pdf-fil - Riksdagen

BIL. 3.
X. Första urtima riksdagen 1905
Skiljedomstraktat mellan Sverige och Schweitz
BIL. 4.
Skiljedomstraktat mellan Danmark och Holland.
BIL. 5.
Lappfrågan. (denna prod. af Husberg).
Af de lappar, som bebo nordligaste delen af den skandinaviska halfön, flytta en del mellan
Sverige och Norge sålunda, att de tillbringa vintertiden inom svenska lappmarken
men sommartiden å norskt område. Dessa flyttningar hafva ägt rum sedan uråldriga
tider, och när år 1751 en traktat afslöts om reglering af riksgränsen, blef lapparnas flyttningsrätt
erkänd och, genom den s.k. första kodicillen till nämnda traktat, närmare reglerad.
I denna kodicill förklarades lapparna i Sverige och Norge berättigade att årligen
med sina renar flytta öfver gränsen in i det andra riket samt att där begagna land och
strand till underhåll för sig själfa och sina renar; och upptogos i densamma därjämte de
särskilda föreskrifter, hvilka de kontraherande makterna, till närmare bestämmande af
den medgifna rättigheten, i funno vara af nöden.
De bestämmelser, som sålunda kommo till stånd, förblefvo en lång tid framåt de
enda, som gällde för de internationella lappförhållandena. Stadgandena i kodicillen voro
emellertid i sina viktigaste punkter lika korta som obestämda; särskildt gällde detta i
fråga om beskaffenheten af och omfånget af den lapparne för deras renar tillagda betesrätt.
Detta medförde helt visst inte under tiden närmast efter fördraget någon kännbar
olägenhet. Tillräckligt utrymme fanns den tiden i båda rikena för både lappar och
bofaste. Men i den mån jordbruket vann utbredning inom nordligaste delen af halfön,
blef sagda brist i lagstiftningen en källa till ständiga stridigheter, särskildt inom Tromsö
amt; för den jordbrukande befolkningen låg en särskild anledning till missnöje i svårigheter
att på laglig väg bereda sig ersättning för skada, som af lapparnes renar förorsakades.
Behofvet af en ny lagstiftning i ämnet framträdde därför allt mera. Förarbetena för
en sådan började år 1843 genom en af svenska och norska män bestående kommitté,
hvilken utarbetade ett förslag, som dock ej ledde till någon åtgärd. En senare kommitté,
tillsatt år 1866, afgaf ett förslag, som, delvis omarbetadt, framlades år 1871 för genom
kungl. proposition för Riksdag och Storting. Frågan föll då i Riksdagen och förslaget
blef vid sådant förhållande ej af Stortinget förelagt. År 1879 upptoges förhandlingar, på
initiativ från norsk sida, mellan de båda ländernas regeringar, och sedan dessa förhand-
932