Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden - Skl - Polisen
Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden - Skl - Polisen
Kriminaltekniska DNA-analyser förr, nu och i framtiden - Skl - Polisen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kriminaltekniska</strong> <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong><br />
<strong>förr</strong>, <strong>nu</strong> <strong>och</strong> i <strong>framtiden</strong><br />
Särtryck ur tidningen<br />
Kriminalteknik Nr 4-2003
Utvecklingen på SKL:s för <strong>DNA</strong>-ärenden under åren 1991-2003.<br />
2<br />
Beskrivning av biologienhetens verksamhet<br />
i mitten av 1980-talet<br />
De kriminaltekniska <strong>DNA</strong>-teknikerna har utvecklats<br />
konti<strong>nu</strong>erligt under de ca femton år de varit i bruk.<br />
Från de tidiga metoderna med krav på relativt stora<br />
mängder spårmaterial så genomförs idag snabba<br />
rutin<strong>analyser</strong> på relativt små mängder spår.<br />
Landvinningarna till trots så fortsätter utvecklingen<br />
med nya möjligheter mot nya mål.<br />
Den epokgörande händelsen för bruket av <strong>DNA</strong> till personidentifiering<br />
är arbetet om "<strong>DNA</strong>-fingerprinting" som<br />
brittiske forskaren Alec J Jeffrey publicerade 1985 i den anseddda<br />
tidskriften Nature. Upptäckten patenterades snabbt <strong>och</strong><br />
köptes upp av storföretaget ICI. Upptäckten visade sig senare<br />
inte bli den storsäljare företaget tänkt sig. Snarare banade upptäckten<br />
vägen för de andra slagkraftigare tekniker som idag står<br />
till buds för såväl kriminaltekniska undersökningar som faderskaps-<br />
<strong>och</strong> andra<br />
släktskapsutredningar.<br />
Innan de första<br />
<strong>DNA</strong>-teknikerna<br />
togs i bruk användesblodgruppsbestämning<br />
(AB0), enzymer<br />
<strong>och</strong> serumproteiner<br />
för typbestämning<br />
av biologiska<br />
spår.<br />
Bevisvärdet av<br />
dessa undersökningar<br />
var ofta<br />
lågt <strong>och</strong> huvudprincipen<br />
var att man<br />
kunde göra uteslutningar<br />
av personer<br />
som inte avsatt spåret<br />
ifråga. För att<br />
användbara resultat<br />
skulle erhållas krävdes<br />
bra spår, framför<br />
allt att de var<br />
relativt färska men<br />
även att fläckarna<br />
var tillräckligt stora.<br />
PGM var det enzymsystem som var mest användbart för<br />
framförallt blod men även hårrötter <strong>och</strong> sperma.<br />
Figuren visar typbestämningsresultatet efter elektrofores på<br />
cellulosaacetatfolie.<br />
Ända fram till slutet av 1980talet<br />
användes skrivmaskin för<br />
att skriva koncept som sedan<br />
renskrevs av sekreterare.<br />
Tidsåtgången för en dåtida analys skiljer sig inte i förhållande till<br />
dagens teknik men då gjordes ett flertal <strong>analyser</strong> med olika relativt<br />
enkla tekniker jämfört med att det idag genomförs en enda<br />
analys men med relativt komplicerad teknik. Det var framför<br />
allt blod som lämpade sig för dåtidens analys.<br />
De första <strong>DNA</strong>-ärendena<br />
De första <strong>DNA</strong>-ärendena skickades utomlands för analys.<br />
Det var främst våldtäktsärenden som skickades till föregångslandet<br />
England. <strong>DNA</strong>-mängden som krävdes var ca 1000 gånger<br />
större än de mängder som behövs idag. I praktiken var det<br />
spår av sperma som hade bäst förutsättningar att ge goda resultat.<br />
Det första ärendet med resultat som hade en avgörande<br />
betydelse för att det skulle bli en fällande dom <strong>analyser</strong>ades<br />
1989 <strong>och</strong> var just en våldtäkt. För första gången kunde man i en<br />
brottsutredning med mycket hög sannolikhet binda en person<br />
till ett biologiskt spår.<br />
De första helsvenska <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong>na utfördes 1991.<br />
Tekniken som användes var SLP (single locus profile), det vill<br />
säga densamma som i de ärenden som tidigare skickats till<br />
England <strong>och</strong> därför var det fortfarande våldtäktsärenden som<br />
var mest intressanta att undersöka.<br />
Under 1991 introducerades även den första PCR-baserade<br />
analysen med masskopiering av <strong>DNA</strong> (se nedan). Under åren<br />
1991 till 1994 bestod analystekniken av en blandning av gamla<br />
konventionella metoder (blodgruppsbestämning, enzymer <strong>och</strong><br />
serumproteiner), <strong>DNA</strong>-metoder med högt bevisvärde men låg<br />
känslighet <strong>och</strong> nya PCR-baserade <strong>DNA</strong>-metoder med till en<br />
början lågt bevisvärde men med hög känslighet. De sist tillkomna<br />
<strong>DNA</strong>-analysteknikerna har sedan 1994 fullt ut ersatt alla<br />
tidigare analystekniker. De har efter hand utvecklats till att bli<br />
metoder med såväl högt bevisvärde som hög känslighet <strong>och</strong> är<br />
lämpade för flertalet biologiska spår, såväl blod <strong>och</strong> sperma<br />
som sekret <strong>och</strong> ryckta hårstrån. Även muskel- <strong>och</strong> benvävnad<br />
samt uppsamlad urin <strong>och</strong> prov från uppkastningar kan ge<br />
användbara <strong>DNA</strong>-profiler.<br />
Allt fler <strong>DNA</strong>-ärenden<br />
Ärenden med <strong>DNA</strong>-frågeställningar har ökat konti<strong>nu</strong>erligt<br />
genom åren. Under 1999 skedde en markant förändring i<br />
ökningstakten, vilken var direkt kopplad till introduktionen av<br />
<strong>DNA</strong>-registerverksamheten. Ärendeökningen fortsätter i än<strong>nu</strong><br />
oförminskad takt. Antalet spår<strong>analyser</strong> följer givetvis samma<br />
utveckling. 2002 genomfördes <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> på 3 100 jämfö-<br />
Den allra första <strong>DNA</strong>-tekniken som användes i kriminaltekniska<br />
sammanhang men framförallt i faderskaps- <strong>och</strong><br />
andra släktskapsutredningar var MLP. Den gick även under<br />
namnet <strong>DNA</strong>-fingeravtryck.<br />
<strong>Kriminaltekniska</strong> <strong>DNA</strong>-analy ser <strong>förr</strong>, <strong>nu</strong> <strong>och</strong> i <strong>framtiden</strong><br />
relseprover <strong>och</strong> 16 900 spår fördelat på över 6 300 ärenden.<br />
Prognosen för 2003 är <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> på 4 000 jämförelseprover<br />
<strong>och</strong> 20 000 spår fördelat på 7 600 ärenden.<br />
Givetvis har ärendeutvecklingen följts av en personalökning.<br />
1991 då de första egna <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong>na genomfördes bestod biologienheten<br />
av 18 personer. Idag består enheten av 50 personer.<br />
Svarstider för <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong><br />
Frågan om handläggningstider för analyssvar från SKL har<br />
varit en ständigt återkommande fråga under många år. Detta<br />
har inte minst gällt även för <strong>DNA</strong>-ärendena.<br />
Handläggningstiden för <strong>DNA</strong>-ärenden var i initialskedet<br />
mycket långa, månader, men tiden har under de senaste åren<br />
med en nedåtgående trend pendlat mellan 15 <strong>och</strong> drygt 30<br />
dagar.<br />
Ett framtida mål är att handläggningstiden för ett enkelt<br />
<strong>DNA</strong>-ärende ska kunna överensstämma med gällande häktningstider,<br />
<strong>och</strong> att redovisning i normalfallet kan ske inom 5-10<br />
arbetsdagar. Exempelvis så bör en fortsatt digitalisering av administrativa<br />
handläggningsrutiner samt fler automatiserade rutiner<br />
<strong>och</strong> en fortsatt metodutveckling på den laborativa analyssidan<br />
hjälpa till att korta handläggningstiderna. Givetvis kommer även<br />
i <strong>framtiden</strong> ärendespecifika problemställningar <strong>och</strong> den totala<br />
ärendebelastningen samt andra faktorer att inverka på handläggningstiderna.<br />
Dagens <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong><br />
En <strong>DNA</strong>-analys av ett tillvarataget biologiskt spår sker förenklat<br />
sett i en sekvens av flera olika steg; utvinning <strong>och</strong> rening<br />
av spårets <strong>DNA</strong>-innehåll, mängdbestämning, masskopiering<br />
samt separation <strong>och</strong> utläsning.<br />
Idag används uteslutande PCR-baserade tekniker vid forensiska<br />
<strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> (PCR = polymerase chain reaction). PCRtekniken<br />
bygger på en process där cellens metod att kopiera arvsmassan,<br />
<strong>DNA</strong>:t, sker gång på gång i provröret. Med andra ord en<br />
masskopiering av det ursprungliga <strong>DNA</strong>:t.<br />
Kopieringen sker med sådan exakthet att kopiorna alltid är<br />
lika utgångsmaterialet. Metodutvecklingen har lett till att mängden<br />
spår som behövs för en analys blivit allt mindre <strong>och</strong> även att<br />
sämre spår kan undersökas, dvs. spår som till viss del brutits ned.<br />
En standardanalys idag med hjälp av PCR-teknik behöver<br />
mängdmässigt sett <strong>DNA</strong> från knappt 100 celler.<br />
De områden som <strong>analyser</strong>as som standardmetod på de allra<br />
flesta kriminaltekniska <strong>DNA</strong>-laboratorier kallas STR-områden<br />
SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003 SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003<br />
För <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong>na<br />
utgick man från 0,5 ml<br />
blod som togs av med<br />
pasteurpipetter av glas.<br />
(short tandem repeats). På SKL <strong>analyser</strong>as idag 10 STR-områden<br />
<strong>och</strong> kön som standardanalys. Analysen av dessa 11 områden<br />
genomförs vid ett <strong>och</strong> samma analystillfälle. Genom att kunna<br />
masskopiera <strong>DNA</strong>:t i flera olika områden vid ett <strong>och</strong> samma analystillfälle<br />
minskar den minsta mängd <strong>DNA</strong> som krävs för en<br />
analys. Spåret behöver således inte delas upp i flera delprov. En<br />
annan följdeffekt är att <strong>analyser</strong> kan ske i större skala <strong>och</strong> således<br />
att fler brottstyper har kunnat komma ifråga för undersökning.<br />
Trots att tio <strong>analyser</strong>ade områden <strong>och</strong> kön normalt räcker<br />
finns ytterligare fem STR-områden att tillgå vid behov. Denna<br />
utvidgade analys kan komma till användning vid frågeställningar<br />
om nära släktskap exempelvis fall av typen "det var inte jag det<br />
var min bror", eller vid utredning av släktskapsförhållanden<br />
exempelvis i utredningar där man söker identitet på en oidentifierad<br />
kropp genom jämförelse mot nära släktingar.<br />
STR-områdena består av sekvenser om 4 baser som upprepas<br />
ett flertal gånger.<br />
Eftersom alla har<br />
<strong>DNA</strong> från både<br />
mamma <strong>och</strong> pappa<br />
så har alla dubbel<br />
uppsättning av vart<br />
<strong>och</strong> ett av dessa<br />
områden. Således har<br />
man antingen två lika<br />
eller två olika varianter<br />
i ett specifikt<br />
STR-område.<br />
Variationen mellan<br />
individer är skillnader<br />
i antalet upprepningar,<br />
som mäts<br />
vid utläsningen.<br />
Detta ses då som<br />
längdskillnader, ju<br />
fler upprepningar<br />
desto längre.<br />
De längder som<br />
erhålls omvandlas<br />
till siffror, vilka är<br />
direkt kopplade till<br />
det antal upprepningar<br />
som utläsningen<br />
uppvisat.<br />
Den första <strong>DNA</strong>-tekniken på SKL, SLP-analys,<br />
använde sig av radioaktivt inmärkta sonder<br />
för att detektera <strong>DNA</strong>-band. Den fick även<br />
namnet <strong>DNA</strong>-profil.<br />
STR-markörer. I övre delen av bilden visas<br />
schematiskt grunden för de upprepningar/längdskillnader<br />
som mäts vid en <strong>DNA</strong>typbestämning<br />
i ett av de tio undersökta<br />
STR-områdena. I den nedre bilden visas<br />
resultatet för en person som har varianterna<br />
6 <strong>och</strong> 7 i det undersökta området ifråga.<br />
3
Resultatet av en <strong>DNA</strong>-analys med SLP-teknik<br />
resulterade i band på en röntgenfilm som<br />
svärtats av de radioaktivt inmärkta sonderna.<br />
Utvärderingen gjordes med ett datorbaserat<br />
system efter en ma<strong>nu</strong>ell kvalitetskontroll.<br />
4<br />
De STR-områden som används idag har så vitt man kännner<br />
till ingenting att göra med en persons synliga egenskaper<br />
såsom utseende, inte heller kan de kopplas till sjukdomsdispositioner<br />
eller några personlighetskaraktärer. <strong>DNA</strong>-profilen är<br />
således en sifferserie med ett "nonsens innehåll", men eftersom<br />
dessa sifferserier näst intill är unika på individnivå kan de nyttjas<br />
till att med stor säkerhet utesluta eller binda person till<br />
<strong>DNA</strong>-profiler från ett visst biologiskt spår.<br />
Begreppet <strong>DNA</strong>-profil<br />
Historiskt kallades analysresultaten för <strong>DNA</strong> fingeravtryck,<br />
efter engelskans "<strong>DNA</strong> fingerprint". Uttrycket "fingerprinting"<br />
förekommer emellanåt fortfarande men uttrycket <strong>DNA</strong>-profil<br />
kom tidigt. En <strong>DNA</strong>-profil är i sig ett relativt begrepp, som<br />
enklast kan förklaras utifrån en viss persons <strong>DNA</strong>-typkombination<br />
i ett antal utvalda <strong>och</strong> undersökta områden i arvsmassan.<br />
Valet av de områden som undersöks har ändrats i takt med<br />
metodutvecklingen <strong>och</strong> de områden som undersöks kan skilja<br />
sig åt mellan olika forensiska laboratorier, även fast de flesta<br />
laboratorier i dagsläget i alla fall har några områden gemensamt<br />
som alltid undersöks. Detta innebär givetvis att det inte alltid är<br />
möjligt att jämföra en hel eller delar av en gammal <strong>DNA</strong>-profil<br />
med en ny eller med en <strong>DNA</strong>-profil framtagen på ett annat<br />
laboratorium.<br />
För att erhålla en <strong>DNA</strong>-profil som ger slutsatsen "det kan<br />
hållas för visst" krävs som mest godkända resultat i 8 av de 10<br />
<strong>analyser</strong>ade områdena. Ett spår som innehåller <strong>DNA</strong>-profiler<br />
från två eller flera personer kallas "blandbild" <strong>och</strong> ger som regel<br />
upphov till en svagare slutsats.<br />
Fyra områden <strong>analyser</strong>ades med SLP-teknik.<br />
Det räckte med fyra av dessa hypervariabla<br />
områden för att <strong>DNA</strong>-profilens frekvens<br />
skulle bli lägre än 1 på 1 miljon.<br />
Vid typbestämning av DQ-alfa kopierades<br />
<strong>DNA</strong>:t <strong>och</strong> PCR-produkten kvantifierades på<br />
agarosgel för att avgöra om provet skulle gå<br />
vidare till typbestämning eller avslutas.<br />
Detta var den första PCR-baserade metoden.<br />
<strong>DNA</strong> <strong>och</strong> bevisvärde<br />
Varje <strong>DNA</strong>-profil är näst intill unik <strong>och</strong> en överensstämmmelse<br />
mellan en persons <strong>DNA</strong>-profil <strong>och</strong> den från ett tillvarataget<br />
spår kan därför ha ett mycket starkt bevisvärde.<br />
Det går inte att ange hur unik en specifik <strong>DNA</strong>-profil är,<br />
utan man beräknar risken för att en slumpässigt vald person ska<br />
ha just den aktuella <strong>DNA</strong>-profilen. I en brottsutredning motsvarar<br />
det risken för att en persons <strong>DNA</strong>-profil av en slump<br />
överensstämmer med ett spårs <strong>DNA</strong>-profil, trots att personen<br />
ifråga inte avsatt spåret. Med risken för slumpmässig överenssstämmelse<br />
som grund dras de slutsatser som visar hur starkt<br />
resultatet stöder att spåret faktiskt kommer från den aktuella<br />
personen. Samma skala <strong>och</strong> frekvensintervall har använts sedan<br />
införande av <strong>DNA</strong>-teknik 1991. Fram till 1995 användes dock<br />
uttrycket "övervägande skäl" vilket då ändrades till dagens "starka<br />
skäl".<br />
Ett flertal faktorer måste beaktas för att en överensstämmmande<br />
<strong>DNA</strong>-profil ska få relevant slutsats. Till dessa hör faktorer<br />
som val av referensbefolkning (för beräkningen av risken<br />
för slumpmässig överensstämmelse), eventuella populationsgenetiska<br />
skevheter (såsom ingifte) samt korrigeringar för att inte<br />
överskatta ovanligt förekommande varianter i de undersökta<br />
områdena i arvsmassan. Vid träffar mot <strong>DNA</strong>-profiler som<br />
lagts in i <strong>DNA</strong>-register sker även en korrigering vid beräkningarna<br />
eftersom registrets storlek påverkar risken för slumpmässsig<br />
överensstämmelse.<br />
Generellt använder SKL en databas baserad på personer<br />
med svenska namn som grund för beräkningarna. Detta eftersom<br />
svenskar är den största befolkningsgruppen i Sverige. När<br />
överensstämmelse erhålls mellan ett spår <strong>och</strong> en person med<br />
kommer från en nära släkting. Den statistiska sannolikheten<br />
för att en given släkting har samma <strong>DNA</strong>-profil kan beräknas<br />
om det anses relevant i det aktuella fallet. En artikel om frågeställningarna<br />
kring "nära släktskap" publiceras i ett kommande<br />
<strong>nu</strong>mmer av tidningen.<br />
<strong>DNA</strong>-registerverksamheten<br />
Insikten kom tidigt att <strong>DNA</strong>-resultat från personer <strong>och</strong><br />
<strong>DNA</strong>-spår inlagda i sökbara dataregister skulle kunna lösa eller<br />
koppla samman ouppklarade brott. Det tog dock flera år innan<br />
lagstiftarna i Sverige <strong>och</strong> andra europeiska länder beslutade om<br />
<strong>DNA</strong>-register. Först ut var England 1995. I Sverige utfärdades<br />
lagen sommaren 1998 <strong>och</strong> den trädde i kraft första april 1999.<br />
Den enskilt största faktorn som påverkat ärendemängden<br />
för SKL:s <strong>DNA</strong>-ärenden är just införandet av <strong>DNA</strong>-register.<br />
Ärendeökningen ligger i första hand på mängdbrott som biltillgrepp,<br />
inbrott <strong>och</strong> stöld, men även undersökningar av grövre<br />
brott har ökat till antalet. Registren växer konti<strong>nu</strong>erligt både på<br />
person- <strong>och</strong> spårsidan.<br />
<strong>DNA</strong>-registren är uppbyggda med en del innehållande<br />
<strong>DNA</strong>-profiler från brottsplatsspår i ouppklarade brott <strong>och</strong> en<br />
del med <strong>DNA</strong>-profiler från fällda gärningsmän (enligt de lagstadgade<br />
kriterierna). Personer som är skäligen misstänkta i<br />
pågående <strong>DNA</strong>-undersökningar finns i registret i avvaktan på<br />
beslut om gallring eller registrering. Beslut om detta fattas av<br />
RPS i Kiruna.<br />
Sedan 1999 2003 (nov)<br />
Använda slutsatser baserat på den beräknade risken för<br />
en slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer utländsk härkomst uppstår ofta frågan om den svenska databasen<br />
verkligen är relevant. Ur principiell synpunkt borde perso-<br />
Registrens omfattning<br />
Slutsats Risk för slumpmässig<br />
överensstämmelse mellan<br />
obesläktade personer<br />
nerna som använd databas är baserad på representera den<br />
befolkningsgrupp som polisen inriktar sin förundersökning<br />
mot. Finns ingen speciell inriktning mot en annan befolkningsgrupp<br />
blir den svenska databasen således den mest relevanta,<br />
även om det senare visar sig att gärningsmannen är av utländsk<br />
Personer registrerade i<br />
<strong>DNA</strong>-registret<br />
Spår registrerade i spårregistret<br />
2669<br />
8208*<br />
980<br />
2472<br />
Det kan uteslutas … -<br />
härkomst. I normalfallet skulle dock valet av referenspopulation<br />
i slutändan ändå inte ha någon betydelse för den slutsats som<br />
Träffstatistik<br />
Det kan inte uteslutas …<br />
Skäl talar för …<br />
Starka skäl talar för …<br />
1 på 1 - 1 på 99<br />
1 på 100 - 1 på 9.999<br />
1 på 10.000 - 1 på 999.999<br />
ges av <strong>DNA</strong>-undersökningen. Genomförda beräkningar når<br />
oavsett val av referensbefolkningsgrupp ändå lägre än 1 på 1<br />
miljon då en full <strong>DNA</strong>-profil erhållits.<br />
För nära släktingar gäller andra förutsättningar än för obesläktade<br />
personer. Likheter mellan släktingar är inte enbart<br />
Träffar spår mot spår i<br />
spårregistret<br />
Träffar person mot spår i<br />
spårregistret<br />
Träffar nya spår mot <strong>DNA</strong>-<br />
2170<br />
1703<br />
758<br />
765<br />
slumpmässiga. Därför görs också en reservation i alla sakkunnregister<br />
(registrerad person) 248 133<br />
Det kan hållas för visst … 1 på 1 miljon eller lägre<br />
nigutlåtanden, <strong>och</strong> slutsatserna vid träff mot person gäller<br />
* Ytterligare <strong>DNA</strong>-spår har lagts in i spårregistret, men<br />
under förutsättning att man bortser från möjligheten att spåret<br />
senare gallrats på grund av träff mot person.<br />
SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003<br />
Resultaten av en analys i DQ-alfa<br />
avlästes på en remsa som gav ett<br />
färgutslag för de varianter som<br />
fanns i provet.<br />
Register- <strong>och</strong> träffstatistik under 2003 (november ut)<br />
SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003<br />
Gelbild av dagens STR-<strong>analyser</strong>. För detektion<br />
av <strong>DNA</strong>:t används icke radioaktiva, fluorescerande<br />
tekniker.<br />
Många olika material bär <strong>DNA</strong>-spår som kan <strong>analyser</strong>as med<br />
dagens tekniker.<br />
<strong>DNA</strong>-registerhanteringen kopplar samman ouppklarade<br />
brott då <strong>DNA</strong>-profiler från olika brottsplatser överrensstämmmer,<br />
samt att registren binder person till spår, eller spår mot<br />
person, i ouppklarade brott.<br />
Registren ger konti<strong>nu</strong>erligt upphov till ett stort antal träffar<br />
vilka vida överstiger de bedömningar som gjordes före införandet.<br />
Antalet träffar spår mot spår är något fler än träffar spår<br />
mot person.<br />
Ett "rekord" avseende träffar är de 43 stölderna <strong>och</strong><br />
inbrotten i Västra Götaland som kopplats samman på spårnivå<br />
<strong>och</strong> som slutligen gav träff mot en person inskickad som misstänkt<br />
i ett enskilt förtursärende. Domstolsförhandlingarna gällde<br />
slutligen hela 110 olika åtalspunkter. Endast gärningsmannnen<br />
själv vet hur många ytterligare brottsplatser som borde<br />
läggas till dessa!<br />
Personer som efter fällande dom, lagts in i <strong>DNA</strong>-registret<br />
genererar träffar mot nya brottsplatsspår. det rör sig således om<br />
återfallsförbrytare som antingen redan frigetts eller begått dessa<br />
brott under permission.<br />
<strong>DNA</strong>-registerlagen har sina begränsningar. Främst gällande<br />
det att "småförbrytarna" inte uppnår kriterierna för registrering.<br />
De söks i registren under pågående utredning men läggs inte in<br />
vid en fällande dom. En förändring på denna <strong>och</strong> andra punkter<br />
i lagstiftningen är därför minst sagt önskvärd.<br />
En vanlig <strong>DNA</strong>-profil kan i princip jämställas med ett<br />
hederligt gammalt fingeravtryck. I båda fallen rör det sig om<br />
"nonsens-information" på detaljnivå som inte kan användas till<br />
annat än jämförelser gentemot andra fingeravtryck respektive<br />
<strong>DNA</strong>-profiler. Trots detta är lagstiftningen olika. En lagändring<br />
skulle sannolikt ge stor effekt genom att fler brott skulle klaras<br />
upp, men också i en förlängning uppnå också en brottsförebyggande<br />
effekt.<br />
<strong>DNA</strong> special<strong>analyser</strong><br />
Det har alltid funnits <strong>och</strong> kommer alltid att finnas behov av<br />
att försöka göra det lilla extra i en utredning. Framför allt i de<br />
riktigt grova brotten <strong>och</strong> i gamla olösta fall där ny teknik slutligen<br />
skulle kunna ro ärendet i hamn.<br />
Analyser med specialkaraktär utvecklas <strong>och</strong> förändras med<br />
tiden. En del försvinner, andra kvarstår <strong>och</strong> vissa kan med tiden<br />
bli del av standardrutinerna. En av de special<strong>analyser</strong> som finns<br />
tillhands på SKL idag är <strong>DNA</strong>-baserad art- <strong>och</strong> individbestämning<br />
av djurblod som används i samband med exempelvis jaktbrott.<br />
Referensdatabaser för alla svenska rovdjur, många andra<br />
vilda djur <strong>och</strong> de flesta husdjur finns tillgängliga.<br />
En annan specialanalys är analys av mitokondrie<strong>DNA</strong><br />
(mt<strong>DNA</strong>) i hårstrån. Analyserna är fortfarande relativt tids-<br />
5
6<br />
Idag letas små besudlingar som inte syns för blotta ögat fram.<br />
Sedan <strong>analyser</strong>as de på sitt <strong>DNA</strong>-innehåll.<br />
ödande <strong>och</strong> komplicerade <strong>och</strong> ger i många fall inga användbara<br />
resultat. Bevisvärdet är på grund av nedärvningen (mt<strong>DNA</strong><br />
ärvs från mor till barn) dessutom relativt begränsat. Idag används<br />
mt<strong>DNA</strong>-analys runt om i världen i första hand efter katastrofer<br />
eller i andra komplicerade ID- eller släktskapsärenden. Såväl djurblodsanalys<br />
som mt<strong>DNA</strong>-analys genomförs idag med expertis<br />
utanför SKL. Inskickat material genomgår en inledande undersökning<br />
<strong>och</strong> bedömning för att därefter skickas vidare för analys.<br />
En tredje specialanalys, vilken än<strong>nu</strong> bara genomförts i mycket<br />
begränsad skala på SKL, är så kallad LCN-teknik (low copy<br />
<strong>nu</strong>mber) en teknik som används för mycket små spårmängder. I<br />
sin mest extrema form <strong>analyser</strong>as <strong>DNA</strong> från endast några enstaka<br />
celler. Gemensamt med mt<strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong>na är att även LCN<br />
i många fall inte ger några användbara resultat. Bevisvärdet av<br />
LCN-<strong>analyser</strong> varierar beroende på de specifika omständigheter<br />
som gäller i det individuella ärendet. Bakgrunden till ett begränsat<br />
bevisvärde för LCN-resultat är den innebyggda risken för<br />
slumpmässighet <strong>och</strong> kontaminationsrisk. På grund av den höga<br />
kontaminationsrisken ställer LCN-tekniken dessutom rigorösa<br />
krav på bl a spårsäkring, materialhantering samt spårbarheten<br />
över vilka personer som hanterat materialet.<br />
Andra special<strong>analyser</strong> som än<strong>nu</strong> inte finns tillgängliga på<br />
SKL är t ex. <strong>analyser</strong> av Y-kromosomalt <strong>DNA</strong>. En metod som<br />
specifikt <strong>analyser</strong>ar manligt <strong>DNA</strong>, användbart i exempelvis våldtäktsärenden<br />
med relativt få påvisade spermier. Under utveckling<br />
är även den så kallade SNP-tekniken (single <strong>nu</strong>cleotide polymorphism).<br />
SNP i kombination med så kallad chipteknologi kommmer<br />
i bästa fall att medge snabba <strong>analyser</strong> på små mängder nedbrutet<br />
<strong>DNA</strong> (se artikel i <strong>förr</strong>a <strong>nu</strong>mret av tidningen).<br />
Utveckling <strong>och</strong> framtida möjligheter<br />
Trots den utveckling som skett de senaste tio-femton åren<br />
avseende biologiska spår <strong>och</strong> <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> så kommer mycket<br />
att hända även i <strong>framtiden</strong>. Av utrymmesskäl anges kortfattat<br />
några potentiella områden där förändringar pågår eller är önskvärd:<br />
- Mer användbara analyssvar på mindre <strong>och</strong> kvalitativt sett<br />
sämre undersökningsmaterial. Utveckling för att kunna <strong>analyser</strong>a<br />
nedbrutet, degraderat <strong>DNA</strong> <strong>och</strong> spår med mycket liten spårmängd<br />
pågår konti<strong>nu</strong>erligt. Analystekniker som idag faller under<br />
specialanalys kommer i större utsträckning att höra vardagen till.<br />
- Än<strong>nu</strong> snabbare <strong>analyser</strong> som även medger att ett större<br />
antal <strong>analyser</strong> kan genomföras <strong>och</strong> till detta kopplat en snabbare<br />
ärendehandläggning för att matcha utredningsmässiga tidsbegränsningar.<br />
Automatiserade <strong>analyser</strong> <strong>och</strong> användandet av<br />
mikr<strong>och</strong>ips även kallat "LOAC" (lab-on-a-chip) kortar ned analystiden<br />
<strong>och</strong> medger ett ökat antal <strong>analyser</strong>. En fortsatt utveckling<br />
Tillvaratagandet av biologiska spår för<br />
<strong>DNA</strong>-analys i samband med läkarundersökning<br />
efter sexualbrott har<br />
standardiserats med hjälp av provtagningssatsen<br />
"Rape-kit".<br />
Förvaring av undersökningsmaterialet<br />
hanteras systematiskt<br />
med hjälp av datorstöd.<br />
av befintliga datorstöd kortar ärendehandläggningen.<br />
- Analyser som enkelt kan genomföras närmare brottplatsen.<br />
Drömmen om "brottsplatsväskan" eller mobila laboratorieenheter<br />
"LIAV" (lab-in-a-van) för att kunna få snabba <strong>DNA</strong>-svar i prioriterade<br />
brottsfall eller komplicerade fall där det t ex finns sådana<br />
mängder biologiska spår att man måste ha både snabbhet i<br />
<strong>analyser</strong>na <strong>och</strong> närvaro till platsen för att på bästa sätt kunna leta<br />
fram "nålen i höstacken".<br />
- I spaningssyfte kunna få ut mer information ur spår som<br />
<strong>analyser</strong>as. Förutom dagens könstillhörighet även information av<br />
utseendemässig karaktär (såsom hårfärg <strong>och</strong> ögonfärg) <strong>och</strong><br />
befolkningstillhörighet. Ett starkt komplement till den befintliga<br />
<strong>DNA</strong>-profileringen.<br />
- Åldersbestämning av spår. En önskan inte minst för alla<br />
som arbetar med familjevåld där det inte alltid räcker med bara en<br />
bindande <strong>DNA</strong>-profil. Tidsbestämning av biologiska spår har<br />
mycket kvar att önska, men vad som är potentiellt möjligt är<br />
oklart.<br />
- En fortsatt utökning av det internationella samarbetet <strong>och</strong><br />
då framförallt nyttjandet av andra länders <strong>DNA</strong>-databaser.<br />
Harmonisering av regelverken inom EU <strong>och</strong> andra länder måste<br />
troligen tillstånd för att förenkla samarbetet.<br />
- <strong>Kriminaltekniska</strong> <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> kan komma att genomföras<br />
i större omfattning även på andra laboratorier än SKL. Redan<br />
idag genomförs <strong>analyser</strong> i djurärenden <strong>och</strong> av mitokondrie<strong>DNA</strong><br />
på externa laboratorier. I kriminaltekniska sammanhang skulle<br />
sådana laboratorier i <strong>framtiden</strong> kunna verka självständigt eller<br />
som resurslaboratorier eller "second opinion" laboratorier.<br />
<strong>DNA</strong> är fortsättningsvis ett kraftfullt<br />
verktyg<br />
Det går nog att utan överdrift hävda att <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> är<br />
90-talets kriminaltekniska verktyg <strong>nu</strong>mmer ett. Det kan även<br />
konstateras att kriminaltekniska <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> konti<strong>nu</strong>erligt<br />
utvecklats sedan introduktionen, <strong>och</strong> med tydlighet tagit <strong>och</strong><br />
bekräftat sin plats som en mycket verkningsfull metodik vid<br />
utredning av brott. <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> av biologiska spår har ett<br />
brett verkningsfält, i allt från att lösa mängdbrottslighet till att<br />
lösa de allra grövsta våldsbrotten.<br />
Utvecklingen fortsätter <strong>och</strong> den framtida visionen av området<br />
är att snabbare, helst redan på brottsplatsen, kunna få ut<br />
mer information av <strong>DNA</strong>:t från en allt mindre mängd <strong>och</strong> kvalitativt<br />
sett sämre spårmaterial.<br />
Text: Ricky Ansell <strong>och</strong> Stig Holgersson<br />
Foto: SKL:s arkiv<br />
Många spår säkras idag på<br />
tops. En blodfläck om 2x2 mm<br />
räcker för en <strong>DNA</strong>-analys.<br />
Viktiga årtal i<br />
utvecklingen av<br />
<strong>DNA</strong> <strong>och</strong> forensiska<br />
<strong>DNA</strong>-undersökningar<br />
Internationellt<br />
1865<br />
"Ärftlighetslärans fader", den tjeckiske<br />
munken, Gregor Mendel publicerar ärftlighetens<br />
mekanismer efter sina studier på<br />
ärtväxter. De fundamentalt viktiga resultaten<br />
glöms dock bort under fyra decennier.<br />
1909<br />
Dansken Wilhelm Johannsen myntar<br />
begreppet "gener" för de ärftlighetsfaktorer<br />
Mendel tidigare påvisat.<br />
1944<br />
En forskargrupp med amerikanen<br />
Oswald Avery i spetsen isolerar <strong>och</strong><br />
beskriver deoxyribo<strong>nu</strong>kleinsyra; <strong>DNA</strong>.<br />
1953<br />
Britterna James Watson <strong>och</strong> Francis Crick<br />
kommer fram till arvsmassans tredimensionella<br />
struktur, den "dubbla helixen".<br />
Upptäckten belönas senare med<br />
Nobelpriset.<br />
1983<br />
Amerikanen Kary Mullis uppfinner PCRmetoden<br />
(polymerase chain reaction).<br />
Kopior på kopior i exakt samma utformning<br />
som utgångsmaterialet medför att<br />
mycket små mängder <strong>DNA</strong> kan kopieras<br />
upp till "<strong>analyser</strong>bar" mängd.<br />
Uppfinningen belönas med Nobelpriset.<br />
1985<br />
Tekniken kallad "<strong>DNA</strong>-fingerprinting"<br />
utvecklas av Alec J Jeffreys. Metoden är en<br />
nyckel till forensiska <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong>.<br />
Jeffreys adlas sedermera av drottning<br />
Elisabeth II för sina vetenskapliga insatser.<br />
SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003 SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003<br />
Den senaste generationens analysinstrument,<br />
kapillärelektrofores.<br />
Cirka 200 prover kan <strong>analyser</strong>as över en<br />
natt utan några ma<strong>nu</strong>ella ingrepp.<br />
1995<br />
<strong>Kriminaltekniska</strong> <strong>DNA</strong>-register införs i<br />
England. Lagstiftningen runt registerhanteringen<br />
är generös <strong>och</strong> under 2003<br />
beräknas registret överstiga 2 000 000<br />
<strong>DNA</strong>-profiler från kända personer.<br />
I Sverige<br />
1989<br />
Det första svenska brottsfallet där <strong>DNA</strong>teknik<br />
(SLP) används. Analysen genomförs<br />
av företaget Cellmark Diagnostics i<br />
Storbritannien.<br />
1991<br />
Det första <strong>DNA</strong>-ärendet <strong>analyser</strong>as på<br />
SKL.<br />
De första PCR-baserade <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong>na<br />
genomförs.<br />
1993<br />
De första STR-teknikerna används.<br />
1994<br />
Den första generationens <strong>DNA</strong>-teknik<br />
(SLP) <strong>och</strong> alla icke <strong>DNA</strong>-baserade tekniker<br />
tas ur bruk.<br />
1995<br />
Enbart PCR-baserade <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> på<br />
SKL.<br />
Bastypbestämning av <strong>DNA</strong> sker i fyra<br />
STR-områden <strong>och</strong> utvidgad analys med<br />
ytterligare ett STR-område <strong>och</strong> sex andra<br />
områden.<br />
1997<br />
SKL genomför pilotstudie för framtida<br />
<strong>DNA</strong>-registerverksamhet. Spermaspår<br />
ifrån den så kallade "Fryslistan" med<br />
olösta sexualbrott som arkiverats under<br />
flera år <strong>analyser</strong>as. Ett flertal träffar erhållls<br />
<strong>och</strong> olösta ärenden kan kopplas sammman.<br />
1998<br />
Undersökning av nio STR-områden <strong>och</strong><br />
könskromosombestämning införs som<br />
standard i Sverige.<br />
Med det ökande antalet <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong> följer ett ökat behov av<br />
automatiserade rutiner. Införandet av laboratorierobotar hör<br />
den nära <strong>framtiden</strong> till.<br />
I juni utfördas Polisdatalag med bland<br />
annat "Register med uppgifter om <strong>DNA</strong><strong>analyser</strong><br />
i brottmål".<br />
1999<br />
Lagen om registrering av <strong>DNA</strong>-profiler<br />
träder i kraft 1:a april. De svenska spår<strong>och</strong><br />
<strong>DNA</strong>-registren upprättas.<br />
SKL:s ärenden gällande <strong>DNA</strong>-<strong>analyser</strong><br />
av biologiska spår ökar dramatiskt.<br />
Ökningen gäller främst mängdbrotten<br />
biltillgrepp, inbrott <strong>och</strong> stöld.<br />
2000<br />
Införandet av det interna datastödet<br />
Forum<strong>DNA</strong> U, som medger elektroniska<br />
överföring <strong>och</strong> sammanställning av erhållna<br />
<strong>DNA</strong>-resultat.<br />
2001<br />
Undersökning av tio STR-områden <strong>och</strong><br />
könskromosombestämning införs som<br />
standard i Sverige. En harmonisering till<br />
europisk standard <strong>och</strong> en anpassning till<br />
registerbehoven.<br />
Utvidgad analys kan <strong>nu</strong> vid behov ske med<br />
ytterligare fem STR-områden. Gäller<br />
främst vid identifieringsfall <strong>och</strong> nära släktskapsproblematik.<br />
2003<br />
SKL avger ett yttrande till Högsta domstolen<br />
angående säkerheten i <strong>DNA</strong>-undersökningar.<br />
De frågor som behandlas är<br />
bl a förväxlings- <strong>och</strong> kontaminationsrisker<br />
samt frekvensberäkningar, olika<br />
befolkningsgrupper <strong>och</strong> nära släktskap.<br />
SKL:s registerhantering flyttas över<br />
till en ny databas, "CODIS". Databasen<br />
som konstruerats av FBI används i ett<br />
flertal länder.<br />
SKL inför automatiserade rutiner för<br />
bland annat <strong>DNA</strong>-registrens hantering<br />
av träffar <strong>och</strong> registreringen av nya<br />
<strong>DNA</strong>-profiler. <strong>DNA</strong>-registret uppdateras<br />
konti<strong>nu</strong>erligt med aktuella uppgifter<br />
från misstanke- <strong>och</strong> belastningsregistret.<br />
Den senare hanteringen sköts av RPS.<br />
7
En gelbild med framtagna <strong>DNA</strong>-profiler. Tio undersökta STR-områden ger en fullständig <strong>DNA</strong>-profil.<br />
För detektion av <strong>DNA</strong>:t används icke radioaktiva, fluorescerande tekniker.<br />
Biologienheten<br />
Statens krimimaltekniska laboratorium - SKL<br />
581 94 LINKÖPING<br />
Tel 013-24 14 00<br />
Fax 013-24 18 21<br />
hemsida www.skl.polisen.se<br />
e-post skl@skl.police.se, bio@skl.police.se<br />
SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 4-2003