pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Hemligt.
Såsom en sammanfattning af hvad sålunda blifvit anfördt får utsk. ss. sin åsikt uttala,
att den af Norge den 7 juni 1905 vidtagna åtgärden innebär ett aftalsbrott, en
rättskränkning och således ej kan af Sverige godkännas eller betraktas såsom en fait
accompli;
men att då unionen icke hädanefter kan för Sverige medföra sådana fördelar, att den
bör af Sverige mot Norges vilja upprätthållas, Sverige bör vara beredt att för sin del
upphäfva riksakten och upplösa unionen så snart sådana villkor för upplösningen blifvit
aftalade, som med hänsyn till Sveriges intresse betingas däraf, att Norge hädanefter blir
en främmande makt, lärande ss. sådana villkor böra uppställas raserandet af vissa under
senare tider nytillkomna gränsfästningar samt ordnandet af svenska flyttlappars rättigheter
i Norge;
att R.D. icke har något att erinra emot att i fråga om såväl dessa villkor som öfriga
här ofvan angifna punkter förhandlingar må äga rum mellan K. M:t och norska stortinget;
att, så snart villkorlig uppgörelse kommit till stånd, ärendet skall underställas R.D:ns
pröfning, därvid R.D., om uppgörelsen finnes ur svensk synpunkt tillfredsställande,
torde böra besluta riksaktens upphäfvande och unionens upplösande;
samt att i sådant fall de rena afvecklingsfrågor, som föranledas af upplösningen, därefter
böra af Sveriges och Norges regeringar ordnas.
och får utsk. hemställa, att R.D., med godkännande af de utaf utsk. sålunda uttalade
åsikter, måtte med anl. af K. M:ts prop. medgifva, att K. M:t må med norska stortinget
ingå i förhandling om och träffa villkorlig uppgörelse för ordnandet af af [sic!] ofvan
angifna förhållanden.
Krusenstjernska förslaget i särskilda utskottet den 7 juli 1905
med Sam. Clasons noteringar
Clasons exemplar av det Krusenstjernska förslaget finns i Sam. Clasons samling, volym 149,
kuvert 6, ”Diverse handlingar rörande förhandlingar inom utskottet”, Riksarkivet, Stockholm.
I promemorians sista stycke har Clason gjort ett antal ändringar och tillägg. Högst upp på
första sidan har någon skrivit dit namnet ”Clason”.
984