:<br />
– Många unga flickor lider i tysthet, de<br />
tycker att problemet är pinsamt att prata om.<br />
Ett problem är att det saknas empirisk<br />
kunskap om hur den här formen av smärtproblematik<br />
uppstår. Sannolikt finns det flera<br />
orsaker, både fysiska och psykologiska – en<br />
rent medicinsk behandling räcker oftast inte,<br />
visar Sophie Bergerons forskning. Hon har<br />
WAS – SEXUAL HEALTH & RIGHTS<br />
Den engelska skådespelaren Wendi<br />
Peters läser ”My angry vagina” ur<br />
Vaginamonologerna under symposiet<br />
”Ge<strong>ner</strong>al atrophy: Are We Lost<br />
in Translation?”<br />
FAKTA<br />
Sexologikonferensen ”Sexual Health &<br />
Rights – A Global Challenge”, 21–25 juni<br />
i Göteborg, arrangerades av WAS, World<br />
Association for Sexual Health, en global<br />
organisation som arbetar för de av FN:s<br />
millenniemål som rör sexuell och reproduktiv<br />
hälsa och rättigheter.<br />
bland annat jämfört medicinska lösningar<br />
med kognitiv beteendeterapi (kbt) i grupp.<br />
– I längden var kbt-behandlingen det bästa<br />
alternativet. Kvinnorna som deltog i den var<br />
nöjdare, de kände mindre smärta och fungerade<br />
bättre sexuellt. De mådde också bra av att<br />
ha träffat andra i samma situation – de kände<br />
sig inte längre konstiga och onormala.<br />
Problem med att kunna uppleva orgasm är<br />
ett annat område där kulturens hämmande<br />
krav på kvinnors anständighet i form av<br />
blygsel och okunskap samspelar på ett olyckligt<br />
sätt med bristande empirisk forskning. På<br />
så sätt lämnas fältet öppet för vilseledande<br />
spekulatio<strong>ner</strong> och utebliven njutning, berättade<br />
Ellen Laan, professor från Holland som<br />
utforskar kvinnans orgasm:<br />
– Man skulle önska att Freuds åsikt om den<br />
vaginala orgasmen som höjdpunkten i den<br />
mogna kvinnans sexualitet hade begravts med<br />
3/09 INSIKT 7<br />
MARTINA JUNSTRÖM<br />
▼
▼<br />
WAS – SEXUAL HEALTH & RIGHTS<br />
Sex- och samlevnadsundervisning är en<br />
Långsiktig investering<br />
honom. Men tyvärr är hans teori åter på<br />
modet i vissa kretsar.<br />
KVINNOR KAN HA svårt att känna att<br />
kroppen reagerar sexuellt. Det handlar ofta<br />
om okunskap och bristande självkännedom.<br />
Ellen Laan och hennes forskarteam använder<br />
ett tampongliknande instrument för att mäta<br />
kvinnors olika faser av upphetsning och<br />
undersöka den orgasm som följer. De har<br />
bland annat kunnat konstatera att den kvinnliga<br />
orgasmen i genomsnitt varar i 24 sekunder<br />
– betydligt längre än vad de flesta tror.<br />
Och ju längre förspelet varar, desto längre och<br />
intensivare blir orgasmen.<br />
– Många av de kvinnor som inte upplever<br />
orgasmer har svårigheter med att bli upphetsade.<br />
Och klitoris är av avgörande betydelse<br />
för en kvinnas möjligheter att få orgasm, sade<br />
Ellen Laan.<br />
Myten om den vaginala orgasmen bottnar i<br />
okunskap om hur det kvinnliga könsorganet<br />
ser ut och fungerar, menar hon. Klitoris är ett<br />
stort organ som till största del ligger inbäddat<br />
i kroppen. Under penetrerande sex i vaginan<br />
stimuleras den del av klitoris som ligger<br />
närmast slidväggen. Nyare forskning tyder på<br />
att <strong>ner</strong>vändar från klitoris möts innanför den<br />
punkt som kallas g-punkten några centimeter<br />
upp i slidan. Den vaginalorgasm som bortåt<br />
en tredjedel av alla kvinnor upplever är alltså<br />
även den en klitorisorgasm.<br />
– Klitoris är av central betydelse för kvinnors<br />
sexualitet. Många problem med bristande<br />
upphetsning och uteblivna orgasmer<br />
har sin grund i att kvinnor till skillnad från<br />
män kan ha penetrerande samlag utan erektion.<br />
Om man fortsätter att ha det under en<br />
längre period kommer det att leda till en hel<br />
del sexuella problem, sade Ellen Laan.<br />
8 INSIKT 3/09<br />
MARTINA JUNSTRÖM<br />
De sexuella rättigheterna är fundamentala och universella,<br />
konstaterar World Association for Sexual Health i en deklaration.<br />
Sex- och samlevnadsundervisning är en av dessa.<br />
I Nigeria pågår ett lyckat projekt för skolungdomar, men<br />
resurserna är knappa.<br />
– HIVEPIDEMINS utbredning har varit en<br />
utlösande faktor för att även länder med starka<br />
religiösa och kulturella tabun ska dra igång<br />
stora undervisningsprojekt i sex- och samlevnadsfrågor,<br />
berättade Nike Esiet, Nigeria,<br />
under ett seminarium vid sexologikonferensen<br />
i Göteborg .<br />
Huvudstaden Lagos hör till en region där<br />
man framgångsrikt har byggt upp en undervisningsplan<br />
för skolungdomar. Nittio<br />
procent av ämneslärarna i 340 offentligt ägda<br />
skolor för barn i 10–14-årsåldern har utbildats<br />
för att undervisa i sex och samlevnad.<br />
– Våra utvärderingar visar att eleverna har<br />
blivit bättre på att ta hand om sin sexuella<br />
hälsa, de vet mer om hur de ska undvika hiv<br />
och oönskade graviditeter. De är bättre rustade<br />
att avböja sexuella inviter från äldre perso<strong>ner</strong><br />
och vet mer om vikten av jämlika relatio<strong>ner</strong><br />
mellan kvinnor och män, säger Nike Esiet.<br />
Programmet är en lyckad satsning på många<br />
sätt men flera stora utmaningar återstår.<br />
– Det finns ett motstånd mot att undervisa<br />
barn och ungdomar i frågor som rör sexualitet.<br />
Ett ännu större problem är de svårigheter<br />
som finns på strukturell nivå i ett fattigt land<br />
som Nigeria, säger Nike Esiet.<br />
Hon syftar på att den materiella standarden<br />
i skolorna är mycket låg, särskilt på landsbygden.<br />
Det saknas inte bara pengar till läromedel<br />
som böcker och broschyrer utan även till<br />
inventarier.<br />
– Hur ska en vettig undervisning kunna<br />
bedrivas med hundra elever i ett fallfärdigt<br />
klassrum utan skolbänkar och stolar? frågar<br />
Nike Esiet och slår ut med händerna.<br />
DATORER KAN vara en revolution i undervisningssammanhang,<br />
och rent teoretiskt<br />
skulle man kunna lägga ut en del av sex- och<br />
samlevnadsundervisningen på nätet för att nå<br />
fler. Men den metoden fungerar inte så bra i<br />
ett land där många byar fortfarande saknar<br />
elektricitet och där en dator bara är en avlägsen<br />
dröm för de allra flesta. Utan datorer och<br />
internet är det också svårt att effektivt följa<br />
upp undervisningen på skolorna för att dra<br />
nytta av de erfarenheter som görs.<br />
Skol- och undervisningssatsningar i utvecklingsländer<br />
är som så många andra viktiga<br />
utvecklingsprojekt beroende av ekonomiskt<br />
bistånd från rika länder, vilket gör verksamheten<br />
känslig för bidragsgivarnas godtycke och<br />
bristande uthållighet.<br />
– Allt som bygger på bistånd är sårbart. Man<br />
brukar säga att ”när bidragsgivarna nyser får<br />
utvecklingsländerna en förkylning”. Vad ska<br />
man säga? När vi nu äntligen blev av med<br />
Bushadministrationen kom den finansiella<br />
krisen.<br />
Bidragsgivaren måste vara beredd att betala<br />
vad det kostar att över en lång tidsperiod<br />
garantera ständigt nya ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> av skolbarn<br />
tillgång till sex- och samlevnadsundervisning,<br />
anser Nike Esiet.<br />
– Och den måste börja redan i småskolan, så<br />
att man även når dem som hoppar av skolan<br />
tidigt.<br />
MARTINA JUNSTRÖM<br />
Nike Esiet från<br />
Nigeria talade på<br />
sexologikonferensen<br />
i Göteborg.<br />
MARTINA JUNSTRÖM
Bara den som uppsåtligt försöker<br />
smitta någon annan med hiv, och<br />
lyckas med det, ska åtalas och<br />
dömas i domstol. Det menar Edwin<br />
Cameron, öppet homosexuell och<br />
hivpositiv domare i Sydafrikas<br />
högsta domstol.<br />
Varning för<br />
Ijuni föreläste Edwin Cameron på Hiv-<br />
Sveriges konferens ”HIV and criminal<br />
law in Sweden” i Stockholm. Han är författare<br />
till boken Witness to AIDS och<br />
en av världens mest kända förespråkare för<br />
hivpositivas rättigheter. Med stor inlevelse<br />
och sällsynt pondus berättade han om sin<br />
hållning när det gäller kriminalisering av hivöverföring:<br />
Att bara den som uppsåtligt försöker<br />
smitta någon annan med hiv, och lyckas<br />
med det, ska åtalas och dömas i domstol. En<br />
hållning som delas av Hiv-Sverige (tidigare<br />
Riksförbundet för hivpositiva) som arbetar för<br />
att stärka hivpositivas rättigheter i samhället.<br />
– Jag har ett förskrivet manus som ni kan få<br />
ta del av senare, men efter att ha lyssnat till<br />
förmiddagens talare fick jag en känsla av isolering<br />
och vill därför tala rakt ur hjärtat, sa en<br />
påtagligt berörd Edwin Cameron.<br />
Han förtydligade med att han var den första<br />
av dagens föreläsare som faktiskt själv är hivpositiv<br />
och därför har ett inifrånperspektiv på<br />
hur det är att leva i ett samhälle präglat av<br />
misstänksamhet mot dem som bär på viruset.<br />
– Jag är förvisso jurist och domare, men<br />
också gay, sexuellt aktiv singel och hivpositiv.<br />
I Johannesburg där jag bor finns massor av<br />
människor som inte vill använda kondom<br />
trots att de vet att part<strong>ner</strong>n är hivpositiv. Så<br />
ser verkligheten ut. Det finns två människor i<br />
varje sexuellt möte och båda har ett ansvar.<br />
Så berättade han om ett hårdnande rättsklimat<br />
i många länder runt om i världen. Fler<br />
hivpositiva döms till långa fängelsestraff för<br />
att ha haft oskyddat sex eller sex utan att<br />
berätta om sin hivstatus, även i fall där bevis-<br />
läget är oklart och där ingen smittats med hiv.<br />
– Denna åtstramning sker i en tid då man<br />
kunde förvänta sig en humanare rättsskipning.<br />
Vi ser en global stabilisering av hivepidemin.<br />
Det finns behandling som gör virusnivåerna så<br />
låga att de inte går att påvisa. Vi vet dessutom<br />
att hiv framför allt sprids genom människor<br />
som inte vet om att de är hivpositiva.<br />
– Jag har sökt och sökt efter ett svar på varför<br />
man nu dömer fler hivpositiva, och till<br />
hårdare straff. Det enda svar jag hittat är<br />
stigma. Samma stigma som häftades vid hiv<br />
när viruset upptäcktes 1979 finns ännu kvar.<br />
SEDAN presenterade Cameron ett handlingsprogram<br />
i tre steg för hur man kan arbeta<br />
mot diskrimi<strong>ner</strong>ing av hivpositiva i form av<br />
orättvisa, inhumana domar. Steg ett är att<br />
hitta bra argument, steg två att definiera exakt<br />
vad man ska försvara och inte och steg tre att<br />
gå till motangrepp. Cameron har formulerat<br />
ett antal argument mot den typ av kriminalisering<br />
av hivöverföring som Sverige och flera<br />
andra länder har idag: Den är ineffektiv, hejdar<br />
inte hivspridning, ersätter harm reduction<br />
och gör utsatta kvinnor, till exempel i Afrika,<br />
ännu mer utsatta. Den tar bort det personliga<br />
ansvaret, underblåser stigma samt gör att färre<br />
vill gå och testa sig.<br />
– I kampen mot diskrimi<strong>ner</strong>ing av hivpositiva<br />
är vetenskapen och folkhälsosfären våra<br />
vän<strong>ner</strong>, sa Cameron och tillade att i Kanada,<br />
Schweiz och Frankrike, där försvarare med<br />
framgång kämpar för hivpositivas rättigheter,<br />
är det forskning de lutar sig mot.<br />
– Vetenskap ska ligga till grund för lagen,<br />
HIV OCH KRIMINALISERING<br />
HÅRDNANDE KLIMAT<br />
inte fördomar. Vi hivpositiva ska varken behandlas<br />
sämre eller bättre än någon annan.<br />
DAGENS första talare var Andreas Berglöf,<br />
ombudsman på Hiv-Sverige. Han berättade<br />
att 38 perso<strong>ner</strong> med hiv har dömts i Sverige.<br />
Enligt en undersökning för några år sedan är<br />
Sverige ett av de länder i Europa där flest hivpositiva<br />
dömts. Hivöverföring har skett i en<br />
del av de svenska fallen, men långt ifrån i alla.<br />
– Media blåser upp de här fallen och får det<br />
att framstå som att många hivpositiva medvetet<br />
smittar andra, trots att det rör sig om ett<br />
fåtal. Samtidigt tror forskare att det finns<br />
minst 1 000 perso<strong>ner</strong> som lever med hiv utan<br />
att veta om det och därmed kan smitta andra.<br />
Andreas Berglöf menade att kriminaliseringen<br />
av hiv har negativ inverkan på det förebyggande<br />
arbetet, samtidigt som den vaggar<br />
in allmänheten i en falsk trygghet.<br />
– Bra prevention innebär att så få som möjligt<br />
smittas. För att åstadkomma detta måste<br />
vi stödja hivpositivas mänskliga rättigheter<br />
och öka allmänhetens kunskaper. Alla måste<br />
ta ansvar för sin kropp och sina handlingar.<br />
Viveca Urwitz, chef för Socialstyrelsens<br />
enhet för hiv/sti-prevention, talade om<br />
vikten av korrekt, relevant information om<br />
hiv i media, i stället för sensationsjournalistik.<br />
– Vi behöver nya, sannare bilder av hivpositiva,<br />
att de flesta är väldigt modiga och<br />
kämpar för sina egna och andras rättigheter.<br />
Lagar för smittsamma sjukdomar behövs,<br />
ansåg Viveca Urwitz, men hon framhöll att<br />
rädsla och fördomar inte får påverka hur dessa<br />
utformas och tillämpas. HANNA ÅDIN<br />
MELKER DAHLSTRAND<br />
3/09 INSIKT 9
RAPPORT UTIFRÅN<br />
Spelet om<br />
hiv<br />
I Senegal är det tabu att prata om hiv. Men organisationen<br />
ASBEF, som gått på kurs hos svenska RFSU, bedriver<br />
sexualupplysning och hivförebyggande arbete samt<br />
utbildar ungdomar till peer educators.<br />
Åh nej, inget kondomkort kvar!<br />
Pape Momar Mbaye har hamnat<br />
på rutan ”många part<strong>ner</strong>” och<br />
synar sin hand med kort. Här är det<br />
bra att ha ett kondomkort. Spelmotståndaren<br />
Mawade Kane flinar och erbjuder honom ett<br />
– men det kostar. Pape Momar betalar med låtsaspengar<br />
och spelet går vidare.<br />
Ungdomarna, senegalesiska peer educators i<br />
Dakar, spelar aidsspelet, som är ett av flera sätt<br />
de använder för att sprida information om<br />
hiv/aids. De har uppenbart roligt, många<br />
Pape Momar Mbaye, en av de sju ungdomarna<br />
i peer educator-gruppen. Han är dessutom<br />
Senegals ordförande i MAJ, en afrikansk<br />
organisation som verkar för att förbättra<br />
ungas sexuella hälsa.<br />
10 INSIKT 3/09<br />
startar samtal<br />
i Senegal<br />
GUDRUN RENBERG<br />
skratt utbryter. Spelet liknar Monopol och<br />
den som är ”duktig” samlar på sig mycket<br />
pengar och blir vinnaren.<br />
Inte helt logiskt kanske – hur hänger mycket<br />
pengar ihop med att inte ha hiv? – och tramsnivån<br />
står i viss kontrast till det allvarliga budskapet.<br />
Men Yves Tchoanté, en av ungdomarna,<br />
understryker hur mycket bättre det går<br />
att få ut budskapet om det finns livsglädje och<br />
humor med.<br />
– Det gör det lättare att prata om sådana här<br />
saker, som är ganska tabu i Senegal.<br />
EFTER SPELET sätter vi oss och pratar. De<br />
sju ungdomarna är i 20-årsåldern och tillhör<br />
en mycket engagerad trupp nyutbildade peer<br />
educators i Senegal, kopplade till organisationen<br />
asbef – Senegals motsvarighet till rfsu.<br />
asbef står för Association Sénégalaise pour le<br />
bien-être Familial (ungefär Organisationen<br />
för familjens välbefinnande) och är medlem i<br />
ippf, International Planned Parenthood Federation,<br />
där även svenska rfsu är med.<br />
Vi möts på asbef:s kontor och pratar om<br />
deras verksamhet och om hur det är att vara<br />
ung i Senegal. Deras öppenhet och frimodighet<br />
kring sexuella frågor är stor, och rätt<br />
slående att möta i ett land som Senegal, som i<br />
övrigt är starkt präglat av religion och tradition<br />
när det gäller sexualitet och relatio<strong>ner</strong>.<br />
Senegal är jämförelsevis urbaniserat och<br />
modernt i den västafrikanska regionen, men<br />
landsbygd och gamla traditio<strong>ner</strong> finns mycket<br />
nära i synsätt och livsstil också i en storstad<br />
som Dakar. Nästan alla här har nära kontakter<br />
med ”sin” by, som man antingen kommer<br />
från själv eller ens föräldrar kom ifrån.<br />
Och ute på landet är det fortfarande mycket<br />
vanligt att unga, framför allt flickor, gifter sig<br />
mycket tidigt, ända ned i 12-årsåldern. Könsstympning<br />
är i vissa regio<strong>ner</strong> fortfarande<br />
allmänt förekommande, trots lagförbud.<br />
Kvinnors ställning är mycket svag. Homosexualitet<br />
är förbjudet och väldigt tabubelagt.<br />
ATT HA SEXUELLA relatio<strong>ner</strong> utan att vara<br />
gift är långt ifrån samma självklarhet som det<br />
varit i Sverige i några decennier. Ändå –<br />
tiderna förändras, menar de här ungdomarna.<br />
De är själva inte alls främmande för öppenhet<br />
kring sexualitet, att prata om kondomer eller<br />
sex före äktenskap.<br />
– Vi unga tar ju intryck från övriga världen,<br />
genom tv, filmer och internet, säger<br />
Ahmadou Mbengue. Så för oss är det ändå<br />
inte så svårt att prata – men våra föräldrar …<br />
De andra nickar instämmande, gör mi<strong>ner</strong>
GUDRUN RENBERG<br />
och börjar falla varandra i talet i sin iver att<br />
berätta olika personliga erfarenheter hemifrån.<br />
Flera har hamnat i diskussion med föräldrarna,<br />
när dessa upptäckt kondomer i sin<br />
tonårings rum eller liknande. Att ha kondom<br />
anser deras föräldrar visar på ett omoraliskt<br />
leverne, berättar ungdomarna.<br />
Själva tycker de att var och en ska få göra<br />
som den vill. Men de har förstås en egen uppfattning<br />
också.<br />
– För mig personligen är det viktigt att inte<br />
ha sex före äktenskapet, säger Mariétou<br />
Dieuf.<br />
Att känna så är inte så ovanligt i Senegal, där<br />
i stort sett alla är öppet troende. Men gruppen<br />
är noga med att understryka att de ser som sin<br />
uppgift att komma med fakta och inte ha en<br />
åsikt om hur andra väljer.<br />
– Det viktiga vi vill förmedla är att om man<br />
har sex ska man använda kondom, säger Pape<br />
Momar Mbaye.<br />
Den här peer educator-gruppen ordnar<br />
Aidsspelet ger kunskap men det är också en<br />
roande lek med låtsaspengar som liknar<br />
Monopol. Hamnar man på rutan ”många<br />
part<strong>ner</strong>” behöver man ett kondomkort.<br />
T v: Salamata Diaw och Mawade Kane spelar<br />
Aidsspelet.<br />
regelbundet aktiviteter av olika slag för att<br />
sprida kunskap om hiv/aids, sexuellt överförda<br />
infektio<strong>ner</strong> (sti) och preventivmetoder.<br />
Ibland har de träffar på asbef:s kontor där<br />
det finns massor av böcker, tidningar och affischer<br />
som alla har att göra med hiv/sti och<br />
sexuell och reproduktiv hälsa. Men framför<br />
allt anordnar de utåtriktade aktiviteter i de<br />
stadsdelar där de själva bor.<br />
Ungdomarna bjuder då in andra ungdomar<br />
och håller möte kring något tema. Ibland går<br />
de ut på skolor och gör lite mer utmanande<br />
saker. Som att testa vad som händer om man<br />
säger att man har hiv.<br />
3/09 INSIKT 11<br />
GUDRUN RENBERG<br />
▼
▼<br />
RAPPORT UTIFRÅN<br />
– Då drar folk direkt, de blir jättekonstiga,<br />
berättar Mawade, som har testat den varianten.<br />
Så en viktig grej vi försöker förmedla är<br />
att man inte får stigmatisera hivpositiva, att<br />
det inte smittar att prata … det finns mycket<br />
okunskap och fördomar!<br />
FÖR ATT FÅ mod och kunskap och bli peer<br />
educators fick de här ungdomarna förra året gå<br />
kurs om hiv/sti och relaterade frågor.<br />
Och detta har faktiskt en tydlig koppling till<br />
Sverige och rfsu. Hösten 2007 gick ungdomarnas<br />
vuxne ledare på asbef, Abdou Man-<br />
Abdou Mandiang på ASBEF:s kontor i Dakar.<br />
12 INSIKT 3/09<br />
GUDRUN RENBERG<br />
diang, en kurs i Stockholm om hur man kan<br />
arbeta med ungdomar kring frågor som rör<br />
sexualitet och hiv/sti-prevention.<br />
rfsu ordnar med Sidastöd återkommande<br />
sådana kurser för olika regio<strong>ner</strong> i världen men<br />
hösten 2007 var första gången den anordnades<br />
på franska, för västafrika<strong>ner</strong>.<br />
Abdou har jobbat länge med sexuell hälsa<br />
och ungdomar, sedan fyra år på asbef. Men<br />
den svenska kursen gav en direkt skjuts åt<br />
asbef:s ungdomsverksamhet i Senegal.<br />
– Efteråt gick jag till mina chefer och sade att<br />
vi måste starta ungdomsaktiviteter. Kursen<br />
hade inspirerat mig och gett tyngd åt mina<br />
argument, så de lyssnade, berättar han.<br />
Och förra sommaren utbildades därför ungdomar<br />
från olika städer i Senegal för att bli<br />
peer educators och därefter verka i ”anten<strong>ner</strong>”<br />
kopplade till asbef. Dessa anten<strong>ner</strong> hör samtidigt<br />
till Senegals nystartade gren av maj, en<br />
afrikansk samverkan för att förbättra ungas<br />
sexuella hälsa. maj är en del av det afrikanska<br />
ungdomsarbetet inom ippf, International<br />
Planned Parenthood Federation, där både<br />
asbef och svenska rfsu är medlemmar. Det<br />
var först förra året som Senegal gick med i det<br />
nätverket, och även det menar Abdou hör till<br />
effekterna av den svenska rfsu-kursen.<br />
NÅGRA DAGAR senare möts vi hemma hos<br />
Mariétou Dieuf, ungdomarna och jag. Mariétou<br />
bor med sin mamma och sina syskon i ett<br />
hus i Dakars utkant. Huset är enkelt men i tre<br />
våningar och det finns vattentoalett. Golv och<br />
väggar är nästan genomgående i naken<br />
betong, men i vardagsrummet ligger en beige-<br />
GUDRUN RENBERG<br />
Mariétou Dieuf, en peer educator, inleder ett<br />
”home party” för unga, om hiv och med kondomutdelning,<br />
i sitt och moderns hem i Dakar.<br />
gul, tjock heltäckningsmatta och det finns en<br />
brun soffgrupp samt ett stort skrivbord. Här<br />
ska ungdomsmötet om hiv/aids hållas, och<br />
det är Mariétou som kallat. Det har hon gjort<br />
genom att prata med sina kompisar och be<br />
dem sprida vidare.<br />
Hon har med sig flera ur sin peer educatorgrupp,<br />
och före mötet tejpar de upp affischer<br />
på väggarna i vardagsrummet. Där satt sedan<br />
tidigare endast en väggprydnad: En färgaffisch<br />
föreställande Mecka och tusentals vallfärdande<br />
muslimer som går sina varv runt<br />
Kaba.<br />
Över Mecka-affischen sätter ungdomarna<br />
helt oge<strong>ner</strong>at en affisch med ett hivpreventivt<br />
budskap: ”Hiv har jag alltid i backspegeln – jag<br />
använder kondom!”<br />
Utanför vardagsrummet går en balkong, där<br />
Mariétous mamma och hennes pappas andra<br />
hustru samt småsyskon sitter och pratar. Barn<br />
och unga rör sig där och ute på gården, röster<br />
hörs hela tiden – men ingen lägger sig i mötet i<br />
vardagsrummet. Hit in kommer droppvis<br />
andra ungdomar från grannskapet, inbjudna<br />
av Mariétou Dieuf.<br />
Något försenat drar så mötet igång. Det hålls<br />
på wolof, det största afrikanska språket i<br />
Senegal. Mariétou leder det, orädd och frimodig,<br />
men hon har god hjälp av några av killarna<br />
i gruppen. De pratar i tur och ordning,<br />
informerar de andra ungdomarna. Ur wolofspråket<br />
urskiljer jag franska inlånade, internationellt<br />
gångbara, ord: hiv/aids, sti, riskgrupper,<br />
smittvägar, graviditeter, kondomer …<br />
Efter en liten stund blir det mindre föreläsning<br />
och mer samtal. Några av de unga som<br />
kommit hit för att lyssna vågar ställa frågor.<br />
Mötet idag har handlat om hiv; vad som är<br />
skillnaden mellan hiv och aids, hur infektionen<br />
kan spridas och hur aids visar sig.<br />
DISKUSSION och skratt uppstår flera gånger,<br />
de har uppenbart kul. Mot slutet av mötet blir<br />
det allmän kondomutdelning för från asbef<br />
har Mariétou Dieuf tagit med en full kartong<br />
kondomer, märkta ippf.<br />
Jag vill veta – vad skrattade de åt?<br />
– Åh, det var en som berättade om en tjej<br />
som visste så lite om sex att hon trodde hon<br />
kunde vara gravid efter oralsex, berättar Yves.<br />
Han och de andra i gruppen ler och skakar<br />
både roat och oroat på huvudet. Även om en<br />
del sexualupplysning ges i skolorna finns<br />
behov av mycket mer kunskap. Och just att<br />
det fortfarande är så tabu att prata om saker<br />
som har med sex att göra menar de är ett<br />
problem.<br />
– Här i Senegal kände man inte ens till att
Ovan: På mötet är stämningen lättsam. Det<br />
går att ha kul även när man pratar om sex och<br />
hiv, menar ungdomarna. Över Mecka-affischen<br />
har de helt oge<strong>ner</strong>at satt en affisch med ett<br />
hivpreventivt budskap.<br />
hiv fanns förrän ganska nyligen. Det är svårt<br />
att prata om sånt här, folk drar då! Det är ett<br />
problem. Det är därför vi vill medvetandegöra<br />
andra unga när det gäller de här sakerna, det är<br />
väldigt viktigt, säger Yves Tchoanté.<br />
Mariétou Dieuf håller med.<br />
– En del vuxna reagerar också om man kan<br />
något om aids och säger insinuant ”vem har<br />
gett dig den informationen?”. Som att det är<br />
något fel att kunna. För de tycker det är skamligt<br />
att prata om sånt. Men det tycker faktiskt<br />
många unga också.<br />
GUDRUN RENBERG<br />
HÄLFTEN AV DE HIVPOSITIVA ÄR UNDER 25 ÅR<br />
SENEGAL har cirka 11 miljo<strong>ner</strong> invånare,<br />
64 procent är yngre än 25 år. Franska är<br />
officiellt språk men 43 procent av befolkningen<br />
talar wolof och det finns flera<br />
andra språk. Omkring 94 procent är muslimer,<br />
4 procent kristna, 2 procent har<br />
annan religion. Läs- och skrivkunnigheten<br />
bland unga är 51 procent.<br />
HIVFÖREKOMST<br />
AV ALLA vuxna i Senegal (15–49 år) har<br />
1 procent hiv. Hälften av dem är 15–24 år.<br />
Unga kvinnor löper fyra gånger större risk<br />
än unga män att smittas med hiv. I MSMgruppen<br />
(män som har sex med män) har<br />
cirka 21 procent hiv och bland prostituerade<br />
är hivförekomsten cirka 74 procent.<br />
UNGDOMAR OCH SEXUELL HÄLSA<br />
■ Medianålder första giftermålet: 18 år<br />
(stora regionala skillnader, i södra och<br />
norra delarna under 15 år).<br />
■ 55 procent av ungdomar 15–19 år är<br />
sexuellt aktiva.<br />
■ 4,7 procent av 15–19-åringarna<br />
använder preventivmedel.<br />
■ 50 procent av alla graviditeter<br />
inträffar före 19 års ålder.<br />
■ Endast 19 procent av de 15–24-åriga<br />
kvinnorna och 24 procent av männen i<br />
samma åldersgrupp har kunskap om hiv.<br />
Källor: Globalis, UNAIDS/UNGASS, ASBEF,<br />
Conseil national de lutte contre le sida<br />
Sénégal.<br />
GUDRUN RENBERG<br />
3/09 INSIKT 13
SEN SIST<br />
Gummifeber!<br />
FREDAG 12 JUNI, t-banestation<br />
Universitetet i Stockholm: Människor<br />
kommer upp ur underjorden,<br />
många på väg till festivalen<br />
Where the action is. På väg ut ur<br />
stationsbyggnaden möts de av<br />
flera försäljare av regnskydd. Men<br />
här finns också annat skydd att få,<br />
gratis. Tre av <strong>Lafa</strong>s kondomutdelare<br />
delar ut kondomer till förbipasserande.<br />
Startskottet har just<br />
gått för sommarkampanjen som<br />
ställer frågan: Vart tar 100 000<br />
kondomer vägen i sommar?<br />
– De flesta<br />
tycker det är kul<br />
att få en kondom<br />
som gåva. En del<br />
stannar och då<br />
berättar vi om<br />
kampanjen. Flera<br />
Hederspris till Heidkampf<br />
NÄR Walter Heidkampf våren<br />
2007 ansökte om att få gå en kurs<br />
i personlighetsutveckling på Mullingtorp<br />
Utbildning och Hälsa ab<br />
i Östergötland fick han avslag.<br />
Kursgården har sedan 1985 haft<br />
som krav att deltagarna ska kunna<br />
visa upp ett intyg på att de är hivnegativa.<br />
Kursen innefattar så<br />
kallad kroppsterapi och kursledningen<br />
har felaktigt ansett att<br />
smittoöverföring skulle kunna<br />
ske i samband med denna.<br />
Walter Heidkampf är öppet hivpositiv<br />
och har jobbat mycket för<br />
hivpositivas rättigheter under<br />
årens lopp. Han anmälde kursgården<br />
till Handikappsombudsman-<br />
14 INSIKT 3/09<br />
har sagt ”Wow, vi ska absolut<br />
skicka in vår berättelse, kan jag få<br />
två stycken?”, berättar Sven<br />
Johansson.<br />
En taxibil från top cab beställd<br />
av undertecknad bromsar in på<br />
vägstumpen bredvid stationen.<br />
Ut kommer chauffören Mattias<br />
Andersson och visar en låda 08kondomer<br />
som han just lastat in i<br />
sin bil. I baksätet finns en monitor<br />
där några olika meddelanden till<br />
passagerare spelas upp. Ett lyder:<br />
Be chauffören om en kondom!<br />
– Det blir nog en del fniss, men<br />
de flesta tycker säkert att det är<br />
bra. Vi hämtar många vid Stureplan<br />
på nätterna och för dem kan<br />
det vara sista chansen att få tag på<br />
en kondom innan det är för sent,<br />
konstaterar Mattias Andersson.<br />
NADJA HALLSTRÖM<br />
nen (HO) – och vann i november<br />
2008 det första diskrimi<strong>ner</strong>ingsmålet<br />
som rör funktionshindret<br />
hiv i Sverige. För detta har han nu<br />
tilldelats Hiv-Sveriges Heders<br />
Red Ribbon.<br />
– Jag har levt med hiv i 20 år nu,<br />
de första av dem i den mörka garderoben,<br />
och fastän jag respekterar<br />
dem som väljer att inte vara<br />
öppna med sin hivstatus så anser<br />
jag att öppenhet är det bästa i<br />
längden. Så länge vi gömmer oss<br />
så kommer vi fortsätta att bli nedtryckta,<br />
sa Walter Heidkampf<br />
under en ceremoni på Hiv-Sverige<br />
i samband med International<br />
aids Candlelight Memorial Day.<br />
EN OCH EN HALV månad senare,<br />
drygt halvvägs igenom kampanjen,<br />
har 70 000 av de 100 000<br />
numrerade kondomerna delats ut<br />
till unga resande i Stockholms län:<br />
På Centralen, vid Gotlandsfärjorna,<br />
på festivaler, vaccinationscentraler,<br />
restauranger och kaféer.<br />
Under Prideveckan i slutet av juli<br />
delades 10 000 kådisar ut.<br />
– Utdelarna tycker det är väldigt<br />
kul och de gör ett fantastiskt jobb,<br />
säger Elin Jacobsson, projektledare.<br />
Robert Pantzar, informatör<br />
och marknadsansvarig, är mer än<br />
Varsågod, en kondom! Maria<br />
Lindgren ger ett gummi med<br />
nummer till Katja Lundgren.<br />
I Hiv-Sveriges motivering står<br />
bland annat att Walter Heidkampf<br />
genom att driva och vinna<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ingsmålet har bidragit<br />
till att ”lyfta fram och stärka<br />
Ovan: Gunilla Neves Ekman på<br />
<strong>Lafa</strong> delade ut 08-kondomer i<br />
samband med Prideparaden.<br />
nöjd med utfallet av kampanjen:<br />
– Vi har haft oerhört mycket<br />
besökare på kondom08-bloggen,<br />
40 000 besök redan de första två<br />
veckorna. Kampanjen har blivit<br />
en snackis i bloggvärlden och i<br />
media och många menar att den<br />
har fått folk att tänka till.<br />
<strong>Lafa</strong>s kondomkampanj pågår<br />
augusti ut. Därefter koras vinnarna<br />
i tävlingen, där alla som<br />
fått en numrerad <strong>Lafa</strong>-kondom<br />
uppmanas berätta vad som hände<br />
med just den kondomen.<br />
Skynda in på Kondom08.nu.<br />
HANNA ÅDIN<br />
Walter Heidkampf<br />
flankerad av<br />
Hiv-Sveriges ordförande<br />
Inger<br />
Forsgren och<br />
Lasse Lindberg,<br />
informationsansvarig.<br />
hivpositivas rättigheter i samhället<br />
och därigenom gett en möjlighet<br />
till förbättrade livsvillkor.<br />
HANNA ÅDIN<br />
DESIRÉE NYMAN
Våldet saknar kön<br />
DET FINNS inte mycket skrivet<br />
om våld i homosexuella relatio<strong>ner</strong>.<br />
År 2006 kom Carin Holmbergs<br />
och Ulrica Stjernqvists<br />
kartläggning Våldsamt lika<br />
och olika – Om våld i samkönade<br />
parrelatio<strong>ner</strong>. Kvinnojourers<br />
Riksförbund, skr, och<br />
rfsl har de senaste åren gett ut<br />
ett par skrifter i ämnet. Annars är<br />
det tunnsått med texter. Bristen<br />
på kunskap om lesbiska kvinnor<br />
som utsätts för våld är stor.<br />
Det finns en utbredd uppfattning<br />
om att kvinnor är mjuka och<br />
inte lika benägna att använda<br />
våld som män. Två tjejer som är<br />
ihop förknippas inte direkt med<br />
aggressivitet och fysiskt våld.<br />
I sin tredje roman I hennes<br />
våld har Hanna Wallsten låtit<br />
handlingen kretsa just kring en<br />
kvinna som blir slagen av sin<br />
flickvän.<br />
Det är en viktig uppgift Wallsten<br />
har tagit på sig när hon visar<br />
att det fysiska och psykologiska<br />
Porren under luppen<br />
JAG HAR FNISSAT förtjust och<br />
någon gång skrattat högt när jag<br />
läst denna bok. Är den så rolig?<br />
Nja, egentligen inte men när en<br />
litteraturvetare med sitt många<br />
gånger fikonliknande språk sätter<br />
tänderna i och analyserar heta<br />
ämnen som porr kan det bli<br />
ganska dråpliga och ofrivilligt<br />
roliga avsnitt.<br />
Magnus Ullén har delat in sin<br />
bok i två delar där den första<br />
handlar om pornografi så som vi<br />
kän<strong>ner</strong> igen den i en mer traditionell<br />
mening, texter och bilder som<br />
framställs i syfte att göra oss kåta.<br />
Den andra delen av boken ägnas<br />
åt alla de förföriska budskap som<br />
vi som konsumenter expo<strong>ner</strong>as<br />
för i reklamen och de lockande<br />
utbud av prylar som vi hoppas ska<br />
göra oss lyckliga om vi köper dem.<br />
Ulléns tes när det gäller porren<br />
och annan varukonsumtion är att<br />
betraktaren/konsumenten ska<br />
lockas in i en känsla av att den<br />
riktar sig specifikt till honom<br />
eller henne: ”Konsumera mig,<br />
jag finns här bara för dig.”<br />
våldet inte på något sätt är<br />
mindre allvarligt bara för att det<br />
utförs av en kvinna.<br />
Beskrivningen av hur det går<br />
till när Ingeborg misshandlar<br />
Felicia är en mycket obehaglig<br />
läsning. Våldet är brutalt och<br />
misshandeln sker systematiskt.<br />
En gång är misshandeln särskilt<br />
rå. Felicia hamnar på sjukhus och<br />
bestämmer sig för att ringa till<br />
barndomskärleken Malin, som<br />
sedan tre år tillbaka lever ett<br />
ordnat liv tillsammans med sin<br />
tjej Mia.<br />
För Malin är Felicia hennes livs<br />
stora och allra första kärlek.<br />
Malin har gjort allt som står i<br />
hennes makt för att släppa taget<br />
om Felicia, men när hon nu<br />
ringer och vädjar om hjälp väller<br />
alla de känslor som Malin försökt<br />
hålla tillbaka under 15 år upp och<br />
drabbar henne med full kraft.<br />
Det får förstås effekter på hennes<br />
relation med flickvännen Mia.<br />
Berättelsen, som rör sig på flera<br />
Han har analyserat porrfilmer<br />
på samma sätt som de litterära<br />
texter han vanligtvis arbetar med<br />
och gjort upptäckten att det<br />
sällan eller aldrig finns någon<br />
tydlig koppling mellan handlingens<br />
ram och alla de sexsce<strong>ner</strong><br />
som porren visar upp. Ullén<br />
konstaterar bland annat att handlingen<br />
bara är något som man<br />
använder som en brygga för att få<br />
visa de olika sexsce<strong>ner</strong>na. För<br />
den som tittat på porr är det inte<br />
någon nyhet precis. Nåja, boken<br />
är trots att den är väl teoretisk<br />
ändå ett spännande bidrag till en<br />
djupare förståelse av pornografin<br />
och vad den gör med oss.<br />
BARA<br />
FÖR DIG –<br />
pornografi<br />
konsumtion<br />
berättande<br />
Författare:<br />
Magnus Ullén<br />
Förlag: Vertigo<br />
förlag, 2009<br />
OLLE WALLER<br />
plan – bland annat i barndomslandet<br />
där Malin och Felicia lever<br />
i en sorts symbios – är lika mycket<br />
en beskrivning av en misshandelsrelation<br />
som av ett förhållande<br />
som håller på att trasas sönder<br />
till följd av svek och otrohet.<br />
Wallsten sätter i boken, som är<br />
angelägen och dessutom befriande<br />
lättläst, fingret på ett dilemma<br />
som är förknippat just<br />
med misshandel av lesbiska<br />
KORTFATTAT<br />
BÖCKER<br />
I HENNES VÅLD<br />
Författare: Hanna Wallsten<br />
Förlag: Normal förlag, 2009<br />
kvinnor, och som alla läkare och<br />
all vårdpersonal borde vara medvetna<br />
om finns.<br />
När Malin kommer för att<br />
hämta Felicia från sjukhuset<br />
berättar sköterskan att en kvinna<br />
redan varit där och tagit med sig<br />
henne: ”Det är livsviktigt i Felicias<br />
situation att ha många goda<br />
vän<strong>ner</strong> som ställer upp.” Men det<br />
hon inte förstår är att ”den<br />
kvinnliga vännen” var Ingeborg,<br />
den person som hade utfört<br />
misshandeln, inte en tröstande<br />
väninna.<br />
I ”I hennes våld” ligger fokus<br />
på offret, inte på förövaren, som<br />
man egentligen inte får lära<br />
känna. Kanske hade det tillfört<br />
läsaren något litet mer om även<br />
Ingeborg hade porträtterats mer<br />
ingående. För hur kommer det sig<br />
att en person tar till våld mot den<br />
kvinna hon säger sig älska över<br />
allt annat?<br />
ANNA BLOMQVIST<br />
SPANIEN FÅR FRI ABORT<br />
Enligt ett förslag från den spanska regeringen blir abort nu lagligt i<br />
Spanien. Kvinnor kommer själva att kunna besluta om abort fram till<br />
och med 14:e graviditetsveckan. Fram till och med vecka 22 kommer<br />
abort att kunna medges under vissa omständigheter. Gravida flickor<br />
över 16 år ska kunna få göra abort utan föräldrarnas tillstånd.<br />
MÅNGA HIVTESTADE SIG UNDER PRIDE<br />
Under Prideveckan besökte 117 perso<strong>ner</strong>, 92 män och 25 kvinnor,<br />
Venhälsans drop in för att testa sig för hiv. Mottagningen erbjöd hivtest<br />
med snabbsvar, vilket innebär att man får veta resultatet redan<br />
efter 30 minuter.<br />
– Vi är jättenöjda med att det kom så många trots att det var<br />
första gången. För en del är det avgörande att få ett snabbt svar och<br />
slippa den jobbiga väntan, säger Magnus<br />
Göransson, undersköterska på Venhälsan<br />
och medlem i Stophivgruppen, som står<br />
bakom Pride-testningen och kampanjen<br />
”Var på den säkra sidan!”.<br />
Ännu fler, 250 perso<strong>ner</strong>, testade sig i<br />
Pride Park, i Stophivgruppens tält. Liksom<br />
tidigare år erbjöds där vanliga<br />
hivtester, med provsvar efter en vecka.<br />
Årets Stockholm Pride, som hade temat<br />
Hetero, kulmi<strong>ner</strong>ade som vanligt i Prideparaden,<br />
där 30 000 perso<strong>ner</strong> tågade,<br />
påhejade av 350 000 åskådare. Mer från<br />
Pride kan du läsa om i nästa INSIKT.<br />
3/09 INSIKT 15<br />
DESIRÉE NYMAN
POSTTIDNING<br />
<strong>Lafa</strong><br />
Box 175 33<br />
118 91 Stockholm<br />
Anmäl ändrad adress!