pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
återfinns i Lars Åkerhielms samling, volym 2:1, E 6783, Riksarkivet, Stockholm. Överst på
promemorians första sida har, liksom överst på bilagan, stämplats ”HEMLIG”. På första sidan
har överst i vänstra hörnet skrivits ”afskrift.”
Promemorian är daterad den 4 juli 1905. Enligt Wåhlins anteckningar är generalerna Bergmans
och Rappes muntliga föredragningar i särskilda utskottet den 8 juli en komplettering av densamma.
Promemorian måste alltså ha avlämnats till utskottet senast den 8 juli.
Som bilaga återfinns en mycket stor tabell. Den är inte medtagen i föreliggande publikation.
V.P.M.
angående de norska “gränsfästningarnas” militära betydelse för Sverige äfvensom
angående den militära betydelsen af en ”neutral zon” på båda sidor om gränsen mellan
Sverige och Norge.
De norska så kallade ”gränsfästningarna” (se bifogad tabell) utgöras af en del permanenta
fästen, verk och batterier, hvilka äro belägna i en linje, som från Singelfjorden i sydväst
sträcker sig längs Fredrikshaldsvattendraget öfver Aspern- och Örje- (på en stor del
kartor kallas den senare Ömarks- och Rödenes-) sjöarna och därifrån öfver Urskog till
Kongsvinger.
Denna linje, hvilken har en längd af omkring 16 svenska mil, löper på växlande
afstånd från riksgränsen. Medan sålunda befästningarna på den högra flygeln vid Svinesund
endast skiljas från Sverige af detta smala vatten och Örjeås-batteriets kanoner
kunna slunga sina projektiler ända till ett par kilometer in i vårt land, dit afståndet
endast är omkring 5000 meter, så uppgår fogelvägen till den svenska gränsen från
Urskogs-verken till omkring 2 mil och från Kongsvingerbefästningarna till omkring 3
mil.
Bakom denna främre försvarslinje sträcker sig en andra, en bakre sådan, den så kallade
”Glommenlinjen”. Befästningarna i denna äro icke af permanent natur utan bestå
af provisoriska verk, hvilka skola bestyckas först vid krigstillfälle. De skilja sig äfven i
annat afseende väsentligt från den främre linjens befästningar, en skilnad som på det närmaste
sammanhänger med den betydelse, som man i Norge tillagt de båda försvarslinjerna.
Såsom framgår af statsverkspropositionen till 1900/1901 års storting – hvilken, hvad
angår frågan om landets fasta försvar stöder sig på 1899 års befästningskommittés betänkande
– äfvensom af stortingets förhandlingar angående denna fråga hafva de båda
befästningslinjerna väsentligt olika uppgifter. Medan den främre gränsfästningslinjen,
skall häjda en öfver landets östra gräns mot trakten af Kristiania framryckande fiende,
947