pdf-fil - Riksdagen

II. Kronologi över 1905
11 juli SäU:s ledamöter och suppleanter från FK respektive AK håller träff var för sig för diskussion
av de förslag som lämnats. (Lundeberg; Hjärne).
12 juli Ordföranden läser upp Wieselgrens brev till Gregers Gram och Grams svar till Wieselgren
i vilket Gram säger att vägande män är för folkomröstning. Förslag av Hugo Tamm
i SäU: ”Att riksdagen för sin del beslutar riksaktens upphäfvande, men förklarar sig ej
kunna ingå i några som hälst underhandlingar med de norska statsmakterna, innan dessas
befogenhet blifvit i konstitutionellt afseende ordnat (faststäldt). Äfvensom att Riksdagen
för beredande af ersättning för den genom unionsupplösningen minskade tryggheten i
försvarshänseende anmodar K.M. snarast möjligt till Riksdagen inkomma med förslag till
de åtgärder, som kunna anses erforderliga för ett snabbt iståndsättande af landets försvar,
för hvilket ändamål Riksdagen förklarar sig villig att i låneväg ställa ett belopp af 100 millioner
kronor till K. M:ts förfogande, i den mån de blifvande förslagen af Riksdagen
kommer att godkännas.”(Biesèrt).
13 juli Lundeberg uppvaktar kl. 8.45 fm. konungen (och kronprinsen) inför deras möte med
kejsar Wilhelm II. ”Besöket afsåg att för H.M. framhålla den absoluta nödvändigheten
af att kejsaren finge det intrycket, att Sveriges konung och riksdag, samt hela det svenska
folket ej kunna utan vidare godkänna unionsbrottet, och att R[iks]d[agen] säkerl[igen]
komme att fordra vissa villkor så[väl] i form som i sak för att ingå på en afveckling af
unionen. Likaså att konungen borde hos kejsaren påfordra, att Norge icke borde af
Tyskland erkännas s.s. suverän stat förrän alla dess mellanhafvande[n] med Sverige vore
klareradt. Konungen o. äfven kronprinsen föreföll mycket intresserad af öfverläggningen,
som föranledde konungens försenande till tåget, som skulle afgått 9.20 f.m.” (Lundeberg).
13 juli SäU sammanträder. Meningsutbyte kring Billingska förslaget vilket lyder:
”I ett ärende af så utomordentlig räckvidd, som frågan om unionens uppehållande eller upplösning är
äfven för Norge, synes det norska folket böra gifva ett säkrare uttryck för sin uppfattning än som skett
genom det nyssnämnda stortingsbeslutet. Det synes därför utskottet vara tydligt, att från svensk sida
icke någon åtgärd för unionens upplösning eller för att bereda erkännande åt den politiska ställning,
hvari Norge genom revolutionen kommit, bör vidtagas, förrän, efter det att nya val till stortinget ägt
rum, framställning i sådant syfte skett från Norge. Men framkommer sådan framställning, anser utskottet
Sverige icke böra däremot ställa sig afvisande.”
Detta förslag om nyvalt storting avslås med siffrorna 12–11. (Hjärne).
13 juli SäU:s AK-ledamöter håller denna torsdag enskilt sammanträde i statsutskottets lokaler
där Billingska förslaget om ett nytt stortingsval diskuteras. (Hjärne).
14 juli Förmiddagen. Med siffrorna 12–11 segrar först ett förslag av Zetterstrand över ett förslag
av Hjalmar Palmstierna. Palmstierna: ”Genom stortingets beslut är unionen icke upplöst,
och den kan icke upplösas, med mindre än att Svges konung och riksdag därtill lämnar
88