pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
kunna möjligen riskera att Norge vunne erkännande af en eller annan stormakt, fast
detta borde kunna afvärjas af regeringen.
Tanken bör upptagas till noggrant öfvervägande, innan den förkastas.
T ä l l b e r g : trodde att utsk. igår var i hufvudsak enigt om Billing-Palmstiernas förslag,
som då ej innebar någon uppskofspolitik. Oafsedt det grundlagsstridiga i de föreslagna
åtgärderna, unnar tal. icke den norska reger. detta förtroendevotum, som norska
reger. tvifvelsutan skulle få. – Känner ej ng n folkmening i denna riktning. Förslaget är
för tal. det mest motbjudande af alla.
B o n d e : Förvånad öfver det nya 1 a kam. förslaget, som ej stämmer med hvad som
under diskussionen förekommit. Instämmer i Billings tidigare uttalanden ang. det motbjudande
i folkomröstning och i att Sverige skulle begära ett olagligt storting för att detta
skulle bekräfta grundlagsbrottet. Främmande makter komma att erkänna Norge, som då ej
behöfver Sveriges erkännande. Erinran om tyska östersjöeskaderns nu förestående besök
vid Sthlm, Göteborg, Karlskrona. Ingen uppskofspolitik! Om ett sådant beslut som
af Bg i dag föreslagits, kommer ej många af 2 a kam s ledam. att förena sig. Afslag å Bgs
förslag.
L i n d b l a d : vill ej ta hänsyn till Bondes yttr. ang. tyska flottan. Är ej öfvertygad att
en folkomröstning skulle resultera i ett förtroendevotum för det nuvarande stortinget.
Men vårt folk kan böja sig för ett uttalande af norska nationen men ej för ett revolutionärt
storting. Bgs förslag är visst ej ng t negativt program. Är det någon real vinst med en
sådan politik? Kunna vi ej enas om några villkor, som ge upprättelse, så ha vi anledning
att uppställa såd kraf, som hänföra sig till vår fredstrygghet. Antingen några betydligare
villkor eller uppskof!
H e n r i c s s o n : Förvånad öfver öfverläggningarnas nya vändning. Folkmeningen
fordrar att snart få slut på krisen.
N ö b b e l ö f ansluter sig till Tällbergs anförande och står fortfarande som motståndare
till uppskofspolitiken. Har ej hört någon reel fördel af uppskofspolitiken, Lindblad vill
vänta på en ”laglig regering”. Hur skall Norge få en sådan, innan Sverige erkänner upplösningen.
H j ä r n e : Kan ej finna så stor motsägelse mellan Bgs och vKs förslag. Lämpligheten af
ett uppskof beror på uppskofvets anledning. Den reela fördelen består däri att vi få i
lugn och ro öfverväga hvad våra intressen fordra. Villig acceptera Bgs förslag. Vi få att
göra med andra vederbörande, med hvilka vi kunna bättre underhandla. Bättre vore
om detta ej uppställdes som ett kraf utan sades: ”Sverige väntar att” etc.
643