pdf-fil - Riksdagen

X. Första urtima riksdagen 1905
P å b o d a : stånp.[sic!] i denna fråga kommer att bero på formuleringen af de framställda
yrkandena. Ej stora sympatier men vissa goda sidor. Vi häfda vår medbestämmanderätt.
Z e t t e r s t r a n d : tror, att folket önskar att vi snarast möjligt göra slut på det unionella
bråket. Genom en uppskofspolitik skulle vi förlora utlandets sympatier och den
trumf vi ha därigenom att makterna nu vänta på vårt beslut. Vi ha all anledning vänta,
att Norges finansiella ställning inom de närmaste åren försämras. Detta kommer att vålla
afvoghet mot regeringen. Vi böra ej skaffa dit en förtroendevotum, som kommer att
stärka regeringens ställning. Intet uppskof! Låt oss taga stortingets skrifvelse under öfvervägande.
Å k e r h i e l m : Ej ngn blott formalitet. Utan dels en upprättelse dels en möjlighet till
unionens bibehållande. ”Vi vilja ej hålla Er qvar mot Er vilja men vi vilja ha visshet att
ej Ert beslut berott af en tillfällig stämning.”
Yrkandena:
1) Afslag på alltsamman
7/7
KM:ts prop. De Geers och Lindhagens motioner
B i l l i n g : De Geers motion har understöds av Bonde och Tamm. Vill ej förneka, att
det i viss mån tilltalat tal. i s:het i betr. af Tamms starka betonande af olämpligheten att
ingå i förhandlingar med ett revolutionärt storting. Tal. är emellertid numera afgjord
motståndare mot detta förslag, som skulle från Sveriges sida innebära ett erkännande af
Norges nya storting. Norge skulle därmed komma i samma ställning som hvilken som
helst främmande stat och allt tal om villkor vara omöjligt. 1) Det går ej an att så helt ge
efter för Norge med hänsyn till folkstämningen i Sverige. 2) Det betager Sverige en
möjlighet att öfva någon press på Norge. Det är till och med större eftergift än Norge
själf begärt (se Berners skrifvelse). Genom denna skrifvelse har Norge enl. Bondes tolkning
anhållit om förhandlingar.
Folkstämningen är ej blott så stark utan äfven så berättigad och så betydelsefull för
Sveriges berättigade själfkänsla….(”Tre skäl”.?)
Kprop och Kpromemorian: Man bör skilja mellan villkoren sinsemellan. Hvad som
hittills kallats så bör skiljas i tre grupper 1) Hvad som skall tänkas och fordras som villkor
(mer el mindre kategoriskt affattade för erkännandet af den politiska ställningen i Norge
2) förhandlingsämnen 3) afvecklingsfrågor. I ”förhandlingsämnena” äro båda rikenas intres-
628