pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
detta delmoment i det Billingska stora förslaget ”Minoritetens förslag i punkt 2”. Detta stycke
förekommer som separat pm i många samlingar.
Billingska stora förslaget finns i Sam. Clasons samling, volym 149, kuvert 6, ”Diverse handlingar
rörande förhandlingar inom utskottet”, Riksarkivet, Stockholm.
Billingska stora förslaget återfinns i flera andra arkiv.
1. Ivar Afzelius samling volym 2, E 9484, Riksarkivet. Här finns ganska många överstrykningar
och tillägg sannolikt gjorda av IA.
2. Harald Hjärnes samling, H Hjärne 100, UUB
3. Hugo Tamms papper, 521 H:2, mappen Särskilda utskottet 1905, UUB
4. K G Karlssons 1905 papper (ett brunt kuvert med denna påskrift), E 651, Herredagskofferten,
UUB. Hektograferad. Överst i högra hörnet på första sidan finns en liten påskrift med bläck
med annan handstil än Wåhlins. Där står: ”Hr Karlsson K. G.”
5. Särskilda utskottets handlingar, bruna mappen, RA. Detta exemplar saknar påskrift.
6. Herman Kvarnzelius 1905 papper (ett brunt kuvert med denna påskrift), E 651, Herredagskofferten,
UUB.
7. Lars Åkerhielms samling, volym 2:1, E6783, RA, Stockholm. I denna samling finns två
exemplar av det Billinska stora förslaget varav det ena har påskriften ”Herr Ordföranden” och det
andra påskriften ”S; Wåhlin”.
Hemligt.
Från Sveriges sida hafva upprepade försök gjorts att bevara och befästa unionen. Så
senast då svenska Riksdagen den 3 maj 1905 gaf sin tillslutning till H.K.H. Kronprinsens
regentens uttalande den 5 april samma år. Det härmed gifna anbudet tillbakavisades
från Norges sida.
Om från Norge kommit hemställan om unionens upplösning, skulle den helt visst
från den svenska Riksdagens sida icke hafva tillbakavisats utan blifvit föremål för tillmötesgående
ompröfning. Alltmera har nämligen, i synnerhet till följd af hvad i senare och
senaste tider tilldragit sig, utvidgats och befästats öfvertygelsen därom, att unionen,
huru stort värde den må hafva haft och bort kunna få, dock, sådan den för närvarande
gestaltat sig, icke numera innebär något betryggande villkor för det svenska folkets
framtida välfärd.
I stället för att gå någon af de här antydda vägarna, har Norge valt revolutionens. I
strid mot sin egen grundlag och mot riksakten samt med brytande af tro och lofven har
norska stortinget genom beslut af den 7 juni d.å. förklarat, att konungen upphört att
991