pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
När både Grundlov o Ra är af grundlagsnatur, fordra att upplösn ej tages, utan ngt af
g.l.vilkor uppfyllts. Valämnen höras. Tviflar ej på res. men rätt fordra respekt f. lag.
Moral. upprättelse.
Uppskof – Tidsvinst alltid vinst. Den hetsiga stämn i Sv. hinner lägga sig.
H e n r i c s s o n : Velat betrakta unionen ss. en lifsfråga, nu är unionsbandet brutet,
ser ingen utsigt a. få det återknytet. Att återställa den med makt, tror han ej går – Och
om det skulle gå, ej till lycka f. de två folken. Ej krig.
Uppskof ej lyckligt. Om främ. makter erkänna, förödmjukelse f. Sv. Ansluter s. t.
Herr Tamms anför., ansluter sig t. Bondes förslag.
C . P e r s s o n : Inkonseqvenser i KM. yttr 7/2 o nu i Prop.
När man ej vill mobilisera f. unionens upprätth. – det stora – hvarför då mobilisera
f.små mål! Ställa vilkor, när man ej tror s. m. vapenmakt kunna tvinga N?
Vill enas om sdna vilkor, s. P. tror ej leda t. krig.
Hur möjl. underhandla m. N. innan det blir en ordnad stat?
Förefaller ss. de Geer hade rätt att det första som bör göras är att upph. Ra.
Secundogenituren – har sitt stora värde.
P e t t e r s s o n i P : a : Unionen en lifsfråga (större uts f. Sveriges bestånd i sjelfständigh.).
Kan ej se bort fr. det förh. att Sv. folket känna s. kränkt. Sveriges framtid o hvad
inflytande den politik vi föra, kan få på denna.
2 vägar
Den ena den rena sjelfuppgifvelsens – godkänna d. skedda – o sdn afveckla. Så De
Geers o Lindhagens politik. Äfven Rgns nära sjelfuppgifvelsens politik. Också vilkor af
Reg. mer l. mindre futtiga t. a. våga. Skulle man välja mel. Frih Bondes yrk el att först
underhandla om ngra småsaker, hellre för den förres –
Den andra – uppställa vissa vilkor. [A]nsluter s. t. en sdn väg – De måste uppställas med
en viss fsigtigh. – böra vara vilkor af polit. innebörd o syfta åt sm håll som unionen,
bereda trygghet åt Sv. – Kan ansluta sig till de flesta af v. ordfns vilkor (dock samtrafiken
en ekonom fråga). Men man måste hålla på vilkoren.
S t a a f .: Sv. f:s känslor m anl af N. statskuppen – hufvudsakl indignationen vändt s.
mot sättet. – D. hufvuds. orätter fr. Ns sida ligger i sättet. Om efter sanktionsvägr. N
ingått m en hemställan om upplösn., kunde m. [oklart ord, skall det vara m. ?] ha svarat
ja el. fordrat ännu ett storts uttal. Om Sv. svarat absol. nej, då ej knat uttala det skarpa
ogillande som nu –
Sättet – brutaliteten
905