pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Hvad beträffar djupet af det neutrala gränsområdet, så måste detta vara i det närmaste
lika å båda sidor om gränsen, så att i händelse af krig marschtiderna för de bakom dessa
områden koncentrerade stridskrafterna blifva desamma för en framryckning till gränsen
från båda sidor. Detta djup bör helst vara så stort, att det neutrala området icke kan passeras
af större truppstyrkor under en dagsmarsch, och bör under inga förhållanden bestämmas
till mindre än 2 svenska mil. Dess utsträckning bör vidare bestämmas med
hänsyn till i närheten af gränsen möjligen befintliga fronthinder af större utsträckning,
så att denna komma att ligga så långt inom det neutrala området, att de ej kunna nås af
elden från utanför detsamma uppförda befästningar.
Med hänsyn till härpå inverkande omständigheter synes den neutrala zonens västra
begränsningslinje på den norska sidan, om hänsyn endast tages till dess södra del, böra
dragas från norr till söder räknadt öfver:
S. Odalen k a – Urskog k a – Mysen k a – Rakkestad k a – Sarpsborg – Fredriksstad.
Den östra begränsningslinjen för motsvarande svenska område skulle i så fall blifva:
sjön Gröcken – Sunne k a – Arvika – Sillerud k a – Steneby k a – Rennelanda k a – Mo k a
– Tärnö k a .
För att båda parterna skola kunna vara förvissade om, att en eventuell öfverenskommelse
om ett dylikt neutralt gränsområde icke från någondera sidan öfverträdes måste i öfverenskommelsen
ingå ett medgifvande för hvartdera landet att utöfva kontroll öfver
det andras neutrala zon.
Upprättandet af en dylik neutral zon vid den svensk-norska gränsen skulle för Norge
medföra betydande militära olägenheter, hvaribland rifvandet af gränsfästningarna är
den mäst betydelsefulla. För vårt land skulle en dylik anordning däremot undanrödja de
ofvannämnda med de norska gränsbefästningarna sammanhängande olägenheterna utan
att förorsaka oss något egentligt obehag.
Upprättandet af en neutral zon på båda sidor om gränsen är därför ur svensk militär
synpunkt att förorda men kan på intet vis anses vara absolut nödvändigt för vår trygghet.
I detta sammanhang torde måhända med några ord böra vidröras en fråga, som är af en
viss betydelse för vårt lands militära läge.
Om det å ena sidan icke kan vara för oss välkommet, att Norge genom befästningar
invid våra gränser försätter oss i ett ofördelaktigt militärt läge på den Skandinaviska
halfön, så är det å andra sidan en bjudande nödvändighet, att dennas integritet tryggas
mot eventuella eröfringsförsök från en utanför densamma boende makt. Det vore för
Sverige ur militär synpunkt ofördelaktigt, om ännu en tredje nation blefve represente-
952