pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
Bestämmelserna om utleverering och instämmande af svenska undersåtar till norsk
strida bestämdt mot den eljest allmänt gällande regeln, att ingen stat utlämnar egna
undersåtar. Med hänsyn härtill torde den nuvarande ordningen icke böra bibehållas.
Förordningen är med afseende på sitt innehåll otvifvelaktigt af allmän lags natur och
dess upphäfvande kräfver alltså riksdagens medverkan. Å andra sidan närmar den sig,
såsom byggd på förutsättning af ömsesidighet och innehållande en hänvisning till detta
förhållande, till en traktat, och med hänsyn härtill torde dess upphäfvande böra föregås
af förhandling med Norge. Sådan förhandling torde också böra omfatta frågan om förordningarnes
ersättande med en formlig utlämningstraktat, då en sådan traktat otvifvelaktigt
är behöflig mellan två länder med så lång gemensam landgräns. Det kan dock
näppeligen böra ifrågasättas att upptaga förhandling härom tillsammans med förhandlingar
om unionens afveckling. Dels är frågan af jämförelsevis underordnad vikt, dels
kan det ej ligga någon våda uti att ännu någon tid bibehålla den nuvarande ordningen. I
nödfall kan Sverige utan vidare upphäfva förordningen. (förhandlingar).
Näringslagstiftning.
På näringslagstiftningens område hafva norska undersåtar i flera afseenden en fördelaktigare
ställning än andra utländska undersåtar. Denna deras ställning releras hufvudsakligen
genom K.F. d. 4 juni 1868 om utsträckt frihet för K.Mts norska undersåtar att här i
riket drifva näring. I denna förordning stadgas.
1 o Norsk undersåte är berättigad att utan särskildt tillstånd i riket vistas och sig bosätta.
2 o Norsk undersåte är berättigad att reda i skepp för såväl inrikes som utrikes sjöfart,
med villkor att hufvudredaren är svensk undersåte och här i riket bosatt (annan utländsk
undersåte äger väl också reda i skepp, men i intet fall får sådan utlännings andel sträcka
sig utöfver 1/3 af fartygets dräktighet. Jfr 1 § sjölagen ang. villkoren för fartygs svenska
nationalitet.
3 o Norsk undersåte är, utan särskildt tillstånd, berättigad att i Sverige besitta fast egendom,
under villkor, om ägaren icke är här bosatt, att alltid hafva ett i orten bosatt ombud
(annan utländsk undersåte måste för att få förvärfva och besitta fast egendom erhålla
särskildt tillstånd af Konungen).
4 o Norsk undersåte, som är i Sverige bosatt och mantalsskrifven, får under samma villkor
som svensk undersåte, här i landet idka handel eller annat näringsyrke (annan utländsk
undersåte måste skaffa sig särskildt tillstånd af Konungen, hans rätt blifver i hvarje
fall i viss mån begränsad).
5 o Till besättning å svenskt fartyg få norrmän hyras utan inskränkning till visst antal.
Norsk man kan antagas till skeppare, styrman och maskinist å svenskt fartyg, med vill-
938