pdf-fil - Riksdagen

II. Kronologi över 1905
ning om ”skiljmessa” så ”skulle detta kunna tagas i öfvervägande af Sverige”.
(Lundeberg: 18 juni).
Förmiddagen. Statsminister Ramstedt samlar ett antal politiker i Statsrådsberedningens
rum. Närvarande, FK, Majoritetspartiet: Robert Almström, Axel Svedelius, Gustaf Tamm
och Gustaf Fredrik Östberg. FK, minoriteten: Ivar Afzelius, E.G. Boström, Hugo Tamm
och Sigfrid Wieselgren. AK, Lantmannapartiet: Pehr Pehrsson i Törneryd, Lars Petter
Mallmin, Ernst Carlsson, J. Ericsson i Vallsta ”och en landtman till”. AK, Liberala samlingspartiet:
Staaff och Daniel Persson i Tällberg. Avslutas fram mot kl. 13. (Wieselgren).
Kung Oscars skrivelse av den 10 juni till Stortinget trycks i översättning i sin helhet i
Times.
Stortingets specialkommitté dryftar från kl. 11 regeringens omarbetade version av Staaffs
utkast till uttalande av Stortinget. Det består av 7 delar: 1) en formell hänvändelse till
konungen; 2) ett betonande av att det skedda inte kan göras ogjort; 3–5) motsvarar i
princip Staaffs del 1–3, men tonen är hårdare och skulden läggs på Sverige; orden ”unionens
opløsning” från ett tidigare utkast hade ändrats till ”unionsforholdets ophør”; 6)
en starkt modifierad version av Staaffs del 4; exempelvis har ”erkännande af Norge såsom
själfständig stat” ersatts av ”under anerkjendelse af Norges nye stilling og af dets ret som
selvstændigt rige”, ”afveckling af hittillsvarande unionella förhållanden” har ersatts av
”det endelige opgjør af det nu løste unionsforhold” och ”att taga i behörigt öfvervägande
de anordningar som de svenska statsmakterna kunna finna i Sveriges intresse påkallade”
har ersatts av ”som i den anledning maatte fremkomme til betryggelse af rigernes selvstændighed
og integritet”; 7) ett slutanförande som sammansatts av delar av Michelsens
och Brunchorsts båda utkast. Förslaget godtas av specialkommittén med vissa ändringar.
Mötet avslutas kl. 13, varefter förslaget går till tryck. Kl. 15 föreläggs det Stortinget på
ett enskilt möte utan referenter där det utsätts för skarp kritik. (W-M: 616 f.). Det antas
trots allt och skickas kl. 18 med tåget till Stockholm. Följande dag föreligger dokumentet
såsom en stortingsadress vid urtima riksdagens första sammanträde. (AW 1941:71 f.).
Koht reser hem till Kristiania. Han delar Vogts intryck att Norge måste vidta någon ytterligare
åtgärd för att Sverige skall upplösa unionen. Under sitt Stockholmsbesök har
han sammanträffat med Hjalmar Branting som frågat honom om Stortinget kan gå med
på förhandlingar om unionsupplösningen. Koht noterar att Branting blev glad och lättad
då han fick ett jakande svar. (W-M: 598).
En proposition till riksdagen fastställs av regeringen i konselj. Riksdagen bör ge regeringen
fullmakt att inleda förhandlingar med Stortinget om förutsättningar för unionens
eventuella upplösning. Sedan förhandlingarna avslutats skall resultatet föreläggas riksdagen.
Stortingets handlande innebär nämligen inte att unionen är rättsligen upphävd, utan
77
19 juni
19 juni
19 juni
19 juni
19 juni